Rådgivning med nya teknologier. Professor Preben Bendtsen Linköpings Universitet, Sverige



Relevanta dokument
Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT Termin 5

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Hälsoinriktade insatser avseende alkohol

Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol

Linköpings Universitet

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Rapport. Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Rapport. Linköpings Universitet

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Rapport. Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, Ulric Hermansson, FHI

Linköpings Universitet

Psykisk hälsa i primärvård

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Stigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Linköpings Universitet

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

What Is Hyper-Threading and How Does It Improve Performance

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

>60 medicinska?llstånd

Komplementär behandling vid ADHD

Studenter och alkohol

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner

FaR-nätverk VC. 9 oktober

en uppsatstävling om innovation Sammanfattning av de vinnande bidragen

Internetbaserad psykologisk behandling

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Screeningkapacitet hos frågor om riskbruk av alkohol. Kjerstin Larsson, Christina Nehlin Gordh, Kerstin Damström Thakker och Sölvi Vejby

RISKBRUK i Västerbotten

Remissvar: Ert diarienr: Fi2017/01644/OU. Finansdepartementet Stockholm

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Sjukvårdens processer och styrning

Behandling vid samsjuklighet

Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

SVENSK STANDARD SS :2010

Fysisk aktivitet och hjärnan

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Hörselrehabilitering på nätet funkar det? Elisabet S Thorén Med Dr, Leg Aud

Digitalisering av psykiatrisk vård har potentialen att förbättra livskvaliten för miljontals människor och reducera vårdkostnader betydligt.

Samtalsteman om alkohol

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Samtalsbehandling fungerar

Bedömning, behandling och e-hälsa för problemspelande

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Design av kliniska studier Johan Sundström

Screening for alkohol och droger


Från osäkerhet till säkerhet ISO för mätning

Sammanfattande beskrivning av enkla interventioner för att hantera riskbruk

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm

Internetbaserad behandling

självhjälp på nätet Magnus Johansson Riskbruksprojektet, FHI

Transkript:

Rådgivning med nya teknologier Professor Preben Bendtsen Linköpings Universitet, Sverige

Översikt Definition av riskfylld alkoholkonsumtion Rådgivning vid riskfylld alkoholkonsumtion Implementering av evidensbaserade metoder vid riskfylld alkoholkonsumtion Översikt över användning av nya teknologier Vart är vi på väg?

Riskfylld alkoholkonsumtion En konsumtion av alkohol som innebär eller kan innebära en risk för negativa konsekvenser Sociala, psykiska eller fysiska Relationsproblem, sömnproblem, ångest, högt blodtryck samt risk för missbruk/beroende. Definitionen utesluter missbruk och beroende

Engelsk terminologi Harzardous drinking Drinking above safe limits without any known problems Harmfull drinking Drinking above safe drinking limits AND appearance of negativa consequences

När blir ett bruk till riskbruk? Gränsvärden varierar något från land till land men många länder har satt gränsen vid: Mer än 14 standardglas per vecka för män och mer än 9 för kvinnor och/eller 5 eller fler standardglas för män och och 4 eller fler för kvinnor vid ett och samma tillfälle, t.ex under en kväll, minst en gång i månaden I USA definierar man detta som under 2 timmar

Standard alkohol enhet

Adjusted OR for acute physical harm By frequency of risk drinking Deborah A. Dawson et al. NIAAA OR 2 Victimization Injury ER utilization 1,5 1 0,5 Never 1-2/yr 3-6/yr 7-11/yr 1/mo 2-3/mo 1/wk 2/wk 3-4/wk Daily

Översikt Definition av riskfylld alkoholkonsumtion Rådgivning vid riskfylld alkoholkonsumtion Implementering av evidensbaserade metoder vid riskfylld alkoholkonsumtion Översikt över användning av nya teknologier Vart är vi på väg?

Rådgivning vid riskfylld alkoholkonsumtion Tidig intervention Kort intervention brief intervention Rådgivning på mellan 5 och 15 min med eller utan uppföljning Teoribaserad eller inte NNT 10? Kan genomföras i olika miljöer såsom primärvården, akutmottagningar, student hälsomottagning, företagshälsovård etc

Översikt Definition av riskfylld alkoholkonsumtion Rådgivning vid riskfylld alkoholkonsumtion Implementering av evidensbaserade metoder vid riskfylld alkoholkonsumtion Översikt över användning av nya teknologier Vart är vi på väg?

Implementering av tidiga insatser brief interventions I många länder i Europa och USA har det varit svårt att implementera alkohol rådgivning även om man har försökt att understryka att det tar endast några minuter. VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT? Tidbrist Svårt med samtal kring alkohol Annat mer prioriterad Etc..

Fidelity! Med detta menas om man kan genomföra korta interventioner på samma effektiva sätt som i vetenskapliga studier Följer inte instruktionerna Ej kompetens i samtalsmetoden Etc.. SIPS studien i England

Erfarenheter från UK

Översikt Definition av riskfylld alkoholkonsumtion Rådgivning vid riskfylld alkoholkonsumtion Implementering av evidensbaserade metoder vid riskfylld alkoholkonsumtion Översikt över användning av nya teknologier Vart är vi på väg?

Fördelar med internet baserade interventioner Tillgång dygnet runt 7/24 Privat Kan nå vissa, men inte alla, grupper som inte söker hjälp Tillgängligt när man är motiverad Ger en enhällig information, som i bästa fall kan anpassas till de svar man ger Andelen i befolkningen som har tillgång ökar Internet kommer mer och mer in i andra mobila lösningar såsom telefoner/läsplattor

Hur det hela började Samtidigt som att internet utvecklades började allt fler forskare fundera på om man kunde lägga ut information om alkohol på hemsidor. Till en början mest allmän information och kontaktuppgifter vart man kund söka hjälp Enkla test och sedan info om här kan du få hjälp Sedan började man utveckla mer uttömmande test med anpassad återkoppling Single session Utvecklingen fortsatta med mer avancerade interventioner Mutiple sessions

Ex på singel session interventioner Check your drink

Studier från CYD Addiction. 2009. A randomized controlled trial of an internet-based intervention for alcohol abusers. Cunningham JA, Wild TC, Cordingley J, van Mierlo T, Humphreys K. - Mindre studie på 200 personer som rekryterades via telefon. Uppföljning efter 3 och 6 månader visade klart större minskning i interventionsgruppen är kontrollgruppen ( 30 % versus 10%)

Studier från CYD J Med Internet Res. 2012 Comparison of two internet-based interventions for problem drinkers: randomized controlled trial. Cunningham JA. Mindre studie på 240 personer som visade att i tillägg till CYD så gav hänvisning till ytterligare information/website in addiktiv effekt

Användning av single session test Kan läggas på hemsidor Kan placeras i fristående datorer på en vårdenhet Kan mejlas till målgruppen Exempel på hur fristående datorer kan användas inom olika arenor.

Erfarenheter från Sverige Vi har utvecklat single session alkohol interventioner till fristående datorer: Vårdenheter Hälsocentraler ( i väntrum) Akutmottagningar Företagshälsovård (vid hälsoundersökningar) Studenthälsoenheter Bibliotek Livsmedelsbutiker Apotek Alkoholvanetest bör nog kombineras med andra områden

Alkoholvanetest i Linköping Fristående dator på vårdcentral/läkarmottagning Eller akutmottagning Eller på apotek

Våra livsstilstest

Uppföljning på 6000 patienter i Linköping Ingen randomiserad studie men en uppföljning på de patienter som ville delta, ca 40 %. Patienterna fick svara på frågor om dem hade läst råden och vad dem ansåg om råden ( 6 månaders uppföljning): - Ungefär 80 % kom ihåg råden mycket väl/ganska väl och 85% ansåg att informationen gav en rättvisande bild. - Nästan hälften hade diskuterad informationen med en anhörig/vän medan drygt 10% hade diskuterad råden med någon på vårdcentralen. - Över 90% angav att informationen var mycket lätt/ganska lätt att förstå. - En tredjedel av dem patienter som hade minskat sin alkoholkonsumtion tillskrev råden stor betydelse/ganska stor betydelse.

Ex. på multiple session interventioner Down your drink (DYD): www.downyourdrink.org.uk/

Down your drink (2004) Var initialt konstruerad med 6 olika sessioner som man skulle logg in till under 6 veckors tid. Varje kommande session var låst till en specifik vecka. Intresserade personer tvingades således att återkomma till webbsidan under 6 veckors tid Hur fungerade detta?

Down your drink Alcohol Alcohol. 2004 Jan-Feb;39(1):29-32. Down your drink: a web-based intervention for people with excessive alcohol consumption. Linke S, Brown A, Wallace P. Ut av 7581 som besökte första sidan registrerade sig 1319 personer 62% fullföljde den första delen medan endast 6 % fullföljde samtliga 6 delar Konklusionen blev att det är en utmaning att få folk till att återvända till en webibintervention STICKINESS is a challenge

Ny version av Down your drink Plos One. 2011 On-line randomized controlled trial of an internet based psychologically enhanced intervention for people with hazardous alcohol consumption.wallace P, Murray E, mccambridge J, Khadjesari Z, White IR, Thompson SG, Kalaitzaki E, Godfrey C, Linke S. Introducerades under 2010 Allt innehåll kunde nås vid vid första tillfälle 4 olika steg introducerades Resultat: Ingen skillnad mot en webbsida med generell information.

Lite exempel från Norge

Norge plus student balance!

Utmaningar med multiple sessions Att få intresserade att gå in flera gånger och fullfölja olika steg. Många vill bara veta hur de ligger till och få lite råd omedelbart Rekrytering till studier är också viktigt: Folk som söker hjälp för problem Folk som egentligen inte söker hjälp Ersättning för att delta Kännedom att delta i en studie

Fortsatt forskning kring hemsidor med alkohol interventioner Måste fokusera på: Vad folk vill ha/orkar med Inte ta för mycket tid Användarvänligt Enkelt inte för många val Tillägg av påminnelser?

Sammanfattning av evidens J Med Internet Res. 2011 Effectiveness of E-Self-help Interventions for Curbing Adult Problem Drinking: A Meta-analysis. Heleen Riper, PhD, 12,3 Viola Spek, PhD, 3,4 Brigitte Boon, PhD, 3 Barbara Conijn, MSc, 3 Jeannet Kramer, PhD, 3 Katherina Martin-Abello, MA, 3 and Filip Smit, PhD 3,5 An overall medium effect size (g = 0.44, 95% CI 0.17-0.71, random effect model) was found for the 9 studies, all of which compared no-contact interventions to control conditions.

Review: Online Alcohol Interventions: A Systematic Review (JMIR 2010, Angela White) The available evidence suggests that users can benefit from online alcohol interventions and that this approach could be particularly useful for groups less likely to access traditional alcohol-related services, such as women, young people, and atrisk users. However, caution should be exercised given the limited number of studies allowing extraction of effect sizes, the heterogeneity of outcome measures and follow-up periods, and the large proportion of student-based studies. More extensive RCTs in community samples are required to better understand the efficacy of specific online alcohol approaches, program dosage, the additive effect of telephone or face-to-face interventions, and effective strategies for their dissemination and marketing.

Passiv eller aktiv användning av internet? Uppmaning via mejl! De första försök på att nå personer med riskfylld alkoholkonsumtion via mejl genomfördes till studerande på universitet Sverige, Australien, Canada och UK. Studerande får ett mejl med en hälsning från studenthälsan med en länk till ett alkoholvanetest med återkoppling

Mejltext till de studerande med en länk till interventionen

Studenthälsans alkoholportal

En undersökning kan ex. vara ett utskick till 10.000 studenter

Erfarenheter från Sverige AMADEUS 1 studien En undersökning på 15.000 studenter visade att 5 % fler drack på en icke riskfylld nivå efter interventionen Är i samma storleksordning som motsvarande studier från Australien, Canada, Holland och UK. Nu studie på gång på 40.000 studerande vid 8 universitet/högskolor i Sverige

Vidareutveckling av proaktiva metoder? Hur kan man nå personer med riskfylld alkoholkonsumtion genom multiple sessioner: Upprepade mejl med regelbundet mellanrum SMS App SMS/MEJL påminnelser om att logga in på en hemsida Exempel från TOPHAT studien

Pilot projekt i Linköping till universitetsstuderande TOPHAT är en serie studier som undersöker hur man kan fånga studerandes intresse för multiple kontakter. - 3-6 veckors intervention - 3-7 meddelande i veckan - Fritt val/tvång mellan SMS/MEJL/App

Single session i relation till multiple session Vi tänker oss att en single session kan följas av ett erbjudande om multiple session: Först gör man en single session Via en hemsida Via en uppmaning i ett mejl Via en uppmaning av sin läkare Sedan erbjuds man upprepade kontaktar via SMS/MEJL/App - proaktivt

TOPHAT 1. Först fick de studerande ett mejl med en länk till en singel session intervention där man fick en återkoppling på sina alkoholvanor 2. Sedan erbjöds man fortsätta fundera över sina vanor i 3-6 veckors tid via SMS/Mejl/App 25 % valde att fortsätta med en multiple session intervention

Preliminära resultat från en TOPHAT pilotstudie hösten 2012

Studenternas val

Vad man tyckte om innehållet

ODHIN Optimizing Delivery of Health care Interventions European Union Collaborative Project

Aktiv uppmaning och påminnelse

Patienter hänvisas aktivt till ODHIN sidan

Fortsatt utveckling Mycket återstår att testa innan vi hittar den optimala interventionsform Helt automatiserade single/multiple sessions eller terapistödda? (Ex. KBT för ångest/depression m.m.) Nya sociala mediers betydelse är ännu inte undersökt vi måste följa med i utveckling runt omkring oss Ibland förvillar vi oss i möjligheterna med internet och krånglar till det hela stickiness är en utmaning Nya glömde grupper kan nås via internet men inte alla

Slutsats Är internet eller teknologibaserade interventioner effektiva? Ja mycket talar för detta Är folk intresserad att använda dessa Ja om de är enkla och inte kräver för mycket tid Bra om man på något sätt kan påminna folk om att logga in upprepade gånger om detta är meningen