Hörselrehabilitering på nätet funkar det? Elisabet S Thorén Med Dr, Leg Aud
|
|
- Arne Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HRF Forskningsdag 26 maj 2016 Hörselrehabilitering på nätet funkar det? Elisabet S Thorén Med Dr, Leg Aud
2 Hörselrehabilitering på nätet funkar det? Vad är hörselrehabilitering? Vad är nätet? Hur kan vi veta att det funkar?
3 Hörselhjälp 1177 Hjälpmedel hörsel Hörapparater, telefonhjälpmedel, kommunikationsförstärkare, hjälpmedel som kopplas till hörapparater, signaler och stimulatorer Att få hörapparat och andra hörhjälpmedel
4 Hörselrehabilitering Tekniska lösningar Information Personliga erfarenheter Interaktion Specifika grupper omfattande besvär av hörselnedsättning och/eller tinnitus ytterligare funktionsnedsättning som påverkar kommunikationen en nytillkommen/hastigt förvärrad ensidig hörselnedsättning/dövhet Svårtillgänglig (ASHA, 2015; BSA, 2015)
5 Innan Under Efter
6 Innan Under Efter
7 Använder sig vuxna med nedsatt hörsel av internet, och datorer? n = 159, erfarna höarpparatanvändare M = 64, år Data samlades in via frågeformulär Innan Under Efter
8 Resultat Majoriteten av deltagarna använde sig av datorer, internet och Deltagarna använde datorer, internet och i samma utsträckning som genomsnittsbefolkningen i Sverige gör Bland de äldre deltagarna var det fler som använde internet, dator och e- mail jämfört med genomsnittsbefolkningen i Sverige Innan Under Efter (Thorén et al, 2013)
9 Är hörselinformation på internet läsvänlig? En systematisk genomgång av publicerade artiklar för att undersöka hur läsvänlig hörselinformation på internet är Resultatet visar att hörselinformation på internet kräver mellan 9-15 år i skolan för att vara förståelig Information på internet bör vara mer läsvänlig så att fler kan bli bättre informerade om hörsel (Laplante-Lévesque & Thorén, 2015) Innan Under Efter
10 Online hörselscreeening Nederländerna; mer än 50% av deltagarna som fick ett resultat som indikerade på en hörselnedsättning, gick till en hörselklinik (Smits et al, 2006) Australien: endast 5% av deltagarna som fick ett resultat som indikerade på en hörselnedsättning, professionell hjälp (Meyer et al, 2011) Online hörselscreening kan vara ett användbart och kostnadsbesparande komplement för tidig screening av hörselnedsättning (Molander et al, 2013) Resultat tyder på att hörselscreening via internet i sig självt inte är tillräckligt för att personer med nedsatt hörsel ska söka hörselrehabilitering (Laplante-Lévesque et al, 2015) Innan Under Efter
11 Innan Under Efter
12 Online support Kontakt via e-post under hörapparatutprovningen var användbart för att utbyta erfarenheter och ge audiologisk rådgivning (Laplante-Lévesque et al, 2006) Internetbaserat stödsystem för audionomer och hörapparatanvändare upplevdes som värdefullt både av audionomer och hörapparatanvändare (Brännström et al, 2015) Digital videobaserad support:..det är helt klart en lucka i vuxenrehabilitering för en effektiv åtgärd som förbättrar kunskap och utbildning av hörapparatanvändare. (Ferguson et al, 2016) Ett program med fokus på att utbilda hörapparatanvändare och kommunikationspartners i hemmiljö visade förbättringar i form av ökad livskvalitet, mer nöjdhet med hörapparater och bättre interaktion med kommunikationspartner (Kramer et al, 2005) Innan Under Efter
13 Innan Under Efter
14 Fler hörapparatanvändare skulle kunna vara mer nöjda med sin hörselsituation Mer än hörapparater utan att det kostar tid och pengar Innan Under Efter
15 Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (WHO, 2001)
16 Veckoprocedur
17 Veckouppgifter - Läsa Lär känna din hörsel ditt audiogram dina hörapparater Lyssningsuppgifter Riktningshörsel Specifika ljud, tex fåglar Jämför med/utan HA Störande bakgrundsljud
18 Window (open) kids playing outside Veckouppgifter - Prova Kommunikationsstrategier Problemlösning Tekniska hjälpmedel Information & råd till anhöriga Avslappningsövningar Frontdoor (open) Lam p on tabl e Stereo Table Lam p on tabl e Kitchendoor (open) Dining table
19 Veckouppgifter - Interagera Personlig kontakt med audionom Råd och tips på reflektioner & funderingar
20 Veckouppgifter - Diskussonsforum Kontakt med andra deltagare Din hörselnedsättning Reaktioner på din hörselnedsättning Hantera din hörselnedsättning Beskriv strategier som fungerar/inte fungerar Dela dina erfarenheter
21 Veckouppgifter - Quiz Lösenord till kommande modul (vecka) Stimulera aktivt deltagande 1. Inom vilket frekvensområde uppfattar människan ljud? Hz X Hz Hz Överkurs Antalet svängningar per sekund kallas frekvens och anges i Hertz (Hz). Vi säger därför att människans hörsel ligger i frekvensområdet från Hz. Vanligt tal ligger däremot i frekvensområdet Hz. Även om människans hörbara frekvensområde är från Hz kan vi dock inte alltid höra alla ljud. 2. Vad undersöker man vid otoskopi? 1. Hörselsnäckan X. Trumhinnan 2. Hårcellerna Överkurs Hos de flesta människor kan man med hjälp av en liten örontratt räta ut hörselgången för att se in på trumhinnan och härigenom undersöka om den är normal. 3. Vilka ben ingår i benkedjan i mellanörat? 1. Hammaren, städet och sadeln X. Hammaren, städet och stigbygeln 2. Stigbygeln, städet och gångjärnet Överkurs I mellanörat finns en benkedja som består av kroppens tre minsta ben: hammaren, städet och stigbygeln. Trumhinnans vibrationer överförs vid en ljudupplevelse via benkedjan till innerörat.
22
23 Hörnet 1st edition 2nd edition RCT N = 59 M = 64 yrs RCT N = 78 M = 69 yrs Intervjuer
24 Online screening Förmätning (HHIE, IOI-HA, SADL, CSS & HADS) HHIE > 20 Telefonintervju Randomisering Behandlingsgrupp Kontrollgrupp Eftermätning (HHIE, IOI-HA, SADL, CSS & HADS) Eftermätning (HHIE, IOI-HA, SADL, CSS & HADS)
25 Vad säger deltagarna? Att läsa och prova har verkligen varit till mycket hjälp för mig Kvinna 61 år har gett fördjupad förståelse för problemet och hörapparaterna Man 59 år Bra - Intressant! Man 78 år Nya kunskaper, repetition av gammal kunskap, många aha-upplevelser. Sammantaget klart godkänt. Kvinna 65 år
26 Vad säger deltagarna? Interagera med andra Bra att veta att man inte är unik Kvinna 80 år Man upptäcker likheten i problemen och hur de uppstår Man 79 år Mycket intressant att ta del av andras erfarenheter. Igenkännande. Man 69 år Var inte så aktiv som jag kanske borde ha varit, men har läst igenom allt och insett att jag är inte ensam i min situation Kvinna 65 år Intressant att läsa men inte att skriva själv Kvinna 68 år
27 Hearing Handicap Inventory for the Elderly (HHIE) (0-100 poäng) Resultat av Hörnet, Online rehabiliteringsprogram Konsekvenser av hörselnedsättning 8 7 Sämre ** p < 0.01 *** p < Bättre Innan Hörnet Direkt efter Hörnet 3 månader efter Hörnet Behandlingsgrupp Kontrollgrupp (Thorén et al., 2014)
28 Hearing Handicap Inventory for the Elderly (HHIE) (0-100 poäng) Vad betyder resultatet? 60 Sämre Hörnet jämfört med att få hörapparat poäng 18 poäng 20 poäng Bättre Hörnet McArdle et al., 2005 Öberg et al., 2008 Innan behandling Efter behandling
29 Hospital Anxiety and Depression, HADS (0-24 poäng) Resultat av Hörnet, Online rehabiliteringsprogram Sämre Psykosociala konsekvenser av hörselnedsättning ** p < Bättre Innan Hörnet Direkt efter Hörnet 3 månader efter Hörnet Behandlingsgrupp Kontrollgrupp (Thorén et al., 2014)
30 Aktuell forskning
31 Eriksholm Guide to Better Hearing
32 Eriksholm Guide to Better Hearing (Thorén et al., in press)
33 Hörselrehabilitering på nätet funkar det?
34 Hörselrehabilitering på nätet så här kan det fungera Vad är hörselrehabilitering? Mer än tekniska lösningar som hörapparater, telefonhjälpmedel, kommunikationsförstärkare, signaler och stimulatorer Vad är nätet? Forskning visar att det är möjligt att använda olika tekniska lösningar beroende på om det är innan, under eller efter man har varit i kontakt med sjukvården Hur kan vi veta att det funkar? Resultat från forskningsprojekt visar att det är möjligt att använda verktyg via internet i rehabiliteringsprocessen av vuxna med hörselnedsättning Statistiskt säkerställda resultat på subjektiva utfallsmått Långsiktiga effekter Deltagarna var fortfarande positiva till kursen ett år efter studien Utvecklade hörselsjälvförtroende Mer forskning
35 Teamwork Gerhard Andersson Professor, PhD, Psychologist Gunilla Wänström MSc, Audiologist Julie Hefting Pedersen MA, Audiologist Nis Ove Jørnæs e-learning specialist Thomas Lunner Professor, PhD, Engineer Per Carlbring Professor, PhD, Psychologist Gitte Engelund PhD, Audiologist Elisabet S Thorén, PhD, Audiologist, Project manager Marie Öberg PhD, Audiologist Alexander Alasjö Webmaster Husmita Ratanjee MSc, Audiologist Emma Falk, Sara Glöck, Gunilla Sergo, Monica Svensson, Anna Törnqvist
36 Mer att läsa
37 Referenser American Speech-Language-Hearing Association [ASHA] (2015), Brännström et al., 2015, The process of developing an internet-based support system for audiologists and first-time hearing aid clients. Am J Audiol, 24, British Society of Audiology [BSA] (2015), Practice Guidance Common principles of rehabilitation for adults with hearing- and/or balance-related problems in routine audiology services Ferguson et al., 2016, A Randomized Controlled Trial to Evaluate the Benefits of a Multimedia Educational Program for First-Time Hearing Aid Users, Ear & Hearing, 37, Kramer et al., 2005, A home education program for older adults with hearing impairment and their significant others: A randomized trial evaluating short- and longterm effects. Int J Audiol, 44, Laplante-Lévesque & Thorén 2015, Readability of Internet Information on Hearing: Systematic Literature Review, Am J Audiol, 24, Laplante-Lévesque et al, 2006, Providing an Internet-based audiological counseling program to new hearing aid users: A qualitative study, Int J Audiol, 45, Laplante-Lévesque et al., 2015, Stages of change in adults who have failed an online hearing screening. Ear and Hearing, 36, Meyer et al, 2011, What factors influence help-seeking for hearing impairment and hearing aid adoption in older adults? Int J Audiol, 51, Molander et al, 2013, Internet-based hearing screening using speech-in-noise: validation and comparisons of self-reported hearing problems, quality of life and phonological representation. BMJ Open 2013;3:e Smits et al, 2006, How we do it: The Dutch functional hearing-screening tests by telephone and internet, Clin Otolaryngol, 31, 5, Thorén et al, 2011, Rehabilitative Online Education versus Internet Discussion Group for Hearing Aid Users: A RCT, J Am Acad Audiol, 22, Thorén et al, 2013, Internet Access and Use in Adults With Hearing Loss, J Med Internet Res, 15, 5:e91 Thorén et al, 2014, A randomized controlled trial evaluating the effects of online rehabilitative intervention for adult hearing-aid users. Int J Audiol, 53, Thorén et al, 2015, Internet interventions for hearing loss, Am J Audiol, 24, Thorén et al, (in press), Usability and Online Audiological Rehabilitation World Health Organisation (2001). International Classification of Functioning, Disability and Health. Geneva: World Health Organisation.
38 HRF Forskningsdag 26 maj 2016 Hörselrehabilitering på nätet funkar det? Elisabet S Thorén Med Dr, Leg Aud
Internetbaserad hörselrehabilitering
Internetbaserad hörselrehabilitering Milijana Lundberg, doktorand, leg.audionom Hörsel- och dövverksamheten, Västra Götalandsregionen/ Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin
Läs merREHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
REKOMMENDATION FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING Bakgrund En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en vuxen person med grav hörselnedsättning
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Audiologi
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Audiologi HT 2 HT 2007 EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 10 poäng Fördjupningsnivå 1 (C) Titel Upplevda effekter av hörapparatanvändande hos
Läs merHörselrehabilitering - Så funkar det
Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Alfred
Läs merVad är internetbehandling och vad säger forskningen?
Vad är internetbehandling och vad säger forskningen? Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se Upplägg Vad är internetbehandling? Hur ser effekterna
Läs merSupported employment -från en doktorands perspektiv
Supported employment -från en doktorands perspektiv Vad har jag gjort under fem år Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment,
Läs merFunktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning
Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning Sarah Granberg, PhD, Lecturer, Audiologist Audiologiskt forskningscentrum, USÖ, Örebro Institutet för handikappvetenskap, Örebro
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merHvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen?
Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen? Fakta Hörselnedsättning är den vanligaste funktionsnedsättningen i Sverige (HRF, 2010) Mer än hälften av alla hörselskadade, cirka 55 procent,
Läs mer5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merAktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.
Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv
Läs merTesta din hörsel. - det är inte svårt
Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta
Läs merNationell utvärdering av Aktiv Kommunikation
Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Leg. Audionom, Med Dr Universitetssjukhuset Linköping Disposition Bakgrund Metod Resultat från den nationella utvärderingen Active Communication
Läs merVILKEN EVIDENS FINNS DET FÖR UTBILDNING I KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER INOM AUDIOLOGISK REHABILITERING?
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI ENHETEN FÖR AUDIOLOGI VILKEN EVIDENS FINNS DET FÖR UTBILDNING I KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER INOM AUDIOLOGISK REHABILITERING? En beskrivande
Läs merSvensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011
Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users Kort presentation Tomas Mjörnheden Vuxenutbildningsförvaltningen i Göteborg Planeringsledare för - Studerandeuppföljning
Läs merWebbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511
Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för
Läs merForskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merSamhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users
Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users Har vägledning någon effekt? - Voice of Users Jag tänker Jag tycker Jag tycker Jag tänker Voice of users - bakgrund Nordiskt forskningsprojekt
Läs merKognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund
Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,
Läs merAUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi
Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(6) AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Advanced course in Audiology Preventive Audiology and Pediatric Audiology
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merGÖTEBORG UNIVERSITY Institute of neuroscience and physiology Audiology
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Audiologi VT 007 EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 10 poäng, VAU30 Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 10 poäng Titel HÖRAPPARATNYTTAN
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merMotiverande samtal som ett komplement till hörselrehabilitering för patienter med tinnitus: en randomiserad kontrollerad pilotstudie
Motiverande samtal som ett komplement till hörselrehabilitering för patienter med tinnitus: en randomiserad kontrollerad pilotstudie Reza Zarenoe Leg. Audionom/ Med. Doktor Bakgrund Bakgrund Tinnitus definieras
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merÄr trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs merMULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Läs merÖrat och hörseln en guide
Örat och hörseln en guide Örat Ytterörat Ytterörat består av öronmussla och hörselgång. Öronmusslan fångar upp ljudet och dess form hjälper dig också att avgöra varifrån ljudet kommer. Vi kan förstärka
Läs merNationellt kvalitetsregiser hörselrehabilitering. ForskningsinstitutetHörselbron Peter Nordqvist
Nationellt kvalitetsregiser hörselrehabilitering ForskningsinstitutetHörselbron Peter Nordqvist Registry based research Not randomized Less control Limited possible measurements Traditional research Expense
Läs merTillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Läs merDataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp
Kursplan Utbildning på forskarnivå Dataförmedlad kommunikation och sociala medier, 7,5 hp Computer Mediated Communication and Social Media, 7,5 credits Kurskod 20IK020 Forskarutbildningsämne Informatik
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merNytt från Framtidsgruppen
Nytt från Framtidsgruppen Lucas Holm & Josefina Larsson 2014-04-04 Framtidsgruppen 2014 Sara Båsjö Margareta Notsten Jonas Brännström Satu Turunen- Taheri Sofie Lood Josefina Larsson Lucas Holm Stefan
Läs merFörskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm
Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm Pilotstudie LUFT Umeå 2 oktober 2014 Tanja Tomson, projektledare Olivia Biermann, koordinator Jess
Läs merNationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger
Läs merÖgonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering
Läs merLeft Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention
Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska
Läs merSjukvårdens processer och styrning
Sjukvårdens processer och styrning Staffan Lindblad Sjukvårdens utmaningar Allt större krav på hälsa Ökande efterfrågan / behov av vård Allt fler nya metoder bättre resultat Ständigt ökande sjukvårdskostnader
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merHuvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi
Checklista för forskningsprojekt som ska ha egen webbsida 1. Uppgiftslämnarens namn, e- post och telefonnummer 2. Projektnamn Svenskt: Engelskt: Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi 3. Huvudmålgrupper
Läs merInternetbaserad psykologisk behandling
Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Läs merSMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg
SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften
Läs merNaturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer
vårdmiljö Naturligt ljud skapar läkande ljudmiljöer Vi människor är gjorda för att vara utomhus där vår syn och hörsel fungerar bäst. Våra sinnen har inte utvecklats i någon större omfattning under de
Läs merAtt leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet
Läs merICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC
ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC SVERDs HÖSTKONFERENS DEN 22 OKTOBER, 2015. KK-STIFTELSEN STOCKHOLM Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson, V Ordförande SVERD, ansvarig för ICDE ON_BOLDIC Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson
Läs merA" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa. Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet
A" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet H. Hemmingsson Vardagsteknik - under 1900- talet 1930 Sopnedkast 1950 Tvättmaskin
Läs merGrav hörselnedsättning hos vuxna. Per-Inge Carlsson Överläkare, med dr
Grav hörselnedsättning hos vuxna Per-Inge Carlsson Överläkare, med dr Definition Tonmedelvärde 70 db eller sämre på bästa örat (D Stephens) (70-95) (WHO 61-80 db) Maximal taluppfattning sämre än 50% (30%).
Läs merÄldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!
Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merHälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål
Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merAllergenfri luft i andningszonen nattetid
Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt
Läs merFörskolan framgångsfaktor enligt OECD
Förskolan framgångsfaktor enligt OECD ger bättre Pisa-resultat i matematik och läsning Rapport från Lärarförbundet 2014-05-15 Att satsa på förskolan är smart politik Elever som har gått i förskolan har
Läs merImplementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst
Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Professor II Högskolan Stord/Haugesund Docent,
Läs merHEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merRökningen är det minsta av deras problem -eller?
Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen
Läs merPROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept
PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson
Läs merAndning det gäller livet!
23 September 2013 Andning det gäller livet! Amelie Ambolt Vuxenpsykiatri i Lund. Psykossjukvård, hela rehabkedjan Tel: 046 17 43 23 Leg. Sjukgymnast, Terapeutisk Kompetens inom Basal Kroppskännedom Handledare,
Läs merSkräddarsydda hörapparater Insio binax Bruksanvisning. www.bestsound-technology.com. Life sounds brilliant.
Skräddarsydda hörapparater Insio binax Bruksanvisning www.bestsound-technology.com Life sounds brilliant. Innehåll Välkommen 4 Din hörapparat 5 Apparatmodell 5 Bekanta dig med din hörapparat 5 Komponenter
Läs merVad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Läs merHörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap III, 16 högskolepoäng Audiology, Applied Audiology III, Intermediate Course, 16 Credits
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap III, 16
Läs merBirgitta Johansson, enheten för onkologi 1
Livskvalitetsmätningar i onkologisk vård Del 1 Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk vård Enheten för onkologi Livskvalitet Quality of life, QoL, QOL omfattar ALLA aspekter av välbefinnandet
Läs merDigital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd
Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd Sammanfattning Studier visar att en av fem vuxna är anhörig till någon med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, demens, missbruk eller annan långvarig
Läs merSvar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående
Läs merUngdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1
Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 SURFA SÄKRARE PÅ NÄTET - ett värdegrundsarbete Elna Svensson lärare Villanskolan Jenny Lindh IKT - pedagog Södra Utmarkens skola 2 Medie- och informationskunnighet
Läs merInterprofessionellt teamarbete: vad är ett team?
Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Geriatriskt Forum 8 oktober 2015 Svensk Geriatrisk Förening Susanne Kvarnström fil dr, hr-strateg Interprofessionellt teamarbete vad är ett team? Varför
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merUtmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?
Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen? Ulrika Akenine Studiekoordinator Karolinska Institutet Alzheimer Research Center and Karolinska University Hospital Framsteg
Läs merUtvärderingars roll när politik omsätts i praktik
Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Bo Burström, professor/överläkare i socialmedicin Karolinska institutet/centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Varför är det viktigt att utvärdera?
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merVad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid
Vad säger forskningen om programmering som kunskapsinnehåll? Karin Stolpe, föreståndare NATDID liu.se/natdid 2017-10-19 2 Programmering i skolan 2017-10-19 3 Lgr 11 (rev. 2017) Arbetssätt för utveckling
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merHjälp ditt barn att höra nu
Ponto Benförankrade hörapparater med större valfrihet Hjälp ditt barn att höra nu med Ponto softband Hjälp ditt barn att höra nu med Ponto softband Det är mycket viktigt att fastställa om ett barn har
Läs merInstitutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Läs merAkustik läran om ljudet
Akustik läran om ljudet Innehåll Exempel på ljudkällor... 1 Hur ljud uppstår... 1 Så här fungerar örat... 1 Ytterörat samlar upp ljud... 2 I mellanörat sitter hörselbenen... 2 Innerörat... 2 Det var lite
Läs merUse it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi
Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering Anna Sarkadi BRAINS Barnhälsovårdens uppdrag: att skapa optimala förutsättningar för BRAINS, Better Relations And Interconnected
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs mer10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Läs merAquaris 701, 501 BTE
English Dansk Norsk Svenska Suomi Aquaris 701, 501 BTE User Guide Brugervejledning Brukerveiledning Bruksanvisning Käyttöopas Innehåll Innehåll Din Aquaris-hörapparat 90 Avsedd användning 91 Viktig säkerhetsinformation
Läs merBEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Läs merVerktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer
Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer Erfarenheter från hälso- och sjukvårdspersonal inom barncancervården Pernilla Pergert, Leg. sjuksköterska, Med Dr. Barncancerforskningsenheten,
Läs merVuxen-Självrapportskala-VI.I (ASRS-VI.I) Screening från WHOs Composite International Diagnostic Interview Världshälsoorganisationen (WHO)
Vuxen-Självrapportskala-VI.I (ASRS-VI.I) Screening från WHOs Composite International Diagnostic Interview Världshälsoorganisationen (WHO) World Health Organization 2006 All rights reserved. Requests for
Läs merRiktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Läs merSeba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten
Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten Endast Seba gör det möjligt att på ett säkert och bekvämt sätt förflytta en vårdtagare från liggande till sittande på sängkanten
Läs merRiktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merVad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?
Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi? - Erfarenheter från brukare 65+ och personal Madeleine Blusi Leg ssk, Fil Dr Omvårdnadsvetenskap Forskare e-hälsa & rural health Vetenskaplig ledare,
Läs merPer Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Läs merSamtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se
Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Vem är jag?! Psykolog sedan 15 år, ACT-trainer och författare! Jobbat mycket som
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merFokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs mer