Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete
|
|
- Kristin Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete Psykisk (O)hälsa 3 februari 2016 Åsa Backlund Institutionen för socialt arbete Stockholm asa.backlund@socarb.su.se
2 Upplägg Skola som risk eller skydd Skola och psykisk ohälsa Elevhälsans resurser, organisering och praktik Hälsofrämjande och förebyggande arbete hur då? Skolan som preventiv aktör - utmaningar och möjligheter för elevhälsan
3 Skola som risk eller skydd Låga betyg i grundskolan är en viktig riskfaktor för framtida sociala och psykiska problem, oavsett socioekonomisk uppväxtbakgrund. Att lyckas i skolan utgör en stark skyddsfaktor för barn i utsatta livssituationer. Skolrelaterade problem och social utsatthet hänger ofta samman och kan också förstärka varandra. Kamratstatus och erfarenhet av mobbning är kopplat till ohälsa och skolresultat/utbildning, även i vuxenlivet. (Vinnerljung et al 2010; Lagerlöf 2012; Almquist 2009, 2010; Lereva et al 2015)
4 Att alla barn, och i synnerhet de vars livssituation innefattar flera riskfaktorer, ska klara skolan och få positiva skolerfarenheter är en mycket viktig preventiv insats!
5 Skola och psykisk ohälsa - Andelen skolbarn som uppger att de har symptom på psykisk ohälsa har ökat sedan 80-talet, framförallt bland flickor i högstadiet. - Huvuddelen av den långvariga psykiska ohälsan debuterar under barn- och ungdomsåren. - Barn i utsatta livssituationer har oftare allvarlig ohälsa, samtidigt som dessa barn riskerar att falla mellan stolarna - Skolrelaterade faktorer har betydelse för barns psykiska hälsa. Skolprestation och psykisk ohälsa är ömsesidigt påverkande faktorer. (Hagquist 2013, 2015; SBU 2010; Westling Allodi 2010; Socialstyrelsen 2013; Socialstyrelsen & CHESS 2012)
6 Elevhälsan - definition och uppdrag Består av medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser Ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande och stödja eleverna i deras utveckling mot utbildningens mål. Stor tonvikt på att skapa miljöer som främjar hälsa, utveckling och lärande.
7 Elevhälsan som organisation Rektor har det övergripande ansvaret för att undervisning och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd de behöver. Samtidigt kan elevhälsan vara mer eller mindre fristående i förhållande till skolans organisation. Oklara mål och otydligt ledarskap Stor variation i resurser Möter förväntningar på att stödja skolan som institution grindvakter för normaliteten Extern elevhälsa; mer fristående ställning och professionellt stöd, men också mindre möjlighet att påverka organisationen? Vad betyder det för tillgängligheten för eleverna? (Backlund 2007; Hjörne & Säljö 2008)
8 Elevhälsans resurser vad betyder tillgång till? Har vi en skolpsykolog?! Det visste inte jag. Kraftigt varierande elevhälsoresurser, i regel fokuserade till grundskolans senare år. (Backlund 2007; Skolinspektionen 2015)
9 Skolinspektionen 2015: full tillgång till elevhälsa förutsätter en viss omfattning av elevhälsopersonal, dels i fråga om olika professioner (det vill säga en samlad elevhälsa), dels i fråga om de olika professionernas respektive arbetstid. Tillgången förutsätter också att organisationen av elevhälsan är sådan att elevhälsopersonalen har reell möjlighet att utföra sitt uppdrag. Detta inkluderar samverkan såväl inom elevhälsoteamet, som med skolans personal i övrigt. Vad gäller elevernas möjlighet att ta elevhälsan i anspråk, innebär tillgång att eleverna, utifrån elevers rätt till inflytande över sin utbildning, har kännedom om elevhälsans uppdrag och funktion, och också möjlighet att på eget initiativ och utifrån eget upplevt behov kontakta adekvat yrkeskategori.
10 Hur används resurserna? Skolsköterskan: Institutionaliserad resurs, tillgänglighet för eleverna central. Hälsokontroller dominerande uppgift. Lite utrymme för arbetsmiljöfrågor. Kurator: Vaga konturer. Probleminitierade elevsamtal samt samordning centrala uppgifter. Fokus äldre elever. Psykolog: Utredningar dominerar arbetet. Sällan samtalskontakter. Fokus yngre elever (mest pojkar?). Ofta extern resurs. (Backlund 2007)
11 Skolinspektionen 2015: Eleverna träffar inte alls elevhälsans personal i den omfattning som skulle kunna förväntas mot bakgrund av de erfarenheter som framträder i enkäten, där främst behov inom det psykiska området är tydliga De flesta beskrivningar av en regelbunden samverkan mellan elevhälsans personal och skolans lärare utgår från rutiner inom det åtgärdande arbetet, det vill säga i samband med att elever uppmärksammats vara i behov av särskilt stöd, eller i samband med skolans arbete mot kränkningar.
12 Elevhälsoteamets möten Bristande problemanalyser Vaga kategoriseringar Individrelaterade förklaringsmodeller och åtgärder Konsensus Sällan utvärdering av tidigare åtgärder Dokumentation liten betydelse (Backlund 2007, Hjörne & Säljö 2008)
13 främst förebyggande och hälsofrämjande utgå från ett hälsobaserat, eller salutogent, tankesätt stärka elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det består av insatser som tar tillvara på, och främjar, sunda och friska beteenden, och inriktas mot sådana skyddsfaktorer som ger eleverna möjlighet att möta påfrestningar av olika slag. insatser som inriktas mot förhållanden, hos eleverna själva eller i den omgivande miljön, som identifierats som problematiska i den meningen att de antas kunna påverka elevernas utveckling och lärande negativt (Skolinspektionen 2015)
14 Skolinspektionen 2015 igen: Även om information om eleverna samlas in, är den oftast begränsad till elevernas kunskapsresultat, psykosociala situation och medicinska status. Eleverna tillfrågas sällan om sitt psykiska välmående i de enkäter skolorna genomför. Vidare sammanställs formulären och samtalen i samband med hälsobesöken mycket sällan för att ligga till grund för förebyggande och hälsofrämjande insatser på en generell nivå./ / Detta innebär att det ofta inte finns underlag för att vare sig planera eller genomföra det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet utifrån behov inom det psykiska området.
15 Få preventiva program har vetenskapligt stöd Om verksamheterna beslutar att införa nya program bör de väljas från den lilla grupp som har vetenskapligt stöd för effekt i internationella studier. Det är också rimligt att verksamheterna i högre grad än idag överväger om det finns strukturella alternativ till program. Några exempel är en ökad satsning på förskola och skola och en ökad tillgänglighet till vård och stöd för de barn och ungdomar som behöver det (SBU 2010, s.28)
16 Ex fallstudie en kommun Syfte: Att undersöka former och förutsättningar för elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Frågeställningar: - Hur ser olika aktörer i skola och elevhälsa på vad hälsofrämjande och förebyggande arbete är? - Används några särskilda redskap, metoder/arbetssätt för hälsofrämjande och förebyggande insatser? - Hur kopplas elevhälsans olika insatser till varandra till skolans övriga arbete och till externa stödinsatser som socialtjänst och hälso- och sjukvård? - Hur ser olika aktörer på förutsättningar och utmaningar i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet? (Backlund, Linblad &Löhman, kommande)
17 Metod: Fokusgruppsintervjuer Skolsköterskor 6 st Kuratorer 7 st Psykologer 3 st Specialpedagoger 3 st Rektorer 6 st
18 Ingen tydlig gemensam bild av begreppen Man talar främst om vad man skulle kunna arbeta med och utveckla Huvuddelen av de redskap som nämns används i åtgärdande syfte utifrån uppkomna problem Nu ska vi se till att dom här niorna klarar sig, och nästa år är det nya nior. Mycket är det hur man ska jobba förebyggande och hälsofrämjande på högstadiet men man kanske ska lägga krutet längre ner (kurator)
19 Det känns som att vi är för mycket reaktiva ändå. Vi försöker att vara preventiva, men preventiva på en ganska kort nivå (psykolog) Det är ju väldigt lite diskussion kring hur man kan utveckla ett arbetssätt kring att arbeta förebyggande (specialpedagog) Min spontana tanke är ju våra hälsosamtal som jag tycker är grundbulten i vårt arbete (skolsköterska)
20 Utmaningar (O)likvärdig skola, problemanhopning Det är en stor utmaning att liksom vända på tanken att nu är det liksom 80 % med särskilda behov i klassen. Man måste göra en tankevända, vi kan inte ha 80 % som går till speciallärare (specped) I de klasser som vissa väljer bort kan det vara 14 elever som har ADHD och inte kan sitta stilla medan två inte har det och är förtvivlade och ledsna. På nåt sätt måste man ställa om sig och tänka annorlunda, just också förebygga. Det måste liksom integreras på ett annat sätt om vi ska få det att fungera. Och det är en jätteutmaning. (kur)
21 Skolfrånvaro Vi kan inte jobba så koncentrerat. Samtidigt som det är jätteviktigt för kommande skolgång (kur) Psykisk ohälsa Vad kan vi konkret göra för psykisk ohälsa? Det skulle jag jättegärna vilja jobba med inom ramen för skolan och det finns ett hål där också tycker jag. (psykolog)
22 Reflektioner Bristande samsyn om vad elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete ska innebära En outvecklad kunskapsdomän: Det finns inga kartor för det hälsofrämjande arbetet (Guvå 2014) ökad risk att hamna i (trygga) institutionaliserade handlingsmönster (jmf Hylander 2011) Det operativa respektive det strategiska arbetet kräver olika förutsättningar och arbetsformer (Partanen 2012)
23 Se barn som kompetenta med viktig kunskap om sin situation! Skolan som preventiv aktör utmaningar och möjligheter för elevhälsan Att ge alla barn, i synnerhet barn i utsatta livssituationer, en grundläggande utbildning och positiva skolerfarenheter! Kontinuerligt utvecklingsarbete utifrån forskning och systematiserad kunskap om lokala förutsättningar. Lyfta arbetet från individnivån! Kontinuerligt aktivt utvecklingsarbete för att förebygga och hantera mobbning och skolfrånvaro. Se barns relationer till vuxna i skolan bör som en nyckelfaktor både i det pedagogiska och i det hälsofrämjande arbetet i skolan. Förtydliga vad arbetet med utbildingens sociala och hälsofrämjande mål innebär, samt hur olika yrkesgrupper i skolan kan bidra i detta arbete. Identifiera kritiska områden för samverkan och skapa strukturer för att undvika domänkonflikter
24 Tips från mina barn (12 & 15 år) Tillgång till samtalsstöd (personkontinuitet, kännedom) Ta reda på hur eleverna mår och upplever skolan (utvecklingssamtalet, klassråd-teman, enkäter) och visa att ni gör något åt det Vänner i skolan är viktigt Bra lärare : Ska inte får en att känna sig dålig. Ska inge förtroende så att man kan vända sig till läraren om man är ledsen. Ska våga säga till andra vuxna.
25 Referenser Almquist, Y. B. (2009) Peer status in school and adult disease risk. A 30-year follow-up study of diseasespecific morbidity in a Stockholm cohort. Journal of Epidemiology and Community Health, 63(12): Almquist, Y. B., Modin, B. & Augustine, L. (2013) Peer acceptance in the school class and subjective health complaints. A multilevel approach. Journal of School Health, 83(10): Backlund, Å. (2007) Elevvård i grundskolan. Resurser, organisering och praktik. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete Föreningen Psykisk hälsa (2011). Förskolan, skolan och den psykiska hälsan. Psykisk hälsa specialnummer 3-4, Guvå, G. (2014) Citerad i artikeln Främja det friska, i Specialpedagogik nr Hagquist, C. (2013) Ungas psykiska hälsa i Sverige komplexa trender och stora kunskapsluckor, Socialmedicinsk tidskrift, 90(5), Hagquist, C. (2015) Skolelevers psykiska hälsa. Stockholm: Nordens Välfärdscenter. Hattie, J.C. (2009) Visible learning: A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achivement. London & New York: Routledge Henricsson, C. (2009) Klassrumsflyktingar Pedagogiska situationer och relationer i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Hjern, A. et al (2013) Migrant density and well-being-a national school survey of 15-year-olds in Sweden. European journal of public health 2013;23(5):823-8 Hjörne, E. & Säljö, R. (2008) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska grundskolan. Stockholm: Norsteds Akademiska Förlag. Hylander, I. (2011) SAMVERKAN - professionellas föreställningar på elevhälsoarenan. Linköpings universitet. FOG RAPPORT NR 69/2011 /
26 Referenser, forts Kostenius, C. (2012) Giving voice and space to children in health promotion. Luleå: Luleå universitet Lagerlöf, H. (2012) Samhällsvård och välfärdsresurser. En studie av skolgång, fritid och kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete. Lereya et al (2015) Adult mental health consequences of peer bullying and maltreatment in childhood: two cohorts in two countries. The Lancet Psychiatry 2 (6), [ ] 2 Partanen, P. (2012) Att utveckla elevhälsa. Ås: Skolutvecklarna i Sverige. Skolinspektionen (2015) Elevers behov och skolans insatser. Kvalitetsgranskning Rapport 2015:15 Socialstyrelsen (2013) Psykisk ohälsa bland unga. En underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg. Artikelnr Socialstyrelsen & CHESS (2012) Skolans betydelse för barn och ungas psykiska hälsa. En studie baserad på den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten Stockholm: Socialstyrelsen & CHESS. Spånberger Weitz, Y. (2011) Ungas erfarenhet av skola, samhällsvård och vuxenblivande. En studie av fem livsberättelser. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (2010) Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU Vinnerljung, B., Berlin, M. & Hjern, A. (2010) Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I Socialstyrelsen (2010) Social rapport Stockholm: Socialstyrelsen. Westling Allodi, M. (2010) Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. SOU 2010:79
Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv
Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för
Läs merHur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?
Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse? Nationellt identifierade behov Utmaningar Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merSkolan som skyddsfaktor
Skolan som skyddsfaktor Skolan vid SiS ungdomshem & samverkansmodellen SiSam Martin Hugo, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Marcus Eriksson, Statens institutionsstyrelse - Det här blir
Läs merElevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 2014-09-04 1
Elevhälsa att främja hälsa, lärande och utveckling 1 Ängelholm 2 Uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (Ny skollag i praktiken 2011) 3 hänsyn ska
Läs merStrategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Elevhälsoplan. för grundskolan. Elevhälsoplan 1
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Elevhälsoplan för grundskolan Elevhälsoplan 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merBarn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun.
Barn- och Elevhälsoplan i Bromölla kommun. Inledning I Barn- och Elevhälsoplanen används begreppen förskola och skola. Begreppet skola omfattar förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola.
Läs merELEVHÄLSOPLAN 2015/2016
ELEVHÄLSOPLAN 2015/2016 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i
Läs merTill stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14
SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...
Läs merElevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?
Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Johanna Freed Margareta Bondestam 2014-10-29 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merÖvergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola
2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll
Läs merBarn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Läs merSkolperspektivet Elevhälsa
Rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt - Hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 7 maj 2015 Skolperspektivet Elevhälsa Vem är jag? Victoria Janeling, skolkurator, elevhälsan
Läs merBarn- och elevhälsoplan Knivsta kommun
Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun Alla barn och elever har rätt att nå målen Ny skollag ställer högre krav och innehåller en rad förändringar som påverkar förskola och skola 1. I all utbildning och
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merRiktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun
Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess
Läs merSkolsocial kartläggning
Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merElevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16
Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs merUtbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10
1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna
Läs merUppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun
Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merBarn- och elevhälsan i Kungsbacka kommun
Barn- och elevhälsan Barn- och elevhälsan i Policydokument Beslutad av Nämnden för Förskola & Grundskola 2013-04-25, 30 1 Utges av 09-04-22, reviderad 2013-04-25 2 Förord Ett gott barn- och elevhälsoarbete
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merVerksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund
Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: Mål - Uppdrag 03 1(8) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum Chatharina Gustafsson, administrativ
Läs merElevhälsoplan för Tuna skola
Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...
Läs merRiktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016
Riktlinjer för elevhälsoarbete Malung-Sälens kommun 2015/2016 2015-05-27 Elevhälsa Elevhälsa är ett samlingsbegrepp för skolans uppdrag att främja varje elevs hälsa, lärande och allmänna utveckling. Uppdraget
Läs merElevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning.
Elevhälsans arbete - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Sammanfattning Elevhälsan tar redan i dag stort ansvar för frågor som gäller psykisk
Läs mer2013-05-24. Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola
Elevhälsan - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola 1 Gymnasiebehörighet (riket) från 91,4% år 1998, till 87% år 2012 Lägst i landet: 67,2 85,6% av gymnasieeleverna i Sverige har tagit examen
Läs merPlan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser
Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd Skollagen 3 kap. 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merElevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014
Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsoplan Vt- 2014 Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merElevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015
Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015 Reviderat 2014-10- 01 Innehåll Handlingsplan för elevhälsa... 3 Sverigefinskaskolans handlingsplan... 4 Syftet med handlingsplanen:... 4 Målet
Läs merJämställdhet som redskap för kvalitet i skolan
Jämställdhet som redskap för kvalitet i skolan Mia Heikkilä Fil dr, tidigare utredningssekreterare Delegationen för jämställdhet i skolan Nacka kommun, 2011-05-03 Jämställdhet är inget vi når en gång för
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Läs merFramgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
Läs merMatematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs merBARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE
BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE - en decentraliserad och sammanhållen verksamhet med relationskompetens som grund. Lycksele - staden i Lappland 12426 inv 1260 elever i år F-9 27 elever i särskolan 604 barn
Läs merFrån huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Läs merElevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01
Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.
Läs merBengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 a för planen
Läs merSTUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium
STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande
Läs merElevhälsan vid Edenskolan
Elevhälsan vid Edenskolan Sida! 1 av 9 Innehållsförteckning 1. Skollag a) Elevhälsans omfattning b) Hälsobesök c) Enkla sjukvårdsinsatser 2. Elevhälsans syfte 3. Elevhälsans lokala omfattning 4. Elevhälsans
Läs merArbetsmaterial får ej citeras
Hälsosamt samspel i skolan - långsiktiga effekter En människas levnadsförhållanden under en fas i livet bestäms delvis av omständigheter under tidigare livsfaser. Under de senaste decennierna har den här
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens
Läs merFrån skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning. Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet
Välkomna! Från skolhälsovård till elevhälsa med medicinsk inriktning Elisabet Lindgren Samordnande skolsköterska Elevhälsans centrala enhet Agenda Historik Elevhälsan Lagar som styr elevhälsan Basprogrammet
Läs merBarn och elevhälsoplan 2011
Barn och elevhälsoplan 2011 Elevhälsoplanen gäller alla barn och ungdomar i förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola och gymnasie. Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Helhetsidéer 3 2.1. Vår
Läs merReviderad 2013-09-26. Tegnérskolan
Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets
Läs merVerksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan
Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun
Klicka för datum Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Louise Olsson Rektor Bruksskolan Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar
Läs merHur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014
Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk
Läs merYttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,
Läs merJämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö
Läs merBeslut för grundskola och gymnasieskola
Beslut 2014-06-09 Sigtuna skolstiftelse Rektorn vid Sigtunaskolan humanistiska läroverket Beslut för grundskola och gymnasieskola efter tillsyn i Sigtunaskolan humanistiska läroverket i Sigtuna kommun
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Hälsoplan för Stadsmissionens skola läsåret 12/13... 2 Inledning... 2 Vision och mål... 2 Grunderna för vår verksamhet... 2 Organisation... 2 Målbild... 3 Arbetssätt 3 Ett förebyggande
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merVerksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Läs merSkolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå
Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs merEiraskolans elevhälsoplan
EIRASKOLAN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2014-08-13 Eiraskolans elevhälsoplan Utdrag ur Lgr11 Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta
Läs merVerksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014
Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola
Läs merGöteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.
Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar
Läs mer2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.
2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Läs merÄn sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.
Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Prop. 2009/10:165 (inför ny skollag) Utdrag ur propositionen:
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merKommunfullmäktige Sala kommun
Kommunfullmäktige Sala kommun Interpellation till ordförande i vård och omsorgsnämnden Christer Eriksson(C). Nästan varje dag kan man läsa i media om kris inom vård och omsorg. Jag är väl medveten om att
Läs merDet tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN
YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet
Läs merBarn- och elevhälsoplan
ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Så här arbetar barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenbergs kommun med systematiskt kvalitetsarbete på olika nivåer Mars 2012 1 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 En
Läs merHandlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande
Läs merSKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION
SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION 2015-08-06 Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Beslut 2014-10-09 Ekerö kommun Rektorn vid Träkvista skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Träkvista skola i Ekerö kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:
Läs merLokal arbetsplan för skolan 2015-2016
Lokal arbetsplan för skolan 2015-2016 Skola Ort Ansvarig rektor Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1. Vår grundverksamhet Auraskolan i Skelleftehamn är en F-2 skola med
Läs merBeslut för gymnasieskola
_ Skoiinspektionen Beslut 2014-06-30 JENSEN Education College AB asa.blom@jenseneducation.se Rektorn vid den fristående gymnasieskolan JENSEN Gymnasium Jönköping Louise.hultman@jenseneducation.se Beslut
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014. Antal svar: 13
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014 Antal svar: 13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen
Läs merkuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och
Fråga 1: Hur är kommunens stödteam uppbyggt. Vilka verksamheter ingår? Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv I nuläget har vi det som kallas Stödteamen är Psykolog, kurator, Följande yrkesgrupper
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merUTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14
Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:
Läs merLinnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015
Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merLusten att gå till skolan 2013
Bilaga till Dnr: BoF.2013.0473 1 (7) 2013-04-22 Barn och Familj Pia Persson Lusten att gå till skolan 2013 I Eslövs kommun genomförs varje år en enkätundersökning för att få fram hur eleverna upplever
Läs merÅtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
Läs merBeslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun
Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:
Läs merKristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merRektors möjligheter att delegera och skolors organisation
1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens
Läs merNyanlända elever i fokus
Nyanlända elever i fokus Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-067-7 Beställningsnummer:
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av Elevhälsans arbete vid Västra hamnens skola i Malmö kommun.
Skolinspektionen Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av Elevhälsans arbete vid Västra hamnens skola i Malmö kommun Skolinspektionen w i i. v 1(14) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Västra hamnens
Läs merBarn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem
Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk
Läs merStämmer Stämmer delvis Stämmer inte x
Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.
Läs mer