Föredrag för SK kurs i allergologi 18 oktober 2012 av Stefan Willers, överläkare, docent lung- och Lund Är astma indelning efter utlösande faktorer adekvat? Olika fenotyper? Allergisk astma Salicylatastma Sulfitastma Infektionsastma Ansträngningsutlöst astma (15% av all vuxenastma) OA WRA (15% of all adult asthma) WAA OAA Primär WAA Sekundär (försämringstillstånd, ingen latenstid, irritanteffekt ) Sensitizer induced Irritant induced Natural history; no latency time Occupational asthma (OA) 9-15% of asthma in adults (Blanc & Torén 1999): 0,04-0,2 fall per 1000 personer och år = upptill 800 fall per år! Yrkesrelaterad överkänslighet i luftvägarna Med slemhinneförändringar: Astma (ofta initialt rhino-conjunctivit) Alveolit (allergisk, toxisk) Bronkit (kronisk) COPD Utan (upptäckta) slemhinneförändringar ( Subjektiv överkänslighet): SBS; IEI; MCS; el-känslighet etc Stefan Willers, HLD, USIL 1
- klinisk bild Symtom Rhinit (nästäppa, rinnsnuva, nysningar) astma (andnöd, hosta, pip, trånghet i bröstet,) Latenstid, tidssamband Confirmation of causal relation: Time sequence Innan sjukdomsdebut: 1. Exponering 2. Specifika händelser 3. Förändringar utlösande ämnen och mekanismer IgE medierad: (binder till mastceller och basofiler kaskad av händelser som aktiverar celler och frigör mediatorer som triggar inflammation) Högmolekylära ämnen (ex. mjöl, enzymer) men också vissa lågmolekylära ämnen ex. anhydrider, platinaföreningar (via hapten) IgE oberoende(okänd): ex. CD4+ aktiverade lymfocyter frisätter IL-5 som aktiverar eosinofiler Ex.diisocyanater, aminer - determinanter Exponering (250 kända ämnen!) Rökning Atopi Genetisk predisposition Toxisk (irritant): direkt effekt på luftvägsslemhinnan; massiv epitel skada; neurogen inflammation,exsudation ev också mastcell effekter Ex. klorgas, svaveldioxid) Farmers lung Stefan Willers, HLD, USIL 2
Laboratory animal allergy Willers et al. 1991 Laboratory animal allergy (LAA) asthma: prevalence 10% (Sjöstedt & Willers 1989; Willers et al 1992; Sjöstedt et al 1993; 1996) Willers S. 1996 Utredning av misstänkt yrkesastma/allergi Anamnes (sjukdomar, arbetsförhållande) Relevant medicinsk utredning I Allmän (ex. lungrtg, allmänna prover) II Allergologisk III Arbetsmedicinsk Exponeringsbedömning I Allmän bedömning II Luftmätningar III Biologisk mätning Försäkringsmedicinsk yrkesastma = arbetskada) I. Säkerställd astma 1. Anfall eller perioder av andnöd, pip i bröstet och hosta 2. När patienten har symtom hörs ofta rhonki med varierande lokalisation vid auskultation 3. FEV 1 variation>15%, pos metakolintest+symtom, PEF variation> 20% (obs! mångårig astma: mindre variation)? II. Yrkesrelaterad exponering känd för att orsaka eller kraftigt försämra astma III. Tidssamband mellan astmasjukdom och arbete (minst 1 av följande) a. astmasymtom b. förändring av lungfunktion c. förändring av bronkiell reaktivitet d. uppkomst i omedelbar anslutning (0-24h) till hög exponering av luftvägsirriterande ämne? Relevant exponering Tidssamband Undersökning av relation till exponering - PEF- mätningar -ospecifik (metakolin) reaktivitetstest Indirekta tester (antikroppar, pricktest) Specifika provokationstester? Stefan Willers, HLD, USIL 3
Pricktest alveolit ATS Occupational asthma 1. Confirm asthma (VCD, psykogenic, etc) 2. Is it really related to work 3. Less reliance in PEF 4. More reliance on MCh testing 5. Specific inhalation challenge not recommended false positive (e.g. high concentration of agent), false negative 6. SPT only for HMW proteins not common agents e.g. isocyanates 7. Do not remove patient from work if not sure of the diagnosis ATS Occupational asthma Do several tests before diagnosis Do not remove patient from work if not sure of the diagnosis Inhaled corticosteroids helps but make evaluation very difficult Konklusion yrkesastma (OA) OA är vanlig - förekomst ca 10%; ofta underdiagnostiserad Alla arbetare med obstruktiva besvär skall frågas om besvären förbättras vid ledigheter Om, så skall OA konfirmeras eller uteslutas remiss till specialist i yrkesmedicin (beroende på egna resurser) PEF mätningar i hem och arbete analyseras Ev. specifika allergitest dock ej bronkiell provokation; metakolinprovokation Om OA, omplacering inom 12 månader efter första symtom för maximera chansen att tillfriskna Arbetsmiljöåtgärder; ersätta med andra ämnen, reducera exponeringen, skydd, undersöka resten av arbetsstyrkan, riskbedömning Utbildningsfrågor yrkesastma I (occupational asthma; OA) 1. Skall patienter som skall screenas för OA frågas om astman är värre på arbetet? Sant eller falskt? Falskt! Att fråga om förbättring efter en ledighetsperiod är mest sensitiv Arbetare med OA upplever ofta försämring direkt efter arbetet och påföljande natt. 2. Vilka 4 faktorer talar för en immunologisk mekanism som orsak till OA (dvs emot en irritant mekanism)? A. Latens period mellan exponeringen och de första symtomen. B. Patienten tolererar inte låga exponeringar som han gjorde tidigare utan dessa utlöser astma. C. Påvisande av specifika IgE D. Endast en liten del av arbetsstyrkan är drabbad. Stefan Willers, HLD, USIL 4
Utbildningsfrågor yrkesastma II (occupational asthma; OA) 3. Nämn 5 vanliga orsaker till OA inom ditt ansvarsområde! Isocyanater, mjöl, enzymer, försöksdjur, djur inom lantbruk, exotiska träslag, gjuteriångor, aluminiumångor, latex, aldehyder, kolofonium, kylvätskor, svetsrök, fisk, skaldjur, tvättmedel, 4. Vad ska du informera om till en arbetare som ska göra PEF registreringar? Tider för mätningen, arbete och ledighet, närvaro o frånvaro av exponeringar i arbetet, att mäta före användning av bronchodilaterare, diskutera lämpliga tillfällen att göra PEF mätningen, hålla på i 3-4 veckor, 3 mätningar vid varje tillfälle 4-6 ggr per dag 5. Två bagare får OA enligt PEF mätningen och spec IgE mot amylas. En hade astma som barn redan, den andre nydebuterad. Vad ger du för råd? Samma till båda! Skall omplaceras så att de inte har fortsatt kontakt med amylas. En brödbakare kan ofta göra annan bakning. Patienter med OA bör omplaceras inom ett år för att säkra förbättring. Stefan Willers, HLD, USIL 5