Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för socialt arbete Stockholm asa.backlund@socarb.su.se

Vad är skolsocialt arbete? Det skolkuratorn gör? Det andra förväntar sig att skolkuratorn ska göra? - Relativt sett svagare profession i skolan: beroende av lokal legitimitet, rollen förhandlas fram (Backlund 2007, Constable 2006, Isaksson 2014) Arbete med relationer/sociala problem i skolan? Förebyggande socialt arbete i skolan? Arbete i skolan med utgångspunkt i socialt arbete som kunskapsområde?

Definitioner av och perspektiv på problem i skolan förändras över tid Samma gäller vad som betraktas som skolsocialt arbete Konstanta dilemman: Att hantera barns olika förutsättningar och benägenhet att passa in i skolsystemet/anpassa skolsystemet till alla barn samt att dra gränserna för skolans respektive olika professioners ansvar i detta arbete (Backlund 2007)

Några byggstenar? Att se individ-miljö i samspel (Centralt i teorier i socialt arbete, t ex systemteori, utvecklingsekologi, socialpsykologi, teorier om risk och skydd) Insatser på flera nivåer Särskilt fokus relationen skola-familj Advocacy (företrädarskap) i egna organisationen Främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande

Hälsofrämjande: stärka eller att bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande salutogent perspektiv - utgå från kunskap om vad som gör att barn utvecklas väl och mår bra skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa Förebyggande: förhindra uppkomsten av eller påverka förlopp av sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem, dvs åtgärder för att minska risken för ohälsa utgå från kunskap om vad och vilka miljöfaktorer som kan leda till ohälsa och svårigheter med elevers måluppfyllelse i skolan (Socialstyrelsen & Skolverket 2014)

Skola som risk eller skydd (bl a Vinnerljung et al 2010, Westling Allodi 2010) Barn med låga betyg i grundskolan är att betrakta som en riskgrupp för framtida sociala och psykiska problem, oavsett socioekonomisk uppväxtbakgrund. Att lyckas i skolan utgör å andra sidan en stark skyddsfaktor när det gäller framtida svårigheter. Detta gäller särskilt för barn i utsatta livssituationer. Skolrelaterade problem och social utsatthet hänger ofta samman och kan också förstärka varandra. Förväntningar har betydelse! Skolsituationen är möjlig att påverka!

Skola och psykisk ohälsa - Andelen skolbarn som uppger att de har symptom på psykisk ohälsa har ökat sedan 90-talet, framförallt bland flickor i högstadiet - Barn som i tidig ålder uppvisar utagerande beteende eller depression löper större risk att utveckla allvarlig och långvarig psykisk ohälsa. - Skolprestation och psykisk ohälsa är ömsesidigt påverkande faktorer - Skolkontexten, liksom den egna upplevelsen av misslyckande har betydelse för den psykiska hälsan - Barn i utsatta livssituationer har oftare allvarlig psykisk ohälsa, men riskerar att falla ur de generella stödsystemen

Redskap? (citat från Constable & Thomas, i Constable 2006) Assessment (analys, bedömning) - Ett systematiskt sätt att förstå och kommunicera vad som händer i en elevs relationer i klassrummet, i familjen och mellan familjen och skolan - Kvalitativ, fokus på relationer snarare än individ och resurser snarare än brister - Kan också ske på olika nivåer ; grupp, organisation Teamarbete - Medlemmar bidrar med yrkesspecifika kompetenser och perspektiv för att uppnå ett gemensamt syfte Konsultation Samtal Samordning och samverkan

Kritiska punkter? (se bl a Backlund 2007, 2013; Hjörne & Säljö 2008) Skolsocialt arbete en verksamhetsdomän präglad av konflikt? Verksamhetsdomän: Konkreta arbetsuppgifter som utförs inom ett visst verksamhetsområde och de olika anspråk som görs inom detta område på vem som ska göra vad (Grape 2006) Ska man då vänta på insatser från andra, då ställs man ju inför något som är etiskt. Skolans starka tradition av att individualisera problem Bristande problemanalyser och utnyttjande av EHTs kompetenser

Ex studie av elevhälsoteamets möten Individualisering av problem Avsaknad av konkretion och pedagogisk analys Avsaknad av barnperspektiv Läraren osynlig Hemsituationen vägdes sällan in Avsaknad av mål och utvärderingar av tidigare åtgärder Dokumentation liten betydelse Konsensus mellan aktörerna i teamen (Hjörne &Säljö 2008)

Skolkuratorns bidrag? Ex från pågående studie i en kommun Odefinierat Huvudsakligen åtgärdande arbete Ex på hälsofrämjande & förebyggande framförallt i tal om vad man skulle kunna göra Nu ska vi se till att de här niorna klarar sig och nästa år är det nya nior. Mycket är hur man ska jobba förebyggande och hälsofrämjande på högstadiet men man kanske ska lägga krutet längre ner.

Utmaningar Problemanhopning och instabilitet Stadieövergångar Skolfrånvaro I de klasser som vissa elever väljer bort kan det vara 14 elever som har ADHD och inte kan sitta stilla medan två inte har det och är förtvivlade och ledsna. På nåt sätt måste man ställa om sig och tänka annorlunda, just också förebygga.

Förutsättningar Komplex ledningsstruktur, beroende av skolledning Placering och antal skolor Omgivande förväntningar Relationen till lärare ledningsstöd i detta Tillgång till redskap och forum

Generella uppgifter Skapa strukturer och rutiner för att definiera och planera det strategiska förebyggande och hälsofrämjande arbetet och skolkuratorns yrkesspecifika bidrag i detta. Planera och utveckla arbetet utifrån kunskap om lokala förutsättningar och relevant forskning. Kontinuerligt utvärdera skolmiljön och involvera eleverna i det hälsofrämjande arbetet. Identifiera domänkonflikter och skapa strukturer för att kunna hantera dem.

Ex på specifik uppgift - skolfrånvaro Ett exempel på viktigt område för hälsofrämjande och förebyggande insatser Tidiga insatser Riktlinjer och rutiner för registrering Utredning och kartläggning på flera nivåer Lyssna på barnet Arbeta med relationen skola-hem Uppföljning Strategier och policy för de som återvänder Ej bestraffande eller skuldbeläggande Strukturer för gränsöverskridande samverkan

--- eftersom jag inte var beredd på att det var så många så kände jag mig jätteliten. Just att deras pappa inte kunde vara med heller så kände jag såhär ååh Sen när alla börjar sitta och prata då så kände jag att man liksom blir mindre och mindre och mindre och då tyckte jag att alla pratade så mycket att jag fann mig inte så mycket att prata själv Jag tyckte att de kunde ha frågat vad jag själv ville. Jag tyckte inte riktigt att de gjorde det. (Ur intervju med mamma respektive elev efter EVK, Backlund 2007)

Några referenser Blomqvist, C. (2012) Samarbete med förhinder om samarbete mellan BUP, socialtjänst, skola och familj. Göteborgs universitet. Constable, R. et al. (2006) School social work. Practice, policy and research. Chicago: Lyceum Boks, Inc. Föreningen Psykisk hälsa (2011). Förskolan, skolan och den psykiska hälsan. Psykisk hälsa specialnummer 3-4, 2011. Hjörne, E. & Säljö, R. (2008) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska grundskolan. Stockholm: Norsteds Akademiska Förlag. Lagerlöf, H. (2012). Samhällsvård och välfärdsresurser: en studie av skolgång, fritid och kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner. Stockholm : Stockholms universitet, 2012. Socialstyrelsen & CHESS (2012) Skolans betydelse för barn och ungas psykiska hälsa Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen & Skolverket (2014) Vägledning för elevhälsan. Weitz, Y.S. (2011). Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: en studie av fem livsberättelser. Stockholm : Stockholms universitet. Stigsdotter Ekberg, M. (2011) Dom kallar oss värstingar. Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis. Växjö: Linnéuniversitetet. Vinnerljung, B., Berlin, M. & Hjern, A. (2010) Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I Socialstyrelsen Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen. Westling Allodi, M. (2010) Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. SOU 2010:79

Publikationer Åsa Backlund (urval) Backlund, Å. (2007) Elevvård i grundskolan. Resurser, organisering och praktik. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete Backlund, Å. Eriksson, R., von Greiff, K., Åkerlund, E-M. (2012) Ensam och flyktingbarn barnet och socialtjänsten om den första tiden i Sverige. Forskningsrapport 2012:1. Stockholm: FoU-Nordväst, FoU- Nordost och FoU-Södertörn. Backlund, Å., Wiklund, S. & Östberg F. (2012) När man misstänker att barn far illa: En studie av hur professionella inom BVC, förskola och skola förhåller sig till anmälningsplikten. Stockholm: Rädda Barnen. Backlund, Å. (2013) En skola för alla? Förutsättningar och utmaningar i det skolsociala arbetet. I Karlsson, L-B., Kuusela,K.. & Rantakeisu, U. Utsatthet, marginalisering och utanförskap. Lund: Studentlitteratur. Trygged, S. Backlund, Å. & Elofsson, S. (2013) Vem kan man lita på? Om skolelevers förtroende för skolpersonal. Socialmedicinsk tidskrift, vol 90, nr 4, s.591-603. Backlund, Å. Eriksson, R., von Greiff, K., Åkerlund, E-M. (2014) Ensamkommande barn och ungdomar ett longitudinellt perspektiv. Stockholm: FoU-Nordväst, FoU Nordost och FoU-Södertörn.