Barkarbyskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling

Transkript

1 (7) Barkarbyskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Diskriminering och all form av kränkande behandling är sedan 1 januari 2009 förbjuden enligt diskrimineringslagen och 14 kapitlet i skollagen. De har ersatt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, som trädde i kraft den 1 april All personal tillsammans med ledningen på Barkarby för- och grundskolor tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Rektor har det yttersta ansvaret och anmäler ärenden till socialtjänst och/eller polis om kränkningen är av sådan art. Så snart någon vuxen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt har skolan skyldighet att agera. Skolan är ansvarig för att vidta tillräckliga åtgärder så att kränkningen upphör. Vision Alla barn, elever och vuxna ska känna sig trygga och behandlas lika. Ingen ska utsättas för kränkande behandling eller diskrimineras. De fem diskrimineringsgrunderna: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder De två nya diskrimineringsgrunderna: könsöverskridande identitet eller uttryck (sedan 1 januari 2009) ålder (sedan 1 januari 2009) Skolorna är inte skyldiga att arbeta med de nya diskrimineringsgrunderna men DO rekommenderar ändå att vi arbetar med dem och tar med dem i planen. Kartläggning och nulägesanalys Barkarby för- och grundskolor arbetar fortlöpande med etik och förhållning sätt. Vi arbetar med gränssättning, konflikthantering och trygghet. Det har bland annat resulterat i att alla barn har etik inlagt i vardagsarbetet. I undervisningen tänker vi på att exemplifiera olika sexuella läggningar, etnicitet mm. I vissa läroböcker finns även sådana exempel. Pedagogerna har tillsammans med barnen gått runt på skolan och markerat på en karta var det eventuellt kan kännas otryggt att vara. Vi arbetar för att kamratstödjarna ska vara trygga i gruppen så att de vågar berätta vad de ser och hör. Vuxna som är ute på rasterna bär reflexvästar för att synas ordentligt för alla barn Barn- och ungdomsförvaltningen Besöksadress: Veddestavägen 3 Barkarby för- och grundskolor Postadress: JÄRFÄLLA Expedition Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: barkarbyskolan@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (5) Aktiviteter för att bygga gruppen Övningar för att se varandra Lekar där man tränar på att våga vara nära varandra Diskutera idealklassen Moraliska dilemman och rollspel Frågelåda Gemensamma klassregler Kompissamtal planerade och spontana Massage Samarbetsövningar i grupp och parvis Uppåtpuffar/nedåtpuffar grön/röd lapp läggs i låda vid varje händelse och räknas emellanåt för att känna av klimatet i klassen. Högläsningsbok som handlar om skola och kompisar. Samtal om hur man tilltalar varandra, är en god vän och om situationer i skolvardagen. Tar direkt tag i de problem som dyker upp i barngruppen. Uppmuntrar bussiga kompisar Etiska samtal i klassen och i mindre grupper Samarbetsövningar Faddersystem Håller klassens regler levande genom att ofta återknyta till dem. Klassråd Elevråd Matråd Skol IF Hemlig kompis Tittar på filmsnuttar med olika kompiskonflikter som barnen får diskutera hur de tycker att det ska sluta Boken om mig, barnen gör en bok om sig själva och sina känslor som de sedan berättar om för varandra. En bok med korta texter om olika personer som på olika sätt är utsatta, används som ett bra diskussionsunderlag. Organisationen med arbetslag gör det lättare att se och förebygga kränkande behandling. Ett delat vuxenansvar gör det också lättare att motverka kränkning mellan barn/barn, vuxen/barn eller vuxen/vuxen. Skolan har kamratstödjare som har till uppgift att vara extra observanta på kamratsituationen i den egna gruppen. Kamratstödjarna utbildas i början av läsåret. De tränas i att upptäcka mobbning och kränkande behandling genom olika lekar och övningar, som även ger dem trygghet att prata inför gruppen. Kamratstödjarna träffar skolans Stödteam regelbundet. Stödteamet är en grupp särskilt utbildade pedagoger som arbetar för att motverka mobbning och kränkande särbehandling. Medlemmarna i Stödteamet är representanter från arbetslagen samt fritidsverksamheten. Genom att göra t.ex. trivselenkäter i klasserna kan de tidigt upptäcka barn som blir utsatta. Vi gör intervjuer med varje barn när vi tagit del av enkätsvaren. Frågorna i enkäten har omarbetats. Föräldrarna uppmanas i skolkatalogen att ta kontakt med skolans Stödteam eller klassläraren om deras barn berättar om mobbning eller kränkande särbehandling. Barkarbyskolan har även skickat hem separat information om hur Stödteamet arbetar mot kränkande särbehandling.

3 (5) Metoder Om kränkande behandling mellan barn inträffar arbetar skolans Stödteam aktivt med att ha regelbundna enskilda samtal och eventuellt gruppsamtal med inblandade barn tills kränkningen upphör. Personalen runt barnen informeras. Barnet får berätta hemma vad som hänt samma dag som personal informerar hemmet. Efter första samtalet med den/dem som utfört kränkningen skriver de tillsammans med representanterna från Stödteamet en handlingsplan som även skickas hem till föräldrarna och till rektor för dokumentation. Varje enskilt fall av kränkande behandling följs upp genom samtal. Stödteamet, pedagoger och eventuellt andra berörda är extra vaksamma tills fallet avskrivs. Detta sker i samråd med Stödteamet, den som varit utsatt och i förekommande fall, barnens föräldrar. Om kränkande behandling mellan barn/vuxen inträffar arbetar skolledningen aktivt med att ha enskilda samtal och eventuellt gruppsamtal med inblandade tills kränkningen upphör. Barnets hem informeras. Om kränkande behandling mellan vuxen/vuxen inträffar arbetar skolledningen aktivt med att ha enskilda samtal och eventuellt gruppsamtal med berörda tills kränkningen upphör. Kontakt tas vid behov med Järfällahälsan för stödsamtal. Mål för läsåret 2011/2012 Att vi på Barkarby för- och grundskolor fortsätter att arbeta aktivt mot diskrminering och kränkande behandling i alla dess former genom olika aktiviteter som anges ovan i Kartläggning och nulägesanalys. Att alla barn känner sig trygga både ute och inne i skolans lokaler Förbättra trivselenkäten Åtgärder/metoder för att uppnå målen Enheten strävar efter att anställa fler män. Allt arbete/lek för barnen är lika för pojkar och flickor. Alla arbetsuppgifter inom skolan kan utföras av både män och kvinnor. Allt arbete som utförs av barn såväl som vuxna har lika stort värde. All personal inom skolan ska arbeta för allas lika värde. Uppföljning Åtgärder/metoder för att uppnå målen i föregående års likabehandlingsplan. Alla former av kränkningar ska uppmärksammas av all personal på skolan. Alla ska ingripa vid bråk - allas barn. Mycket viktigt att aldrig blunda för något som verkar konstigt. Är man inte säker på vad som egentligen händer eller om det är lek etc., fråga! Oavsett vem som ser dumheter ska bemötandet alltid vara detsamma. Det är aldrig rätt att bete sig illa mot varandra. Kamratstödjarna har berättat för stödteamet om olika barn som inte har det bra och man har därigenom kunnat förebygga mobbning vid flera tillfällen. Utvärdering Det målinriktade arbetet i likabehandlingsplanen utvärderas kontinuerligt under året med barn, föräldrar och personal. Barnen: - i intervjuer och samtal med lärare eller annan personal. Föräldrarna: - genom frågor i föräldraenkäten eller i utvecklingssamtalen. Personalen: - på upptaktsdagarna innan skolstarten.

4 (5) Britt Engman Rektor Barkarby för- och grundskolor Reviderad Beskrivning av diskrimineringsgrunderna Man skiljer på direkt och indirekt diskriminering. Exempel på direkt diskriminering är flickan som sökte till veterinärutbildningen och inte kom in trots att hon var behörig. Motiveringen var att det redan gick så många flickor på den utbildningen. Exempel på indirekt diskriminering kan vara att behandla alla lika. Att man i skolbespisningen serverar alla samma mat utan att ta hänsyn till dem som behöver annan mat av religiösa skäl. Kollektiv bestraffning är ett annat exempel. Diskriminering i samband med kön kan vara t.ex. trakasserier såsom utfrysning, förlöjligande och/eller skämt kopplade till elevens könstillhörighet. Sexuella trakasserier kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visande av pornografiskt material. Exempelvis om några elever sprider ett rykte att Maria har bomull i behån. Naturligtvis skyddas även transsexuella barns rättigheter utifrån diskrimineringsgrunden kön. Trakasserier pga. kön kan t.ex. vara Jonas, som vill vara med i skolans kör men slutar då han blir retad för han är den enda killen. Skolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Etnisk tillhörighet innebär att tillhöra en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung. T.ex. om en skola med många elever med annan etnisk tillhörighet ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. Exempelvis Thomas, som är afrikan. Han tycker inte om att få kommentarer från de andra barnen om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på hans hår. Läraren avfärdar honom med Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. Skolan får inte missgynna någon pga. religion och/eller annan trosuppfattning. Exempelvis om Robert, vars familj är med i kyrkan, ofta blir retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte det är roligt. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier pga. funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana hinder som syns, som t.ex. att man använder rullstol, och hinder som inte märks lika lätt, som allergi, ADHD eller dyslexi. Exempelvis Erika som har en lillebror som har en CP-skada. Hon känner sig sårad och ledsen av att många i skolan använder uttrycket CP till varandra. Ett annat exempel kan vara Erik. Han får inte vara med på den gemensamma aktiviteten på skolans aktivitetsdag. Erik använder rullstol och får åka till badhuset med en personal medan resten av klassen har friidrott.

5 (5) Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet. Exempelvis när Jonas två mammor kommer på besök i skolan. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. Jonas vill inte vända sig till sin lärare eftersom hon ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något åt det. Det kan också vara Elin och Anna, som är ett par. På skolans avslutningsbal får de inte dansa uppvisningsdans med varandra. Vi ska i skolan arbeta för att bryta traditionella könsmönster. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och rättigheter. Skolan ska också förebygga det som kallas annan kränkande behandling och som saknar koppling till någon speciell diskrimineringsgrund men som kränker barns/elevs värdighet. Det kan vara kränkande behandling eller enstaka händelser som inte betecknas som mobbning. Exempel kan vara Jessica, som är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelser. Ett gräl uppstår mellan dem och det slutar med att läraren ger Jessica en örfil. Vissa formuleringar i ovanstående text om olika typer av diskriminering och trakasserier är hämtade från Handledning för arbete med likabehandlingsplan från JämO, DO, HO, HomO & BEO.