2013-06-20 LD13/00585 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr. Prognosen förutser att kostnads reducerande effekter av vidtagna åtgärder uppstår enligt plan successivt från och med hösten. Prognosen pekar på att verksamheternas nettokostnader blir 1,5 procent högre än budgeterat 2013, vilket är 104 mkr mer än planerat. Hälso- och sjukvårdens nettokostnader beräknas bli 90 mkr högre än budgeterat, trots tilläggsbudget på 100 mkr. Intäktssidan med skatter, statsbidrag och finansnetto beräknas öka med 15 mkr jämfört med budget. Övergripande prognos Den ekonomiska strategin för perioden 2013-2016 fortsätter att präglas av arbetet med att balansera verksamheten inom de ekonomiska ramarna. Bakgrunden till beslutade besparingsåtgärder är bland annat ett stort ackumulerat underskott som skall återställas (932 mkr efter 2012), behov av strukturella åtgärder samt att möjlighet att skapa utrymme för den framtida medicinska och demo grafiska utvecklingen. Landstingets samlade prognos för 2013 pekar mot ett resultat på plus 50 mkr exklusive RIPS-ränta (inklusive RIPS-ränta minus 180 mkr). Prognos resultatet är 89 mkr sämre än budgeterat. Prognosen för verksamhetens netto kostnader beräknas bli minus 104 mkr. Osäkerhets marginalen i bedömningarna ligger på +/- 20 mkr. Mkr 200 150 100 50 0 Budget, bokfört resultat exkl RIPS och prognos 2013-50 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack budget 2013 resultat 2013 prognos balanskrav Omvärldsanalys Analyser och bedömningar från SKL visar att BNP-tillväxten i Sverige förväntas öka något de närmaste åren och att de svenska finanserna anses vara i relativt god ordning jämfört med vissa delar av övriga Europa. Det finns dock en fortsatt oro för den europeiska skuldkrisen, särskilt utvecklingen i södra Europa. Om den globala ekonomin drabbas av en djup nedgång är risken stor att även Sverige dras med. Det långsiktiga problemet med att finansiera välfärden finns kvar. För att kunna möta de ökade förväntningarna på den offentliga sektorn, med stora barnkullar och många äldre, måste landstinget fortsätta effektivisera sin verksamhet. Pensionsavgångarna bland landstinget Dalarnas anställda kommer att öka väsentligt inom de närmaste åren, vilket medför ökade kostnader för pensioner. Befolkningsutvecklingen i länet bedöms enligt SKL:s prognos minska något fram till 2020. Andelen äldre, som i Dalarna ligger över riksgenomsnittet, kommer att öka ytterligare. Under första kvartalet 2013 hade Dalarna hade ett födelseunder skott och samtidigt ett något större positivt flyttnetto. Resultatet blev att Dalarnas befolkning ökade med 82 personer till 276 673 invånare. Verksamhet Inom Hälso- och sjukvården pågår arbetet med vårdgarantiåtgärder. Planen är att vårdgaranti upp fyllelsen och kömiljardnivån ska förbättras och att köerna ska arbetas bort under första delen av 2013. För närvarande pågår utredning om köstatistikens kvalitet, därför redovisas inga mätningar i den här periodrapporten. Inom hälso- och sjukvården fortsätter införandet av det nya gemensamma vårdinformationssystemet, Take Care. Under senvåren har TC införts i primärvården, vilket till viss del kan påverka tillgängligheten inom det området. Inom Hälsoval har hittills 44 procent av Dalarnas invånare aktivt valt vårdcentral sedan våren 2010. Cirka 13 procent (36 000) är listade vid någon av de fem privata vård centralerna i Dalarna, något som påverkar landstingets egna vårdcentraler på de orter som berörs.
Landstingsfastigheters största pågående projekt är den nya vårdbyggnaden vid Falu Lasarett. Kvinnokliniken, med bl.a BB och förlossning kommer tillsammans med neonatalavdelningen samt kirurgkliniken att flytta in i det nya huset från sommaren till slutet av oktober i år. Akutmottagningen tog delar av sina om- och tillbyggda lokaler i bruk i slutet av januari 2013. Den nya vårdbygg naden är landstingets enskilt största investerings projekt till ett värde av ca 660 mkr. Folktandvården arbetar kontinuerligt med att effektivisera verksamheten för att öka konkurrenskraften på tandvårdsmarknaden. Inom tandläkarkåren pågår en generationsväxling, vilket medför lägre produktion då de nyanställda har mindre erfarenhet. Folktandvården kommer att klara obligatoriska åtaganden gällande barn- och ungdomstandvård, akuttandvård och vård till särskilda patientgrupper, men kommer inte att kunna erbjuda vuxna patienter all den vård som dessa efterfrågar. Landstingservice har utarbetat ett gemensamt ramavtal för landstingets transporter. Förvaltningen kommer också att ansvara för fullservice på materialförsörjningen i nya vårdbyggnaden på Falu lasarett. Inom Nämnden för kostsamverkan pågår en översyn och omarbetning av avtalet mellan landstinget Dalarna och Mora kommun. Verksamheten kommer att generera ett underskott som gemensamt ska täckas av landstinget och kommunen. Kultur- och bildningsförvaltningen arbetar med att sätta igång de projekt som Kulturrådet beviljat utvecklingsstöd för. Projekten är främst inriktade på barnkultur. Patientnämnden ser en ökning av antalet ärenden och arbetet inriktas på att behandla ärenden som rör patientsäkerhet. Aktuell information Planeringsarbetet för planperioden 2014-2017 pågår. I juni fastställde Landstings fullmäktige Landstings- och Finansplan för planperioden. Ekonomi Budget 2013 - förutsättningar I april gav landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvården ett tilläggsanslag på 100 mkr medan Hjälpmedel, Servicenämnden och Tandvårdsnämnden fick avkastningskrav. Samtidigt minskades landstingets budgeterade resultat till ett överskott på 139 mkr 2013. Aktuell prognos utgår från det ekonomiska läget i maj. Verksamhetens nettokostnader Driftredovisningen visar beräknade nettokostnader för landstingets verksamheter, exklusive skatteintäkter, statsbidrag etc. Landstingets ledning styr själv i stor utsträckning över nettokostnaderna genom att till exempel bestämma utbudsstruktur, personal struktur, behandlings metoder och patientavgifts nivåer. Driftredovisning (Mkr) Prognos 2013 Budget 2013 Avvikels e Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård -5 015,7-4 925,7-90,0 Central förvaltning/hälsoval -1 111,7-1 115,7 4,0 Central förvaltning/övrigt -562,2-560,2-2,0 Finansförvaltning -143,2-132,2-11,0 Fastighetsnämnden 18,7 21,0-2,3 Servicenämnden 1,7 2,0-0,3 Kultur- och bildningsnämnden -133,0-133,0 0,0 Tandvårdsnämnden -168,2-166,2-2,0 Tandvårdsnämnden, beställartandvård -28,9-28,9 0,0 Patientnämnd -4,2-4,2 0,0 Revision -5,7-5,7 0,0 Gemensam nämnd för kostsamverkan 0,0 0,0 0,0 Summa driftredovisning -7 152,5-7 048,9-103,6 I prognosen för 2013 beräknas verksamhetens netto kostnader bli 104 mkr högre än budge terat (+/- 20 mkr). Trots en tilläggsbudget på 100 mkr visar Hälso- och sjukvårdens prognos att verksamheten kommer att kosta ytterligare 90 mkr eller 1,8 procent mer än budgeterat. Central förvaltning förväntas lämna ett överskott på 2 mkr, medan Finansförvalt ningen beräknas lämna ett underskott på 11 mkr bland annat på grund av ökade pensionskostnader. Fastighetsnämnden, Tandvårdsnämnden och Service nämnden kommer inte att nå sina avkastningskrav fullt ut, medan övriga nämnder bedömer att de håller sin budget. Mkr 7 200 7 100 7 000 6 900 6 800 6 700 6 600 6 500 Verksamhetens nettokostnader 2
I prognosen bedöms verksamhetens nettokostnad bli 1,5 procent högre än budgeterat 2013 och 4,7 procent högre (319 mkr) än vad kostnaden var 2012. Finansiering Skatter, statsbidrag mm (Mkr) Prognos netto Budget Avvikels e Skatteintäkter 5 558 5 552 6,0 Utjämningsbidrag och statsbidrag 1 705 1 705 0,0 Finansiella intäkter 10 8 2,0 Finanasiella kostnader -70-77 7,0 Delumma skatteintäkter och finansnetto 7 203 7 188 15,0 Jämförelsestörande finansiell kostnad * -230 0-230,0 Summa skatteintäkter och finansnetto 6 973 7 188-215,0 * RIPS Ökning av pensionsskuld pga sänkt diskonteringsränta, påverkar ej balanskravsresultatet. Preliminär beräkning. Sammanlagt är prognosen för skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto, exklusive RIPS-ränta, 15 mkr bättre än budgeterat. Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag i landstingets periodrapport bygger på SKL:s senaste prognos från april 2013. Intäkterna är 6 mkr större än den reviderade budgeten i april. Det finns fortfarande ingen överenskommelse mellan staten och SKL om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget 2013. Bidraget 2012 minskade med 40 mkr jämfört med 2011, som en följd av lägre läkemedelskostnader. Kostnaderna fortsätter att minska även 2013 och därmed även bidraget från staten. Prognosen är att statsbidraget blir 10 mkr lägre än budget 2013. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot visare ett överskott på 9 mkr och beror i huvudsak på lägre räntor än budgeterat, varav 6 mkr avser ränta på pensioner. Den långa marknadsräntan har under en längre period varit låg och för att värdesäkra pensionsskulden i framtiden avsätts ytterligare 230 mkr enligt anvisningar från SKL (den så kallade RIPS-räntan). Kostnaden ingår inte balanskravsresultatet. Resultat Prognos Resultaträkning 2013 2012 Sammanfattningsvis kan landstingets totala prognos för verksamhetens nettokostnader, skatteintäkter, statsbidrag och finansiella poster beräknas till ett plusresultat på 50 mkr för 2013 (exkl RIPS), vilket är 89 mkr sämre än budgeterat. Om RIPS-räntan räknas in blir prognosen -180 mkr. Osäkerhetsmarginalen i prognosen är +/- 20 mkr. Förutom osäkerhetsmarginalen i prognosen finns ytterligare några osäkerhetsfaktorer som påverkar bedömningen. Hur snabbt kostnaderna kommer för den extra kösatsningen för att uppfylla vårdgarantin och kömiljarden. Inom Hälso- och sjukvården finns flera svårbedömda kostnader, till exempel högspecialiserad vård och kostnader för nya vårdblocket. Nivån på läkemedelsbidraget från staten, eftersom överenskommelse fortfarande saknas. Ägarna av AFA Försäkring, Svenskt Näringsliv, LO och PTK, har gjort en principöverenskommelse om att AFA snarast, dock senast 2014, ska återbetala de premier som organisationerna betalat in för åren 2004-2006. Preliminärt beräknar SKL att vissa delar återbetalas redan under 2013, men besked väntas lämnas under hösten. Prognosresultatet förutsätter att i dagsläget bedömda effekter av sparåtgärder erhålls, och att inga ytterligare kostnads- eller intäktsavvikelser uppstår. Landstinget har efter 2012 ett ackumulerat underskott på 932 mkr som skall återställas. För att kunna göra det till 2016 behöver landstinget lämna stora överskott i boksluten under kommande år. Om landstingets resultat 2013 blir som prognostiserats, kommer det ackumulerade underskottet att minska med 50 mkr till 882 mkr efter bokslutet. Det egna kapitalet kommer att vara minus 205 mkr. Investeringar Investeringsbudgeten för 2013 omfattar 599 mkr. Av detta är 315 mkr fastighetsinvesteringar och resten olika former av utrustnings- och IT-investeringar. Prognosen för 2013 ligger på 548 mkr, då fastighetsinvesteringarna beräknas bli lägre. Prognoserna som lämnats av respektive förvaltning har sammanställts till en särskild bilaga till detta dokument. (Mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Verksamhetens nettokostnad -2 945-6 903-6 799-6 628 Avskrivningar -95-250 -250-235 Verksamhetens nettokostnad -3 040-7 153-7 049-6 863 Skatteintäkter 2 322 5 558 5 552 5 315 Utjämningsbidrag och statsbidrag 713 1 705 1 705 1 579 Finansiella intäkter 4 10 8 13 Jämförelsestörande reavinst 50 Finanasiella kostnader -31-70 -77-93 Periodens resultat enligt balanskrav -31 50 139 1 Jämförelsestörande finansiell kostnad * -230-230 0 0 Periodens resultat -261-180 139 1 * RIPS Ökning av pensionsskuld pga sänkt diskonteringsränta, påverkar ej balanskravsresultatet. Preliminär beräkning 3
Personal maj 2013 Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal årsarbetare är antal månadsavlönade ggr anställningens överenskomna sysselsättningsgrad Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. En av personalfunktionens prioriterade arbetsuppgifter under våren är det konkreta arbetet med återgången till centrala arbetstidsavtal. Arbetet pågår parallellt med projektet Bemanningstal. Pga att genomlysningen av bemanningsförutsättningarna tar tid och material för analys och ställningstaganden kommer först under försommaren har beslut tagits att förlänga uppsägningstiden för arbetstidsmodeller tom den 10 november 2013. Detta för att förändrings arbetet ska kunna gå hand i hand med projektet bemanningstal och schemaförändringar. Runt arbetet med återgången till centrala avtal har en strategisk och en operativ grupp bildats. Den operativa gruppens syfte är att vara ett förstärkt stöd till chefer i vägledning samt analysarbete i samband med verksamhetsstyrda förändringar av schema och arbetstider inom hälso- och sjukvården. På sikt kommer återgången till centrala avtal leda till att - ge mer verksamhet för pengarna och bidrar till att åstadkomma en ekonomi i balans - frigöra ett resursutrymme som kan användas för att styra lönepolitiken mot grundlöneförbättringar istället för nuvarande förkortning av veckoarbetstider - bli ett led i att möta framtida ökande behov av hälso- och sjukvård - skapa begriplighet och transparens vilket medger jämförbarhet mellan löner både internt och externt - förbättra arbetsmiljön mer arbetstid per person ger en avlastande effekt på den nuvarande arbetstyngden i hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. Parallellt med successiv information och vägledning kring bemanningsförutsättningar sker konsekvensanalys och riskbedömning avseende arbetstidsförändring. Konsekvensanalys ska presenteras i lokal samverksansgrupp. Riskbedömning görs tillsammans med medarbetare och skyddsombud och ska vara klart före semesterperioden, i mitten av juni. Antal anställda 31 maj 2013 2012 2011 Antal faktiska årsarbetare 7 253 7 144 7 366 Antal anställda 8 554 8 512 8 767 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag För maj månad 2013 har vi ökat antalet anställda med 42 personer jämfört med samma period föregående år trots hemsjukvårdens överflyttning till kommunerna. Ca 80 personer arbetade inom hemsjukvården. Personalökningen kan hänföras till finns framför allt inom adm/ledn och service. Sedan årsskiftet (2012-12-31) har antalet anställda ökat med 67 personer. Antal faktiska årsarbetare 31 maj Faktiska årsarbetare har ökat med 109 jämfört 31 maj 2012 trots hemsjukvårdens personal gått över till kommunerna där faktiska årsarbetarna var 62,80. Statistiken är en ögonblicksbild just den 31 maj. Antalet årsarbetare har ökat med ca 73 personer trots hemsjukvårdens övergång till kommunerna där årsarbetarna var 75. Ökningen kan till stor del förklaras av att sysselsättningsgraden har ökat och att semestervikarier har anställts. Arbetad tid januari-april Arbetad tid timmar, anställda Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 4 243 954 4 249 292 4 333 761 - varav timanställda 112 885 102 629 90 944 - varav arbete under jour/ beredskap läkare - varav mertid/övertid samtlig personal Arbetad tid timmar, stafettläkare 52 818 51 186 48 962 71 574 59 704 52 189 43 278 35 454 38 909 Arbetad tid (anställd personal) har ökat något (+5 338 tim) jämfört med 2012 trots överflyttningen av hemsjukvården till kommunerna. Hemsjukvårdens arbetade tid januari-april 2012 motsvara ca 45 000 timmar. Perioden januari-april 2013 innehåller en arbetsdag fler än samma period i fjol. En arbetsdag motsvarar ca 49 000 timmar. Timanställdas arbetade tid har ökat med drygt 10 000 timmar. Den största ökningen står Hälso- och sjukvården och Landstingsservice för. Mertid/övertid visar också en ökning nästan 11 900 timmar som kan till betydande del hänvisas till Hälso- och sjukvården. En del av ökningen av timanställda och mertid/övertid kan förklaras av införande av Take Care systemet där både MiT-enheten och Medicinska enheten utöver Hälso- och sjukvården är involverade. För Hälso- och sjukvårdens del bidrar införande av Take Care systemet, vårvinterns influensa och magsjuka, arbetet med att förkorta väntetiderna samt inskolning av semestervikarier och ersättare vid pensioneringar. 4
Sjukfrånvaro januari - maj Sjukfrånvaro Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Sjukfrånvaro uttryckt i % av ordinarie arbetstid Korttidssjukfrånvaro (dag1-14) i % av ordinarie arbetstid 6,2 5,8 5,1 2,6 2,5 2,2 I tabellen ovan redovisas sjukfrånvaro i procent under perioden 1/1 31/5. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med samma period i fjol. Korttidssjukfrånvaron (dag 1-14) har också ökat jämfört med samma period i fjol men minskat sedan årets början, då frånvaron pga influensa och magsjuka var hög. Lönekostnader och inhyrd personal Valda personalkostnader 2013 2012 (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter -2 918-2 962-2 931 Inhyrd personal -118-134 -125 Prognosen för landstingets lönekostnader (exklusive sociala avgifter) per maj månad ligger 44 miljoner (1,5 procent) högre än budgeterat, i stort sett hela överkostnaden finns inom Hälso- och sjukvården. Kostnader för inhyrd personal/läkare ligger 16 miljoner högre än budgeterat. En stor del kan hänföras till att arbetet med att förkorta vårdköerna pågår samt att det fortfarande finns ett stort antal vakanser inom läkarkåren. 5