Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123
SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetssystematik och syftar till att belysa förskolors och grundskolors arbete med lika rättigheter för alla barn och elever. I årets rapport presenteras resultatet av den granskning som Diskrimineringsombudmannen (DO) genomförde i tio skolor i kommunen samt resultaten av Rädda Barnens rikstäckande undersökning Ung röst, där cirka 500 barn från Järfälla kommun deltog. Genom Diskrimineringsombudsmannens granskning framkom att några av skolorna behövde tydliggöra hur man arbetar med att kartlägga hur eleverna upplever sin skola utifrån ett likabehandlingsperspektiv, samt beskriva mer konkret hur arbetet med främjande åtgärder går till och fungerar. Rädda Barnens undersökning visade att det finns utvecklingsområden i kommunen gällande elevernas delaktighet i utformandet av de likabehandlingsplaner som enligt skollagen (SFS 2010:800) kräver att skolor årligen beskriver och utvärderar hur man arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling. I rapporten finns också en sammanställning av lokal och nationell statistik gällande anmälningsärenden till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet. Den nationella statistiken visar att anmälningarna fortsätter att öka. Vidare konstaterar Skolinspektionen att det är pojkar i grundskolan som är överrepresenterade i anmälningsärendena samt att dessa i huvudsak gäller kränkande behandling eller otillräckligt stöd i undervisningen. Den lokala statistiken för Järfälla kommun följer den nationella statistiken. Utöver detta finns återkommande signaler om att anmälarna, som oftast är vårdnadshavare, ger uttryck för att bemötandet från skolorna kan upplevas som avvisande. 1. BAKGRUND Förskolan och skolan har i uppdrag att förmedla kunskap och värden. I arbetet med värdegrunden ingår att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Värdegrundsuppdraget har olika dimensioner dels har barnen och eleverna rättigheter här och nu och dels ska de förberedas för ett framtida liv som aktiva samhällsmedborgare. Enligt skollagen och diskrimineringslagen (2008:567) ska förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete ska formuleras i en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Det är viktigt att tydliggöra att det är ett likabehandlingsarbete som ska bedrivas och genomsyra verksamheten och att själva planen är en dokumentation över hur arbetet bedrivs och utvärderas. Funktionen barn- och elevkonsulent inom barn- och ungdomsförvaltningens kansli har i uppdrag att på olika sätt stödja arbetet med likabehandling och motverkande av kränkningar. På individnivå arbetar barn- och elevkonsulenten stödjande gentemot verksamheterna och på organisations- och systemnivå svarar barn- och elevkonsulenten för rådgivning, information och utbildning kring de aktuella frågorna. Utöver detta handlägger barn- och elevkonsulenten anmälningsärenden till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet.
2. SYFTE Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetssystematik och syftar till att belysa förskolors och grundskolors arbete med lika rättigheter för alla barn och elever. De utvecklingsområden som framkommer genom rapportens sammanväganden är sedan tänkta att ligga till grund för kommande års arbete. 3. KVALITETSSÄKRING GENOM LIKABEHANDLINGSNÄTVERKEN De kommunala verksamheterna startade läsåret 2013/2014 två likabehandlingsnätverk, ett för förskola och ett för grundskola. Förskolor och grundskolor (FoG) ansvarar för nätverket och barn- och elevkonsulenten bidrar med aktuell information om och när nätverken efterfrågar det. I samband med att dessa nätverk startades, rekommenderades även deltagarna från de fristående verksamheterna att bilda nätverk. Deltagarna i nätverket är likabehandlingssamordnare som av sin chef har fått i uppdrag att driva likabehandlingsarbetet inom sin verksamhet. Alla kommunala föroch grundskolor ska ha representation i nätverket. Syftet med nätverket är att kvalitetssäkra likabehandlingsarbetet, möjliggöra och främja erfarenhetsutbyte samt att likabehandlingssamordnarna förmedlar vidare nyheter till sin egen verksamhet. 3.1 Fokus läsåret 2014/2015 nätmobbning Inom nätverken har man delat erfarenheter kring flera olika områden, mobbning, maktlekar och jämställdhetsfrågor är några exempel. Man har också arbetat med nätmobbning, då detta har varit ett problemområde där det funnits ett behov av att rådfråga och diskutera tillsammans om hur man bäst kan förbättra situationen för eleverna. Inom både förskole- och grundskolenätverken har det också pågått ett omfattande arbete med att implementera och konkretisera hur man bäst kan göra för att kartlägga hur barnen och eleverna upplever sin förskola eller skola. Denna kartläggande del i arbetet kring likabehandling är mycket viktig eftersom det är utifrån barnens och elevernas upplevelser man sedan tar avstamp för det fortsatta arbetet. Av det som framkommer genom kartläggningen kan man sedan bygga vidare på det främjande arbetet med förebyggandet av trakasserier och kränkande behandling. 4. DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNENS GRANSKNING Diskrimineringsombudsmannen inledde under mitten av mars 2014 deras hittills största granskning av utbildningsanordnares arbete för elevers lika rättigheter och möjligheter. Granskningen utfördes i 23 kommuner och omfattar 150 skolor. Järfälla var en av de granskade kommunerna. Inom ramen för granskningen blev skolorna ombedda att lämna in aktuella likabehandlingsplaner. Med utgångspunkt från diskrimineringslagen (2008:567) skulle de också lämna information om: - mål och åtgärder i det främjande och förebyggande arbetet - kartläggningsmetod och kartläggningsresultat - policy mot trakasserier och sexuella trakasserier - rutiner vid utredning vid eventuella trakasserier samt elevers delaktighet i upprättande av likabehandlingsplan.
Inför granskningen hade tio skolor slumpmässigt valts ut i kommunen och samtliga blev efter kompletteringar godkända. Sex av tio skolor behövde inte komma med kompletteringar innan beslut, men fick rekommendationer av Diskrimineringsombudsmannen. Dessa rekommendationer handlade bland annat om att: inkludera sexuella trakasserier som en del i policyn mot trakasserier, förtydliga vilka främjande åtgärder som kommer att genomföras det kommande året, skapa en tydligare översikt över genomförda åtgärder. För de fyra skolor som av Diskrimineringsombudsmannen uppmanades att komplettera sin likabehandlingsplan eller andra dokument handlade kritiken om att: tydligare redovisa hur man följer upp och arbetar med genomförda främjande åtgärder från föregående års plan. De skolor som uppmanades att komplettera inkom med svar där de redogjorde för hur personal och elev tog del av likabehandlingsplanen, hur tryggheten i gemensamma utrymmen skulle öka, hur rastverksamheten kunde göras tryggare samt hur utvärderingen av likabehandlingsplanen hade gått tillväga. Som tidigare nämnt blev alla tio skolor godkända av Diskrimineringsombudsmannen. Sammanfattningsvis har Diskrimineringsombudsmannens granskning hjälpt till att belysa de utvecklingsområden som finns vilket blir en skjuts för ytterligare förbättringsarbete. 5. RÄDDA BARNENS UNDERSÖKNING UNG RÖST Ung röst är namnet på en undersökning som genomförs av Rädda Barnen. Undersökningen syftar till att möta Barnkonventionens krav på att låta barn och unga komma till tals i olika frågor som gäller deras rättigheter och resultatet syftar till att fungera vägledande för politiker när beslut av olika slag ska fattas. Undersökningen 2014 besvarades av 25 000 barn och ungdomar i årskurs 6, 8 samt i år 1 på gymnasiet. Järfälla var en av 75 kommuner i Sverige som deltog i undersökningen. Resultaten redovisas både nationellt och lokalt. Dock framhåller Rädda Barnen att man ska vara försiktig med att jämföra de nationella och lokala resultaten eftersom alla tre åldersgrupper inte fanns representerade i samtliga kommuner. 1 Undersökningen rymmer en mängd olika frågor som berör barn vilket går att läsa mer om på Rädda Barnens hemsida, men nedan sammanfattas svaren på de områden som berör likabehandling och trygghet, nämligen: kränkande meddelanden på nätet kränkande behandling/mobbning kännedom om likabehandlingsplan delaktighet av utformande av likabehandlingsplan upplevelse av trygghet i skolan 1 http://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/vad-vi-gor-i-sverige/samhallets-ansvar/ung-rost/det-har-ar-ung-rost/fragor-och-svarom-ung-rost/
I Järfälla kommun anger 23 procent av ungdomarna att de har mottagit kränkande meddelanden på nätet. 18 procent av de tillfrågade ungdomarna i Järfälla kommun har också känt sig mobbade eller kränkta någon eller många gånger under längre tid eller det senaste året. Resultatet skiljer sig inte nämnvärt från de nationella siffrorna. När det gäller ungdomars kännedom om att skolan ska ha en likabehandlingsplan var det 31 procent av de tillfrågade barnen och ungdomarna i Järfälla kommun som kände till att skolan hade en sådan. För landet var samma siffra 46 procent. På frågan om barnen och ungdomarna hade fått vara med och utforma likabehandlingsplanen var det 6 procent i Järfälla som svarade ja, och 10 procent i landet i stort. 40 procent av barnen och ungdomarna i den lokala undersökningen upplever att lärarna arbetar för att stoppa mobbning. Rädda Barnen har i undersökningen valt att inte analysera resultaten eftersom de menar att de lokala skillnaderna, både kopplat till urval av skolor och med vilket sätt man arbetar med likabehandlingsplanerna, kan vara mycket stora. Däremot uppmuntrar de alla deltagande kommuner att undersöka närmare hur den lokala statistiken kan förstås inom den egna kommunen. 6. ANMÄLNINGSÄRENDEN TILL SKOLINSPEKTIONEN 6.1 Anmälningsförfarande Det är Skolinspektionen som tar emot anmälningar gällande upplevda missförhållanden i förskolan och skolan. Bakom anmälan står oftast en vårdnadshavare, men det är fritt för vem som helst att anmäla till Skolinspektionen. Det första som kontrolleras är om anmälan först har skickats till huvudmannen. När det framkommer att en anmälare inte först gått via huvudmannens klagomålshantering beslutas det i de allra flesta fall att huvudmannen själv får ta över utredningen. Av de anmälningar som Skolinspektionen väljer att hantera görs det en utredning kring vad anmälningarna handlar om. Beroende på ärendets innehåll skickas det sedan vidare till den instans eller myndighet som är bäst lämpad att utreda vidare. De anmälningar som gäller kränkande behandling skickas alltid vidare till Barn- och elevombudet för utredning. 6.2 Anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet - hela riket Skolinspektionen publicerade i februari i år statistik över de anmälningsärenden som inkommit till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet. Statistiken visar att anmälningarna mellan januari år 2014 och januari år 2015 har fortsatt att öka, om än i lägre takt än föregående år. Skolinspektionen poängterar att ökningarna inte tros bero på en faktisk försämring av den svenska skolan utan sannolikt hänger samman med en förhöjd medvetenhet om möjligheten att anmäla. I de beslut som har fattats av Skolinspektionen och Barn- och elevombudet har det också skett en ökning av konstaterade brister hos flera av förskolorna och skolorna. Denna ökning är proportionell sett till den totala mängden anmälningsärenden. Av de inkomna anmälningsärendena kan man konstatera att det finns en överrepresentation av pojkar i grundskolan samt att anmälningarna i huvudsak gäller kränkande behandling eller otillräckligt stöd i undervisningen. De anmälningar som
inkommer för flickors räkning handlar också i huvudsak om kränkande behandling eller otillräckligt stöd. Gentemot de andra skolformerna som förskolan och gymnasieskolan riktas inte lika många anmälningar, dock handlar de anmälningar som inkommer också oftast om kränkande behandling eller otillräckligt stöd. Av de totalt 3 747 anmälningar som Skolinspektionen tog emot år 2014 slog Skolinspektionen fast att det fanns brister i 1 240 stycken, det vill säga ungefär 1/3- del av ärendena. 2 6.3 Anmälningar till Skolinspektionen och Barn- och elevombudet - Järfälla kommun Under år 2014 har nio av de anmälningar som har riktats mot kommunala förskolor och skolor i Järfälla kommun utretts av Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet. Av dessa har det konstaterats brister i sex av ärendena. Bristerna har i huvudsak handlat om otillräckligt stöd eller kränkande behandling mellan elever. I ett par av ärendena har det också konstaterats brister i huvudmannens organisation och styrning i enskilda ärenden. Med detta menas att rektor har brustit i rutinerna kring att anmäla händelser vidare till huvudmannen. Utöver de nio anmälningar som utretts av Skolinspektionen och Barn- och elevombudet, har elva anmälningar också delegerats till huvudmannen att utreda. Mer om dessa i stycket nedan. 6.4 Klagomålshantering efter beslut av Skolinspektionen De elva ärenden som under 2014 överlämnades från Skolinspektionen till Järfälla kommun att själva hantera, handlade mestadels om otillräckligt stöd i för- eller grundskolan. Kopplat till det uttryckta missnöjet gällande barnets eller elevens situation har det, i likhet med föregående års anmälningsärenden, funnits generella drag som återfinns i nästan samtliga anmälningsärenden. Genom anmälningarna framgår att flera av föräldrarna har upplevt att de inte alltid har blivit väl bemötta av förskolan eller skolan när de har ventilerat sin oro. Flera beskriver att de har fått känslan av att förskolan eller skolan inte har tagit oron på allvar. Detta är ett viktigt utvecklingsområde för förskolorna och skolorna i Järfälla kommun. 7. AVSLUTNING OCH FOKUSOMRÅDEN FÖR 2015/2016 Diskrimineringsombudsmannens granskning belyste vikten av att tydliggöra hur man arbetar med att kartlägga hur eleverna upplever sin skola utifrån ett likabehandlingsperspektiv, samt att skolorna ansvarar för att beskriva konkret hur arbetet med främjande åtgärder går till och fungerar när det gäller likabehandlingsplanerna. Om skolorna inte baserar sina planer på tidigare erfarenheter blir det svårt att hitta rätt riktning. Genom att beskriva hur det främjande arbetet går till blir det lättare att utvärdera om man har arbetat med rätt saker. Genom Rädda Barnens undersökning Ung röst framkom att endast 6 procent av eleverna hade varit delaktiga i utformandet av likabehandlingsplanerna. För att kunna öka elevernas delaktighet i det fortsatta arbetet med likabehandlingsplanerna, är det viktigt att undersöka vidare vad resultaten kan bero på. Sedan den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskrimineringsgrund i diskrimineringslagen. 3 Skärpningen av diskrimineringslagen 2 http://www.skolinspektionen.se/documents/publikationssok/statistikrapporter/anmalningar/anmalningar-och-beslut-2014.pdf 3 http://www.do.se/sv/fakta/diskrimineringslagen/bristande-tillganglighet--en-ny-form-avdiskriminering/
syftar till att bidra till ett samhälle där personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor som andra. Tillgängligheten avser inte bara den fysiska miljön utan gäller också andra förutsättningar som underlättar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor som andra. Om man inte redan gjort det, så innebär detta för förskola och skola att man måste kartlägga och analysera hur lagändringen kommer att påverka den enskilda verksamheten. Som nästa steg i processen behöver man åtgärda de brister man upptäcker och i samband med detta också omarbeta likabehandlingsplanerna. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har nyligen utkommit med ett arbetsmaterial som är tänkt att underlätta arbetet utifrån den nya lagstiftningen. Om detta kan man läsa mer på SPSM:s hemsida. 4 Inom kommunens likabehandlingsnätverk har man gett uttryck för att man under nästkommande läsår vill fokusera på frågor som gäller bemötande av föräldrar i förskola och skola. Med tanke på att detta också har uppmärksammats som ett utvecklingsområde genom de anmälningsärenden som inkommit till kommunen, är det ett aktuellt område att arbeta vidare med. Parallellt med likabehandlingsnätverkens arbete gällande bemötande påbörjar barn- och ungdomsförvaltningen under våren ett projekt som syftar till att synliggöra förväntningar och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan hem och skola. Hur detta kommer att utvecklas vidare beror på vad det inledande kartläggningsarbetet visar, men förhoppningsvis kan det slutliga resultatet bidra till en förbättring på området. 4 http://www.spsm.se/sv/stod-i-skolan/tillganglighet/?s=b