Finansiell Ekonomi i Praktiken Seminarium den 16 februari 2005
Program 14.00-14.15 Inledning 14.15-15.00 Att fastställa en kunds riskbenägenhet 15.15-16.00 Olika placeringars risk 16.15-17.00 Rådgivning i praktiken 17.00 Avslutning och mingel
Att fastställa en kunds riskbenägenhet Arturo Arques
Finansiell rådgivning Finansiell rådgivningen handlar (främst) om tre saker: Beräkna risken i kundens placering Fastställa kundens riskbenägenhet Optimera investeringarna med avseende på kundens riskbenägenhet och förväntad avkastning
Vad avgör risken i en portfölj? Typ av tillgångsklass Tillgångarnas vikt i portföljen Tillgångarnas volatilitet (standardavvikelse) Korrelationen mellan tillgångarna
Exempel på tillgångsklasser Aktier Räntebärande värdepapper Råvaror Valutor Fastigheter
Risk - Aktiemarknader 2004 Världen G7 USA Japan England Sverige 11 procent 12 procent 12 procent 20 procent 14 procent 16 procent Källa: Arques, Investment Strategy, SEB
Korrelationer - Aktiemarknader Världen G7 USA England Tyskland Sverige Ryssland Världen 1,000000 0,992769 0,828880 0,727862 0,773000 0,690887 0,131783 G7 0,992769 1,000000 0,869325 0,669955 0,711173 0,625922 0,105688 USA 0,828880 0,869325 1,000000 0,416255 0,522834 0,426266 0,000870 England 0,727862 0,669955 0,416255 1,000000 0,805581 0,747046 0,170747 Tyskland 0,773000 0,711173 0,522834 0,805581 1,000000 0,868954 0,138669 Sverige 0,690887 0,625922 0,426266 0,747046 0,868954 1,000000 0,110276 Ryssland 0,131783 0,105688 0,000870 0,170747 0,138669 0,110276 1,000000 Källa: Arques, Investment Strategy, SEB (perioden 2004 avser Swedsec 20040303-20040903) AB
Risk - Aktier Astra Zeneca Electrolux B Ericsson B FSB H&M B Nokia SDB Sca B SKF B Tele2 18 procent 18 procent 44 procent 18 procent 20 procent 43 procent 16 procent 25 procent 28 procent Källa: Arques, Investment Strategy, SEB, (perioden 2004 avser Swedsec 20040303-20040903) AB
Ställ alltid dessa frågor! Högsta möjliga avkastning till lägsta möjliga risk? Hur lång placeringshorisont? Hur mycket får portföljvärdet variera över tiden? Hur mycket kan kunden acceptera att förlora? Vad har kunden för risk i portföljen idag? Vilken riskbenägenhet har kunden?
Olika riskbenägenhet bör leda till olika risk Riskbenägenhet Risk (volatilitet) Strategisk allokering Ingen till mycket låg 0% 100% Räntebärande Ingen till mycket låg 2,5% 90% Räntebärande 10% Aktier Låg 5,0% 80% Räntebärande 20% Aktier Låg 7,5% 65% Räntebärande 35% Aktier Låg 10,0% 50% Räntebärande 50% Aktier Måttlig 12,5% 40% Räntebärande 60% Aktier Måttlig 15,0% 30% Räntebärande 70% Aktier Måttlig 17,5% 20% Räntebärande 80% Aktier Måttlig till hög 20,0% 100% Aktier (Breda globala index) Måttlig till hög 22,5% 100% Aktier (Breda nationella index) Hög 25,0% 100% Aktier (<15 aktier, normal volatilitet, normal korrelation) Hög 27,5% 100% Aktier (<12 aktier, hög volatilitet, normal korrelation) Mycket hög 30,0% 100% Aktier (<10 aktier, hög volatilitet, hög korrelation) Mycket hög 40,0% 100% Aktier (<8 aktier, hög volatilitet, hög korrelation) Mycket hög 50,0% 100% Aktier (<5 aktier, hög volatilitet, hög korrelation) Källa: Arques, Investment Strategy, SEB
Två centrala begrepp Risk/Riskbenägenhet Förväntad avkastning
Två centrala begrepp Spridningen på avkastningen Standardavvikelse/volatilitet
Riskbenägenhet Variationen på avkastningen Maximal förlust
Några svårsmälta sanningar Risken ökar som en funktion av tiden Priset på en aktie är en funktion av tre saker: Storleken på avkastningen När i tiden avkastningen inträffar Med vilken sannolikhet avkastningen inträffar
Rast!
Olika placeringars risk Adri De Ridder
Definitioner Risker: - Variation i värdet av placeringen (varians, standardavvikelse) - Durationsrisk - Variation jämfört med ett index (marknadsrisk, beta-risk ) - Absolut risk ( Value at risk )
Sparandets anatomi Variation i avkastning (standardavvikelse) Aktier Variation jämfört med jämförelseindex (marknadsrisk) Prisförändring (löptid eller duration) Obligationer Prisförändring (konvexitet)
Definitioner - duration Ränterisken fångas upp i begreppet duration 4-årig obligation, 10% kupong (2 ggr) och 8% marknadsränta Duration = 3,42 år om räntan stiger med 1 bp, dvs till 8,01% anger durationen en prisförändring på: -3,42 x (0,00005/1,04) = 0,000164 eller 0,0164%
Svensk aktiemarknad: 1919-2004 2002 1931 1990 1966 1932 1921 2001 2000 1977 1970 1952 1939 1920 1919 1987 1984 1962 1955 1948 1947 1937 1930 1929 1923 1922 1994 1992 1991 1979 1976 1974 1973 1969 1967 1961 1960 1957 1956 1938 2004 1998 1972 1965 1964 1953 1949 1946 1945 1944 1943 1942 1940 1935 1933 1926 1925 1924 1997 1995 1989 1985 1980 1978 1971 1968 1963 1951 1950 1941 1934 1928 1927 2003 1975 1968 1954 1936 1996 1982 1959 1999 1993 1988 1986 1983 1981-30% eller -20 till -10 till 0 till 0 till 10 till 20 till 30 till 40 till 50% eller lägre -30% -20% -10% 10% 20% 30% 40% 50% mer
Definitioner, 1919-2004 (=10,3% per år) Värdeutveckling - svenska aktier 10000,000 1000,000 100,000 10,000 1,000 1919 0,100 1934 1949 1964 1979 1994 År
Definitioner Avkastning och spridning i avkastning: 1939-2004: Genomsnittlig årlig avkastning (15,1%) +/- 5%: 13/66 = 19,7% +/- 10%: 23/66 = 34,9% d.v.s. den faktiska avkastningen ligger utanför
Nygammal definition av risk Annualized Daily Standard Deviation(%) (Median 11,15%) 35 30 25 20 15 10 5 0 1939 1949 1959 1969 1979 1989 1999
Risker och extremavkastning (+/- 1,5% per dag) Percentage of Extreme Days (Median 4.4270%) 50 40 30 20 10 0 1939 1949 1959 1969 1979 1989 1999
Fördelning av extremavkastning (+/-) Distribution of Extreme Day Returns 30 20 10 0-10 1939 1949 1959 1969 1979 1989 1999-20 -30
Riskens rangordning Plats Risk År Avkastning År % X- År dagar 1 29.97 2001 70.11 1999 43.20 2001 2 29.20 2002 69.42 1983 39.04 2000 3 28.78 1987 63.42 1981 37.60 2002 4 28.49 2000 56.60 1993 30.00 1998 5 26.98 1998 55.41 1988 21.16 1983
Tänkbar förklaring sammansättningen av svensk industri och variation i lönsamhet (basindustri, processindustri) begränsat antal företag påverkar hela aktiemarknaden förekomst av återköp hedgefonders placeringshorisont
Tolkning av risk i praktiken Genomsnittlig årlig avkastning: fond blå = 8,4 procent fond röd = 8,4 procent Risken (= variation kring genomsnitt): fond blå = 8,6 procent fond röd = 12,8 procent
Grundläggande begrepp - tolkning Fond röd har högre risk än fond blå. Med 95% tillförlitlighet gäller då att värdet av 100 kr det kommande året kan tecknas som: 91,20 kr 125,60 kr 82,80 kr 134,0 kr
Grundläggande begrepp - tolkning Variation i värdet: Sparkapital = 100 000 kr 15% per år = +/- 1% per dag +/- 1 000 kr om dagen 30% per år = +/- 2% per dag +/- 2 000 kr om dagen 50% per år = +/- 3% per dag +/- 3 000 kr om dagen
Risk och placeringshorisont (std.avv.) Placeringshorisont, aktier 80 60 40 Procent 20 0-20 -40 1 år 2 år 5 år 10 år 15 år -60 År 2005-02-21
Placeringshorisont och risk Efter 1 år Efter 2 år Efter 3 år +33,3% / år 2,37-25% / år 1,78 1,00 1,33 0,75 1,00 0,56 1,33 0,75 0,42 Utfallsrum: 0,75--1,33 0,56--1,78 0,42--2,37 33
Slutsats Risken är central i sparandet Risken, i kronor, ökar med längre placeringshorisonter Goda nyheter: vi kan minska risken genom att diversifiera vår tillgångsportfölj
Sparandets anatomi Antag att 100 000 kr skall placeras på aktiemarknaden. Förslag är att: 50 000 placeras i BP-aktier 50 000 placeras i SAS-aktier Antag också att oljepriset stiger kraftigt!
Sparandets anatomi Ökade oljepriser bör medföra en högre vinst (högre aktiekurs) för BP och Ökade oljepriser bör medföra högre bränslekostnader för SAS, och då också lägre vinst (lägre aktiekurs)
Sparandets anatomi BP: + 25 000 50 000 = 75 000 SAS: - 25 000 25 000 = 25 000 75 000 + 25 000 = 100 000 kr
Sparandets anatomi Slutsats: Portföljens värde påverkas inte av en kraftig ökning i oljepriser. (Portföljen är: diversifierad, hedgad immuniserad )
Budskap: diversifiera Risk Diversifierbar (unik) risk Risk kontra aktie 100 75 Marknadsrisk 50 30 Antal aktier 39 30-40 200--
Vilken nytta ger portföljteorin? Aktier kännetecknas av: - hög specifik risk - hög risk i generella termer - marknadsrisk central - begränsade egenskaper som skydd Koppling till portföljteori: - diversifiering fungerar hyggligt (marknadsportfölj) - exponering mot marknadsportföljen - marginell koppling till åtaganden - avkastning och risk påverkar förvaltning
Vilken nytta ger portföljteorin? En vedertagen riskdefinition vid aktie/fondplaceringar är marknadsrisken dvs kursutveckling jämfört med benchmark (index). Risker Marknadsrisk = 1 kursutveckling som benchmark Marknadsrisk > 1 kursutveckling varierar mer än benchmark Marknadsrisk <1 kursutveckling varierar mindre än benchmark
Fullständig riskkontroll? Två fonder i förvaltningen (svenska aktier): Fond (A) 200 mkr Marknadsrisk = 1,25 Fond (B) 200 mkr Marknadsrisk = 0,75 - Fond (A) = 25% högre risk än marknaden - Fond (B) = 25% lägre risk än marknaden Portföljens risk: Vägt genomsnitt: 200/400 x 1,25 + 200/400 x 0,75 = 1,0 dvs som index!
Fullständig riskkontroll? Marknaden stiger med 5%: Fond (A) stiger med 5 x 1,25 = 6,25% => 200 x 1,0625 = 212,5 mkr Fond (B) stiger med 5 x 0,75 = 3,75% => 200 x 1,0375 = 207,5 mkr Total värdeförändring: (212,5+207,5)/400 = (420/400)-1 = 0,05=5% samma utveckling som marknaden! Vilken risknivå har/hade kunden valt?
Vidareförädling av risk Avkastning 19 15 Fond A * * Fond B 5 8 Risk
Avkastning och risk Har placeringen givit en avkastning som motsvarar dess risk? - är det tur eller skicklighet i förvaltningen? Avkastning Risk Avkastning / Risk Fond A 15% 5% 15/5 = 3% Fond B 19% 8% 19/8 = 2,4% när vi standardiserat avkastning med avseende på risk så är placering A bättre än B.
Avkastning och risk Avkastning Effektiva placeringar, effektiv front * Fond B * Fond A Marknadsrisk 0,80 1,2 5
Att våga avvika... Marknadsindex = 100 % marknadsrisk Fond A = 92 % marknadsrisk 8 % unik risk
Avslutande kommentarer - Det finns olika definitioner av risker! - I Sverige: extremt hög risk på aktiemarknaden - God finansiell rådgivning och koppling till finansiell ekonomi: innebär inte att undvika risk utan att kontrollera den!
Avslutande kommentarer - Klargör för kunden effekter av låg/hög risk - Effektiv förvaltning innebär att 100-lapp = 100 en-kronor ( betalt för risk ) - Rådgivning = färskvara, det som gällde igår behöver inte gälla idag!
Rast!
Rådgivningen i praktiken Arturo Arques
Kundnytta Högsta möjliga avkastning till lägsta möjliga risk
Sharpekvoten Avkastning Riskfri avkastning Risk
Finansiell rådgivning Den finansiella rådgivningen vilar på tre fundament: Lagar och förordningar (t.ex. Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter 2003:862, SOU2002:41, FFFS 2004:4) God rådgivningssed Licensiering (SwedSec)
Lagar och förordningar Styra och kontrollera rådgivningen Stärka konsumentskyddet
Lagar och förordningar Lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter Informationsplikt Pedagogisk plikt Omsorgsplikt Avrådningsplikt God rådgivningssed
God rådgivningssed Vägledning för vad som är praxis Öka konkurrensen
Licensiering (SwedSec) Kvitto på att rådgivarna har rätt kunskap Säkerställa en miniminivån på kvalitén
Finansiell rådgivning i praktiken: Ta reda på kundens riskbenägenhet Kommunicera kundens befintliga risktagande Anpassa placeringarna efter kundens riskbenägenhet och maximera den förväntade avkastningen
Ett konkret exempel Placeringsbar förmögenhet SEK 200.000 Kundens riskbenägenhet är låg (7,5 procent) Kundens befintliga risktagande är måttlig till hög (20 procent) Vad rekommenderar jag kunden att göra? - Motivera!