Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Flens grundskoleområde F-5 samt fritidshem Nybbleskolan Uppdaterad: 2015-11-30
Innehållsförteckning Likabehandlingsplan 3 Vision... 3 Lagar och förordningar... 3 Diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagstiftningen 3 Handlingsplan... 7 Vad är diskriminering?... 7 Vuxna kan hjälpa... 7 Så här arbetar vi för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 7 Misstänker du att ditt barn blir utsatt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling?... 7 Utsätter ditt barn andra för trakasserier eller kränkande behandling?... 8 Plan mot kränkande behandling... 8 Handlingsplan för arbete med diskriminering och kränkande behandling... 10 Kartläggning och nulägesanalys... 10 Hur ser det ut hos oss?... 10 Tydliga mål och konkreta åtgärder... 10 Vad vill vi?... 10 Hur ska vi nå målet?... 10 Tidsplan... 11 Sida 2
Vision Likabehandlingsplan Flens grundskoleområde F-5 accepterar inte någon form av kränkande särbehandling. Arbetsklimatet ska präglas av tolerans och respekt för alla individer. Ingen, varken elev eller personal, skall i arbetet utsättas för trakasserier eller annan kränkande behandling. Lagar och förordningar Enligt skollagen ska varje skola utarbeta en plan och riktlinjer för att förebygga, utreda, åtgärda och följa upp trakasserier och annan kränkande behandling. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagstiftningen Kön Skola och fritidshem ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Transexuella skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Några elever på skolan sprider ett rykte om Stina, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Etnisk tillhörighet Skola och fritidshem har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. Skola och fritidshem ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, somalier, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Sida 3
Anna är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektioner och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge henne högsta betyg, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering] En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en allt för segregerad elevgrupp. [diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Skola och fritidshem ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, t ex. Buddism eller Ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Vincent, vars familj är med i pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Lejla att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Detta innebär att Lejla utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Juliet är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionshinder Skola och fritidshem ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sida 4
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar din pappa är jävla CP [trakasserier] Sexuell läggning Skola och fritidshem ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas: homosexualitet bisexualitet heterosexualitet Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbetet och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan anordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Ingen får diskrimineras eller trakasseras i skola eller fritidshem på grund av ålder. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder; o Vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskola. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, t ex. indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. o Om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller t ex. åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] Sida 5
Tom är ett år yngre än sina klasskamrater och bli ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Alla barn och vuxna har rätt att uttrycka sin könsidentitet och sitt könsuttryck, även om det bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck - mot föreställningar om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna), söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Sam, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Sam är för mycket kille för att gå in där. [trakasserier] Alla exempel är hämtade ur; (DO, BEO & Skolinspektionen, 2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling - främja likabehandling. Vuxna kan hjälpa Elever, lärare och skolledning kan göra mycket för att förhindra diskriminering men det är nödvändigt att även föräldrar hjälper till! Barn berättar inte alltid när de blir utsatta för trakasserier eller kränkande behandling eller om de har kännedom om att någon blir utsatt, för att de inte vill skvallra eller av rädsla för hämnd. Att berätta om någon som blivit utsatt är inte skvaller det är att hjälpa någon som har det svårt. Personalen berättar inte varifrån de fått information angående kränkning, utan försöker lösa problemet utan att någon utpekas. Prata med Ditt barn om mobbning, visa tydligt att Du tar avstånd från det. Är någon i klassen eller på fritidshemmet utsatt? Är någon ensam och utfryst? Om Du genom Ditt barn får reda på att så är fallet, ta genast kontakt med skolans trygghetsteam eller annan personal. Sida 6
Om Du får reda på att Ditt barn är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling eller är delaktig i att utsätta någon annan för det så är det naturligt att Du blir upprörd, arg och kanske inte vill ta det till Dig. Kom då ihåg utan Din medverkan blir det ytterst svårt för skolan att lösa problemet! Så här arbetar vi för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling o Arbetslaget har huvudansvar för att motverka kränkningar i det dagliga arbetet. o Vi tar upp konflikter mellan barnen oavsett vilken klass barnen går i och bryr oss om alla barn på skolan. o Vi arbetar efter de trivselregler vi tagit fram gemensamt, vuxna, barn/elever. o Vi har rastvakter ute varje rast under skoltid. o Vi vill att elever och föräldrar informerar oss om kränkningar förekommer. o Vi kontaktar vårdnadshavare om det hänt något speciellt i skolan/fritids. o En enkätundersökning genomförs varje år i år 2 & 5 om trivseln på skolan. 2015 har alla elever deltagit i en enkät från Friends. o Skolsköterskan kartlägger trivsel i år 4 vid hälsoundersökningarna. o Vi har en stående punkt på klassråden där klimatet i klassen och på skolan diskuteras. o Vid grupparbete bestämmer alltid den vuxna eller slumpen gruppens sammansättning. o Undervisande lärare är ansvarig för att läromedlens innehåll inte upplevs som kränkande och sprider fördomar med avseende på kön, sexuell läggning, religion, etnisk tillhörighet eller funktionshinder. o Den sociala situationen tas alltid upp på utvecklingssamtal varje termin. o Vi genomför minst ett föräldramöte per läsår i alla klasser. o En gång per läsår, i samband med skyddsronden, kartlägger varje klass otrygga platser i skolan och på skolgården. o Likabehandlingsplanen förankras hos elever, vårdnadshavare och föräldrar. o Skolledningen ska se till att personalen får kompetensutveckling för att motverka diskriminering och kränkning. Sida 7
o På skolan finns ett trygghetsteam. Gruppen Karin Grankvist, Bengt Hassler, Carina Hahne, Camilla Karlsson, Saadet Kaya och Tessan Tiainen arbetar med att hantera konflikter och mobbningssituationer samt har huvudansvar för det förebyggande arbetet. o Nybbleskolan utarbetar trivselregler/ordningsregler i samverkan mellan personal och elever. o Eleverna ges möjlighet till inflytande genom återkommande klassråd. Dessa följs upp med Nybbleråd (elevråd) samt under personalens konferenser. o Vi har återkommande arbete i åldersblandade grupper. Misstänker du att Ditt barn blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Följande tecken kan tyda på att Ditt barn är utsatt: Ovilja att gå till skolan eller fritidshemmet. Ont i magen, huvudvärk, blåmärken. Ovilja att berätta om hur det är i skolan eller på fritidshemmet. Har inga kamrater. Kommer hem med smutsiga och/eller sönderrivna kläder. Verkar nedstämd och ledsen. Dessa tecken kan också bero på andra saker, men de motiverar att Du som förälder vänder Dig till skolan eller fritidshemmet, så att vi tillsammans kan hjälpa Ditt barn. Du kan också göra en del själv för att hjälpa Ditt barn: Lär barnet att säga ifrån klart och tydligt och betona att det inte är Ditt barn det är fel på det är de andra som uppför sig illa. Försök uppmuntra barnet att ta kontakt med ett eller flera barn i klassen, på fritids, eller i annan klass. Skolan ger stöd i detta, så att barnet inte ger upp. Att få en ny kompis har stor betydelse. Ta kontakt med skolans trygghetsteam eller annan personal för ett samtal. Utsätter Ditt barn andra för trakasserier eller kränkande behandling? Det är svårt att ta till sig att ens eget barn utsätter andra för någon form av kränkande behandling, men om det är så måste Du göra något åt det. Det är viktigt, både för det utsatta barnet och för Ditt eget barn. Barn som utsätter andra för mobbning får ofta egna Sida 8
problem senare i livet. Det finns många orsaker till att barn utsätter andra för mobbning oavsett orsak måste vi tillsammans göra något åt det! Detta kan Du själv göra som förälder: Gör helt klart för barnet att Du inte accepterar mobbning, och att Du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Ta kontakt med skolans trygghetsteam eller annan personal och diskutera problemet med dem. Plan mot kränkande behandling När skolan får reda på att en elev misstänks vara utsatt för mobbning händer följande: Några ur trygghetsteamet samtalar med den drabbade eleven: Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? Vårdnadshavarna kontaktas. De som utsatt någon för mobbning kallas en i taget till samtal med antimobbinggruppen. De blir upplysta om att man vet att de utsätter någon för mobbning, att man ser mycket allvarligt på situationen och att mobbningen omedelbart måste upphöra. De uppmanas att inte tala med sina kompisar om samtalet. Vårdnadshavarna kontaktas. Vid behov upprepas dessa samtal vid flera tillfällen. Vid behov tas ärendet upp i områdets elevhälsoteam (EHT). I elevhälsoteamet ingår skolledning, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog och kurator. Efter ca 2 veckor har antimobbinggruppen uppföljningssamtal med alla inblandade. När ärendet betraktas som avslutat skickar antimobbinggruppen en skriftlig rapport till rektor. Under ärendets gång sker dokumentation som skickas till rektor. Där arkiveras informationen i respektive elevmapp Sida 9
Handlingsplan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Kartläggning och nulägesanalys Vi kan se att vi satte mål som var svåra att utvärdera och mäta, så det måste vi bli tydligare med. Resultatet av enkäten visar att ett relativt stort antal elever inte kände sig trygga i klassrummet, detta gäller främst de äldre eleverna. Det har varit bra med klassråd/fritidsråd men alla har inte haft det regelbundet. Frågan blir hur vi kan skapa förutsättningar för detta. VI måste arbeta mer aktivt och målmedvetet för att få bättre klassrumsklimat så att alla elever känner sig trygga. Alla ska veta vad antimobbningteamet gör och vilka som ingår. När vi var många vuxna ute på långrasterna kände vi att rasterna fungerade bra och att det fanns aktiviteter som alla kunde vara med på. Under våren var vi färre ute vilket ledde till att långrasterna avskaffades. Vi saknade rastvakter vissa raster främst på eftermiddagarna. Detta måste vi titta extra på till nästa läsår. Vi kommer fortsätta att jobba hårt för att öka tryggheten på vår skola. Tydliga mål och konkreta åtgärder Mål för 2014-2015 var: 1. Att öka tryggheten på skolan, alla ska känna sig trygga under hela skoldagen. 2. Att alla elever ska vara delaktiga i att ta fram nya trivselregler för läsår 2014/2015 och arbeta för att alla på skolan skall känna att det är deras egna och skolans trivselregler. 3. Att alla barn och vårdnadshavare på skolan ska veta vilka som ingår i antimobbningteamet. Sida 10
Hur ska vi nå målen? Mål 1: Vi ska vara fler vuxna ute på rasterna. Vi ska vid flera tillfällen per läsår arbeta i åldersblandade temagrupper. Antimobbinggruppen tar alla kränkningar på allvar. Utvärdering: Vi har arbetat i åldersblandade temagrupper vid flera återkommande tillfällen. Vi har vid flertalet raster ökat vuxennärvaron på rasterna. De anmälda kränkningar som kommit fram till antimobbinggruppen har tagits på allvar och bearbetats efter de rutiner som finns. Mål 2: Vi ska dela upp hela skolan i åldersblandade grupper med ca 10-15 elever. I varje grupp får de tillsammans diskutera hur de vill att det ska vara på skolan så att alla ska känna sig trygga och trivas. Sedan skriver varje elev ner detta på postitlappar. Dessa lappar sammanställs av årskurs 5 och ligger till grund för Nybbleskolans trivselregler. Reglerna förankras sedan i klasserna och på fritids och hålls levande under läsåret genom diskussioner på klassråden/fritidsråden. Utvärdering: Vi har genomfört åtgärden fullt ut. Mål 3: Antimobbninggruppen går runt till alla klasser och presenterar sig. Ett hembrev med vilka som ingår i antimobbninggruppen skickas till vårdnadshavarna. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på Edwise. Utvärdering: De ansvariga för antimobbinggruppen har presenterat sig för alla elever, hembrevet skickades hem. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på Edwise. Kartläggning och nulägesanalys Utifrån Skolverkets enkät, som gjordes under våren 2015, upplevdes studieron som positiv av skolans elever i åk 5, vårdnadshavare och personal. I enkäten framkom även att eleverna i åk 5 upplevde att skolan är rolig, att lärarna är rättvisa och att de är nöjda med skolan som helhet. Några elever uttryckte dock att det fanns vissa tillfällen då de kände sig otrygga. Personalen lyfter fram, förutom studiero, upprättandet och följandet av ordningsregler och förhindrande av kränkande behandling som positiva områden i skolans verksamhet. Vårdnadshavare ser arbetet med trygghet, stimulans och lust att lära samt grundläggande värden och respekt som positivt i verksamheten. Sida 11
Mål för 2015-2016 1. Att öka tryggheten på skolan, alla ska känna sig trygga under hela skoldagen 2. Öka vi-känslan och gemensamt diskutera Nybbleskolans trivselregler 3. Alla på skolan ska veta vad Trygghetsteamet gör och vilka som ingår Hur ska vi nå målen 1: Genomföra Friends-enkäten och vidta eventuella åtgärder (klart vecka 41). Tydliggöra vilka som är rastvakter och vad deras uppgift är genom att några lärare går runt och informerar (klart v 41). Nya lärare ska presentera sig för eleverna (senast v 41). Vi måste ha synliga rastvakter som rör sig bland eleverna på alla raster (detta utvärderas av Nybblerådet senast v 2) 2: Ha temadagar med lekar, pyssel och samarbetsövningar i åldersblandade grupper vid minst tre tillfällen. Två klasser går samman och diskuterar tillsammans vad trivselreglerna innebär. Vi återinför långraster med fler vuxna som arrangerar aktiviteter på torsdagar vecka 45-49 och vecka 9-14. 3: Samtliga i trygghetsteamet går runt i alla klasser och berättar om sin uppgift (klart senast v 45). Uppföljning och utvärdering sker under hötterminen 2016 Personalen på Nybbleskolan november 2015 Sida 12