BUDGET 2016 Flerårsplan 2017-2018

BUDGET 2016 Flerårsplan 2017-2018

Innehållsförteckning Beslutssatser... 3 Kumla - en bra kommun att bo och leva ett gott liv i... 4 Budgetförutsättningar... 5 Finansiella rapporter... 9 Resultatbudget... 9 Kassaflödesanalys... 10 Balansbudget... 11 Driftbudget... 12 Investeringsbudget... 12 Kommunövergripande mål och styrsystem... 13 Nämndredovisning... 19 Kommunstyrelsen... 19 Kommunledningskontor... 19 Samhällsbyggnadsnämnden och Myndighetsnämnd... 24 Affärsdrivande verk... 32 Kultur- och fritidsnämnd... 36 Nämnden för livslångt lärande... 41 Socialnämnd... 49 Direktiv för de kommunägda bolagen 2016... 54 Bilagor... 57 Investeringar (tkr) Bilaga 1... 57 Verksamhetsförändringar i driftbudget (tkr) Bilaga 2... 60 Riktlinjer för ekonomisk styrning Bilaga 3... 61 Kumla kommuns sammanvägda måluppfyllelse Bilaga 4... 64 Utredningsuppdrag Bilaga 5... 66 2

Beslutssatser Förslag till beslut 1. Förslag till budget för år 2016 och flerårsplan 2017-2018 antas. 2. Utdebiteringen för år 2016 fastställs till 20:80 kronor per skattekrona. 3. Låneramen för långfristig upplåning fastställs till totalt 250 mnkr under år 2016. 4. Riktlinjer för ekonomisk styrning enligt bilaga 3 i budgetdokumentet fastställs. 5. Uppföljningsmått, dess vikt och målvärden enligt vad som redovisas under respektive nämnd samt i bilaga 4 i budgetdokumentet fastställs. 6. Förbrukningsavgifterna i va-taxan för 2016 lämnas oförändrade. 3

Kumla - en bra kommun att bo och leva ett gott liv i I Kumla kommun inte bara bor vi, här lever vi även ett gott liv - det är ledord i vårt arbete för att skapa goda förutsättningar för att bo, leva och för det lokala näringslivet. Antalet personer som vill bo i kommunen ökar och det ger oss utmaningar för att möta både yngre med förskola, skola, och äldre med vård och omsorg av en god kvalitet där vi upplever trygghet. Kvalitet både när det gäller verksamheternas innehåll men även avseende våra lokaler. Förskola, skola, vård och omsorg är ett delat ansvar mellan staten och kommunen, därför känns det bra att pengarna som vi anslår till dessa verksamheter utökas med statliga statsbidrag. Dessa medel kommer vi att ansöka om längre fram och kan därför inte i nuläget lägga in förslaget till budget. För att ge barn, elever och personal en god arbetsmiljö samt för att ge goda förutsättningar för det pedagogiska arbetet, så renoveras lokaler för både förskola och skola. Men vi bygger både till- och nytt när det gäller Stene skola och en förskola i det så kallade, Blå huset. Dessutom planeras det för ytterligare förskoleavdelningar i den norra delen av Kumla. Detta för att möta det kommande behovet när de planerade bostadsområdet byggs. Att vi blir fler som bor och lever i kommunen ger oss ökade möjligheterna att satsa på välfärden och på den fria tiden för alla oss innevånare. Tillsammans står vi inför en stor utmaning när det gäller omställningen för att minska vår negativa påverkan på miljön. Den offentliga sektorn går före och skapar goda förutsättningar för att fler Kumlabor ska kunna ta det nödvändiga steget. Bättre kollektivtrafik, vindkraft, biogas och biogas drivna bilar, sortering av matavfall och utbyte av energislukande lampor och styrsystem för att minska elförbrukningen är några exempel. Även om önskan är att fler ska välja att åka kollektivt, så ser vi att det stundtals är ett högt tryck på en av infarterna till Kumla. För att avlasta den kommer en ny gata att byggas mellan Ryttartorpet och Norra Mos. Vi planerar för ett Kumla kommun som människor vill ha som sin boendeort och där företagare vill driva och utveckla sina företag. Vi gör det på ett ansvarsfullt sätt både socialt, ekonomiskt och klimatmässigt. Katarina Hansson Kommunstyrelsens ordförande (s) 4

Budgetförutsättningar Årets resultat Kommunens budgeterar ett resultat på 16,3 mkr år 2016. 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 14,9 Bokslut 2014 6,9 Prognos 2015 16,3 Budget 2016 Resultatnivån ökar åren därefter för att uppgå till 18,8 mkr år 2017 och 24,5 mkr år 2018. Inom ramen för resultaten 2017 och 2018 ligger en beredskap för ökade kostnader som kan komma att uppstå då det nya vårdboende öppnar under hösten 2017 samt förväntad behovsökning inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). De budgeterade resultatet under planperioden ligger i linje med kommunens finansiella resultatmål som innebär ett överskott motsvarande 1,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag (16-18 mkr). Nämndernas budgetramar 18,8 Plan 2017 Ramberäkningen har sin utgångspunkt i 2015 års kommunfullmäktige budget. Ramar har därefter pris- och löneuppräknats med 2 procent per år. Därutöver har nämnderna kompenserats för höjning av arbetsgivaravgiften för unga motsvarande det belopp kommunen erhåller i statsbidrag. Även beslut fattade under 2015 som innebär helårseffekt 2016 har beaktats i ramarna. Slutligen har ny verksamhet lagts till (bilaga 2), I tabellen nedan redovisas budgetförstärkningarna i tkr: 24,5 Plan 2018 Driftbudget 2016 Helårseffekter 2016 351 Kompensation för löneökningar 15 949 Kompensation för prisökningar 3 625 Justerade arbetsgivaravgifter 4 500 Ny verksamhet 12 848 SUMMA FÖRSTÄRKNING 37 273 Skatteintäkter Beräkning av kommunens skatteintäkter baseras i huvudsak på kommunförbundets prognos på skatteunderlagets utveckling (SKL cirkulär 15:29). Skattesatsen är 20,80 procent under planperioden, vilket är lägst i länet. Kommun skatt Kumla 20,80 Örebro 20,85 Ljusnarsberg 21,05 Hallsberg 21,05 Lekeberg 21,43 Nora 21,75 Askersund 21,95 Karlskoga 22,00 Hällefors 22,05 Laxå 22,18 Lindesberg 22,30 Degerfors 22,30 Ovanstående uppgifter avser skattesatsen i länets kommuner 2015. Inför budgetåret 2016 har Örebro och Hallsberg aviserat en skattehöjning med 50 öre. Som grund för beräkningen ligger också en beräknad befolkningsökning på 100 invånare per år. Skatteintäkterna beräknas totalt uppgå till 853,0 mkr år 2016. Det är en ökning med 4,8 procent jämfört med året innan. Skatteintäkter 2014-2018 (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 777 193 813 598 853 006 890 682 931 654 5

Generella statsbidrag, utjämning Inkomstutjämning Inkomstutjämningen garanterar (i princip) kommunerna ett utjämningsbidrag som motsvarar 115 procent av medelskattekraften i riket. Kommuner vars beskattningsbara inkomster överstiger denna nivå ska betala en inkomstutjämningsavgift till staten. Kumla kommun har en medelskattekraft som understiger nivån och behöver därför inte betala någon avgift, utan får istället ett bidrag. Inkomstutjämningsbidraget bedöms uppgå till 196,8 mkr för Kumla kommun. Inkomstutjämning 2014-2018 (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 187 499 190 877 196 763 194 730 193 073 Regleringspost och strukturbidrag Staten har behov av att kunna påverka kommunsektorns samhällsekonomiska utrymme och statsfinanserna. Även förändringar i ansvaret mellan kommunsektorn och staten måste kunna regleras. Det finns därför en regleringspost i inkomstutjämningssystemet. Det fungerar på så sätt att staten årligen tillför ekonomiska resurser för kommunalekonomisk utjämning. Om det anslaget är högre än inkomstutjämningen får kommunerna ett regleringsbidrag. Är anslaget lägre så får kommunerna betala en regleringsavgift. Regleringspost 2014-2018 (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 7 009 1 370-603 -4 141-9 802 Kostnadsutjämning I kostnadsutjämningen fastställs en så kallad standardkostnad för olika verksamheter, såsom barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg i varje kommun. Standardkostnaden är enkelt uttryckt, den kostnad en kommun ska ha med hänsyn till sin demografiska och geografiska struktur. Har en kommun högre standardkostnader än riksgenomsnittet mottas ett bidrag. Ligger standardkostnaden under betalas en avgift. För år 2016 beräknas Kumla kommun få ett bidrag på 18,9 mkr. Kostnadsutjämning 2014-2018 (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 18 483 18 825 18 894 18 984 19 073 LSS-utjämning LSS-utjämningen är ett system för kostnadsutjämning mellan landets kommuner för insatser enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Har en kommun högre standardkostnader än riksgenomsnitt mottas ett bidrag. Ligger standardkostnaden under betalas en avgift. Kumla kommun beräknas få ett bidrag på 14,2 mkr under 2016. LSS-utjämning 2014-2018 (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 4 754 6 002 14 192 14 259 14 326 Kommunal fastighetsavgift Kommunal fastighetsavgift tillförs från och med 2008 kommunerna. Vid införandet var de ekonomiska effekterna neutrala mellan kommun och stat. Därefter har den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillförts respektive kommun och adderats det ursprungliga beloppet 2008. För Kumla kommuns del beräknas avgiften ge en intäkt på 36,2 mkr år 2016. Kommunal fastighetsavgift 2014-2018 (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 34 410 35 543 36 186 36 186 36 186 Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med 3,8 procent eller 39,9 mkr jämfört med prognosen för 2015. Av ökningen är 19,6 mkr kompensation för ökade löner och priser. Verksamhetens nettokostnad 2014-2018 (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018-1 017 425-1 061 135-1 101 078-1 129 039-1 156 151 6

Finansnetto Under finansnettot budgeteras kommunens ränteintäkter och räntekostnader. I ränteintäkterna ingår bland annat avkastning på kommunens placerade medel, främst för pensionsändamål. I räntekostnaderna ingår bland annat räntekostnader för kommunens lån hos kreditinstitut. Beroende på i vilken takt investeringsplanen verkställs planeras en nyupplåning på 100-200 mkr under planperioden. Finansnetto 2014-2018 (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 2 947 1 835-1 050-2 850-3 850 Investeringar Totalt beräknas investeringarna uppgå till netto 286,6 mkr under åren 2016-2018. En detaljerad uppställning av investeringsprojekten framgår av bilaga 1. Total investeringskalkyl (netto) för de större projekten framgår nedan: Investeringsobjekt Likvida medel 2013/ 2015 2016 2017 S:a Vårdboende 56,8 75,0 38,0 169,8 Vialundskolan 59,5 26,4 85,9 Kumlahallen 10,9 22,5 33,4 Stene skola 1,0 10,0 9,3 20,3 Resecentrum 17,3 4,3 21,6 Ny förskola 1,0 30,0 31,0 Kommunens likviditet, inklusive kortfristiga placeringar, beräknas uppgå till 152 mkr år 2016. Detta efter en upplåning på 160 mkr. Av likviditeten är cirka 105 mkr öronmärkta medel i kommunens pensionsfond. Finansiella mål Resultatmål Kommunens resultat ska uppgå till i genomsnitt minst 1,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag per år under en treårsperiod. Ett mål för god ekonomisk hushållning som brukar lyftas fram i kommunsektorn är att årets resultat ska uppgå till två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Varje kommun måste dock göra en bedömning utifrån sina egna förutsättningar. Kumla kommun har sedan många år redovisat goda resultat vilket inneburit att det egna kapitalet är förhållandevis starkt. Den genomsnittliga resultatnivån för de senaste tio åren uppgår till drygt tre procent. Kumla kommun har även avsatt medel för pensionsutbetalningar intjänade före 1998, vilket också kan motivera ett lägre resultatmål. Bedömningen är att resultatnivån sätts till lägst 1,5 procent per år mätt under en treårsperiod. Budgetföljsamhet Nämndernas samlade ekonomiska resultat ska vara minst noll. Nämndernas förmåga att hålla kostnaderna inom beslutad budgetram är viktigt för stabiliteten i den ekonomiska planeringen. Stora årliga underskott i den löpande verksamheten skapar en osäkerhet i såväl prognosarbete som i utrymme för politiska prioriteringar av de ekonomiska resurserna. 7

Skattesats Kommunens skattesats ska vara lägre än genomsnittet i angränsade kommuner (Örebro, Hallsberg och Lekeberg). Kumla kommun har en lång historia av en låg utdebitering jämfört med övriga kommuner. Sedan 1975 har Kumla den lägsta skatten i länet. En låg skatt innebär ett potentiellt utrymme att stärka intäktssidan och är en viktig positiv faktor i bedömningen av kommunens ekonomiska läge. Nyupplåning Kommunens nyupplåning får uppgå till maximalt 200 mkr under tiden 2016-2018. Kumla kommun har en relativt låg skuld, vilket också återspeglas i kommunens soliditet som ligger betydligt över genomsnittet för landets kommuner. För närvarande är skulden 50 mkr. För att klara beslutade investeringar krävs en nyupplåning på mellan 150 mkr till 200 mkr under de kommande tre åren. Det innebär att kommunen vid planperiodens slut har en låneskuld på maximalt 250 mkr. Som ett resultat av att kommunen växer har kommunens borgensåtaganden ökat kraftigt de senaste åren och är nu höga jämfört med genomsnittet för landets kommuner. Huvuddelen av borgensåtagandena avser investeringar i bostäder och lokaler som genomförts av kommunens båda helägda fastighetsbolag. En del av investeringarna är av den karaktären att de likväl kunnat ingå i kommunens balansräkning. Den relativt höga koncernskulden ställer krav på att kommunen årligen redovisar positiva resultat och har ett utrymme att, om så krävs, stärka intäktssidan. Befolkning Kumla kommun har under en lång rad år haft en positiv befolkningsutveckling. Under de tre senaste åren har befolkningen ökat med i genomsnitt 169 personer per år. Befolkningsökningen under 2014 var 112 personer och den totala befolkningen uppgick till 21 016 vid årsskiftet 2014/2015. Folkmängdens relativa indelning i åldersgrupper den 31 december 2014 i Kumla, Örebro län och riket. Ålder Kumla Länet Riket 0-6 9,4% 8,2% 8,4% 7-17 13,8% 12,0% 12,0% 18-24 8,7% 9,6% 9,2% 25-44 25,1% 24,3% 25,8% 45-64 23,9% 24,8% 25,0% 65-79 14,4% 15,6% 14,5% 80 - < 4,7% 5,4% 5,1% Summa 100% 100% 100% Kumlas befolkning är klart yngre än befolkningen i länet och riket. Andelen unga upp till 17 år är större i Kumla än i riket och länet. Andelen av befolkningen över 65 år är däremot lägre. Kommunens befolkningsprognos till och med 2018 redovisar en årlig ökning med i genomsnitt 309 personer. Prognos befolkningsutvecklingen 2014-2018. Ålder/År 2014 2015 2016 2017 2018 0 271 277 285 293 303 1-5 1 441 1 444 1 441 1 485 1 543 6 272 306 320 285 291 7-15 2 394 2 412 2 455 2 524 2 553 16-18 757 769 810 820 836 19-24 1 558 1 535 1 519 1 533 1 588 25-64 10 291 10 384 10 495 10 651 10 806 65-79 3 035 3 148 3 203 3 223 3 305 80< 997 970 977 995 1 024 Summa 21 016 21 245 21 505 21 809 22 249 Årlig Δ 112 229 260 304 440 Prognosen för 2016-2018 är bland annat baserad på en nyproduktion av 570 bostadsenheter under tidsperioden. Den beräknade befolkningsökningen består till 72 procent av inflyttningsöverskott och resterande del av födelseöverskott. Antalet ungdomar i gymnasieålder 16-18 år och äldre 65-79 år ökar procentuellt mest under perioden medan yngre vuxna blir färre. Även invånarantalet i förvärvsarbetande åldrar förväntas öka till och med 2018. Den långsiktiga prognosen pekar i nuläget på 24 136 invånare i Kumla 2025. 8

Finansiella rapporter Resultatbudget Resultatbudgeten visar det förväntade årsresultatet (förändringen av eget kapital) under planperioden. Resultatbudget Bokslut Prognos Budget Plan Plan (Belopp i tkr) 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter 277 601 298 244 272 762 278 218 283 782 Verksamhetens kostnader -1 229 289-1 292 151-1 308 343-1 337 807-1 368 458 Avskrivningar -65 737-67 228-65 497-69 450-71 475 Verksamhetens nettokostnader -1 017 425-1 061 135-1 101 078-1 129 039-1 156 151 Skatteintäkter 777 193 813 598 853 006 890 682 931 654 Generella statsbidrag och utjämning 252 155 252 618 265 432 260 018 252 856 Finansiella intäkter 7 051 7 620 4 400 4 400 4 400 Finansiella kostnader -4 104-5 785-5 450-7 250-8 250 Resultat före extraordinära poster 14 870 6 916 16 310 18 811 24 509 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Årets resultat 14 870 6 916 16 310 18 811 24 509 9

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur drift-, investerings- och låneverksamheten beräknas påverka de likvida medlen under planperioden. Kassaflödet från dessa verksamheter utmynnar i förändring av likvida medel. Kassaflödesanalys Bokslut Prognos Budget Plan Plan (Belopp i tkr) 2014 2015 2016 2017 2018 Den löpande verksamheten Årets resultat 14 870 6 916 16 310 18 811 24 509 Justering, avskrivningar 65 737 67 228 65 497 69 450 71 475 Just för övriga ej likviditetspåverkande poster -4 490 4 660-3 779-3 083-839 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 76 117 78 804 78 028 85 178 95 145 Ökning(-), minskning(+) kortfristiga fordringar 10 944-11 092 9 550 Ökning(-), minskning(+) förråd 3-34 Ökning(+), minskning(-) kortfristiga skulder 15 523-8 647 1 600 5 300 5 300 Medel från den löpande verksamheten 102 587 59 031 89 178 90 478 100 445 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -117 138-101 500-276 606-81 796-6 157 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 23 131 Investeringsbidrag 12 341 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -10 869-6 000 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 126 Medel från investeringsverksamheten -81 540-112 369-282 606-81 796-6 157 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 160 000 Övrig ökning av långfristiga skulder 299 1 800 1 800 Övrig minskning av långfristiga skulder -22 901-46 549 Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar 236 83 535 400 400 Medel från finansieringsverksamheten -22 665-46 466 160 834 2 200 2 200 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 253 876 252 258 152 454 119 860 130 742 Likvida medel vid årets slut 252 258 152 454 119 860 130 742 227 230 Förändring av likvida medel -1 618-99 804-32 594 10 882 96 488 10

Balansbudget Balansräkningen visar den beräknade ekonomiska ställningen och hur den beräknas förändras under planperioden. Balansbudget Bokslut Prognos Budget Plan Plan (Belopp i tkr) 2014 2015 2016 2017 2018 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 903 475 937 427 1 151 591 1 158 521 1 097 816 Maskiner och inventarier 65 992 66 311 63 257 68 672 64 059 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar 7 083 7 000 6 465 6 065 5 665 Aktier, andelar mm 14 631 25 500 31 500 31 500 31 500 Summa anläggningstillgångar 991 181 1 036 239 1 252 813 1 264 759 1 199 040 Omsättningstillgångar Förråd 566 600 600 600 600 Kortfristiga fordringar 78 908 90 000 80 450 80 450 80 450 Kassa och bank* 252 258 152 454 119 860 130 742 227 230 Summa omsättningstillgångar 331 732 243 054 200 910 211 792 308 280 SUMMA TILLGÅNGAR 1 322 913 1 279 293 1 453 723 1 476 551 1 507 320 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 996 816 1 003 732 1 020 042 1 038 853 1 063 362 - därav årets resultat 14 870 6 916 16 310 18 811 24 509 Avsättningar Avsättningar för pensioner 26 205 33 470 31 971 30 608 29 768 Övriga avsättningar 6 605 4 000 1 720 0 0 Summa avsättningar 32 810 37 470 33 691 30 608 29 768 Skulder Långfristiga skulder 104 640 58 091 218 390 220 190 221 990 Kortfristiga skulder 188 647 180 000 181 600 186 900 192 200 Summa skulder 293 287 238 091 399 990 407 090 414 190 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 322 913 1 279 293 1 453 723 1 476 551 1 507 320 Soliditet % 75% 78% 70% 70% 71% Soliditet % (inkl pensionsåtagande <1998) 44% 47% 44% 45% 45% Ställda panter och ansvarsförbindelser Pensionsåtagande före år 1998 408 804 396 516 385 279 381 369 379 932 *) inkl kortfristiga placeringar 11

Driftbudget Driftbudgeten fördelas i nettokostnadsramar till nämnderna och kommunledningskontoret. Driftbudget per nämnd Bokslut Prognos Budget Plan Plan (Belopp i tkr) 2014 2015* 2016 2017 2018 KS - kommunledningskontor -99 170-111 597-109 910-111 394-113 696 Samhällsbyggnadsnämnd -33 775-38 515-31 270-37 523-42 794 Myndighetsnämnd -300-306 -312-319 Kultur- och fritidsnämnd -75 604-77 213-78 266-79 724-81 219 Nämnd för livslångt lärande -484 216-505 924-525 080-537 513-547 475 Socialnämnd -328 294-341 329-353 060-360 134-367 416 Summa nämnder -1 021 059-1 074 878-1 097 892-1 126 600-1 152 919 Finansförvaltningen 1 035 930 1 081 799 1 114 202 1 145 411 1 177 428 Årets resultat 14 871 6 921 16 310 18 811 24 509 * Avser bedömning enligt justerad delårsrapport jan-juli 2015 Investeringsbudget Investeringsbudgeten redovisas i detalj i bilaga 1. Investeringsbudget per nämnd Bok 14 Bud 15 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 (Belopp i tkr) Netto Netto Utgift Inkomst Netto Utgift Inkomst Netto Utgift Inkomst Netto KS - kommunledningskontor -6 977-5 389-4 310-4 310-6 650-6 650-5 550-5 550 Samhällsbyggnadsnämnd -63 949-187 844-208 001 23 655-184 346-98 591 35 295-63 296-10 657 19 500 8 843 Kommunfastigheter -51 120-155 850-143 160-143 160-83 400-83 400-1 600-1 600 Tekniskt kontor exkl verk -5 331-19 654-39 104 17 880-21 224-8 816 25 770 16 954-6 882 13 375 6 493 Miljö- och byggnadsförvaltning 0-592 0 0 0 Vatten och avlopp -7 498-11 648-25 737 5 775-19 962-4 275 9 525 5 250-2 075 6 125 4 050 Renhållning 0-100 0 0-2 100-2 100-100 -100 Kultur- och fritidsnämnd -5 235-4 281-2 250-2 250-2 050-2 050-5 250-5 250 Nämnden för livslångt lärande -5 187-7 507-5 500-5 500-3 400-3 400-1 600-1 600 Socialnämnd -1 862-1 330-2 200-2 200-6 400-6 400-2 600-2 600 Summa nämnder -83 210-206 351-222 261 23 655-198 606-117 091 35 295-81 796-25 657 19 500-6 157 12

Kommunövergripande mål och styrsystem Vision för Kumla kommun Syftet med att ha en vision är att tydliggöra viljeinriktningen som övriga planer och mål utgår ifrån och harmonieras med. Allt för att skapa en större enhetlighet och tydligare riktning för hela kommunens arbete. Visionen är framtagen tillsammans med invånare i Kumla kommun för att gemensamt arbeta för att Kumla kommun ska fortsätta blomstra. I Kumla kommun strävar vi alltid efter att vara lite bättre. Genom att växa smart, satsa på barn och unga, ta hand om våra invånare och dra nytta av den närhet som finns blir vi lite bättre. Styrmodell För att veta om vi är på rätt väg mot vår vision använder vi oss av en styrmodell där visionen är högst styrande och genomsyrar all vår verksamhet. Visionen är nedbruten i nio kommunövergripande mål som mäts genom ett antal uppföljningsmått. Det skapar en målkedja med tre nivåer - vision, politiska målsättningar inom strategiska områden med målvärdessatta uppföljningsmått. Kommunfullmäktigemålen och de nämndspecifika uppföljningsmåtten bildar tillsammans en helhet som bidrar till att visionen för Kumla uppnås. Målen för kommunfullmäktige ska vara uppföljningsbara och nämndernas uppföljningsmått mätbara. Strategiska områden Visionen är nedbruten i nio strategiska målområden. För att tydliggöra kommunens värdegrund finns två målområden som handlar om attityder och förhållningssätt som vi vill ska genomsyra hela organisationen. De strategiska målområdena med fokus på förhållningssätt är: Demokrati och dialog Service- och tillgänglighet De två interna målområden som mer motsvarar resurserna som finns för att förverkliga de strategiska målområdena med externt verksamhetsfokus (som redovisas sist). De två strategiska målområdena med internt verksamhetsfokus är: Medarbetare Ekonomiska resurser De strategiska områdena med externt verksamhetsfokus är: Folkhälsa, vård och omsorg Utbildning och livslångt lärande Kultur och fritidsliv Miljö, trygghet och teknik Boende, infrastruktur och näringsliv Politiska målsättningar Till varje strategiskt målområde finns en politisk målformulering som i sin tur syftar till att skapa förutsättningar för att uppnå visionen. Demokrati och dialog Invånare, brukare och medarbetare ska ha möjlighet till ett aktivt deltagande för att öka befolkningens delaktighet och stärka medborgarnas demokratiska inflytande Service- och tillgänglighet Representanter för Kumla kommun ger en god service och gott bemötande och har en hög tillgänglighet för invånare, brukare och näringsliv Ekonomi Kumla kommun använder våra ekonomiska resurser på ett ansvarfullt och produktivt sätt 13

Medarbetare Medarbetarna upplever Kumla kommun som en god arbetsgivare och trivs på sina arbetsplatser Folkhälsa, vård och omsorg Kumla kommun erbjuder god vård, omsorg och stöd samt arbetar förebyggande i all verksamhet Utbildning och livslångt lärande I Kumla kommun prioriteras det livslånga lärandet där alla elever når godkända resultat och där vi värdesätter all form av kunskap Kultur och fritidsliv Kumla kommun erbjuder ett brett och stimulerande utbud av kultur- och fritidsaktiviteter Miljö, trygghet och teknik Kumla kommun är en miljövänlig och trygg kommun som satsar på hållbara alternativ och nya tekniska lösningar Boende, infrastruktur och näringsliv Kumla kommun har en utvecklad infrastruktur och brett utbud av attraktiva boendeformer samt underlättar för företagande Uppföljningsmått 2016 Facknämnderna och kommunstyrelsen har fått i uppdrag att i samband med ordinarie budgetprocess ge förslag på uppföljningsmått som harmonierar med de politiska målsättningarna och som på ett relevant sätt mäter måluppfyllelsen. Kommunstyrelsen har bearbetat och värderat förslagen till uppföljningsmått för 2016. Uppföljningsmåtten som grund för överfört resultat Nämndernas måluppfyllelsegrad ska precis som förra året ligga till grund för hanteringen av överfört resultat i samband med årsredovisningen 2016. Innan måluppfyllelseprövning görs på nämndernas driftresultat (över- eller underskott) görs först en ekonomisk prövning. Det innebär att det faktiska utfallet kan komma att revideras på grund av faktorer som nämnden inte kunnat påverka under budgetåret. För att ha möjlighet att jämföra måluppfyllelsegraden mellan olika nämnder finns ett behov av viktning av nämndens uppföljningsmått. Vissa mål/uppföljningsmått kan också upplevas ha en större dignitet än andra och bör därför väga tyngre. Viktningen behövs även för att tillgodose att de olika strategiska områdena beaktas efter fastslagen princip. Genom modellen för överfört resultat tydliggörs kopplingen mellan det verksamhetsmässiga resultatet och den rena ekonomiska budgetavvikelsen. 14

Varje uppföljningsmått för respektive nämnd viktas för samtliga strategiska områden så den totala möjliga måluppfyllelsegraden uppgår till 100 procent. Därtill används ett antal mått som är kommunövergripande, kommungemensamma samt ett antal nämndspecifika för att mäta kommunens totala måluppfyllelse. Samtliga uppföljningsmått, dess viktning, målvärde och senaste mätvärde redovisas under respektive nämnd avsnitt och uppföljningsmåtten som ingår iden sammanvägda måluppfyllelsen redovisas i bilaga 4. Definitioner på hur respektive uppföljningsmått mäts framgår av dokumentet Definitioner för samtliga uppföljningsmått 2016 som biläggs till budgethandlingen. Uppföljningsmåttens mätbarhet Kommunfullmäktige beslutar vilka uppföljningsmått som ska följas och mätas under kommande budgetår. Kommunledningskontoret ansvarar för att de kommunövergripande och de kommungemensamma uppföljningsmåtten följs upp/mäts. För de nämndsspecifika uppföljningsmåtten är respektive förvaltningschef ansvarig för att åtgärder vidtas så att mätning av uppföljningsmåtten kan ske. Kan uppföljningsmåttet ändå inte mätas så utgår bedömningen Rött, vilket alltså påverkar nämndens överförda resultat negativt. Uppföljningarna som genomförs vid delårsbokslut och årsredovisning är då en god indikator på hur Kumla kommun arbetat för att uppnå visionen, vad vi gjort bra och var det finns utrymme för förändring och förbättring. Kommunövergripande Uppföljningsmått för 2016 Strategiskt område Uppföljningsmått Vikt Senaste mätvärde Målvärde budget 2016 Demokrati och dialog Upplevelsen av delaktighet och inflytande hos kommunens invånare ska öka (KÖ) 1,0% Index 46,5 (2014) Grönt > 50, Gult 50-45, Rött < 45 Demokrati och dialog Tid från inlämnande till beslut av medborgarförslag (KÖ) 1,0% Saknas Grönt < 120 dagar, Gult 120-180 dagar, Rött > 180 dagar Demokrati och dialog Säkerställande av barnkonventionens efterlevnad genom indexerat värde av flera mått (KÖ) 1,0% Saknas Grönt = förbättrat värde, Gult = oförändrat värde, Rött= försämrat värde Service och tillgänglighet Service och tillgänglighet Ekonomi Ekonomi Ekonomi Tillgänglighet till kommunens representanter via e-post och telefon ska förbättras (KÖ) Webbinformation via kommunens hemsida ska förbättras i jämförelse med andra kommuner (KÖ) Nämnderna ska finansiera sin verksamhet inom beviljade driftbudgetramar (KÖ) Kommunens resultat ska uppgå till i genomsnitt minst 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag per år under en treårsperiod (KÖ) Kommunens skattesats ska vara lägre än genomsnittet i angränsade kommuner, Örebro, Hallsberg och Lekeberg (KÖ) 1,0% 82,3% (2014) Grönt > 80%, Gult 80-70%, Rött < 70% 1,0% 78% (2014) Grönt > 70%, Gult 70-65%, Rött < 65% 2,0% + 6,2 mkr (2014) Grönt > 0,5 mkr, Gult ± 0,5 mkr Rött < - 0,5 mkr 5,0% 5,1 % (2012-2014) Grönt > 1,5%, Gult 1,5-0%, Rött < 0% 2,0% -0,31, 20,80-21,11 (2015) Grönt = lägre skatt, Gult = samma skatt, Rött= högre skatt Medarbetare Andelen chefer som är kvinnor ska vara representativt med andelen kvinnliga anställda inom Kumla kommun (KÖ) 2,0% 0,83 (2014) Grönt mellan 1,10-0,90 Gult mellan 1,10-1,20 och 0,90-0,80 Rött > 1,20 och < 0,80 Folkhälsa, vård och omsorg Andel kommuninvånare i sysselsättning ska öka (KÖ) 2,0% arb löshet 5,3%, dec 2014 Grönt Δ < -1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ > 1,0 procentenheter Miljö, trygghet och teknik Medborgarnas upplevelse av trygghet i Kumla kommun ska öka (KÖ) 2,0% Index 55 (2014) Grönt > 55, Gult 55-50, Rött < 50 Boende,infrastruktur och näringsliv Boende,infrastruktur och näringsliv Boende,infrastruktur och näringsliv Boende,infrastruktur och näringsliv Befolkningsökningen i kommunen ska årligen överstiga 200 personer (KÖ) Företagsklimatet i Kumla kommun ska öka (KÖ) 2,0% Bostadsproduktion i Kumla kommun ska öka (KÖ) 2,0% Kumla bostäder AB och hel eller delägda bolag ska producera och färdigställa lägenheter (KÖ) Antal uppföljningsmått Kumla kommun (Kommunövergripande): 15 30% 5,0% +112 (2014) Grönt > 200, Gult 200-0, Rött < 0 Kommunrank plats 62 - Svenskt Näringsliv (2014) - 13% (50 bostäder 2014/ 57 bostäder 2013) De kommunövergripande uppföljningsmåtten mäts bara på total nivå för kommunen. Grönt < 75, Gult 75-100, Rött > 100 Grönt > 5%, Gult ± 5%, Rött < -5% 1,0% 28 (2014) Grönt > 40, Gult 40-30, Rött < 30 15

Verksamhetsplanering för ökad måluppfyllelse (kommunövergripande uppföljningsmått) Delaktigheten och inflytandet hos kommunens invånare ska öka Under 2016 kommer en medborgarundersökning att genomföras för att få en genomlysning och jämförelse med tidigare år för hur Kumlaborna känner inför möjligheten till delaktighet och inflytande. Fortsatt arbete sker genom diverse dialogfora såsom sociala rådet, brukarråd för öka möjligheten till delaktighet och inflytande. Besvarande av medborgarförslag Som en del i arbetet för att förtydliga och öka möjligheterna till delaktighet och inflytande för Kumlaborna har de möjlighet att komma med förslag till förändring och förbättring genom medborgarförslag. Säkerställandet av barnkonventionens efterlevnad FN:s konvention om barns rättigheter innehåller ett flertal artiklar och har fyra grundläggande principer. Alla principer och artiklar är lika viktiga, men som uppföljningsmått för att säkerställa barnens perspektiv använder vi mått som har sitt ursprung i några artiklar. Även om vi har som uppdrag att arbeta med samtliga artiklar och perspektiv. Måttet kan ses som ett stickprov utifrån barnets perspektiv i Kumla kommun. Tillgängligheten till kommunens representanter ska förbättras Servicecenter har en stor roll för att skapa tillgänglighet till tjänstepersoner och förtroendevalda i Kumla. Genom att redan i första led hos Servicecenter få svar på sin fråga, hjälp med e-tjänster, eller information skapar vi högre tillgänglighet till vår service och våra tjänster. Annars slussas ärendet vidare till rätt person i organisationen. Implementering av styrdokument som tydliggör hur vi arbetar med tillgänglighet och bemötande fortsätter. Kommunens hemsida ska förbättras Hemsidan www.kumla.se är en stor och viktig del i Kumla kommuns kommunikation med besökare, näringsliv och Kumlabor. Det är viktigt att vi har uppdaterade, aktuella sidor med tillgänglig information. Nämnderna ska hålla sina driftbudgetramar Nämndernas förmåga att hålla kostnaderna inom beslutad budgetram är viktigt för stabiliteten i den ekonomiska planeringen. Stora årliga underskott i den löpande verksamheten skapar en osäkerhet i såväl prognosarbete som i utrymme för politiska prioriteringar av de ekonomiska resurserna. Kommunens överskottsmål Kommunledningskontoret är kommunstyrelsens förlängda arm och ska därför leda och styra förvaltningarnas arbete så att skatteintäkterna förvaltas väl. Kommunens skattesats ska vara lägre En lägre skatt en angränsande kommuner innebär en fördel i befolkningstillväxt potential. Dessutom innebär det ett potentiellt utrymme att stärka intäktssidan och är en viktig positiv faktor i bedömningen av kommunens ekonomiska läge. Karriärindex Karriärindex används som ett mått för att se hur relationen ser ut beträffande andelen chefer som är kvinnor i förhållande till andelen medarbetare som är kvinnor. En analys av läget görs en gång per år då över- eller underrepresentation värderas. Vid vakanser och påföljande rekryteringsprocesser bör förhållandet finnas i åtanke. Andelen sysselsatta kommuninvånare ska öka Arbetsmarknadsenhetens uppgift är att erbjuda sysselsättning för de invånare som står allra längst från arbetsmarknaden. I samverkan med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och socialtjänst ökas möjligheten till sysselsättning för de som bäst behöver det. 16

Medborgarnas upplevelse av trygghet ska öka Arbetet med trygghetsvandringar fortsätter för att upptäcka otrygga platser i Kumla centrum. Dessutom fortlöper nattvandringar på helger och kvällstid av representanter från olika föreningar. Genom att på olika sätt och i olika forum fånga upp vad trygghet står för fortlöper arbetet för att förhöja känslan av trygghet. Kommunens befolkning ska öka Enligt visionen ska kommunen fortsätta växa och på ett smart sätt expandera vilket förutsätter en positiv befolkningstillväxt. Företagsklimatet i Kumla kommun ska öka Kumla kommun bedriver ett brett arbete för att öka företagstillväxten i kommunen. Detta sker genom aktiviteter lokalt i den egna kommunen och regionalt i länet med tonvikt på den södra delen. Kumla erbjuder också lokaler och mark för etableringar och utökningar. I den egna kommunen sker mycket av arbetet genom att Kumla kommun stöttar lokala organisationer som Kumla Promotion och Nyföretagarcentrum Sydnärke. Kumla kommun deltar tillsammans med Kumla Promotion i företagsbesök Bostads- och lägenhetsproduktionen i Kumla kommun ska öka Kumla kommuns ambition att växa förutsätter en kontinuerlig bostadsproduktion såväl inom egna bolag som externa producenter. Kommungemensamma Uppföljningsmått för 2016 Strategiskt område Uppföljningsmått Vikt Senaste mätvärde Målvärde budget 2016 Service och tillgänglighet Årligt internkontrollsmått avseende administration/vi följer gällande personuppgifts- och sekretesslagstiftning vid publicering av kallelser och protokoll på hemsidan. (KG) 1,0% Saknas Grönt = ingen avvikelse, Rött = en eller fler avvikelser Ekonomi Andel inköp med ramavtal ska öka inom Kumla kommun (KG) 2,0% 94,2 % (2014) Grönt > 90% Gult 90-75%, Rött < 75% Ekonomi Årligt internkontrollsmått avseende ekonomi/korrekta leverantörsfakturor (KG) 1,0% Saknas Grönt < 1% fel Gult 1-3% fel, Rött > 3% fel Medarbetare Den total sjukfrånvaro ska minska för de anställda inom Kumla kommun (KG) 5,0% 7,32 % (2014) Grönt 0-3% sjukfrånvaro samt Δ < -1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ > 1,0 procentenheter Medarbetare Upplevelsen av Hållbart medarbetarenagemang ska öka hos de anställda inom Kumla kommun, HME i medarbetarenkäten (KG) 7,5% 76 (2013) Grönt Δ > + 2,0 indexenheter, Gult Δ ± 2,0 indexenheter, Rött Δ < - 2,0 indexenheter Medarbetare Andelen heltidsarbetande av de anställda inom Kumla kommun ska öka (KG) 2,5% 74,8 % (2014) Grönt över 90% samt Δ > + 1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ < - 1,0 procentenheter Medarbetare Årligt internkontrollsmått avseende personal/genomförda uppföljningssamtal vid korttidsfrånvaro (KG) 1,0% Saknas Grönt > 95% Gult 95-85%, Rött < 85% Antal uppföljningsmått Kumla kommun (Kommungemensamma): 7 20% Samtliga kommungemensamma uppföljningsmått mäts dels totalt för kommunen och dels per nämnd/förvaltningen. Verksamhetsplanering för ökad måluppfyllelse (kommungemensamma uppföljningsmått) Från och med 2016 kommer de kommungemensamma internkontrollsmåtten avseende administration, ekonomi och personal integreras i styrmodellen och därmed likställas med övriga uppföljningsmått. De kommungemensamma internkontrollsmåtten mäts på samma sätt i samtliga förvaltningar och det sammanvägda resultatet av detta blir det kommungemensamma resultatet. Personuppgifts- och sekretesslagstiftningen ska följas (IKM) Kumla kommun arbetar intensivt med digitalisering såsom digital möteshantering, diarium på hemsidan mm. Genom att lägga handlingar på vår hemsida tydliggörs kraven på hantering av handlingarna enligt PUL och OSL. 17

Ramavtalstrohet vid inköp av varor och tjänster ska öka Mätningen under 2014 gav ett positivt resultat med en ganska hög andel ramavtalsinköp. För att ytterligare förbättra förutsättningar för en bättre ramavtalstrohet kommer under de närmaste åren arbetet påbörjas med att införa e-handel i kommunen. Detta arbete leder också till att beställarorganisationen måste ses över, vilken förmodligen kommer att utmynna i färre beställare än i dagens organisation Betalning ska endast ske av korrekta leverantörsfakturor (IKM) Ekonomiavdelningen har ett övergripande ansvar att se till att förvaltningarna gör externa utbetalningar på korrekta köpavtal och betalningsunderlag. Medarbetarnas sjukfrånvaro ska minska Kommunledningskontoret vill skapa förutsättningar för mer hälsosamma arbetsplatser som genomsyras av delaktighet och känsla av sammanhang. Med syfte att minska inflödet av sjukskrivna medarbetare. En viktig del i arbetet är att stärka våra chefer i deras roller. Arbetsmiljöutbildningar för chefer har påbörjats och ett antal av våra chefer utbildas inom ledarskapsutveckling. Upplevelsen av Hållbart medarbetarengagemang ska öka hos de anställda Personalavdelningens arbete fortsätter med att finnas som stöd till cheferna i deras arbete med att hitta fokusområden gällande förbättringsområden utifrån resultat i medarbetarundersökningen. Det nya Personalpolitiskt programmet som tagits fram ska nu bearbetas i samtliga arbetsgrupper i kommunen på arbetsplatsträffar. Syftet med programmet är att skapa en tydlighet kring vad Kumla kommun som arbetsgivare förväntar sig av sina medarbetare och vad medarbetarna kan förvänta sig av sin arbetsgivare. Andelen heltidsanställda medarbetare ska öka Förvaltningarna arbetar kontinuerligt med att erbjuda våra medarbetare en önskad sysselsättningsgrad då möjlighet ges, till exempel då någon slutar eller när någon annan förändring sker. Uppföljningssamtal vid korttidsfrånvaro (IKM) För att i ett tidigt skede fånga upp personer som eventuellt inte mår bra, och som med stöd av till exempel Regionhälsan kan undvika en längre tids sjukfrånvaro, arbetar vi kontinuerligt med att följa upp den upprepade korttidsfrånvaron, det vill säga fler än 6 sjuktillfällen på ett år. I förlängningen kan detta leda till att minska inflödet av långtidssjukskrivna och få ned sjuktalet för kommunen. 18

Nämndredovisning Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen bereder ärenden till kommunfullmäktige som är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige beslutar om gemensamma mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten, hur mycket skatt medborgarna ska betala och bestämmer hur pengarna i budgeten ska användas. Kommunstyrelsen genomför kommunfullmäktiges beslut. Kommunstyrelsens förvaltning är kommunledningskontoret. Kommunledningskontor Verksamhetsbeskrivning Kommunledningskontoret består av fyra avdelningar, kansli-, ekonomi-, personal- och en IT-avdelning som svarar för IT-drift och support. Kansliavdelningens övergripande uppgift att är utveckla, samordna och följa upp kommunens dokument- och ärendehantering, beslutprocesser samt kommunövergripande styrdokument. Kansliet har funktionsansvar för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunalråden samt kommundirektören. Kansliets har även funktionsansvar för valnämnd, arkiv, krisberedskap, konsumentrådgivning samt budget- och skuldrådgivning. Kansliet är kommunens representant i samarbeten kring folkhälsa samt tillsyn och tillståndsgivning avseende alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Kansliet står som värd för Sydnärkes överförmyndarkansli och Samordningsförbundet sydnärke. Inom kansliet ligger Servicecenter med funktionsansvar för växel och reception. Syftet med servicecenter är att skapa En väg in för medborgarna för att snabbt erbjuda rätt service. Internservice som bland annat innefattar posthantering och repro tillhör kansliavdelningen. Ekonomiavdelningens huvudsakliga uppdrag är att följa kommunkoncernens ekonomiska utveckling och bistå kommunstyrelsen med beslutsunderlag i syfte att säkerställa att kommunkoncernen utvecklas i linje med god ekonomisk hushållning. Avdelningen ansvarar för att kommunens redovisning är tillförlitlig och sker enligt god redovisningssed samt ger stöd till förvaltningarna inom det ekonomiadministrativa området. Personalavdelningen arbetar med operativt stöd och strategiska personalpolitiska frågor. Personalavdelningen är värd för Sydnärkes lönenämnd. Nämnden ska bedriva verksamhet inom löneområdet och ansvarar för pensionsadministrationen. Arbetsmarknadsåtgärder sorteras under personalavdelningen och innefattar arbetsmarknadspolitiska åtgärder av olika slag så som arbetspraktik, anställningsstöd och lönebidragsanställning. Flyktingmottagandet som omfattar Kumla kommuns introduktion för nyanlända invandrare och flyktingar. Denna verksamhet bedrivs genom MIA (mottagning, integration, arbete) där tyngdpunkten är en tidig koppling mellan studier i svenska och arbetspraktik. IT-service ansvarar för strategisk utveckling, IT-säkerhet och IT-infrastruktur samt support och drift av IT-stödet i samverkan med respektive förvaltning. Prioriterade områden Vision 2025 och Digital agenda Arbetet fortsätter för att steg för steg närma oss vår framtidsbild av Kumla kommun år 2025, Framtidens Kumla Vision 2025. Under 2016 intensifieras arbetet med att tillsammans med de som bor, verkar och lever i Kumla implementera det gemensamma platsvarumärke. Digitalisering av Kumla kommun är en avgörande faktor för att öka attraktiviteten och stärka varumärket Kumla. Genom förverkligande av e-samhället möter kommunen kommande medborgare, 19

nuvarande medborgare och företagares behov och förväntningar på den kommun man lever, bor och verkar i. Arbetet med att ta fram en digital strategi för Kumla kommun behöver göras för hela kommunen och av samtliga förvaltningar och avdelningar. För kommunledningskontorets del innebär det att kansliavdelningen ansvarar för en sammanhållen process kring framtagandet av och stöd vid genomförandet av en digital agenda för Kumla kommun. Arbetsgivarvarumärket och personalpolitiskt program Arbetet med arbetsgivarvarumärket är prioriterat under 2015 och kommer fortsätta under 2016. Först byggandet av en arbetsgivarvarumärkesplattform där chefer och medarbetare är delaktiga, sedan kommunicerandet av arbetsgivarvarumärket. Implementering av det personalpolitiska programmet och dess fokusområden fortlöper under 2016. Arbetet sker bland annat genom workshops för chefer och sedan på arbetsplatsträffar för medarbetarna. Allt för att levandegöra programmets intentioner med att du och jag är Kumla kommun och på så vis öka känslan av sammanhang samt delaktighet och inflytande hos alla våra medarbetare. Ett tydligt arbetsgivarvarumärke tillsammans med en bra personalpolitik borgar för att klara kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Ledarskap Kumla kommun fortsätter satsa på ledarutveckling. Förhoppningsvis kan ledarutvecklingsprogram erbjudas för verksamhetschefer också, inte bara enhetschefer. Arbetet fortskrider med andra delar inom ledarutveckling, till exempel utbildning för teamledare, framtida ledare. Karriärvägar i Kumla kommun måste synliggöras. Sjuktal Tillsammans med cheferna ska personalavdelningen utreda vilka insatser som behöver göras för att vända den negativa trenden vad gäller sjuktalet. Fokus ligger mer på hälsofrämjande arbete och vad som kan göras för att bli mer proaktiva i arbetsmiljöarbetet. Nytt intranät Arbetet med den digitala agendan/nytt intranät, Kumlaportalen, var prioriterat under 2015. Arbetet kommer att fortsätta under 2016 med att implementera det nya intranätet. Kumlaportalen skiljer sig mycket från det nuvarande. Kumlaportalen kan bli en viktig bärare av vårt arbetsgivarvarumärke och vår personalpolitik och kan på sikt även öka delaktighet och inflytande samt känslan av sammanhang hos våra medarbetare. 20

Kommunledningskontor Uppföljningsmått för 2016 Strategiskt område Uppföljningsmått Vikt Senaste mätvärde Målvärde budget 2016 Demokrati och dialog Service och tillgänglighet Kommunens möjliggörande för medborgarna att delta i kommunens utveckling ska inte avvika markant från rikssnittet (NS-KKT) Tillgänglighet och service till medborgarna via servicecenter ska öka (NS) 15,0% - 22 %-enh (Kumla 31%/Kommusnitt 53%) (2014) Grönt > 0 %-enh än kommunsnitt, Gult mellan 0 till - 10 %-enh mot kommunsnitt, Rött < -10 %-enh än kommunsnitt 10,0% Mätning ej genomförd Grönt < - 5%, Gult -5% - 1%, Rött > -1% Service och tillgänglighet Tillgängligheten och servicenivån från IT-service ska öka (NS) 10,0% Mätning saknas Grönt > 80% Gult 80-60%, Rött < 60% Service och tillgänglighet Ekonomi Årligt internkontrollsmått avseende administration/vi följer gällande personuppgifts- och sekretesslagstiftning vid publicering av kallelser och protokoll på hemsidan. (KG) Andel inköp med ramavtal ska öka inom kommunledningskontoret (KG) 2,0% Saknas Grönt = ingen avvikelse, Rött = en eller fler avvikelser 4,0% 91,3% (2014) Grönt > 90% Gult 90-75%, Rött < 75% Ekonomi Andelen E-fakturor i kommunen ska öka (NS) 10,0% Saknas Saknas Ekonomi Medarbetare Medarbetare Medarbetare Medarbetare Årligt internkontrollsmått avseende ekonomi/korrekta leverantörsfakturor (KG) Den total sjukfrånvaro ska minska för de anställda inom kommunledningskontoret (KG) Upplevelsen av Hållbart medarbetarenagemang ska öka hos de anställda inom kommunledningskontoret, HME i medarbetarenkäten (KG) Andelen heltidsarbetande av de anställda inom kommunledningskontoret ska öka (KG) Årligt internkontrollsmått avseende personal/genomförda uppföljningssamtal vid korttidsfrånvaro (KG) 2,0% Saknas Grönt < 1% fel Gult 1-3% fel, Rött > 3% fel 8,0% 6,34% (2014) 10,0% 80 (2013) 2,0% 88,2 % (2014) Grönt 0-3% sjukfrånvaro samt Δ < -1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ > 1,0 procentenheter Grönt Δ > + 2,0 indexenheter, Gult Δ ± 2,0 indexenheter, Rött Δ < - 2,0 indexenheter Grönt över 90% samt Δ > + 1,0 procentenheter, Gult Δ ± 1,0 procentenheter, Rött Δ < - 1,0 procentenheter 2,0% Saknas Grönt > 95% Gult 95-85%, Rött < 85% Utbildning o livslångt lärande Andelen personer som är självförsörjande efter avslutat kommunalt servicejobb ska öka (NS-KKT) 15,0% 71,0% (2014) Grönt Δ > + 2,0 procentenheter, Gult Δ ± 2,0 procentenheter, Rött Δ < - 2,0 procentenheter Folkhälsa, vård och omsorg Flyktingmottagandet ska vara större än det avtalade antalet med Länsstyrelsen (NS) Antal uppföljningsmått för kommunledningskontoret: 13 (varav 6 NS) 100% 10,0% + 55 (2014) Grönt > + 25, Gult + 25-0 Rött < färre än avtalat (KG) = kommungemensamt uppföljningsmått som mäts för varje nämnd samt på total kommun nivå (NS) = nämndspecifikt uppföljningsmått (NS-KKT) nämndspecifikt uppföljningsmått som även ingår i kommunens totala måluppfyllelse Verksamhetsplanering för ökad måluppfyllelse Verksamhetsplaneringen för kommunledningskontoret sker årsvis och beslutas av kommunstyrelsen i början på varje nytt verksamhetsår. Planeringen inför nästkommande planeringsår påbörjas under hösten året innan. Verksamhetsplaneringen i kommunledningskontoret har sin utgångspunkt i de strategiska målområden som fullmäktige antagit och som definierats genom de uppföljningsmått som beslutats. I verksamhetsplanen anges verksamhetsinriktningar inom de olika verksamheterna och aktiviteter utifrån dessa som direkt kan kopplas till ambitionen i nämndernas mått och viljan i fullmäktiges mål. 21

Kommunledningskontor - Volymmått 2012-2016 Volymmått - Kommunledningskontor Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal årsarbetare KLK 44,50 52,78 56,30 53,33 57,15 Antal årsarbetare Lönenämnd 13,75 15,00 20,05 20,05 19,55 Antal årsarbetare AME 6,50 6,50 6,50 5,50 9,50 Antal personer i arbetsmarknadsåtgärd 155 155 329 170 170 - därav i åtgärd med anställningsstöd 92 102 137 105 105 - därav i åtgärd med praktik/arbetsträning 63 53 192 65 65 Bemanningen inom kommunledningskontoret bedöms öka något mot förra året. Detta beroende på utökad organisation av överförmynderiverksamheten och rekrytering av ytterligare en nätverkstekniker. Antalet personer i arbetsmarknadsåtgärder beräknas vara i paritet med 2015. Kommunledningskontor - Investeringsbudget för 2016 och plan för 2017-2018 Investeringsbudget (belopp i tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Investeringar nettokostnad (Ram) 5 159 5 389 4 310 6 650 5 550 Procentuell förändring -29,7% 4,5% -20,0% 54,3% -16,5% Inventarier Kommunledningskontor 50 Arbetskläder vård- o omsorgsboende AME 150 200 Tvättmaskiner AME 200 IT-investeringar diverse* 4 110 6 250 5 550 * Specificeras i bilaga. Inventarier Kommunledningskontor Anslaget avser inköp av stolar till kommunstyrelsens sammanträdesrum. Arbetskläder vård- och omsorgsboenden Arbetskläder till personal inom vård- och omsorgsboende köps in och tillhandahålls av AME som servar och tvättar dessa. Detta genomförs i två etapper då den externa leverantören fasas ut. IT-investeringar Anslaget avser flertalet IT-relaterade investeringar. Utbyggnad av robust noder görs för att bygga bort sårbarheter ur kommunens IT-miljöer vilket medför en bättre driftsäkerhet. De centrala IT-investeringarna ska bygga ett datacenter med automatiserade processer för att leverera tillgängligare, effektivare och säkrare IT-verksamhet. På grund av oförutsedda licenskostnader skjuts stora delar av de planerade investeringarna i utbytesplanen till kommande år. Under 2016 kommer äldre datorer att utrustas med nya hårddiskar och nytt operativsystem, vilket gör att vi förlänger livslängden. Ett riktat anslag ges för att förbättra de trådlösa nätverken på skolorna så att tillräcklig kapacitet finns för att använda befintliga bärbara datorer. Två av Kommunfastigheters servrar byts för att framtidssäkra verksamhetens driftövervakning av värme och ventilation. 22