1/2012 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Vad gör en bra arbetsmiljö? Sidan 4-9 Arbetsanpassning och rehabilitering Aurelia fick en ny karriär Sidan 10-15 Specialisternas löner ligger i topp Sidan 18 Ombudsmannen om tjänstledighet Sidan 23
Styrelse och kansli 2012 Styrelsen Kansliet Ordförande Kenth Nilsson 0292-533 00 (b) 018-611 09 80/90 (a) fax: 0292-533 10 kenth@tjanstetandlakarna.se Vice ordförande Hans Göransson 0155-24 58 41 hans.goransson@dll.se Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se Susanna Magnusson ombudsman 08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se Att vara med i facket innebär att någon vakar över frågor som rör din anställning, dina rättigheter i yrkeslivet och dina yrkesmässiga intressen. Gunilla Carlsson 070-577 12 54 gunilla.carlsson@nll.se John Bratel 031-741 34 00 john.bratel@vgregion.se Mats Olson ombudsman 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se Aino Landes ekonomi 08-54 51 59 85 aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 Tjänstetandläkarna är organisationen för alla anställda tandläkare. Chaim Zlotnik 08-12 31 52 34 chaim.zlotnik@ftv.sll.se Lena Rignell 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se informatör/assistent 08-54 51 59 82 eva@tjanstetandlakarna.se Foto: Michael Melanson/Urban Orzolek www.tjanstetandlakarna.se 2
Ledare Kenth Nilsson TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Layout Tryck Hallvigs Reklam AB Bredgränd 5 111 30 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 Fax 08-660 34 34 kansliet@tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se Satsa på arbetsmiljö för bra rekrytering Detta nummer av TT-kanalen har arbetsmiljö som tema. För oss tandläkare är tillvaron fylld av omständigheter som påverkar arbetsmiljön. Förutom den klassiska ergonomiaspekten, som de flesta kanske tänker på i första hand, är det särskilt tydligt hur ekonomi och regler påverkar arbetssituationen. Som företrädare för Tjänstetandläkarna har jag regelbundna kontakter med hela den apparat som med stora och små beslut påverkar tandvården. Jag har då kunnat se hur myndigheter ständigt ändrar regler och föreskrifter som påverkar behandlarna, men där behandlarnas aspekter nästan aldrig blir en självklar utgångspunkt. Oftast handlar det istället om att skruva på regelverket så att det passar myndighetsrutiner och granskare bättre. Behandlarperspektivet sett från den kliniska vardagssituationen kommer nästan aldrig naturligt in i sådana processer. Min erfarenhet är att det bara är Tjänstetandläkarna som på allvar har klinikerperspektivet för ögonen när regelförändringar och tillämpningar diskuteras. Det är därför som det också är så viktigt att Tjänstetandläkarna är med och representerar tandläkarna i alla de sammanhang som tandvården handläggs. Samtidigt är det ett ständigt pågående arbete att vinna förståelse för att föreningen har en berättigad närvaro. Antagligen finns det aktörer som skulle tycka att tillvaron blir enklare om vi skulle synas mindre eller om vår roll kan begränsas till ett snävt arbetstagarperspektiv. Vi har också sett hur en god eller dålig arbetsmiljö påverkar tandläkarnas vilja att byta jobb. Särskilt påtagligt är svårigheterna att få tandläkare att söka chefsuppdrag inom tandvården. Min tro är att många har fått en ganska mörk bild av hur det är att vara klinikchef. Det berättas om att klinikchefer ges ansvar utan motsvarande befogenheter, att chefsuppdraget i många stycken måste skötas utöver en normal klinisk insats och att det ekonomiska påslaget är blygsamt. Självklart är detta en generalisering och det spelar mindre roll om den ens är sann. Poängen är att det är en bild som många verkar ha. Om chefsförsörjningen ska klaras på ett bra sätt, måste attraktionskraften i uppdraget öka. Vi vill ju i huvudsak ha tandläkare som chefer i tandvården och då måste chefsuppdragen ha ett dominerande inslag av tandvårdsutveckling i sig. Kenth Nilsson Februari 2012 3
Arbetsmiljö Vad gör en bra arbetsmiljö? I över ett helt sekel har man bedrivit forskning inom arbetsmiljöområdet. Många olika teorier och organisationsmodeller har presenterats genom åtskilliga årtionden inom detta spännande och för de flesta av oss mycket angelägna ämne. Många är också de lagar och regler som påverkar arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. I slutet av 1800-talet presenterade en ingenjör vid namn Frederick Winslow Taylor sina teorier om hur man organiserar en verksamhet på det mest effektiva och produktiva sätt, senare känt som Taylorismen. Metoden Många är de lagar och regler som påverkar arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön utgick enkelt utryckt från att arbetet delades upp i olika delar utifrån det som av ledningen ansågs som det mesta effektiva arbetssättet. För att få fram det allra mest effektiva sättet att arbeta på användes en så kallad tidsstudieman för att rationalisera bort alla former av onödigt arbete och onödiga rörelser. Det var bland annat utifrån detta tankesätt det löpande bandet utvecklades, som introducerades först inom bilindustrin av företaget Ford. En effekt av detta blev dock att arbetarna tappade i yrkesskicklighet då de bara gjorde vissa delar av ett arbetsmoment och inte längre hade någon överblick över det som producerades. Så småningom visade forskning att detta sätt att organisera arbetet många gånger är negativt för arbetarna och därigenom även för företaget. Genom årtionden har man organiserat verksamheter på många olika sätt och den som varit i arbetslivet under några år har sett olika trender komma och gå. Ibland kommer teorier som tidigare förpassats in i garderoben tillbaka som nyheter men i något modifierade former. Den som varit i arbetslivet under några år har sett olika trender komma och gå Det som i mångt och mycket är en skillnad idag mot tidigare är att det skett en förskjutning från att arbetsmiljöfrågor tidigare mest bevakats utifrån ett fysiskt perspektiv till att man i dag betonar den psykosociala arbetsmiljön alltmer. Även Arbetsmil- Det finns ett antal lagar och föreskrifter som reglerar vad god arbetsmiljö är. Reglerna innefattar inte bara fysiska förutsättningar i arbetsmiljöfrågor utan även den psykosociala miljön. 4
TT-kanalen 1/2012 Även andra lagar har betydelse för arbetsmiljön, tillexempel Arbetstidslagen och Diskrimineringsjölagen betonar vikten av att det på arbetsplatsen eftersträvas en så god fysisk och psykisk arbetsmiljö som möjligt. Det är till och med uttryck i lagen att det skall eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Det ska enligt samma lag också eftersträvas att arbetet ger möjlighet till variation och social kontakt. Arbetsmiljölagen är en så kallad ramlag, det vill säga att den anger de yttre ramarna för vad som gäller för miljön på jobbet. Mer detaljerade formuleringar om vad som gäller inom arbetsmiljöområdet finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det finns ett stort antal föreskrifter utfärdade, cirka ett hundratal, och några av dem berör bland annat buller härdplaster kränkande särbehandling i arbetslivet systematiskt arbetsmiljöarbete belastningsergonomi arbetsanpassning och rehabilitering Fortsättning på nästa sida 5
Arbetsmiljö lagen. Arbetstidslagen ska förhindra att arbetstagare utsättas för överansträngning och uttröttning och lagen innehåller bestämmelser om arbetstidens förläggning, till exempel hur många timmar per vecka som man får jobba. Arbetstidslagen beskriver också vad som gäller för nattvila, veckovila och sammanhängande ledighet samt vad som menas med paus och rast och hur de ska förläggas. Diskrimineringslagen utgår från att alla människor har lika värde och rättigheter och att arbetsplatsen ska vara öppen och inkluderande för alla. I dag betonas många gånger ledarskapets betydelse. En bra ledning på arbetsplatsen ska ge en god arbetsmiljö. Vad karaktäriserar då en god arbetsmiljö? Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, uttrycker det som är en god psykosocial arbetsmiljö i ett antal punkter enligt följande: Fysiska risker och problem är undanröjda och utrustning och lokaler anpassade efter människors olika fysiska och psykiska förutsättningar och är utformade för att underlätta arbetet. De anställda har egenkontroll, delaktighet och inflytande i både stort och smått. Kan påverka arbetsfördelning, arbetstakt och arbetssätt i relation till både andra människor och det tekniska systemet. Arbetet ger fysisk, intellektuell och kulturell stimulans, omväxling, social samvaro, sammanhang, lärande och personlig och yrkesmässig utveckling. Fysiska och psykiska arbetsbelastningar, krav och utmaningar balanseras till en lagom nivå. Arbetsplatsen präglas av jämställdhet, rättvisa, respekt, tillit, demokratiskt ledarskap och öppen kommunikation och med goda möjligheter till trivsel och socialt stöd. Goda möjligheter att kombinera med ett rikt och hållbart liv utanför arbetet. Eva Vingård, professor i Arbets- och miljömedicin vid Uppsala Universitet samt verksamhetschef och överläkare på Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Uppsala Akademiska Sjukhus, uttrycker liknande tankegångar rörande den goda arbetsmiljön: Rimlig fysisk belastning. Delaktighet och möjlighet att göra ett bra jobb. Möjlighet till bra ledarskap. Möjlighet att lära nytt under hela arbetslivet. Krav som är anpassade till den egna kompetensen och inflytandet. För både samhällets, arbetsgivarens och den anställdes del är det viktigt att arbetsmiljön är bra ur både ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Det finns ett gemensamt intresse för att arbetsmiljön är organiserad så att sjukdomar och ohälsa undviks och att arbetslivet är hållbart. Särskilt i dessa tider när det talas om vikten av att alla som vill ska kunna och orka arbeta länge. Hur ska då en god arbetsmiljö uppnås? Det man från statsmakternas sida betonar är att arbetsmiljöarbetet ska vara en väl integrerad och naturliga del i den dagliga verksamheten. Detta regleras i en författning från Arbetsmiljöverket som benämns Systematiskt arbetsmiljöarbete. Det här arbetet ska omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala Arbetsmiljöarbetet ska vara en väl integrerad och naturliga del i den dagliga verksamheten förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Man betonar att arbetsmiljöfrågor behöver hanteras i verksamheten precis som andra delar som exempelvis produktion och ekonomi, och inte som ett eget system i sig. Innan beslut fattas om förändringar i verksamheten ska därför eventuella konsekvenser och påverkan på arbetsmiljön beaktas. Arbetsgivaren är den som har ansvaret för arbetsmiljön men det betonas att samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare är en förutsättning för att arbetsmiljöarbetet ska bli effektivt. Det finns ett 6
TT-kanalen 1/2012 värde i att nyttja de anställdas kunnighet inom sitt kompetensområde. I denna föreskrift klargörs att det ska finnas en arbetsmiljöpolicy, rutiner i avseende att få en systematik i arbetsmiljöarbetet och att det ska genomföras riskbedömningar och handlingsplaner. På arbetsplatser med mer än 50 anställda ska det dessutom finnas en skyddskommitté. Kommittén ska bestå av representanter för både arbetsgivare och arbetstagare och från arbetsgivarsidan bör det ingå representanter för företagsledningen och från arbetstagarsidan en styrelseledamot i den lokala fackliga organisationen samt minst ett skyddsombud. Skyddskommittén är ett rådgivande organ till arbetsgivaren och inom landstingen utgör det oftast en del av den lokala samverkansgruppen. Det finns ett värde i att nyttja de anställdas kunnighet inom sitt kompetensområde En viktig del i arbetsgivarens ansvar är att också ha rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering. Att ha anställda som är friska är viktigt för både företaget och den enskilde. Även om det för många kan framstå som en dröm att vara 25 år genom hela livet är det ju dessvärre inte så. Många förändringar kan ske i både kropp och själ genom yrkeslivet. Arbetsgivaren har ett ansvar för att anpassa arbetstagarnas arbetssituation med utgångspunkt från deras förutsättningar för arbetsuppgifterna. Även arbetstagaren har ett ansvar inom arbetsmiljöområdet. Som arbetstagare skall man medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Det är också viktigt att följa givna föreskrifter samt använda skyddsanordningar och iaktta den försiktighet som i övrigt behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Susanna Magnusson Att arbeta med skyddsfrågor En av de viktigaste delarna i det lokala fackliga arbetet är arbetet för en bra arbetsmiljö. Hur det organiseras ser olika ut i de olika avdelningarna och här berättar Roger Gabrielsson, ordförande för lokalavdelningen Mellersta Norrland, lite om det arbete som bedrivs hos dem. En av Mellersta Norrlands styrelseledamöter, Lars Sandahl, och lokalavdelningsordförande Roger Gabrielsson i samspråk på höstens föreningsmöte. I Mellersta Norrland har man ett skyddsombud på varje klinik som hanterar alla yrkeskategorier på kliniken. Roger betonar att man tycker att det är viktigt att ta itu med problemen så snart de uppstår. Så snart vi upptäcker ett problem tar vi upp det direkt med närmaste chef. Det innebär att när vi går skyddsronder så har vi ofta redan uppmärksammat problemen och kan därför i högre utsträckning ägna oss åt att bevaka att tidigare påtalade problem har åtgärdats. Även om skyddsombuden på klinikerna har hand om alla yrkeskategorier är det en tandläkare som är huvudskyddsombud. Frågor av mer generell karaktär behandlas i Folktandvårdens samverkansgrupp där representanter för både arbetsgivar- och arbetstagarparterna ingår och som också utgör skyddskommitté. Här träffas man fyra gånger per år. Det är viktigt att vi får med alla frågor vi vill dis- Fortsättning på nästa sida 7
Arbetsmiljö kutera där. Ibland kan arbetsgivaren tycka att frågan antingen är för stor eller för liten för att behandlas i vår samverkansgrupp men från vår sida är det viktigt att bevaka att ingen fråga ramlar mellan stolarna. Det vi ser som det största arbetsmiljöproblemet nu är T4 vilket vi också tagit upp ett flertal gånger. Det är inte tillräckligt användarvänligt, det har bland annat väldigt långa svarstider vilket leder till stress hos tandläkaren. Enligt Roger är den stora utmaningen nu inom tandvården att förbättra just den psykiska arbetsmiljön. Den fysiska arbetsmiljön är väl tillgodosedd utifrån de möjligheter som finns för oss som arbetar som tandläkare. Att vara tandläkare innebär att arbeta i en oergonomisk position, det går inte att komma ifrån trots en optimalt utrustad klinik. En stor orsak till att den psykiska belastningen har ökat anser Roger till stor del beror på den allt tyngre administrativa bördan. Som tandläkare, säger Roger, vill man arbeta med det kliniska, behandla patienter. Allt som inte är renodlat patientarbete vill vi tandläkare gärna ska fungera så snabbt och smidigt som möjligt. Därför är det oerhört viktigt att det finns vettiga rutiner och ett väl fungerande administrativt system. Som det är idag upplever tandläkaren bland annat att man får fylla i samma saker flera gånger men på olika ställen. Få yrkesgrupper är nog så registrerade i sitt arbete som tandläkare. Allt vad som görs ska registreras och inte sällan ska det som sagts vara registrerat på flera ställen. Det som har registrerats ska ofta också debiteras. Det innebär också att en stor del av värderingen av tandläkarens arbete utgår från den timintäkt du har. Läggs det samtidigt på en tung och svårarbetad administrativ börda på tandläkaren så påverkar det timintäkten negativt vilket spär på stressen ytterligare. Att få den administrativa delen att fungera bättre skulle innebära att tandläkare hinner arbeta mer med klinisk tandvård vilket ger en både hälsosam och ekonomisk vinst. Bra arbetsmiljö är ingen kostnad för arbetsgivaren utan en vinst, konstaterar Roger avslutningsvis. 8 Susanna Magnusson Glad arbets- Smileco Group AB är ett tandvårdsföretag som startade sin verksamhet 2006. Idag består man av 15 kliniker på 14 orter i framför allt södra delen av Sverige. Man har 300 anställda varav drygt 80 är tandläkare. Huvudkontoret är placerat i Stockholm och personalchef är en av grundarna av företaget, Tobias Wirèn. Ett nytt företag på frammarsch, kraftigt expanderande och där personalens kompetens är en viktig förutsättning för ett framgångsrikt arbete. Hur tänker ett sådant företag på arbetsmiljöfrågor och hur arbetar man med det rent praktiskt? Det är några av alla de funderingar jag har inför mitt möte med Tobias Wirèn. Tobias inleder med att beskriva hur verksamheten är upplagd. Grundtanken är att varje klinik ska bestå av ett antal team, vanligtvis är det fem till sex team men en klinik kan också bestå av tre till åtta team. Ett team består av en tandläkare, en till två tandsköterskor och en tandhygienist där tandläkaren är teamledaren. På Smile anser man det angeläget ur både en social och professionell aspekt att kliniken har en viss volym, särskilt också med tanke på att tandvården blir alltmer komplex. Är det fler anställda på en klinik kan man lättare stötta varandra, berättar Tobias. En annan viktig del är mentorskap, som bedrivs både på och mellan klinikerna. Det är fördelaktigt både för de yngre som får ta del av de äldres kompetens men också för de äldre som ofta tycker det är stimulerande att handleda yngre kollegor. På Smile ser man således gärna att det är en blandning av olika erfarenheter bland de anställda. På varje klinik finns förutom klinikchefen dessutom alltid en odontologiskt ansvarig. Den odontologiskt ansvarige är alltid tandläkare medan klinikchefen även kan ha en annan bakgrund. Ungefär hälften av klinikcheferna är tandläkare.
TT-kanalen 1/2012 miljö på Smile Att vi valt att ha det så beror på att det inte alltid är de som är bäst på de odontologiska frågorna som också är bäst inom den administrativa biten. Tillsammans med teamledarna utgör klinikchefen och den odontologiskt ansvarige klinikens styrgrupp. De nyckelord man använder sig av i verksamheten är delaktighet och utveckling. Vi försöker att ta det som är mest positivt från en stor organisation som Folktandvården och den mindre organisationen som en privatklinik utgör och sammanföra det i vårt koncept. Vi vet från undersökningar vi genomfört att anställda inom folktandvården kan tycka att de inte kan vara med och påverka i den utsträckning de skulle önska. Samtidigt kan den som arbetar på en liten privatklinik sakna de möjligheter som finns inom en stor organisation, exempelvis vad gäller utvecklingsmöjligheter och kollegialt utbyte. Delaktigheten sker dels genom styrgrupperna på kliniken och även via företagets nätbaserade verksamhetssystem, SmileNet. Där kan medarbetarna kommunicera med varandra mellan klinikerna samt få information om olika frågor som berör verksamheten, där kan man också lägga fram förslag på förbättringar. En annan viktig del är sättet att arbeta med delaktighet i mål- och löneprocessen. Tobias berättar att Smile har en modell som möjliggör för teamen att sätta sina mål när det gäller arbetsmiljö, kundnöjdhet och ekonomi. Beroende på målen och måluppfyllande kan teamen påverka sina villkor vilket man inom Smile tycker har stor betydelse för arbetsmiljöarbetet. De odontologiskt ansvariga och klinikcheferna ingår dessutom i varsin grupp för odontologiskt ansvariga respektive klinikchefer centralt där representanter för alla Smiles kliniker ingår. Vi försöker nu också få varje klinik att utse ett skyddsombud som kan vara med i styrgrupperna på kliniken. Vad avser den fysiska arbetsmiljön är den väl tillgodosedd, säger Tobias. Vi har ju kunnat arbeta mycket med den biten då vi Tobias Wirèn demonstrerar Smiles avvikelserapportering. i de flesta fall bygger helt nya kliniker. För det mesta är det kliniker med 9-12 rum. Tobias visar också Smiles system för avvikelserapportering. Rapportering sker både ur patient- och medarbetarsynpunkt och utifrån de händelser som uppstår och som man inte redan har rutiner för att hantera försöker man utarbeta nya rutiner för att undvika att problemet uppstår igen framöver. Sjukskrivning har inte varit något stort problem inom Smile säger Tobias, men noterar samtidigt att han denna höst kunnat urskilja en viss tendens till ökad sjukfrånvaro. Då tandvård är inom hälsobranschen vill Smile arbeta för en hälsosam arbetsplats och har därför utökat sitt friskvårdsbidrag till de anställda. Man har även bildat en egen idrottsförening, Smile IF, i förhoppning att utöka hälsoaktiviteterna bland de anställda på klinikerna. Det förebyggande arbetet är viktigt poängterar Tobias. I de fall man behöver ägna sig åt rehabilitering sker det på klassiskt vis, det vill säga att huvudansvarig för rehabiliteringens genomförande är klinikchefen med stöd centralt ifrån Smile. Susanna Magnusson 9
Arbetsanpassning och rehabilitering Vad innebär arbetsanpassning och rehabilitering? Att hamna i en situation där man är sjuk är alltid påfrestande, påverkar sjukdomen dessutom arbetsförmågan kan situationen upplevas som riktigt jobbig. Vilket ansvar har den anställde över sin situation, vilket ansvar har arbetsgivaren och vilka krav kan arbetsgivare och arbetstagare ställa på varandra? 10 Alla arbetsgivare har ett ansvar för arbetsmiljön. Den ska, som det något svepande uttrycks i Arbetsmiljölagen, vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena ska också anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar Då förhållandena på alla olika former av arbetsplatser kan variera närmast oändligt mycket finns inget närmare preciserat om hur långt arbetsgivarens ansvar sträcker sig. Klart är dock att arbetsgivaren ska ha rutiner för arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering. Utgångspunkten är att den anställde ska komma tillbaka till sitt ordinarie arbete och tillsammans med arbetsgivaren får man se över vad som kan göras i arbetssituationen som underlättar för den enskilde att återigen kunna börja arbeta. Det kan vara den ergonomiska situationen som behöver förändras, tekniska hjälpmedel behöver kanske sättas in, arbetstidens förläggning eller patientbokningar kan behöva ses över. Stödsamtal, sjukgymnastik o dyl kan vara andra delar som nyttjas. Arbetsgivaren ska också ha tillgång till företagshälsovård eller annan motsvarande expertkunskap för att vid behov kunna använda sig av den. Arbetstagaren har en skyldighet att medverka i sin egen rehabilitering och ofta har
TT-kanalen 1/2012 man samtal med flera parter involverade beroende på hur den aktuella situationen ser ut. Förutom den anställde själv och arbetsgivaren kan även tillexempel läkare, handläggare från Försäkringskassan och facklig representant medverka vid mötet. Vid arbetsrelaterade besvär är det optimala att sätta in åtgärder så snart som möjligt när något inte känns bra. Det vill säga att förhållandena på arbetsplatsen anpassas efter individen så att sjukdom med där tillhörande sjukskrivning överhuvudtaget inte blir aktuellt. Med de sjukskrivningsregler som finns idag med en begränsad mängd sjukskrivningsdagar är det angeläget att förhållandena på arbetsplatsen är så bra som möjligt samt att arbetsgivarens rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering fungerar. Är det för den anställde inte längre möjligt att arbeta kvar som tandläkare måste arbetsgivaren göra en omplaceringsutredning inom företaget för att se om det finns någon annan ledig tjänst som kan erbjudas den anställde. Är arbetsgivaren en folktandvårdsförvaltning inom landstinget ska omplaceringsutredningen Arbetsanpassning: förhållanden på arbetsplatsen ska anpassas till arbetstagarnas särskilda villkor Rehabilitering: ska hjälpa den som är sjuk att få tillbaka sin arbetsförmåga göras i första hand inom tandvårdsförvaltningen men finns inget aktuellt arbete där ska omplaceringsutredningen omfatta hela landstinget. Arbetsgivaren har dock ingen skyldighet att skapa några nya tjänster för att kunna erbjuda en anställd en ny tjänst i en sådan situation. Den anställde ska också ha kompetens för befattningen. Innan en omplaceringsutredning blir aktuell ska dock alla rehabiliteringsmöjligheter vara uttömda. Susanna Magnusson Sönderstressad? Ont i ryggen? Som medlem i Tjänstetandläkarna får du avgiftsfritt delta i Rygginstitutets yrkesinriktade rehabiliteringskurs för personer med besvär i rörelseorganen eller Rygginstitutets arbetslivsinriktade rehabiliteringskurs för personer med stressrelaterade besvär. Kostnaden för vistelsen på Rygginstitutet bekostas av AFA. För ytterligare information och ansökningsblankett, kontakta: Susanna Magnusson, tel: 08-54 51 59 84 eller, tel: 08-54 51 59 82 Du kan också kontakta det Rygginstitut som ligger närmast din ort: Rygginstitutet, Luleå Tel: 0920-26 85 50 Rygginstitutet, Stockholm Tel: 08-54 43 11 10 Rygginstitutet, Sundsvall Tel: 060-64 73 00 Rygginstitutet, Växjö Tel: 0470-70 74 40 Fåtal platser kvar! www.rygginstitutet.se 11
Arbetsanpassning och rehabilitering Ny karriär för Aurelia Att få ett besked om att inte kunna arbeta kvar som tandläkare av hälsoskäl kan vara svårt. Vad ska jag göra istället och hur ska jag ta mig dit är några vanliga funderingar. En som fått detta besked och fått fundera över en ny framtid är Aurelia Emilton från Stockholm. 12 Aurelia inleder sin historia med att berätta att hon började på tandläkarhögskolan 1984. Redan under termin sex, när man påbörjade enklare kliniska övningar på skolan, kände hon av besvär från händerna som hade börjat klia och få utslag. Det var fortfarande ovanligt med vinylhandskar och det Aurelia upptäckte under utbildningen var att hon var överkänslig mot latexhandskarna. Så långt in på utbildningen tyckte Aurelia att hon trots de begynnande besvären inte ville avbryta utbildningen utan fortsatte den inslagna vägen till att bli tandläkare. Det här var fortfarande under AT-årets tidevarv och 1988 var Aurelia klar med sin examen och började arbetet som AT- tandläkare, från 1989 arbetade hon som legitimerad tandläkare. För att komma
TT-kanalen 1/2012 Namn: Aurelia Emilton Född: 1964 Bor: Hägersten Familj: 10-åriga sonen Adam Tandläkarexamen: 1988 Arbetar på: Tandvårdsenheten vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillrätta med de problem hon hade skaffade hon bland annat vinylhandskar. Dessvärre var det inget som hjälpte utan problemen med utslagen fortsatte och hon utvecklade dessutom en hosta som tilltog alltmer under åren. När jag till slut märkte att jag gick och hostade hela tiden fick jag nog och det påbörjades en omfattande utredning med olika tester. Jag hade då arbetat som tandläkare i tolv år. Under utredningstiden fick Aurelia barn vilket gjorde att det hela drog ut på tiden ytterligare. Det konstaterades att jag även var allergisk mot akrylater och andra metaller som används inom odontologin. Förutom hudbesvären hade jag nu också utvecklat astma och hudbesvären blev så småningom klassade som arbetsskada. Att arbeta vidare som tandläkare visade sig tämligen snart inte vara möjligt. Utredningstiden och prövningen av arbetsskadan liksom tankarna och planeringen av en ny yrkeskarriär beskriver Aurelia som en lång och påfrestande process. Jag befann mig mitt i livet. Jag var 35 år, den ålder då man skaffar familj, kanske köper hus och så vidare, men för mig stod allt still. Jag kom inte vidare. Jag visste inte vad jag skulle arbeta med och den framtida försörjningen var ytterst osäker då jag helt plötsligt var utlämnad till Försäkringskassan. Att hitta alternativ till arbetet som tandläkare är inte helt enkel. Aurelia hade i ett tidigare skede försökt lösa det hela på egen hand genom att gå ner i arbetstid och läsa ekonomi vid sidan om arbetet. Då hon redan hade tagit fullt studiemedel kunde hon inte läsa till en ny utbildning på heltid. Men efter att ha studerat ett tag på deltid insåg Aurelia att det inte var tillräckligt för att komma vidare och det blev också en ekonomiskt mycket ansträngande situation. Så småningom fick Aurelia gå igenom ett anlagstest för att få hjälp med att komma vidare och att hitta en ny yrkesinriktning. Dessvärre var anlagstestet inte till mycket hjälp då utredningen visade att jag passade till det mesta i yrkeslivet. Sålunda inget att hålla i handen där vilket just då kändes lite typiskt. Jag tänkte att inte ens ett sådant här test kan hjälpa mig. Vad ska det bli av mig nu? Under den långa tiden med utredningen och att hitta en ny väg till framtiden var Aurelia sjukskriven. Det kunde hon vara mycket tack vare en väldigt stöttande handläggare på Försäkringskassan. Trots det så beskriver Aurelia den perioden som jobbig. Jag hade hela tiden en känsla av både skam och utanförskap. Vem är jag som inte har ett arbete att gå till? Det känns som att man står lite utanför samhället Fortsättning på nästa sida Vill du vara med och påverka din arbetssituation? Det finns goda möjligheter för dig som är intresserad av att vara aktiv lokalt. För mer information, kontakta din lokala fackliga företrädare, se baksidan eller gå in på vår hemsida, www.tjanstetandlakarna.se. 13
Arbetsanpassning och rehabilitering och det är också en del av skammen. Man ska arbeta och göra rätt för sig. Det är lätt att också känna en misstro från andra, som att man försöker slippa undan från det här med att arbeta. Här vill Aurelia också betona betydelsen av att vara fackligt ansluten. Att ha någon att prata och diskutera olika frågeställningar med på facket är betydelsefullt. Din familj orkar inte lyssna på dig i det oändliga. Hela situationen blir ansträngande för dem också och därför är det så viktigt att du även har andra att prata med. Då Aurelia trots allt befann sig i den lyckliga situationen att hon hade en konstaterad arbetsskada låg det i Försäkringskassans och AFA:s* intresse att se till att hon fick ett nytt arbete med så hög inkomst som möjligt. På så sätt skulle ju varken Försäkringskassan eller AFA behöva betala kompletterande ersättning till Aurelia vid ett arbete med lägre inkomst än tandläkare. Försäkringskassan kunde stå för kostnaden för en ettårig utbildning men det kom jag inte så långt på. Under den här tiden visade det sig dock att det skulle ges en tvåårig utbildning som ledde till magisterexamen i folkhälsovetenskap för de som hade läst minst tre år på högskolan. Aurelia sökte och kom in på denna utbildning som gick på Karolinska Institutet. Tack vare att Försäkringskassan kunde gå in och bekosta ett år av denna utbildning samtidigt som AFA ombesörjde att de kunde betala för det andra året kunde Aurelia så småningom börja på den utbildningen. Aurelia betonar att hon fick mycket hjälp och stöttning av bägge dessa handläggare på Försäkringskassan och AFA. Att det hela efter många om och men så småningom gick i lås beror på dessa personers engagemang. De var otroligt bra och försökte ordna allt till det bästa och jag har dem att tacka för väldigt mycket. När Aurelia var klar med utbildningen och således en alldeles färsk folkhälsovetare kom nästa utmaning. Hon var nu 40 år och helt ny i ett yrke utan någon som helst arbetslivserfarenhet inom det området. Jag sökte massor av arbeten med negativt resultat. Det var väldigt psykiskt påfrestande. Trots att jag inte hade något arbete att gå till kände jag mig aldrig ledig. Förutom att hela tiden söka arbete gnagde oron ständigt i mig. Det blir tärande. Jag var beredd att ta tjänster som innebar att jag skulle få veckopendla till andra delar i landet trots att jag hade ett litet barn men ibland var lönen som erbjöds så låg att det skulle innebära mer utgifter än inkomster att ta det arbetet. Så småningom fick Aurelia dock ett arbete, ironiskt nog inom samma landsting där hon tidigare arbetat som tandläkare. Jag fick arbete på avdelningen för upphandling. Jag Har vi rätt uppgifter till dig? Ska du flytta, byta arbetsgivare eller ändra efternamn? Då behöver du uppdatera dina medlemsuppgifter. Det gör du enkelt genom att logga in på dina sidor på vår hemsida, www.tjanstetandlakarna.se. Användarnamnet är ditt medlemsnummer, det hittar du tex på din faktura. Kontakta kansliet om du inte känner till ditt medlemsnummer. Lösenordet är de fyra sista siffrorna i ditt personnummer. 14
TT-kanalen 1/2012 Aurelia och Susanna Magnusson, ombudsman på Tjänstetandläkarna, diskuterar bland annat kring hur viktigt det är att arbetsgivaren noggrant undersöker om de kan erbjuda tandläkare som inte kan arbeta kliniskt en annan tjänst inom organisationen. är oerhört tacksam över chefen där som anställde mig. Att hon vågade tro på mig och lära upp mig inom detta har betytt väldigt mycket för mig. Aurelia tycker att arbetsgivaren i högre utsträckning ska ha tilltro till sina anställda för att kunna försöka förändra situationen för de som har nedsatt arbetsförmåga. Särskilt stora arbetsgivare med många anställda borde ha bättre rutiner inom detta område. Man borde också ha en större tilltro till de anställdas förmåga att lära nytt, på så sätt skulle man lättare kunna finna alternativa placeringar och de anställda skulle slippa eventuell uppsägning och arbetslöshet. Aurelia betonar också betydelsen av att hitta ett arbete på rätt nivå. Det handlar ju inte om att se ner på något arbete men har man skaffat sig en lång utbildning känns det tungt att inte få utnyttja de kunskaper man tillägnat sig. Efter några års arbete på Landstingets avdelning för upphandling blev Aurelia värvad till Tandvårdsenheten på Hälso- och sjukvårdförvaltningen. Här känns det lite som att cirkeln är sluten och Aurelia kan nyttja bägge sina utbildningar och olika arbetslivserfarenheter, vilket känns bra. Det känns både stimulerande och utvecklande att ha ett arbete där jag kan kombinera mina kunskaper inom odontologi, folkhälsovetenskap och upphandling. Efter denna resa jag gjort uppskattar jag också kanske mer än andra att ha ett meningsfullt arbete där jag känner att jag både kan utvecklas och bidra. Aurelia tror att om hon skulle fått sina problem idag skulle hennes situation antagligen hanterats annorlunda då reglerna för sjukskrivning ändrats drastiskt. Även utbildningsutbud och andra praktiska förutsättningar ändras kontinuerligt. Den utbildning till magisterexamen som Aurelia gick under två år togs bort året efter att hon börjat. Att hitta en ny yrkesväg mitt i livet är inte helt enkelt har Aurelia konstaterat men med svaret i hand var Aurelias resa lyckad. *AFA Försäkring. Kollektivavtalad försäkring inom Kommun och Landsting som innebär försäkring bland annat vid arbetsskada. Susanna Magnusson 15
TT konstaterar Jämförelsetjänsten 1177.se är ojämförbar Webbplatsen 1177.se är en ny sajt som samlar ett antal tjänster relaterade till vård. Besökarna kan exempelvis få råd och söka efter vård lokalt såväl som i hela landet. Bakom webbplatsen står den svenska sjukvården genom alla landsting och regioner i samverkan. Inför 2012 lanserades tjänsten att jämföra priset på tandvård mellan olika tandvårdsgivare. Folktandvården har rapporterat in sina priser men det fattas fortfarande uppgifter från så gott som alla privata aktörer. Föregångaren till 1177.se låg på Försäkringskassans hemsida och det var då obligatoriskt för alla mottagningar att registrera sina priser. Tjänsten kritiserades hårt för att innehållet var svåröverskådligt och det beslutades att en ny mer användarvänlig version skulle tas fram. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fick i uppdrag av Socialdepartementet att utveckla en ny jämförelsetjänst. SKL valde att bjuda in Svensk Folktandvårdsförening, Konsumentverket och Privattandläkarföreningen för att i samarbete med Inera AB utarbeta tjänsten. I samband med detta togs kravet på obligatoriet att mottagningarna ska registrera sina priser bort. Tjänstetandläkarna har uppmärksammat att tjänsten inte levererar vad som avsetts då antalet privata mottagningar som är anslutna till jämförelsetjänsten är låg och att de som angett sina priser är betydligt färre. Inera AB skriver att Anslutningsgraden kommer vara begränsad inledningsvis och tjänsten kommer successivt fyllas på med fler vårdgivare inom tandvård. Syftet med sajten var att öka patientmakten och stärka patienternas ställning genom en större öppenhet kring prissättning av tandvård, det vill säga öka 16 kvaliteten på informationen, men i dagsläget fungerar delar av sajten mer som marknadsföringstorg än som möjlighet att jämföra priser inom tandvården. För att tjänsten ska fungera enligt syftet förespråkar Tjänstetandläkarna att obligatoriet att alla mottagningar ska registrera sina priser återinförs.
TT-kanalen 1/2012 Efterhandskontroller kritiseras På hemsidan tar vi temperaturen på våra besökare i Lilla gallupen, här är resultatet från vinterns fråga: Sedan det statliga tandvårdsstödet infördes har spridningen av efterhandskontrollerna varit ojämn och många tandläkare upplever att de har utsatts för ett besvärande stort antal kontroller. Tjänstetandläkarna har uppmärksammat Försäkringskassan på detta tidigare. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har granskat Försäkringskassan och även de pekar på att vissa tandläkare kontrolleras väldigt ofta, samtidigt som många inte kontrolleras alls. ISF menar att problemet med överutnyttjande av stödet inte prioriterats och om fel upptäcks resulterar det sällan i sanktioner. Tillsynsmyndigheten framför också synpunkter på att handläggarnas tidsbrist och ett omfattande utvecklingsarbete för ett nytt IT-system gjort att Försäkringskassan initialt fokuserat på att kunna betala ut pengarna i tid och inte på effektiva kontroller. Tjänstetandläkarna kommer att bjuda in ISF till ett möte för att diskutera kritiken. Rapporten kommer att påverka våra medlemmar, därför vill vi ha en fortsatt dialog med myndigheten, säger Tjänstetandläkarnas ordförande Kenth Nilsson. Vi håller med i anmärkningarna, men det förekommer några oklarheter som vi vill rätta till. Tillexempel är det viktigt att man inte blandar ihop begrepp, vilket ISF gör när de skriver om tandläkarna dvs vårdgivarna, då de egentligen menar behandlarna. ISF har heller inte tagit kontakt med behandlarna, trots att de själva i rapporten förespråkar att man ska göra det. Tjänstetandläkarna för kontinuerliga samtal med Försäkringskassan för att förebygga förändringar som påverkar tandläkare negativt. Ny medlemsförmån Som medlem kan du boka hotellrum till rabatterat pris inom kedjan First Hotels. Överenskommelsen gäller alla hotell i Sverige, Norge och Danmark. Tjänstetandläkare erbjuds att boka alla kategorier av hotellrum, alla dagar i veckan. Läs mer på www.tjanstetandlakarna.se, klicka på Förmåner. Bokningen görs enkelt med en bokningskod på First Hotels hemsida, www.firsthotels.se. Klipp ut och spara inför kommande bokningar. Bokning av hotellrum på www.firsthotels.se För rabatt ange bokningskod: FHCTJATAN 17
Arbetsvillkor Specialistlöner i topp Under de senaste åren har vi kunnat konstatera att utbildning lönar sig, specialistlönerna har stigit mer än andra tandläkarlöner. I dag är medianlönen på obefordrade specialister 57 100 kr vilket är en ökning med 59 % sedan 2001. Allmäntandläkarnas löner har under samma period ökat med 53 %. Under kommande år kommer ingångslönerna för nya specialister att öka ytterligare och den arbetsgivare som erbjuder en lön under 50 000 kr i månaden kommer få det svårt att rekrytera, men framför allt att behålla specialisterna. I många landsting är rekryteringsbehovet stort vilket gör att en relativt ny specialist kan erbjudas en tjänst som innebär att inte alla dagar behöver tillbringas på kliniken utan att tjänstgöringen kan ske i hemmet under vissa dagar. Den arbetsgivare med mest fantasi har lättast att locka till sig personal. När det gäller chefer på specialistsidan är det svårare att jämföra löneutvecklingen, eftersom många organisationsförändringar genomförts. Det är inte ovanligt att chefer inom specialisttandvården tjänar över 75 000 kr i månaden. Mats Olson Fortsatt stabil arbetsmarknad för tandläkare Det råder fortsatt brist på tandläkare i hela landet, speciellt på specialisttandläkare med vissa kompetenser, skriver Socialstyrelsen i en rapport om tillgång och efterfrågan på vissa yrkesgrupper i hälso- och sjukvården samt tandvården. Socialstyrelsen följer löpande upp tillgången på bland annat tandläkare och i rapporten redogörs för en ökad tillgång på utbildade barnmorskor, sjuksköterskor, läkare samt tandhygienister under åren 1995 2009. Tillgången på tandläkare har under samma period minskat med 3 %. Läs hela rapporten på Socialstyrelsens hemsida, www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-1-36 18
TT-kanalen 1/2012 Parter har träffats inför avtalsrörelsen Kvinnliga chefer minskar lönegapet Föreningens ordförande Kenth Nilsson, som även är ordförande i Akademiker Alliansen, har träffat samtliga centrala parter som tecknar avtal inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inför årets avtalsrörelse. Enligt SKL råder det stor osäkerhet om det ekonomiska läget. Oron i världsekonomin påverkar den svenska ekonomiska tillväxten som nu förutspås stanna av. Prognosen visar att kommunerna och landstingen uppnår svaga resultat under 2012, motsvarande 1,4 % respektive 0,7 % av alla skatter och generella statsbidrag. Det innebär att sektorn inte når målet för god ekonomisk hushållning (2 %) och den förväntas inte heller göra det under de tre kommande åren. Det ekonomiska scenariot kommer att påverka löneutvecklingen inom kommun- och landstingssektorn. SKL/Pacta vill öka flexibiliteten i kollektivavtalet och öppnar upp för möjligheten att arbetsgivarna ska kunna hantera fler arbetsgivarpolitiska frågor utifrån sina behov och förutsättningar. Det eftersträvas att avtalet ska skrivas utan lönesättande siffror, vilket ger ett större utrymme för lokal lönebildning. Tjänstetandläkarna rekommenderar + lägst 32 000 kr/mån + lokala faktorer + råd från den lokala fackliga företrädaren = Acceptabel ingångslön En ökad andel kvinnliga chefer gynnar kvinnors relativa löneläge, det visar Konjunkturinstitutet i Lönebildningsrapporten 2011. Rapporten publiceras årligen på uppdrag av Regeringen. Under de tio senaste åren har andelen kvinnliga chefer ökat markant, men manliga chefer är dock fortfarande överrepresenterade inom i stort sett samtliga näringsgrenar. Trots att skillnaderna mellan manliga och kvinnliga löner varierar mellan olika sektorer är lönerna generellt sett lägre för kvinnliga chefer. En ökning av andelen kvinnliga chefer påverkar mäns och kvinnors genomsnittliga löner olika. Effekten på mäns genomsnittliga löner är negativ medan effekten på kvinnors genomsnittliga löner inte påverkas alls. Det leder till att lönegapet mellan män och kvinnor minskar när andelen kvinnliga chefer ökar. Män förlorar mest på deltidsarbete Frånvaro på arbetsmarknaden, exempelvis vid deltidsarbete och arbetslöshet, leder i allmänhet till sämre löneutveckling. Kvinnor deltidsarbetar i högre utsträckning och eftersom den genomsnittliga lönen för deltidsarbete är lägre än för heltidsarbete tjänar kvinnor också i genomsnitt sämre än män. Däremot visar en studie, Specialstudie nr 27, från Konjunkturinstitutet att männen förlorar mest vid deltidsarbete och sammanlagt resulterar deltidsarbete i att löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar. 19
Organisationsfrågor Så påverkas du av förbundets omorganisering Efter en turbulent höst stod det klart, endast tre månader innan årsskiftet, att Privattandläkarföreningen (PT) inte längre skulle ansluta enskilda tandläkare. Detta innebar att de som varit medlemmar i Sveriges Tandläkarförbund genom PT automatiskt förlorade sitt förbundsmedlemskap då stadgarna anger att endast medlemmar i riksföreningarna Tjänstetandläkarna (TT), Privattandläkarna (PT), Sveriges Odontologiska Lärare (SOL) och Studeradeföreningen (STUD) kan vara medlemmar i förbundet. Sedan årsskiftet har en provisorisk lösning upprättats, där Tjänstetandläkarna administrerar tre nya regionavdelningar, vilka Privattandläkarnas före detta medlemmar kan gå in i för att behålla sitt medlemskap i Tandläkarförbundet. Denna lösning gäller tills vidare under 2012. Under året har förbundsstyrelsen möjlighet att utarbeta en mer långvarig lösning för hur medlemskapet ska hanteras. Under Tjänstetandläkarnas föreningsmöte klargjorde de lokala företrädarna att föreningens medlemmar kan ställa upp med en lösning som möjliggör för Privattandläkarnas medlemmar att stanna kvar inom förbundet, men att detta inte skulle behöva innebära ökade kostnader för föreningens medlemmar. Förbundsstyrelsen kan inte hasta fram en lösning, det är viktigt att vi tar hänsyn till alla möjliga konsekvenser som kan uppstå av en omorganisering, säger Kenth Nilsson som är ordförande i Tjänstetandläkarna och även ledamot i Förbundsstyrelsen. Vi har varit mycket noga med att framhålla kravet att detta inte ska kosta något för de som är medlemmar i förbundet via Tjänstetandläkarna. Björn Petri, kanslichef på Tjänstetandläkarna, förklarar hur lösningen med de nya regionavdelningarna påverkar medlemmarna med ordinarie medlemskap: Vi har inrättat tre nya avdelningar som de tidigare medlemmarna i Privattandläkarna hänförs till. Skälen till detta är flera. Dels ska de nya avdelningarna känna sig fria att konstituera sig och sin verksamhet med utgångspunkt från sina egna prioriteringar. Det är också viktigt att de tidigare avdelningarna inte ska påverkas i sin verksamhet av den temporära lösningen. Vi räknar med att den här åtgärden knappast kommer att märkas hos våra befintliga medlemmar. Betalar du medlemsavgiften via faktura? Ansök om autogiro via vår hemsida www.tjanstetandlakarna.se, klicka på Medlemskap 20
TT-kanalen 1/2012 Föreningen deltar i branschråd TLV ser över tandvårdsstödet Försäkringskassan har tillsatt ett branschråd för tandvård i syfte att öka dialogen mellan Försäkringskassan och tandvårdens intressenter. Det är framförallt Privattandläkarna som drivit frågan om rådets existens, där bland annat Svensk Folktandvårdsförening och representanter för tandhygienisterna deltar. Försäkringskassan har för avsikt att stöpa om rådets nuvarande konstruktion för att få en bredare och mer representativ bas för tandvården och har erbjudit Tjänstetandläkarna en plats i rådet. Föreningens uppgift blir att företräda tandläkarna och förmedla behandlarperspektivet i frågor som påverkar tandläkare. Föreningens ordförande Kenth Nilsson anser att händelseförloppet tagit en positiv vändning. För oss är det ett erkännande från Försäkringskassans sida att få inbjudan till branschrådet. Det visar att man förstått att vi är den organisation som företräder Sveriges tandläkare, även i ett bredare perspektiv än i rent fackliga frågor. Att man från Försäkringskassans sida dessutom pekat på att den konstruktiva kritik vi framfört varit till nytta banar väg för att man även framöver följer vår linje Under året ska det statliga tandvårdsstödet ses över av Tandvårds- och läkemedelförmånsverket (TLV). Myndigheten har bett Tjänstetandläkarna att vara behjälplig, särskilt med information om lönenivåerna inom tandläkarkåren, vilket bland annat ska ligga till grund för de framtida referenspriserna. I utredningen har det hittills beslutats att införa ändringar i avtalen för abonnemangstandvård. Försäkringskassan har tidigare inkluderat trauma- och arbetsskador i avtalet, men dessa har nu tagits bort ur stödet. Föreningen erfor att många tandläkare upplevde reglerna kring detta som otydliga och stödjer beslutet att låta TLV se över regelverket. TLV ska presentera resultatet av översynen den 1 september i år. Saco-federationens medlemsantal ökar Arbetar du privat och behöver patientförsäkring? Tjänstetandläkarna samarbetar med IF som erbjuder förmånlig patient- och garantiförsäkring till Tjänstetandläkarnas medlemmar. Ytterligare information finns på hemsidan, www.tjanstetandlakarna.se under Förmåner. De flesta Sacoförbunden fortsätter att växa. Sacos samlade medlemsantal ökade med 2,6 procent under 2011. Det betyder att Sacofederationen vid årsskiftet hade knappt 634 000 medlemmar, en ökning med drygt 16 000 på ett år. 21
TT-kanalen 1/2012 Som medlem i Tjänstetandläkarna har du tillgång till Facklig information och rådgivning om: Lön Anställningsvillkor Arbetstid Semester Pension Övertidsersättning Jourersättning Arbetsvillkor Arbetsmiljö Arbetsmarknad Rättsskydd i arbetstvister Råd och stöd i sjuk- och arbetsskadefrågor Hjälp i odontologiska ansvarsfrågor Medlemsförmåner Allting är svårt innan det är enkelt - William Wolfgang von Goethe Tjänstetandläkarnas medlemmar som har någon form av chefsbefattning får Chefstidningen. Det är en del av föreningens arbete i att stötta våra medlemmars chefskap. Läs mer på www.tjanstetandlakarna.se Arbetsmarknadsdag på KI Den 25 januari var det återigen dags för arbetsmarknadsdag för alla studenter på den odontologiska institutionen på Karolinska Institutet. Bland många arbetsgivare och intresseorganisationer fanns även Tjänstetandläkarna på plats tillsammans med Sveriges Tandläkarförbund. Många studenter kom och ägnade sig åt frågesport med förhoppning om att vinna en biobiljett och passade samtidigt på att ställa frågor om det kommande yrkeslivet. Vinnarna är: Mirjam Majster, Anna Wirén, Simon Linnér, Josef Aslan, Anna Smedler och Hares Karamkhel. 22 På plats i montern var, från höger: Amanda Bergström, suppleant i Östra Studerandeföreningen, Susanna Magnusson, ombudsman på Tjänstetandläkarna och Pia Leden, handläggare på SverigesTandläkarförbund. Susanna Magnusson
TT-kanalen 1/2012 Bra kunna påverka sin arbetstid Det är bättre att själv få bestämma över arbetstiden om man har en tjänst som innebär mycket övertid. Att ha inflytande över arbetstiden förbättrar balansen mellan arbete och privatliv och det gör att vi upplever att minskad stress enligt Göran Kecklund, Michael Ingre och Torbjörn Åkerstedt vid Stressforskningsinstitutet. Det finns samband som pekar på att flexibel arbetstid ger lägre sjukfrånvaro, minskad risk för förtidspensionering och bättre självupplevd hälsa. Möjligheterna att påverka arbetstiden kan exempelvis vara när man ska arbeta och vara ledig, när man ska börja respektive sluta arbetsdagen och när man ska ta rast och pauser. Läs mer om stressforskning på www.stressforskning.su.se/publikationer/forskningsrapporter Glöm alla misstag! På samma sätt som vi kan hålla tillbaka vissa motoriska impulser, tillexempel att fånga ett vasst föremål som faller, kan vi träna oss i glömska. Det visar tester som gjorts på Lunds Universitet, som framhåller detta som hjälpmedel för deprimerade människor att rensa bort negativa tankar som annars ältas.? Fråga ombudsmannen Jag har blivit erbjuden en tjänst som jag skulle vilja prova på innan jag säger upp mig från mitt nuvarande jobb. Vilka möjligheter har jag när det gäller tjänstledighet? Det finns alltid möjlighet till tjänstledighet, men det är arbetsgivarens goda vilja som oftast avgör. Du har alltid rätt till tjänstledigt enligt följande lagar: Studieledighetslagen, ger rätt till ledighet för alla sorters studier. Föräldraledighetslagen, ger rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader, oavsett om föräldrapenningen utnyttjas. Lagen om ledighet för näringsverksamhet, ger rätt till hel ledighet under högst sex månader för att själv eller genom juridisk person bedriva näringsverksamhet. Verksamheten får dock inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Lagen om ledighet av trängande familjeskäl, ger rätt till ledighet som har samband med anhörigs sjukdom eller olycka och som gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig. Lagen om ledighet för att pga sjukdom prova annat arbete, ger rätt att vara ledig från sin anställning för prova annat arbete om den anställde har nedsatt arbetsförmåga i förhållande till sitt vanliga arbete. Det flesta arbetsgivarna inom tandvård är i dag rätt generösa när det gäller att ge tjänstledigt för att prova en annan tjänst. Den vanligaste ledigheten är sex månader, men det förekommer även längre ledighet. Mats Olson 23