FINANSIELLA RIKTLINJER FÖR KARLSTADS KOMMUNS DONATIONSMEDELSFÖRVALTNING

Transkript

1 FINANSIELLA RIKTLINJER FÖR KARLSTADS KOMMUNS DONATIONSMEDELSFÖRVALTNING Fastställd av kommunstyrelsen

2 2 1 Inledning Finansiella riktlinjer för Karlstads kommuns donationsmedelsförvaltning anger inriktning och ramar för förvaltningen av donationskapitalet. 1.1 MÅLSÄTTNING Kapitalförvaltningen har följande två mål donationskapitalet ska, inom ramen för urkundernas bestämmelser, placeras i tillgångar som långsiktigt maximerar avkastningen i förhållande till risken i placeringarna. avkastningen på kapitalet ska finnas tillgänglig för årlig utdelning, enligt respektive donators vilja, i all framtid. 1.2 UPPDATERING AV RIKTLINJERNA De finansiella riktlinjerna fastställs av kommunstyrelsen. Om förutsättningar i omvärlden förändras på ett sätt som motiverar ändringar i dessa riktlinjer ska internbanken föreslå en uppdatering ANSVARSFÖRDELNING Ansvaret för donationsstiftelseförvaltningen fördelas mellan kommunstyrelse, internbank samt koncernstöd enligt följande Kommunstyrelsen Det är kommunstyrelsens ansvar att: fastställa finansiella riktlinjer för donationsmedelsförvaltningen. förvaltningen sker i överensstämmelse med stiftelselagen och donatorernas vilja Internbanken Det är internbankens ansvar att: ansvara under kommunstyrelsen för tillämpningen av de finansiella riktlinjerna. vara företrädare gentemot extern part. genomföra upphandling och utvärdering av förvaltare. rapportera till kommunstyrelsen och kommunledningsutskottet när så efterfrågas Koncernstöd Det är koncernstöds ansvar att: genomföra den löpande ekonomiska redovisningen, årsredovisning och deklarationer. kontrollera avräkningsnotor gentemot beslutsunderlag.

3 3 2 Placering av donationskapitalet Donationsmedlens förvaltning ska ske enligt respektive donators vilja. Det har identifierats tre kategorier utifrån donationsfondernas urkunder: Donationsstiftelser som saknar placeringsregler i urkunden. Donationsstiftelser där endast räntebärande placeringar är tillåtna. Donationsstiftelser där endast inlåning i bank är tillåten. 2.1 DONATIONSSTIFTELSER DÄR PLACERINGSREGLER SAKNAS I URKUNDEN Av donationsstiftelsernas tillgångar ska, där inte urkunderna stadgar annorlunda, följande fördelning av tillgångsslag gälla: Tabell: Andel av portföljen i procent. Tillgångsslag Min Normal Max Aktier 70 % 80 % 90 % Räntebärande placeringar 10 % 20 % 30 % Not: Dessa andelstal gäller för stiftelsernas totala kapital exklusive likvida medel på bankkonto. Portföljens tillgångsfördelning kan röra sig fritt inom ovanstående limiter. Avstämning av portföljens tillgångsfördelning ska ske minst månatligen. Överskrids dessa limiter ska åtgärder vidtas så att tillgångarnas andelstal återställs till portföljens normalvärden. Detta ska ske snarast möjligt utan onödiga kostnader. Förutom dessa tvingande justeringar av fördelningen ska det också ske ett återställande av tillgångarnas andelstal årligen. 2.2 DONATIONSSTIFTELSER DÄR ENDAST RÄNTEBÄRANDE PLACERINGAR ÄR TILLÅTNA. Donationsstiftelsernas tillgångar ska placeras i värdepapper, konto i kreditinstitut eller i andra former av räntebärande placeringar. 2.3 DONATIONSFONDER DÄR ENDAST INLÅNING I BANK ÄR TILLÅTEN Där urkunden stadgar att stiftelsens tillgångar endast får placeras på bankkonto ska kapitalet placeras på konto i kreditinstitut. 2.4 LIKVIDA MEDEL PÅ BANKKONTO Utöver ovanstående placering av kapitalet ska medel avsättas på bankkonto för att täcka donationsfondernas närmast kommande utdelningar och löpande kostnader.

4 4 3 Tillåtna tillgångsslag Donationsstiftelsernas kapital får placeras enligt respektive stiftelses urkundshandling och i övrigt endast på följande sätt: Räntebärande placeringar i svenska kronor, eller derivatinstrument med motsvarande egenskaper, som har en kreditvärdighet minst motsvarande kreditranking A- enligt Standard & Poors eller liknande enligt Moodys. Systemkritiska banker i Sverige är undantagna denna begränsning. Svenska, utländska aktier, aktierelaterade instrument (konvertibla skuldebrev, teckningsrätter m.m.) och derivatinstrument med motsvarande egenskaper. För dessa tillgångar gäller att de ska vara noterade på marknadsplats under tillsyn av finansinspektionen eller dess motsvarighet i andra länder. Värdepappersfonder avseende ovanstående tillgångsslag. 4 Riskhantering All form av ekonomisk verksamhet innebär alltid ett visst mått av finansiellt risktagande. Nedan beskrivs de huvudsakliga finansiella risker som kan uppkomma vid förvaltning av donationsmedel samt ramar och riktlinjer för att söka begränsa de finansiella riskerna. 4.1 RÄNTERISK OCH LIKVIDITETSRISK Ränterisk är risken att värdet på tillgångar och skulder förändras på ett ofördelaktigt vis då räntenivåer ändras. Likviditetsrisk är risken att det inte finns väl fungerande marknader som gör det möjligt att få likvida medel i utbyte mot värdepapper. Inriktningen på de räntebärande placeringarna är att de ska ha en låg ränterisk (övervägande del rörlig ränta). Likviditetsrisken hanteras genom samtliga ränte- eller aktieplaceringar måste ha en mycket god likviditet. Detta gäller såväl bankkonton, fonder som eventuella enskilda värdepapper. I de fall icke-utdelande (återinvesterande) aktiefonder används ska fyra procent av fondens värde årligen säljas för att skapa utdelningsbara medel. En sådan andel bedöms motsvara den i fonden återinvesterade utdelningen. Därigenom blir stiftelsekapitalet realt värdesäkrat på lång sikt. 4.2 KREDITRISK Kreditrisken är risken att motparten i en transaktion inte fullgör sina förpliktelser. Avvecklingsrisk, kapitalrisk, motpartsrisk, landrisk, koncentrationsrisk och systemrisk ingår i kreditrisker. För att minska kreditrisken ska de räntebärande placeringarna endast ske med motparter som direkt eller indirekt kännetecknas av hög kreditvärdighet. Endast placeringar med en kreditvärdighet om lägst betyg A- enligt Standard & Poors eller motsvarande hos Moodys är tillåtna. Systemkritiska banker i Sverige är undantagna från denna begränsning. I första hand ska konton med statlig insättningsgaranti användas som räntebärande placeringar.

5 5 4.3 AKTIERISK OCH MARKNADSRISK Aktierisk är risken för kursnedgång i en aktie. Marknadsrisk är en risk som gäller hela eller stora delar av aktiemarknaden och den samverkan som råder mellan aktier. För att minska aktierisken ska kapitalet placeras globalt med mycket god spridning gällande land, bransch och bolag. Fördelningen mellan olika aktier bör följa ett officiellt index för globala aktier. 4.4 VALUTARISK Valutarisk är risken att värdet på tillgångar i utländsk valuta omräknat till svenska kronor, förändras på ett ofördelaktigt vis då växelkurser ändras. Räntebärande placeringar ska vara noterade i svenska kronor. Valutaexponering i utländska aktier är tillåten och anses där utgöra en del av aktieportföljens riskspridning. 4.5 OPERATIV RISK Operativ risk är risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. För att minska den operativa risken ska processer och rutiner vara dokumenterade i tillräcklig omfattning. Arbetsfördelning och kontrollfunktioner mellan internbanken och koncernstöd ska vara dokumenterade. Behöriga personer att utföra affärer och underteckna finansiella avtal ska framgå av delegeringsordning och/eller särskilda beslut. Vid finansiella affärer ska internbanken upprätta ett beslutsunderlag som omgående skickas till koncernstöd. Detta beslutsunderlag stäms av gentemot avräkningsnotor och liknande. 5 Miljö- och etikhänsyn Direkta eller indirekta placeringar bör endast göras i företag som på ett godtagbart sätt följer kraven i de internationella konventioner som Sverige tillträtt. De konventioner som främst avses är konventioner om de mänskliga rättigheterna, barnkonventionen, ILO-konventionerna, internationella miljökonventioner samt konventioner mot mutor och korruption. Denna form av hänsyn bör tas så länge det kan ske utan signifikant negativ påverkan på förväntad avkastning och risk. 6 Rapportering Ändamålsenlig finansiell information ska rapporteras till kommunstyrelsen och kommunledningsutskottet med den periodicitet som efterfrågas. Rapporteringens syfte är att informera om tillgångarnas avkastning och huruvida placeringarna sker i relation till fastställda ramar och riktlinjer.