Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

Dnr: 2014-000405 LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Ormbunken läsåret 2014/2015 2014-12-22

1 Vision På ska alla känna sig välkomna, trygga och respekterade. Alla ska vara en del av gemenskapen. Alla elever och vuxna ska uppuppträda i ord och handling på ett sådant sätt att ingen far illa eller mår dåligt. Vi accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier eller annan kränkande handling. Alla är lika mycket värda. Bakgrund Vad säger lagen? Det ska upprättas två planer för likabehandlingsarbetet varje år. En plan mot kränkande behandling enligt 6 kap 8 skollagen och en likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen. har valt att göra en plan, vilket skolverket godkänner, om den uppfyller båda lagarnas krav. Lagarna ställer krav på att vi bedriver ett målinriktat arbete för att främja elevernas rättigheter och möjligheter. Vi ska förebygga trakasserier och kränkande behandling. Skollagen 6 kap. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med

2 verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Läroplanen Lgr11 - Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen skall också förhindra och förebygga sådan kränkande behandling som inte direkt kan hänföras till någon av diskrimineringsgrunderna t.ex. mobbning Den som ansvarar för den skollagsreglerade verksamheten skall bedriva ett målinriktat arbete för att främja lagens ändamål. Det innebär bl.a. att det skall upprättas en likabehandlingsplan för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling i verksamheten. Planen skall följas upp och ses över årligen. I detta arbete ska personal, elever och föräldrar vara delaktiga. Skolan har också enligt lagen en handlingsplikt att utreda påtalade trakasserier och annan kränkande behandling (mellan barn och elever respektive mellan barn/elev och personal) och i förekommande fall vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Ansvaret för att motverka kränkande behandling regleras i ett antal lagar och styrdokument. Förutom ovanstående finns också arbetsmiljölagen, brottsbalken och FN:s barnkonvention. Tillsynsmyndigheter är Diskrimineringsombudsmannen www.do.se och Barn- och elevombudet www.skolinspektionen.se/sv/beo/

3 Syfte Likabehandlingsplanen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Struktur Likabehandlingsplanen på är utformad med stöd av Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Handledningen är gemensamt utformad av DO, diskrimineringsombudsmannen, BEO, barn och elevombudet och Skolinspektionen. Ambitionen är att planen följer en röd tråd mellan: 1. Vision 2. Kartläggning 3. Nulägesanalys 4. Mål 5. Åtgärder 6. Uppföljning och utvärdering 7. Ny plan varje år Likabehandlingsplan samverkan mellan elever, vårdnadshavare och personal Likabehandlingsplanen har utarbetats tillsammans med elever, vårdnadshavare och personal. Elever inom ramen för klassråd och elevråd har elever bjudits in till ömsesidig dialog utifrån upplägg, förankring och diskussion Vårdnadshavare inom ramen för skolans samverkansråd har vårdnadshavare bjudits in som referensgrupp. Referensgruppens uppdrag har varit att ge synpunkter på innehåll och att verka som en garant till att planen blir ett konkret verktyg. Personal inom ramen för konferenser inom arbetslagen och gemensamma personalkonferenser har personal diskuterat tillkomsten och förankring av planen. Definitioner Kränkande behandling Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande

4 behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Vårt arbete med att motverka kränkningar omfattar kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever samt mellan personal. Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad skällsord/öknamn) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, blickar, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, instagram, facebook, SMS och MMS) Förbudet för personal i skola och på fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet (etnicitet) - att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn. Religion eller annan trosuppfattning - att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller trosuppfattning. Funktionshinder - att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga. Kön - att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även transsexualism. Könsidentitet och könsuttryck - att bli sämre behandlad på grund av hur en uppfattar sitt kön eller hur en uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön, dvs hur en beter sig eller hur en ser ut kopplat till kön. Sexuell läggning - att bli sämre behandlad på grund av att en är homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Ålder - att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, dvs sin uppnådda levnadslängd. Bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning - Med bristande tillgänglighet avses att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga åtgärder för tillgänglighet för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

5 Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är tillgängliga för alla elever etc. Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av de elever som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar även indirekt diskriminering. Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbud mot repressalier, dvs. ett barn/elev får inte utsättas för repressalier om han/hon anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen. Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder könsöverskridande identitet eller uttryck ålder bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan barn/elever Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Ett exempel kan vara ofrivillig bildpublicering på internet. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism

6 En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. HBT En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln. Det förebyggande arbetet mot diskriminering och kränkande behandling beskrivs nedan under rubriken Tidsplan för insatser samt Åtgärder. Kartläggning Varje termin genomförs en kvalitetsenkät för samtliga elever på ( se bilaga. 2). Frågeställningarna behandlar trygghet, trivsel, diskriminering, kränkningar och trakasserier. Under läsåret träffar skolsköterskan elever och vårdnadshavare i förskoleklass. Dessa samtal dokumenteras och handlar om trivsel, trygghet och arbetsmiljö. Frågeställningarna fångar upp om eleven är utsatt av kränkningar eller känner sig utsatt. I årskurs fyra träffas skolsköterska och elev för ett hälsosamtal. Förberedelse inför samtalet sker genom att vårdnadshavarna fyller i ett dokument om hälsouppgifter och elev fyller i dokumentet rörande hälsofrågor. Detta skriftliga underlag är framtaget i samarbete med Folkhälsan och samhällsmedicin (FoS), Landstinget i Värmland. Inom skolans samverkansgrupper, d.v.s. samverkansråd, klassråd, elevråd, trivselgrupp och samverkansmöte, ingår alltid arbetsmiljö som en punkt, där förekomsten av diskriminering och kränkningar ges utrymme. De olycks- och tillbudsanmälningar som inkommer under ett läsår, sammanställs och tas upp på samverkansgrupperna. De används för att kartlägga ev. mönster för att kunna förebygga olyckor och tillbud. I kvalitetsredovisningen (uppföljning, utvärdering och analys av verksamhetsplanen) som är en del i s systematiska kvalitetsarbete, redovisas resultaten av de enkäter, intervjuer och utvärderingar som genomförs under läsåret när det gäller förekomsten av diskriminering, kränkningar och trakasserier.

7 Nulägesanalys Analysen från föregående läsår 2013/2014 (se bilaga 3) visar att 100 % av barnen att känner sig trygga på fritids, att de alltid har någon vuxen att vända sig till, att de behandlas bra av sina kamrater på fritids och att personalen bryr sig om dem. 100 % svarar att det är roligt att gå till fritids. Detta visar att de metoder som fritids jobbar medvetet med, både vad det gäller förebyggande och åtgärdande har gett ett bra resultat. 24 av 27 fritidsbarn har svarat på enkäten. Sedan läsåret 13/14 har skolan infört en trivselgrupp som består av elevrepresentanter för varje klass i åk 4-6, samt rektor och kurator. Trivselgruppen träffas regelbundet under läsåret för att diskutera frågor om trygghet och trivsel på skolan, hur elever och vuxna uppfattar både den psykiska och fysiska arbetsmiljön, vilka åtgärder som fungerar bra utifrån likabehandlingsplanen och vad som ev. kan förbättras. Elevernas uppgift blir att jobba för en god trivsel på skolan, vara ett föredöme för sina skolkamrater, samt vara extra uppmärksamma på om det förekommer situationer eller platser där den psykiska arbetsmiljön och trivseln behöver förbättras. Eleverna får utbildning och handledning av kurator i dessa frågor. Elevrepresentanter till trivselgruppen utses efter överenskommelse med klassens pedagoger och eleverna i respektive klass. Trivselgruppen har varit ett uppskattat inslag bland eleverna och de tycker att gruppen fyllt en viktig funktion. Vid utvärderingen framkom det att eleverna tycker att de ärenden som de tar upp i trivselgruppen har skolans personal koll på, vilket just är ett tecken på att skolans personal känner till de händelser och situationer bland elever som behöver hanteras utifrån skolans likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Vidare ska nämnas att fritidshemmet Ormbunken under läsåret 13/14 hade 1 ärenden som var att betrakta som en kränkande handling utifrån likabehandlingsplanen och som anmäldes till huvudmannen. Skolans personal jobbade aktivt och medvetet med dessa ärenden i samverkan med berörda elever och deras föräldrar. Ärendet avslutades under läsåret med ett lyckat resultat då alla inblandade parter kände sig nöjda med de åtgärder skolan satte in och eleven som kände sig utsatt tyckte att skolsituationen blev bra efter detta. Detta är ett tecken på att har väl fungerade rutiner för att hantera kränkningar och diskriminering då det uppstår. Nedan följer årlig plan för s åtgärder i likabehandlingsplanen. Analys av trivselenkäten visar att eleverna trivs på Ormbunken och upplever att personalen bryr sig om dem och de trivs med sina kamrater. Under hösterminen 2014 har vi pratat mycket om hur vi ska behandla varandra och vad vi ska tänka på för att alla ska må bra och trivas på fritids. Barnen på Ormbunken har fått skriva sina egna trivselregler. Deras regler sitter uppe på väggen och de har gjort handavtryck som ramar in dessa. Vi har sedan gått igenom s trivselregler och likabehandlingsplan. Barnen såg då att deras regler var de samma som s. Källaren: Ormbunken kommer att använda sig av källaren mer för hela gruppen under samlingar och aktiviteter. Detta för att barnen ska känna sig tryggare även i källaren. Toaletterna: Ca 20 % av barnen på ormbunken upplever att de känner sig otrygga på toaletterna. Vi kommer att göra en upptaget-skylt som barnen kan sätta på dörren istället för att låsa. Barnen får även ta med sig en kompis som vaktar utanför toaletten om de vill.

8 Tidsplan för insatser enligt likabehandlingsplanen Åtgärd Implementering av likabehandlingsplan för personal Implementering av likabehandlingsplan för elever Implementering av likabehandlingsplan för föräldrar Pedagogiska ronder där bemötande och relationer är en av flera fokusfrågor. Elevfrämjande arbete i arbetslaget utifrån stående dagordning Genomförande När? Vid läsårets början v.34 Vid läsårets början, både genom elevråd och genom fritidssamling v.34 Vid läsårets början vid föräldramöte v. 35-37 och genom samverkansråd v. 43 Kontinuerligt varje vecka under läsåret. Kontinuerligt varje vecka under läsåret på årskursträff. Uppföljning När? Kontinuerligt två gånger/månad genom arbetslag och på personalkonferens, samt varje vecka på årskurskonferens. Kontinuerligt i undervisningen och genom fritidssamling en gång/vecka Kontinuerligt genom samverkansråd två gånger/läsår. Medarbetarsamtal okt-dec, samt genom skriftlig sammanställning vid läsårets slut. Kontinuerligt genom årskurslag en gång/vecka. Samverkansråd en gång/termin Vid varje samverkansråd en gång/termin. Elevers arbetsmiljö Skyddsrond, där både fysisk och psykisk arbetsmiljö behandlas. Utvärdering av likabehandlingsplan Vid fritidssamling varje vecka Höstterminen varje läsår Kontinuerligt genom elevråd och arbetslag en gång/vecka, genom trivselgruppen varannan vecka, samt genom samverkansråd två gånger/läsår. Vid fritidssamling varje vecka Kontinuerligt på APT och elevråd en gång/månad, på klassråd en gång/vecka, samt kommande skyddsrond Kontinuerligt genom elevråd och arbetslag en gång/vecka, genom trivselgruppen varannan vecka, samt genom samverkansråd två Ansvar Rektor, arbetslagsledare, samt övrig personal. Rektor och personal Rektor Rektor Rektor och personal Rektor och föräldrarepresentante r i samverkansrådet Fritidspedagoger på avdelningen Rektor och fastighetsägare Rektor, personal, trivselgruppen och föräldrarepresentante r i samverkansrådet.

9 gånger/läsår. Elevenkät för trivsel Presentation och uppföljning av enkätresultat för trivsel Värdegrundsarbete utifrån likabehandlingsplan Uppföljning av elevfrämjande arbete på skolan. Uppföljning av elevfrämjande arbete på skolan. Uppföljning av elevfrämjande arbete på skolan. Utvärdering av klassråd om det genomförs utifrån instruktioner Elevutvärdering av arbetsmiljö. Möte med samverkansråd där likabehandlingsplanen diskuteras Genomgång av likabehandlingsärenden på BoEHT Vid läsårets slut på klassråd v. 20-21. Läsårets början vid personalsamling, föräldramöte, storsamling elever samt klassråd v. 33-35 Kontinuerligt varje vecka under läsåret Kontinuerligt varje vecka under läsåret genom BoEHT (s elevhälsagrupp) Kontinuerligt varje vecka under läsåret genom personal på årskurskonferenser Kontinuerligt varje vecka under läsåret genom fritidssamling Genom elevrådet en gång/månad På elevråd en gång/månad då elevrådsrepresentanter träffar rektor. Genom trivselgruppen två gånger/månad Två gånger/läsår På BoEHT en gång/vecka Vid läsårets början Kontinuerligt genom elevråd fyra gånger/termin, samverkansråd två gånger/läsår, samt genom klassråd och årskurskonferenser en gång/vecka. Kontinuerligt varje vecka under läsåret Kontinuerligt varje vecka under läsåret genom BoHET Kontinuerligt varje vecka under läsåret genom personal på årskurskonferenser Kontinuerligt varje vecka under läsåret genom fritidssamling. Kommande elevrådsmöte en gång/månad På elevråd en gång/månad då elevrådsrepresentan ter träffar rektor. Genom trivselgruppen två gånger/månad Kontinuerligt genom samverkansråd två gånger/läsår. På BoEHT en gång/vecka Rektor och personal. Rektor och personal. Rektor, elevhälsateamet och fritidspedagoger på avdelningen Rektor tillsammans med övriga deltagare i elevhälsateamet Rektor och personal Fritidspedagoger på avdelningen Rektor Rektor Rektor och föräldrarepresentante r i samverkansråd BoEHT Klasskonferenser där Klasskonferens en Klasskonferens en Rektor,

10 både klasser och specifika elevärenden behandlas Enskilda elevhälsosamtal gång/läsår. gång/läsår. specialpedagog och klassföreståndare och samverkanspersonal. Elevhälsosamtal en gång/läsår Elevhälsosamtal en gång/läsår, samt på BoEHT en gång/vecka BoEHT Uppföljning elevfrånvaro Dessutom sammankallas elevråd, samverkansråd, arbetslag, arbetslagsledare, klassråd, trivselgrupp, ElevHälsagrupp etc. vid behov. Avstämning av elevfrånvaro genom BoEHT en gång/månad. Resultat och åtgärder rapporteras samtidigt till nämnden. Dessutom sammankallas elevråd, samverkansråd, arbetslag, arbetslagsledare, klassråd, trivselgrupp, ElevHälsagrupp etc. vid behov. Kommande avstämning genom BoEHT en gång/månad. Vid behov BoEHT Rektor Tjej och killgrupp åk 6 VT Mars-maj Maj Rektor, kurator och klassföreståndare Rastvakt utifrån rastvaktsschema, samt styrda rastaktiviteter. Varje dag under läsåret på elevernas raster All personal på skolan. Elevers arbetsmiljö genom trivselgruppen Utbildning ledarskap i klassrummet Kontinuerligt två gånger/månad genom trivselgruppen En gång/månad på konferenstid under HT 2014 Kontinuerligt på klassråd, elevråd, arbetslagsledarträff, årskurskonferenser BoEHt etc. Kontinuerligt två gånger/månad genom trivselgruppen På personalkonferens under HT 2014 Rektor och kurator Rektor och specialpedagog Mål Barn och utbildningsnämndens Mål och kvalitetsplan 2012-2015 Säffle kommuns mål och kvalitetsplan för barn och utbildningsnämnden innehåller tolv övergripande mål och ledstjärnor för verksamheten. Några av dessa ledstjärnor kommer att kopplas mot s likabehandlingsplan, vilka redovisas nedan.

11 BUNs ledstjärnor BUN har prioriterat ledstjärnor för utbildningsverksamheten i Säffle kommun som utgår ifrån att samtliga anställda präglas av en grundläggande värdering om att barnen och elevernas framgång är skolans ansvar. Ledstjärnorna har definierats och getts en praktisk innebörd som ska utgöra underlag för att bedöma verksamhetens kvalitet: 1. Inkludering Definition: Gemenskap och tillhörighet. Praktisk innebörd: Alla barn/elever känner sig som en del av sammanhanget och har inflytande över det som äger rum utifrån sina egna förutsättningar. 2. Fokus på lärprocesserna Definition: Fokus på lärande ur ett läroplansperspektiv. Praktisk innebörd: Målen och bedömningsgrunderna är väl kända och förankrade i alla led. 3. Tydligt och pedagogiskt ledarskap Definition: Ledare som har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanerna. Praktisk innebörd: Ledarna leder och utvecklar lärprocesserna samt utmanar, stödjer och coachar i det pedagogiska arbetet. 4. Forskningsbaserat arbetssätt Definition: Utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Praktisk innebörd: I vår verksamhet har vi stöd i aktuell forskning kopplat till läroplanernas mål. 5. Likvärdig förskola och skola Definition: Alla barn/elever oavsett bakgrund ges möjlighet att nå målen i läroplanerna. Praktisk innebörd: Den pedagogiska verksamheten är organiserad och anpassad för alla barns och elevers behov. 6. Likvärdig bedömning Definition: Gemensamma tolkningar och förförståelse för bedömningsgrunderna i hela riket. Praktisk innebörd: Elevens kunskaper bedöms utifrån styrdokumentens mål oavsett vem som gör bedömningen. 7. Systematiskt kvalitetsarbete Definition: Strukturerat arbete med organisationens ständiga förbättringar ur ett medvetet resultatperspektiv över tid. Praktisk innebörd: Kvalitetsarbetet på enhetsnivå genomförs under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet.

12 8. Samverkan Definition: Delaktighet i hela utvecklingsprocessen kring en fråga. Praktisk innebörd: Från idé till beslut - delaktigheten och inflytandet säkerställs. 9. Förtroendefulla relationer Definition: Medmänsklighet, empati, omsorg. Ömsesidig trygghet, tillit och respekt. Praktisk innebörd: Vi arbetar alltid för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. 10. Höga förväntningar på såväl elever, personal och vårdnadshavare Definition: Verksamheten klargör för barn/elever och vårdnadshavare vilka mål som finns för utbildningen, vilka krav verksamheten ställer samt vilka rättigheter och skyldigheter barn/elever och vårdnadshavare har. Praktisk innebörd: Varje förskola och skola är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer samt har stor tilltro till vårdnadshavare samt till det kompetenta barnet/eleven och deras förmåga. Åtgärder Arbetslaget Arbetslag et har huvudansvaret för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar i det dagliga arbetet. Detta ska ske genom ett förebyggande arbete som skapar goda relationer mellan alla, och som medför ett tryggt arbetsklimat. Goda exempel är rutiner vid platsbyte i klassrummet, att kontinuerligt genomföra kompissamtal i klassen och på fritidshemmet, bestämda platser i matsalen etc. Dokumentation kring elevärenden är en framgångsfaktor för att nå ett gott resultat. Varje arbetsslag har i uppdrag att varje vecka delge rektor och BoEHT sitt arbetslagsprotokoll. För att få ytterligare stöd i elevvårdsarbetet använder all personal att s modell för om svårigheter uppstår ( se bilaga 1). BoEHT, barn- och elevhälsoteam har ett välutbildat BoEHT som fungerar som resursteam för övrig personal i frågor kring diskriminering, trakasserier och andra kränkningar. I teamet ingår rektor, kurator, specialpedagog och skolsköterskan. Vid behov inbjuds kompetenser såsom klassföreståndare, fritidspedagoger eller speciallärare för att bredda teamets sakkunskaper. BoEHT träffas varje vecka för att bl. a. diskutera elever och åtgärder som finns dokumenterade ifrån skolans arbetslag.

13 BoEHT ansvarar också att klasskonferenser genomförs enligt planering. Fokus på klasskonferenserna är social utveckling och kunskapsuppföljning. Elev- och vårdnadshavarversion av Likabehandlingsplanen Klasslärarna ansvarar för att Likabehandlingsplanen och dess innehåll förankras hos elever och föräldrar. Samling och klassråd Fritidspedagogerna ansvarar även för att samlingen fungerar och där trivseln på fritids kontinuerligt diskuteras. Samlingen är vägledande i arbetet med att etablera en elevversion av Likabehandlingsplanen. Elevrådet träffas 4 gånger/termin och leds av rektor, samt elevrådets ordförande. Varje klass har 1-2 elevrådsrepresentanter som framför de tankar och åsikter som tas upp på klassråden där elevers trivsel och trygghet är en stående punkt på agendan. Från elevrådet kopplar sedan elevrådsrepresentanterna tillbaka till respektive klass och fritids. På varje elevråd skrivs dessutom protokoll som varje fritidsavdelning får ta del av och som används som diskussionsmaterial på samlingarna. På fritidshemmen finns forum, t.ex. samlingar där trivseln regelbundet diskuteras. Värdegrundsarbete I s arbete med värdegrundsfrågor har vi valt att jobba utifrån SET-metoden, Social och Emotionell Träning. SET är ett evidensbaserat program som syftar till att främja barns och ungdomars psykiska hälsa och att främja en positiv utveckling hos våra barn och ungdomar. Metoden går ut på att stärka skyddande faktorer på individ- grupp- och skolnivå. SET-metoden är också en av de kunskapsbaserade metoder som lyfts fram av Statens folkhälsoinstitut för att stärka det alkohol- och drogförebyggande arbetet. På skolan finns personal som har behörighet att utbilda annan personal i SET-metoden. När har nyanställd personal kommer alla dessa att erbjudas en internutbildning i SET av skolans kurator eller annan personal som har behörighet att utbilda i SET-metoden. Under läsåret 14/15 kommer skolans specialpedagog hålla en internutbildning i ledarskap i klassrummet Detta kommer ske utifrån ICDP/Vägledande samspel som är en evidensbaserad metod om hur skolans personal jobbar med ett främjande förhållningssätt i undervisningen. Rastvärdar Kartläggningar har visat att förekomsten av kränkningar är vanligare under den icke vuxenstyrda tiden i skolan och på fritidshemmet. Väl fungerande bussvakt- och rastvärdssystem ska därför finnas med ett delat ansvar mellan fritidshem och skola. Rastvärdar ska alltid bära gula reflexvästar för att synas väl för eleverna. Prioriterade områden är fotbollsplanerna, skogen, motorikbanan och omklädningsrummen. Rastvärdar organiserar även styrda aktiviterer för eleverna på raster.

14 Fadderverksamhet Förskoleklass och åk 3 har en fadderverksamhet som aktiveras under vårterminen. Verksamheten syftar till att eleverna ska känna sig trygga och känna igen varandra. Trivselgrupp Fr.o.m. läsåret 13-14 har en trivselgrupp som består av elevrepresentanter för varje klass i åk 4-6, samt rektor och kurator. Trivselgruppen träffas regelbundet under läsåret för att diskutera frågor om trygghet och trivsel på skolan, hur elever och vuxna uppfattar både den psykiska och fysiska arbetsmiljön, vilka åtgärder som fungerar bra utifrån likabehandlingsplanen och vad som ev. kan förbättras. Elevernas uppgift är att jobba för en god trivsel på skolan, vara ett föredöme för sina skolkamrater, samt vara extra uppmärksamma på om det förekommer situationer eller platser där den psykiska arbetsmiljön och trivseln behöver förbättras. Eleverna får utbildning och handledning av kurator i dessa frågor. Elevrepresentanter till trivselgruppen utses efter överenskommelse med klassens pedagoger och eleverna i respektive klass. Utredning Kränkning mellan elever (dokumenteras enligt bilaga 4-6) 1. Konflikten löses på plats, genom att den som ingriper reder ut konflikten själv eller vänder sig till ansvarig lärare. Inblandade elever och ansvarig lärare har ett samtal där konflikten reds ut. 2. Om konflikten inte går att lösa, eller om kränkningarna upprepas, tas en kontakt med föräldrarna. Från steg 2 dokumenterar skolan kontakter och åtgärder för varje elev. Ansvarig är mentor eller klassföreståndare med berörda parter. Det är viktigt att utredningen bedrivs skyndsamt från skolans sida och att alla parter får komma till tals innan skolan beslutar hur man går vidare. Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. 3. I enlighet med skollagen är det rektors skyldighet att anmäla till huvudmannen då ett barn upplever att det blivit utsatt för kränkande behandling i verksamheten. 4. Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tar ansvarig lärare kontakt med elevhälsoteamet, i första hand kurator. Elevvårdsteamet är ansvarigt för att åtgärder planeras och genomförs. Ytterst ansvarig är rektor. 5. I samförstånd med rektor tas beslut om ev. anmälan till sociala myndigheter och/eller polis. Vuxnas kränkning av barn/elev (dokumenteras enligt bilaga 4-6) 1. Rektor samlar information om händelsen. 2. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. Det är viktigt att utredningen bedrivs skyndsamt från skolans sida och att alla parter får komma till tals innan skolan beslutar hur man går vidare. Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste skolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter.

15 Åtgärderna bör grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. 3. I enlighet med skollagen är det rektors skyldighet att anmäla till huvudmannen då ett barn upplever att det blivit utsatt för kränkande behandling i verksamheten. 4. Berörd vårdnadshavare kontaktas. 5. Rektor är ansvarig för att dokumentation sker. 6. Uppföljning inom en månad, ev. med en facklig representant/skyddsombud. Barn/elevers kränkning av vuxna (dokumenteras enligt bilaga 4-6) 1. Konflikten löses på plats genom att den som ingriper reder ut konflikten själv eller får stöd av arbetslaget. 2. Om konflikten inte går att lösa på plats eller om kränkningarna bedöms vara av allvarligare art, tas kontakt med vårdnadshavare. Från steg 2 dokumenterar vi kontakter och åtgärder för varje elev. 3. Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tas en kontakt med elevvårdsteamet, i första hand kurator. Elevvårdsteamet är ansvarigt för att åtgärder planeras och utförs. Ytterst ansvarig är rektor. Kränkning mellan vuxna 1. Konflikten löses på plats mellan de inblandade. 2. Om problemet kvarstår är rektor ansvarig och agerar utifrån arbetsmiljölagen. Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen ska vara ett dokument som sätter sin prägel på verksamheten. Koppling till andra planer, t ex skolans verksamhetsplan och kommunens mål och kvalitetsplan nödvändig. Likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas vid varje läsårsslut av all personal och elevrådet. Vid behov revideras den och våra rutiner ses över, precis som den behöver följas upp på föräldramöten, samverkansråd och klassråd/elevråd. Ny plan varje år Inom det årshjul i vilka uppdraget kring planer och kvalitetsarbete är organiserat på garanteras en årlig revision av Likabehandlingsplanen. Vid skolstart revideras elevversionen av Likabehandlingsplanen. Båda planerna ska vara reviderade senast i september.

16 Flödesschema vid stödinsatser Bilaga 1 Svårighet Elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot de krav som minst ska uppnås. Extra anpassning Mentor ansvarar för att diskussion förs med elev, elevens vårdnadshavare och berörd personal. Dokumenteras i IUP/anpassningsdokument. Anmälan till rektor (blankett) Angående: o särskilt stöd o Elev som utsatts för diskriminering eller kränkning o Annan orsak, t.ex. frånvaro, elev som vid upprepade tillfällen stört ordningen Elevens behov av stöd tillgodoses genom extra anpassningar. Anpassningarna följs upp och utvärderas regelbundet. Stödet är inte tillräckligt. Anmälan till rektor. En utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd behövs Eleven ges den ledning och stimulans som alla elever ska få i den ordinarie undervisningen. En utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd görs Elevhälsans funktioner bistår mentor i utredningsarbe Utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska vara delaktig i utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Anmälan till huvudman vid kränkning/ diskriminering Arbetet med åtgärdsprogrammet genomförs, följs upp och utvärderas. Nytt åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet avslutas. Arbetet med åtgärdsprogrammet genomförs, följs upp och utvärderas Eleven ges extra anpassningar, eller den ledning och stimulans som alla elever ska få i den ordinarie undervisningen.

17 Bilaga 2 Kvalitetsenkät till elever 13/14 Normer och värden Stämmer helt och hållet Stämmer till viss del Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej Jag tycker det är roligt att gå till fritids? Jag känner mig trygg på fritids? Det finns alltid en vuxen på fritids som jag kan pratat med? Jag känner till de trivselregler som gäller på min skola? Jag känner till skolans likabehandlingsplan? Jag har någon att vara med på fritids? Fritids personal bryr sig om mig? Fritids personal säger ifrån om någon behandlas illa? Jag behandlas bra av mina fritidskamrater? Kunskaper Fritids verksamhet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer? Jag lär mig viktiga saker på fritids? Jag får stöd och hjälp av personalen på mitt fritids om jag behöver det? Personalen talar om för mig när jag lyckats bra? Personalen använder skolans omgivning och närsamhället i verksamheten? Elevers ansvar och inflytande Jag får vara med och påverka min fritidsdag? Personalen på fritids tar hänsyn till barnens åsikter? Jag är nöjd med det inflytande som jag har över verksamheten på fritids? Styrning och ledning Skolans ledning tar hänsyn till barnens åsikter? Jag har bra lärare/personal? Personalen uppmuntrar mig till fysisk aktivitet varje dag? Det finns personal som jag alltid kan gå till och som jag kan lita på? Fritidsspecifik fråga Om jag känner mig otrygg på fritids är det på följande ställen: Motorikbanan Skogen Fotbollsplanerna Lusthusen Södra skolgården Norra skolgården Omklädningsrum idrott Källaren Klassrummet Korridoren Toaletterna Matsalen Biblioteket annan plats:

18 Bilaga 3 Kvalitetsenkät till elever 13/14 Ormbunken Normer och värden Stämmer helt och hållet Stämmer till viss del Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls Vet ej Jag tycker det är roligt att gå till fritids? 19 5 Jag känner mig trygg på fritids? 23 1 Det finns alltid en vuxen på fritids som jag kan pratat med? 23 1 Jag känner till de trivselregler som gäller på min skola? 14 1 6 5 Jag känner till skolans likabehandlingsplan? 7 3 5 9 Jag har någon att vara med på fritids? 22 1 1 Fritids personal bryr sig om mig? 23 1 Fritids personal säger ifrån om någon behandlas illa? 23 1 Jag behandlas bra av mina fritidskamrater? 22 2 Kunskaper Fritids verksamhet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer? 18 5 1 Jag lär mig viktiga saker på fritids? 21 2 1 Jag får stöd och hjälp av personalen på mitt fritids om jag behöver det? 22 1 1 Personalen talar om för mig när jag lyckats bra? 22 2 Personalen använder skolans omgivning och närsamhället i verksamheten? 17 4 3 Elevers ansvar och inflytande Jag får vara med och påverka min fritidsdag? 17 4 3 Personalen på fritids tar hänsyn till barnens åsikter? 20 2 2 Jag är nöjd med det inflytande som jag har över verksamheten på fritids? 18 2 4 Styrning och ledning Skolans ledning tar hänsyn till barnens åsikter? 15 4 5 Jag har bra lärare/personal? 24 Personalen uppmuntrar mig till fysisk aktivitet varje dag? 19 1 4 Det finns personal som jag alltid kan gå till och som jag kan lita på? 22 1 1 Fritidsspecifik fråga Om jag känner mig otrygg på fritids är det på följande ställen: Motorikbanan Skogen Fotbollsplanerna Lusthusen Södra skolgården Norra skolgården Omklädningsrum idrott Källaren 5 Klassrummet Korridoren Toaletterna 4 Matsalen Biblioteket annan plats:

19 Fallbeskrivning Bilaga 4 Namn på person/personer som gör anmälan Anmälningsdatum Namn på den utsatta Namn på person/personer som kränker När, var och hur inträffade kränkningen Definiera kränkningen enligt likabehandlingsplanens principer(kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, mobbning eller annat)

20 Bilaga 5 Åtgärder vid anmälan om kränkande särbehandling Namn på personer som tar hand om ärendet Datum då ärendet påbörjas Datum då ärendet avslutas Namn och samtliga datum för samtal med den utsatte: Namn och samtliga datum för samtal med den/de som kränker: Namn och samtliga datum för samtal med andra berörda på skolan Datum för samtal med föräldrar till den utsatte, när det är en elev Datum för samtal med berörda föräldrar, när det är elever som kränker Samtalen antecknas på separat papper som bifogas handlingarna

21 Uppföljning av åtgärder vid kränkande särbehandling Bilaga 6 Uppföljningssamtal kommer att ske: Med den utsatte Datum Med den/de som kränker Datum Med föräldrar till den utsatte, när det är en elev Datum Med andra berörda Datum Med föräldrar till den/ de som kränker, när det är elev/elever Datum Eventuell annan uppföljning Samtalen antecknas på separat papper som bifogas handlingarna