Arbets- och miljömedicin Lund

Transkript

1 Rapport nr 9/213 Arbets- och miljömedicin Lund Luftvägsbesvär hos arbetare exponerade för metalldamm innehållande nickel. Eva Assarsson Miljösköterska Jan-Eric Karlsson Yrkeshygieniker Jörn Nielsen Överläkare Arbets- och miljömedicin

2 Sammanfattning På Distaloyverket tillverkas blandningar av metallpulver som används vid framställning av legeringar. Nickel är en potentiellt toxisk metall som ingår i blandningarna. Den kritiska effekten för Nickel anges vara inflammation i luftvägarna. Nickelexponeringen ligger enligt tidigare luftmätningar under nu gällande gränsvärde. Under 211 kom en rekommendation från EU-organet The Scientific Committee on Occupational Exposure limits där det föreslogs en kraftig sänkning av det hygieniska gränsvärdet för metalliskt nickel från,5 mg/m³ (total fraktion) till,5 mg/m³ (respirabel fraktion). Exponeringen på företaget överstiger denna nivå varför företagshälsovården har önskat hjälp med en bedömning av de nuvarande hälsoriskerna och att etablera ett kontrollprogram inkluderande regelbundna frågor om symptom och standardiserad spirometri. Företagshälsovården genomförde första undersökningen i kontrollprogrammet och resultaten tolkades av Arbets- och miljömedicin i Lund (AMM). Vidare utförde AMM i samarbete med företagshälsovården en undersökning över dygnet på två skiftlag genom att följa symtom och inflammationsmarkörer i blod och i nässköljvätska. Exponeringen bedömdes genom en enkät över arbetsuppgifter och genom bestämning av nickel i urin före och efter skiftet. I undersökningen av anställda på hela avdelningen fann man en ökning av näsblödning och arbetsrelaterad hosta. I skiftlagsundersökningen angav drygt en tredjedel av deltagarna symptom från luftvägarna, främst från näsan och det påvisades en signifikant ökning av neutrofila celler i blodet under dagen. I undersökningen av nickel i urin förekom stora variationer mellan deltagarna. Ökning av symtomen inflammationsmarkörer kunde inte kopplas till nickelexponeringen specifikt. Konklusion: Båda undersökningarna talar för att det finns en ökad risk på avdelningen främst för besvär från näsan och för hosta. Luftvägssymptomen har inte kunnat relateras till nickel men det stora bortfallet i denna avgränsade undersökning gör att ett samband inte heller säkert kan uteslutas. Eftersom nickel i urin antyder att vissa individer exponeras för nivåer som kan ge hälsoeffekter på längre sikt rekommenderas en översyn av exponeringen. 2

3 BAKGRUND På Distaloyverket, Höganäs AB tillverkas blandningar av metallpulver som används vid framställning av legeringar. Nickel är en av de metaller som ingår i pulverblandningarna och som är potentiellt toxiskt. Nickel är det ämne som oftast ger kontaktallergi, dock vanligtvis inte i form av yrkesrelaterade besvär. Under 211 kom en rekommendation från EU-organet The Scientific Committee on Occupational Exposure limits (SCOEL/SUM/ ) där det föreslogs en kraftig sänkning av det hygieniska gränsvärdet för metalliskt nickel från,5 mg/m³ (total fraktion) till,5 mg/m³ (respirabel fraktion). Eftersom det idag förekommer halter över det föreslagna gränsvärdet (men under det nu gällande) har en oro uttryckts för att nickelexponeringen kan utgöra en hälsorisk för de anställda. Företag och företagshälsovård (FHV) har därför kontaktat Arbets- och miljömedicin i Lund (AMM) för hjälp med en värdering av den aktuella risken och för hjälp med ett medicinskt kontrollprogram för framtiden. Enlig ovan nämnda rapport är den kritiska effekten inflammation i luftvägarna och lungfibros. Astma, ett inflammatoriskt tillstånd i nedre luftvägar, har beskrivits som en följd av yrkesmässig exponering för nickel eller nickel- föreningar. Mekanismen är inte helt klarlagd men specifika IgE antikroppar har påvisats i en del fall, medan cellmedierad hyperreaktivitet möjligen kan ligga till grund för vissa andra fall av nickelassocierad astma. En cellmedierad reaktion kan också vara förklaringen när nickel orsakar hårdmetallunga. Exponering för vissa nickelföreningar anses medföra risk för cancer i lunga och i näsa. Detta gäller med dagens kunskap inte för metalliskt nickel vilket är den form som hanteras på Distaloyverket. På möten mellan representanter från företag, företagshälsovård och Arbets och miljömedicin (AMM) Lund bestämdes att företagshälsovården med hjälp av AMM skulle påbörja ett kontrollprogram för luftvägssjukdomar inkluderande regelbundna undersökningar bl.a. med spirometri. AMM har åtagit sig att sammanställa och värdera resultaten av den första undersökningen. Det bestämdes vidare att AMM skulle göra en undersökning av de anställda på ett skiftlag angående utveckling av symptom och inflammationsmarkörer under arbetspasset. Nickel i urin bestämdes före och efter skiftet (Före och efter vad då) i ett försök att relatera de medicinska fynden till en exponeringsmarkör. 3

4 MATERIAL OCH STUDIEDESIGN Symptom och lungfunktion hos arbetare på Distaloyverken Samtliga medarbetare på Distaloyverket erbjöds undersökning med frågeformulär (enkät I, bilaga 1) angående besvär från luftvägarna samt en lungfunktionsundersökning. Undersökningen utfördes av företagssköterska Lill Lindberg under 212. Svar från 55 personer har mottagits för sammanställning till denna rapport. Skiftlagsundersökningen Två arbetslag med totalt 23 personer erbjöds att delta efter långledighet (7 dagar). Arton accepterade. Tre av deltagarna hade dock arbetat extra dagarna innan undersökningen och de uteslöts. Gruppen bestod därför av 15 personer (14 män och en kvinna). De som inte önskade att delta angav privata skäl. Deltagarna undersöktes före och efter ett arbetspass på 8 timmar, samt morgonen efter. Vid dessa tre tillfällen utfördes nässköljning och blodprovstagning. Före och efter passet lämnades urinprov för bestämning av nickelhalt. Före arbetspasset lämnades en enkät ut (bilaga 2, enkät 2) där varje deltagare fyllde i arbetsuppgifter och om de hade haft symptom från ögon och luftvägar under dagen. METODER Symptom och lungfunktion hos arbetare på Distaloyverken Enkät I Innehöll frågor om aktuella besvär det senaste året, från ögon och luftvägar och deras relation till arbetsmiljön, allergibenägenhet, rökvanor, aktuell medicinering och hudbesvär. Frågorna i frågeformuläret är framtagna av en europeisk expertgrupp: European Study Group on Acid Anhydrides (Drexler et al. 1999). Skiftlagsundersökningen Enkät 2 Innehöll frågor om utförda arbetsuppgifter och tiden de tog och om nickelexponering. De besvarade också frågor om rengöring med tryckluft och användning av personlig skyddsutrustning. Vidare fanns frågor om rökning/snusning. Frågorna sammanställdes av företagets REACH koordinator Ingalill Nyberg och yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson. Dessutom innehöll enkäten frågor angående besvär från ögon, näsa, 4

5 svalg, nedre luftvägarna och om personen hade varit förkyld och om användning av allergimedicin. Nickel i urin Ett prov lämnades som morgonurin före exponering och ett efter urinsamling de sista 4 timmarna på arbetspasset. Analysen utfördes på AMM med Induktivt Kopplad Plasma Mass Spektrometri (ICPMS). Nässköljning Utfördes enligt verksamhetens rutiner. En isoton koksaltslösning spolades försiktigt upp först i höger näsborre sedan i vänster. Vätskan samlades upp i ett provrör som centrifugerades och supernatanten frystes för senare analys. Blodprov Ett venblodprov analyserades för hemoglobin, leukocyter och differentialräkning enligt rutiner på Klinisk kemi, Lund. Cytokiner analyserades på AMM (se under analys av cytokiner). Spirometri En lungfunktionsundersökning bestående av Forcerad vitalkapacitet (FVC) och Forcerad exspiratorisk volym under första sekunden (FEV1) utfördes enligt rekommendationer från ERS/ATS (Brusasco V et al 26). Analys av cytokiner Halten av interleukin IL4, IL6, IL8 samt tumor necrosis factor TNF-α bestämdes i serum och nässköljvätska med en multiplex Luminex-metod (Bio-Plex 2 system, Bio-Rad). Dammätningar Med ett direktvisande instrument (SidePak) gjordes en semikvantitativ bedömning av dammexponeringen under stosning på kundsidan. (under dagen förekom ingen upptappning på ugnssidan). Instrumentet arbetar enligt ljusspridningsprincipen, är kalibrerat med ett amerikanskt standarddamm och detekterar partiklar med en diameter < ca 3 µm. Resultatet presenteras som en partikelhalt i mg/m 3. Förklaring av begrepp En rökare definieras som en person som röker regelbundet, minst en cigarett dagligen under minst ett år. 5

6 Atopiker definieras som en person som under barn- och ungdomen haft böjveckseksem, nässelutslag, astma, hösnuva eller annan allergisk snuva. Kronisk bronkit definieras som upphostningar av slem direkt på morgonen de flesta dagar under minst tre månader varje år och under minst två år. Arbetsrelaterade besvär definierades som besvär som utlöses direkt på arbetsplatsen och/eller blir mindre under lediga dagar eller semester (Ferris 1978). Statistik Enkätsvaren analyserades med hjälp av det statistiska dataprogrammet SPSS. För jämförelse mellan grupper användes Chi-Square och för jämförelse mellan parvis observationer användes Wilcoxon test. RESULTAT Symptom och lungfunktion hos arbetare på Distaloyverket (N=55) Medelåldern på de undersökta var 39 år (2-62). 1 personer (18%) rökte och 14 (25%) var före detta rökare. Atopi angavs av 15 (27 %) personer. Läkardiagnostiserad astma uppgavs av 7 personer (13%; Tabell 1). Sex av dessa var atopiker men inga angav arbetsrelaterade astmatiska symptom. Besvär senaste året och spirometriresultat Ögon: 17 (31%) hade under det senaste året upplevt symptom från ögonen (Tabell 1). Endast en person upplevde att besvären var arbetsrelaterade. Näsa: 19 (35%) angav besvär i form av nysningar, rinnsnuva och/eller nästäppa (Tabell 1), 4 (7%) av dessa upplevde besvären som arbetsrelaterade. Näsblödning: 11 (2%) uppgav att de någon gång det senaste året hade haft näsblödning (Tabell 1), 6 (11%) av dessa bedömdes som arbetsrelaterade. Hosta: 7(13%) angav hostattacker under det senaste året (Tabell 1), 5 (9%) av dessa bedömdes som arbetsrelaterade. Pip: Att det pipit och/eller väst i bröstet under det senaste året uppgavs av 4 (7%) personer (Tabell 1). En person medicinerade för astma. De 3 övriga hade enbart pip vid förkylning. En av dessa angav arbetsrelaterat 6

7 pip i bröstet under nattskiftsarbete. Han var rökare och angav även trånghet i bröstet. Trånghet i bröstet (Tabell1). Andnöd (Tabell1). Bronkit: 3 (5%) hostade upp slem regelbundet (Tabell1) varav 1 kunde diagnostiseras som kronisk bronkit. Hud: hudbesvär någon gång under det senaste året uppgav 27 (49%) personer (Tabell1), av dessa hade 18 (33%) besvär på händer och underarmar. Nästan alla uppgav att de använde handskar/ skyddskräm. Det var bara 2 (4%) personer som uppgav att de hade besvär med klåda och utslag av metallföremål så som jeansknappar od. Spirometri: Den totala gruppen låg på förväntade värden för FVC och FEV1 (Tabell1) Samband mellan besvär och rökning respektive atopi När gruppen uppdelades i atopiker och ej atopiker, hade atopikerna generellt mer symptom från ögon och luftvägar samt mer läkardiagnostiserad astma. Endast för näsbesvär var skillnaden signifikant. Rökarna hade något lägre värden på FEV1, och mer pip i bröstet, skillnaderna var dock ej signifikanta. (Tabell1) Skiftlagsundersökningen (N=15) Nickel i urin Medianvärdet av nickel i urin i hela gruppen var 7,3 (2,1-27,1; µmol/mol kreatinin; min, max) före och 6,4 (2,4-29,8) efter. Av de 15 hade 8 stigande urinhalter, 3 var oförändrade och 4 hade sjunkande halter. Av dem med stigande halter kan 3 förmodligen förklaras med stora skillnader i urinkoncentrationen (dvs. mkt lägre kreatininhalter efter exponering). Återstår 5 personer: En är reparatör, arbetande på kundsidan. En yrkesgrupp som vi vet ofta utsätts för höga toppexponeringar. Han har inte använt andningsskydd. En har arbetat i ludan på kundsidan. Han har inte använt andningsskydd. 7

8 En har arbetat på Starmix och BL 6 på kundsidan. Har lägsta nollprovshalten av alla (ledig 13 dagar före arbetet). Blåst sig ren med tryckluft. Har inte använt andningsskydd. En har arbetat på Starmix. Har måttlig förhöjning (viss risk för kreatininfaktorn). Har inte använt andningsskydd. En har arbetat med upptömning och stosning på kundsidan. Två timmar sammanlagt. Ingen uppgift om övrig tid. Blåst sig ren med tryckluft. Snusat. Har inte använt andningsskydd. Partikelexponering Resultaten av dammätningarna visas i diagram 1-4. Medelhalterna och min och max för de fyra olika situationerna var,64 (-6,8),,7 (-1,1),,4 (-1,2) resp.,4 (-1,7) mg/m 3. Symtom under dagen Två personer angav att de var förkylda, därför exkluderades de från undersökningen. En av de förkylda var en av de med tydlig stegring av nickel i urin. Av de kvarvarande 13 personerna var 5 atopiker och 3 rökare (tabell 2). Totalt 5 (38%) av deltagarna uppgav symptom från ögon och luftvägar under arbetsdagen. Alla 5 uppgav näsbesvär och 3 var atopiker och 1 var rökare. Två uppgav också svalgbesvär och två rethosta, en av dem med rethosta uppgav även pip i bröstet under arbetspasset. Bland de 4 med stegrande nickelurinhalter var det 1 som angav symtom under arbetsdagen och han var atopiker (tabell 2). Cytokiner och vita blodkroppar I analysen av cytokiner (IL4, IL6, IL8, och TNF-α) i nässköljningsvätska och i serum ses inga förändringar över dygnet för TNF-α och inte heller för hemoglobin och eosinofila celler i blod. För resultat av övriga parametrar hänvisas till tabell 3. Endast för neutrofila celler fanns en signifikant ökning över dagen i hela gruppen (P=,2). När gruppen delades i dem som hade en tydlig ökning av nickel i urin efter skift och de övriga fanns inga skillnader (tabell 3). 8

9 Diskussion Undersökningen på Distaloyverket är startpunkten i ett kontrollprogram där företagshälsovården har planerat att följa hälsoeffekter på luftvägarna. Någon kontrollgrupp är därför inte inkluderad i kartläggningen, utan gruppen blir sin egen kontroll under fortsatta uppföljningar. I syfte att ändå få en uppfattning om det finns en förhöjd risk för luftvägsbesvär, har resultaten jämförts med en tidigare insamlad kontrollgrupp på AMM. Arbetsrelaterade besvär angavs i samma omfattning på Distaloyverket som i kontrollgruppen med undantag för näsblödning och arbetsrelaterad hosta där anställda på Distaloyverket hade mer besvär. Lungfunktionen räknad som medianvärde låg på förväntat värde för både FVC och FEV1. Atopikerna hade som väntat mer symptom från slemhinnorna än icke atopiker. Rökarna hade mer pip och täthet i bröstet och lägre FEV1 än övriga. Inga av skillnaderna var dock signifikanta. I skiftslagsundersökningen var syftet att påvisa tecken på direkta effekter av metalldammsexponeringen på slemhinnorna, i form av symptom och av markörer för inflammation i blod och i nässköljvätska. Eftersom utgångspunkten för den aktuella undersökningen var farhågor om negativa effekter av metalliskt nickel gjordes ett försök att registrera nickelbelastningen under ett arbetsskift genom mätning i urin före och efter. Vidare utfördes partikelmätningar med direktvisande instrument. Några detaljerade exponeringsmätningar var inte inlagda i denna studie eftersom ett program för kontroll av exponering redan finns på företaget. De nu genomförda dammätningarna visade på lufthalter väl under det nu gällande gränsvärdet men klart över det av SCOELs föreslagna värdet. I undersökningen av nickel i urin förekom stora variationer. Enstaka värden antyder en exponering som kan medföra hälsoeffekter enlig SCOEL 211. Drygt en tredjedel av deltagarna angav symptom från luftvägarna, främst från näsan, under skiftet. Detta är en anmärkningsvärt hög siffra. Symptomen kunde inte kopplas till nickelexponeringen specifikt. Det påvisades en signifikant ökning av neutrofila celler under dagen, ökningen kunde inte kopplas specifikt till nickelexponeringen. En viktig begränsning i vår möjlighet att dra slutsatser från denna undersökning angående risker i den aktuella miljön är det stora bortfall av potentiella deltagare. I undersökningen på hela Distaloyverket fanns uppgifter om ca 8 anställda. Detta betyder ett bortfall på mer än 3%. Samma omfattning har det primära bortfallet i skiftlagsundersökningen. 9

10 Personer med allergibenägenhet (atopiker) är ofta allmänt känsliga för luftföroreningar och kan därför uppfattas som indikatorindivider för en otillfredsställande arbetsmiljö. I denna undersökning hade atopikerna också en tendens till mer besvär även om det endast var säkerställt för näsbesvären. Eftersom atopiker är mer känsliga lämnar de ofta arbetsplatser där de får mycket besvär. I undersökningen av de anställda på hela Distaloyverket fanns en hög andel av atopiker. Detta kan tolkas som att arbetsmiljön inte är speciell dålig. Pga det stora bortfallet bör man dock vara försiktig med för långtgående slutsatser som nämnts ovan. Ökning av neutrofila vita blodkroppar efter skiftet kan vara ett tecken på att exponeringen generellt är så kraftig att den medför en inflammatorisk reaktion i luftvägarnas slemhinnor. Detta kan vara sant, men ökningen är inte kraftigare än att den kan vara en effekt av dygnsvariationen (Sennels et al 211). Vi kunde inte säkerställa negativa effekter av nickel. Det kan finnas flera förklaringar till detta. Exponeringen är generellt låg i förhållande till nu gällande gränsvärde. Eventuella omedelbara effekter av en sådan exponering kan vara svår att påvisa utan att en mycket större grupp av personer hade deltagit i skiftlagsundersökningen. Eftersom nickel har en halveringstid på 25 dagar skulle en ganska hög nickelexponering ha varit nödvändig för att påvisa förhöjning i gruppen. När stegringar som kunde förklaras av andra orsaker räknades bort, fanns en stegring i urinen efter skiftet endast hos en tredjedel av deltagarna. En undersökning med så få anställda som den aktuella bör troligen utföras efter en ledighet som är längre än den som var aktuell här, t.ex. efter semester. Sammanfattningsvis har ett undersökningsprogram etablerats för kontroll av luftvägssjukdom inkluderande regelbundna frågor om symptom och standardiserad spirometri. Detta är viktigt eftersom det finns en potentiell luftvägsskadande exponering på företaget. Såväl tvärsnittsundersökningen som undersökningen över skiftet talar för att det finns en ökad risk främst för besvär från näsan och hosta. Luftvägssymptomen har inte kunnat relateras till nickel men det stora bortfallet i denna avgränsade undersökning gör att ett samband inte heller säkert kan uteslutas. Eftersom nickel i urin antyder att vissa individer exponeras för nivåer som kan ge hälsoeffekter på längre sikt rekommenderas en översyn av exponeringen. 1

11 Referenser Recommendation from the Scientific. Committee on Occupational Exposure. Limits for nickel and inorganic nickel compounds. SCOEL/SUM/85. June 211. Drexler H., Schaller K-H., Nielsen J., Weber A., Weinrauch M., Welinder H., & Skerfving S. (1999). Efficacy of measures of hygiene in workers sensitised to acid anhydrides and the influence of selection bias on the results Elektronisk version. Occup Environ Med ;56: Ferris BG. Epidemiology Standardization project. Am rev resp dis 1978;118:112 SERIES ATS/ERS TASK FORCE: STANDARDISATION OF LUNG FUNCTION TESTING Edited by V. Brusasco, R. Crapo and G. Viegi Number 3 in this Series Standardisation of the measurement of lung volumes. H. P. Sennels, H. L. Jögensen, A-L. S. Hansen, Jens P. Goetze, Jan Fahrenkrug. Diurnal variation of hematology parameters in healthy young males:the Bispebjerg study of diurnal variations. Scandinavian Journal of Clinical & Laboratory Investigation, 211; 71:

12 Tabeller och Diagram Tabell 1. Symptom från ögon, luftvägar och hud det senaste året, atopi, rökvanor, av läkare diagnostiserad astma och lungfunktion hos arbetare på Distaloyverket Ögonbesvär N, % Näsbesvär N, % Näsblod N, % Hosta N, % Pip i bröstet N, % Trånghetskänsla N, % Andnödsattack N, % Hud N, % Astma läk. diag. N, % Atopi som barn N, % Rökt någon gång N, % FVC % medel Min-max FEV1 % medel Min-max Totalt Atopi Rökning N=55 Ej atopi N=4 Atopiker N=15 Aldrig rökt N=31 Röker N=1 FD rök N=14 17 (31 %) 7 (17 %) 1 (67 %) 1 (32 %) 3 (3 %) 4 (29 %) 19 (34 %) 1(25 %)* 9 (6 %) 9 (29 %) 3 (3 %) 7 (5 %) 11 (2 %) 5 (12 %) 6 (4 %) 4 (13 %) 3 (3 %) 4 (29 %) 7 (13 %) 5 (12 %) 2(13 %) 4 (13 %) 1 (1 %) 2 (14 %) 4 (7 %) 1 (2 %) 3 (2 %) 2 (6 %) 2 (2 %) 2 (4 %) 2 (5 %) 1 (1 %) 1 (7 %) 1 (2 %) 1 (2 %) 1 (7 %) 27 (49 %) 19 (48 %) 8 (53 %) 15 (48 %) 4 (4 %) 8 (57 %) 7 (13 %) 1 (2 %) 6(4 %) 3 (1 %) 1 (1 %) 3 (21 %) 15 (27 %) 9 (29 %) 4 (4 %) 2(14 %) 24 (44 %) 18 (45 %) 6 (4 %) 1 (77-155) 1 (67-149) 1 (77-155) 1 (71-149) 11 (77-116) 99 (67-117) 99 (81-12) 1 (79-149) 99 (77-117) 93 (67-117) 13 (77-155) 16 (87-13) 12

13 Tabell 2. Inflammationsmarkörer (i näslavage, serum och vita blodkroppar) hos fyra personer med stegrande nickelhalt i urin Efter exponering jämfört med övriga (median; min - max). Näslavage IL 4 (-,3) IL 6 (-) IL 8 8 (29-312) Serum IL 4 (-) IL 6 (-1,5) IL 8 4,6 (3,5-7,7) Vita blodkroppar Leukocyter 6,7 (6,-8,3) Neutrofila 3, (2,6-3,6) Före arbetet N= 4 N= 9 (-,4) (-64,4) 81 (21-6) (-,3) (-2,1) 6,1 (3,6-33,7) 7,6 (5,8-12,1) 3,8 (2,5-7,5) Efter arbetet N= 4 N= 9 (-,9) (-3,6) 36 (1-161) (-) (-2,) 5, (4,5-9,9) 7,6 (5,6-8,9) 4,2 (3,1-5,5) (-1,2) 2,3 (-51,2) 132 (24-458) (-,2) (-2,) 5,3 (2,8-3,9) 7,4 (6,4-13,3) 4,1aa (3,2-9,4) Nästa morgon N= 4 N= 9 (-,3) (-) 61 (38-12) (-) (-4,4) 5,3 (4,3-7,8) 7,6 (5,4-8,2) 3,4 (2,4-4,1) (-,3) 3,2 (-184,1) 118 (27-373) (-,3) (-5,8) 5,6 (2,1-36,4) 7,4 (6,-14,4) 3,8 (2,9-9,9) aa) betyder en signifikant skillnad P=,1 jämfört med värdet före arbetet. 13

14 Diagram

15 15

16 Bilaga 1, enkät 1 Arbets- och miljömedicin, Lund FRÅGEFORMULÄR OM LUFTVÄGSBESVÄR HÖGANÄS AB År Månad Dag Datum för ifyllande - - Efternamn: Förnamn:.. Personnummer: - Adress: Telefon: Arbete :. Hem :. Mobil :... Om Du har några frågor eller vill ha mer information om undersökningen, ring eller skriv till: Företagssköterska Eva Assarsson Miljösköterska eva.assarsson@skane.se , Uppgifterna i detta frågeformulär kommer att bearbetas av arbets- och miljömedicin i Lund. All information omfattas av samma sekretess som andra medicinska handlingar. 16

17 Pip och täppthet i bröstet 1. Har Du haft pip eller har det väst i bröstet någon gång det Nej Ja senaste året? Om Nej gå till fråga 2. Om Ja : 1a. Har Du överhuvudtaget varit det minsta andfådd Nej Ja när Du haft detta pipande eller väsande ljud? 1b. Har Du haft detta pip eller väsande i bröstet Nej Ja när Du inte samtidigt varit förkyld? Om Nej på fråga 1b, gå till fråga 2. Om Ja : 1c. Har Du observerat någon arbetsuppgift Nej Ja som utlöst besvären? 1d. Om Ja : vilken(a) arbetsuppgift(er).. 1e. Minskar besvären under veckoslutet? Nej Ja 1f. Minskar besvären under semestern Nej Ja eller vid annan frånvaro från arbetet (längre än 1 vecka)? 1g. Hade Du dessa besvär innan Du började Nej Ja Ditt nuvarande arbete? 2. Har Du vaknat med trånghetskänsla i bröstet någon gång Nej Ja det senaste året? Andnöd. 3. Har Du någon gång det senaste året haft Nej Ja någon attack av andnöd? Om Nej gå till fråga 4. Om Ja : 3a. Har Du observerat någon arbetsuppgift Nej Ja som utlöst besvären? Om Ja : vilken (a) arbetsuppgift(er) 17

18 3b. Minskar besvären under veckoslutet? Nej Ja 3c. Minskar besvären under semestern eller vid annan frånvaro från arbetet Nej Ja (längre än 1 vecka)? 3d. Hade Du dessa besvär innan Du började Nej Ja Ditt nuvarande arbete? Astma Nej Ja 4. H ar Du någonsin haft astma? Om Nej gå till fråga 5. Om Ja : Nej Ja 4a. Är astman relaterad till bestämd årstid? 4b. Har Du det senaste året haft någon astmaattack? Nej Ja Hosta och slem från bröstet 5. Har Du haft hostattacker någon gång det senaste året Nej Ja utan att ha varit förkyld? Om Nej gå till fråga 6. Om Ja : 5a. Har Du observerat någon arbetsuppgift Nej Ja som utlöst besvären? Om Ja : vilken (a) arbetsuppgift (er).. 5b. Minskar besvären under veckoslutet? Nej Ja 5c. Minskar besvären under semestern Nej Ja eller vid annan frånvaro från arbetet (längre än 1 vecka)? 5d. Hade Du dessa besvär innan Du började Nej Ja Ditt nuvarande arbete? 6. Har Du vaknat av en hostattack någon gång under Nej Ja det senaste året? Nej Ja 18

19 7. Brukar du hosta det första Du gör på morgnarna? Nej Ja 8. Brukar du få upp slem det första Du gör på morgnarna? Om nej gå till fråga 9. Om Ja : 8a. Får Du upp slem på det här viset nästan Nej Ja varje dag under åtminstone 3 månader varje år? Om Ja, i hur många år har Du haft det på det sättet?.. år Ögonbesvär 9. Har Du någon gång det senaste året haft besvär av Nej Ja rinnande, kliande, svidande och/eller brännande ögon? (Stryk under vilket (a) besvär Du haft) Om Nej gå till fråga 1. Om Ja : Nej Ja 9a. Är besvären relaterade till bestämd årstid? 9b. Har Du observerat någon arbetsuppgift Nej Ja som utlöst dessa besvär? Om Ja : vilken (a) arbetsuppgift(er) c. Minskar besvären under veckoslutet? Nej Ja 9d. Minskar besvären under semestern Nej Ja eller vid annan frånvaro från arbetet (längre än 1 vecka)? 9e. Hade Du dessa besvär innan Du började Nej Ja Ditt nuvarande arbete? Näsbesvär 1. Har Du någon gång det senaste året haft anfall av Nej Ja nästäppa, kliande eller rinnande näsa och/eller nysningar? (Stryk under vilka besvär Du haft) Om Nej gå till fråga 11. Om Ja : Nej Ja 1a. Är besvären relaterade till en bestämd årstid? 19

20 1b. Har Du haft dessa besvär när Du inte varit Nej Ja förkyld? 1c. Har Du observerat någon arbetsuppgift Nej Ja som utlöst besvären? Om Ja : vilken (a) arbetsuppgift (er)... 1d. Minskar besvären under veckoslutet? Nej Ja 1e. Minskar besvären under semestern Nej Ja eller vid annan frånvaro från arbetet (längre än 1 vecka)? 1f. Hade Du dessa besvär innan Du började Nej Ja Ditt nuvarande arbete? 11. Har Du någon gång det senaste året haft näsblödning? Nej Ja Om Nej gå till fråga 12. Om Ja : 11a. Har Du observerat någon arbetsuppgift Nej Ja som utlöst dessa besvär? Om Ja : vilken(a) arbetsuppgift(er) 11b. Minskar besvären under veckoslutet? Nej Ja 11c. Minskar besvären under semestern Nej Ja eller vid annan frånvaro från arbetet (längre än 1 vecka)? 11d. Hade Du dessa besvär innan Du började Nej Ja Ditt nuvarande arbete? Andra sjukdomar 12. Har Du under barn- eller ungdomen haft böjveckseksem, Nej Ja nässelutslag, astma, hösnuva eller annan allergisk snuva? 13. Har du som vuxen efter 18 år ålder haft böjveckseksem, Nej Ja 2

21 nässelutslag, astma, hösnuva eller annan allergisk snuva? 14. Har Du någonsin fått diagnosen astma av en läkare? Nej Ja Om Ja : vilket År 15. Tar Du regelbundet någon medicin som är utskriven på recept? Nej Ja Om ja, ange vilka mediciner: 16. Tar Du regelbundet receptfri medicin eller naturmedel? Nej Ja Om ja, ange vilka mediciner/naturmedel: Rökvanor 17. Röker du regelbundet eller har du tidigare rökt regelbundet? (regelbundet = minst 1 cigarett dagligen under minst 1 år) Nej Ja, tidigare Ja, nu Om Nej på fråga 17 gå till fråga 18. Om Ja : 17a. Hur mycket röker/rökte du i genomsnitt per dag? Antal cigaretter:.. Annan rökning? Vad?: 17 b. När började du röka regelbundet? Vilket år:.. 17c. Om du har slutat, när slutade du? År: 18. Röker du enbart vid enstaka tillfällen? Nej Ja Ange i så fall genomsnittlig mängd per månad. Antal cigaretter / månad:.. Annan rökning? Vad: Nej Ja, tidigare Ja, nu 19. Snusar du? 2. Är du dagligen eller nästan dagligen utsatt för andra Nej Ja 21

22 människors tobaksrök? FRÅGOR OM HUD 1.a) Har Du eller har Du någon gång haft hudbesvär? Nej Ja Om Ja, Vad? Om Nej, gå till fråga 2) 1.b) När hade du första gången hudbesvär? Före 18 års ålder Efter 18 års ålder 1.c) Har du haft hudbesvär senaste året? Nej Ja 1.d) Om Ja, var har Dina hudbesvär suttit? Händer (det går bra att kryssa flera alternativ) Underarmar Ansikte Annat: 1.e) Har dina hudbesvär visat sig i form av: Torr hud med fjällning (det går bra att kryssa flera alternativ) Eksem Sprickor Klåda Rodnad Sveda eller brännande känsla Blåsor, knottror Nässelutslag 1.f) Vet du vad som utlöste hudbesvären? Nej Ja Om Ja, vad? 1.g) Får Du kliande utslag av metallföremål mot huden, Nej Ja t.ex. av smycken,jeansknappar, klocka etc? om ja: Har Du haft någon typ av tandställning? Nej Ja Har Du tagit hål i öronen eller gjort hål för smycken Nej Ja någon annanstans på kroppen? 2.) Använder Du skyddskräm/skyddshandskar i arbetet? Nej Ja Om Ja, vilken typ? Skyddskräm Vinyl/plasthandskar Gummi/latexhandskar Läderhandskar Textilhandskar Tack för din medverkan! 22

23 Bilaga2, enkät 2 Enkät för kartläggning av nickeldammsexponering i Distaloyverket För att kunna tolka resultaten av den medicinska undersökningen behöver vi veta hur din exponering för nickeldamm har sett ut under det aktuella skiftet. Vi ber dig därför fylla i den här enkäten så noggrant som möjligt. Ibland är kanske flera svarsalternativ möjliga, då ber vi dig uppskatta ungefärlig tid per alternativ. Alla uppgifter kommer naturligtvis att behandlas helt konfidentiellt. För Arbets- och miljömedicin gäller sjukvårdens sekretessregler. Namn: Datum: Skiftlag: Hur länge har du arbetat på Höganäsbolaget? <1år 1-5år 6-1år 11-2år >2år Hur många dagar har gått sedan du senast arbetade? Arbetsuppgifter Ugnssidan Kontrollrum.. tim Upptömmare.. tim Ton Vale Ni. Ton Norilsk Ni.. Springare.. tim Kundblandningssidan Kontrollrum.. tim Upptömmare.. tim Ton Vale Ni... Ton Norilsk Ni. Springare.. tim Stosning..tim Mtrl.. Ton... Ludan.. tim Starmix..tim BL6..tim Reparatör..tim Har du använt P3 mask vid manuell hantering, tex upptömning och stosning? Ja Nej Har du använt handskar? Ja Nej Har du blåst dig ren med tryckluft? Ja Nej Har du rökt eller snusat? Ja Nej Övriga kommentarer: 23

24 Datum: Frågor att fylla i efter arbetsskiftets slut? Namn: Har du idag haft besvär av: Kliande och/eller svidande ögon Rinnsnuva Nästäppa Nysningar och/eller näsklåda Näsblod eller blodtillblandat slem Sveda och torrhet i svalget Heshet Pip andfåddhet och eller tryckkänsla i bröstet rethosta Förkylningssymtom med feber Har du idag tagit medicin mot allergi Om ja Vilka Nej Ja 24

25 Med anledning av en rekommendation från EU-organet The Scientific Committee on Occupational Exposure limits där det föreslogs en kraftig sänkning av det hygieniska gränsvärdet för metalliskt nickel från,5 mg/m³ (total fraktion) till,5 mg/m³ (respirabel fraktion) genomfördes yrkesmedicinska undersökningar på ett metallpulverproducerande företag där nickel hanteras. Undersökningarna talar för att det finns en ökad risk på avdelningen främst för besvär från näsan och för hosta. Luftvägssymptomen har inte kunnat relateras till nickel men det stora bortfallet i denna avgränsade undersökning gör att ett samband inte heller säkert kan uteslutas. Eftersom nickel i urin antyder att vissa individer exponeras för nivåer som kan ge hälsoeffekter på längre sikt rekommenderas en översyn av exponeringen. Arbets- och miljömedicin LUND Tel Fax E-post amm@skane.se Internet: 25