Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2003-2004 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Strömstiernaskolan Inlämnad av: Bjarne Schützer, Lina Magnusson 1

Innehållsförteckning Inledning... 3 Organisation... 3 Demokrati Delaktighet Medansvar... 5 Kunskapsutveckling... 8 Miljö Hälsa - Livsstil... 14 Samverkan för utveckling... 16 2

Inledning Strömstiernaskolan upprättar årligen skriftliga kvalitetsredovisningar som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av arbetet i på skolan. Det är vi rektorer, som i samråd med personal och skolråd, ansvarar för att upprätta skolans årliga redovisning. Redovisningarna skall främst vara ett hjälpmedel för skolans eget arbete med kvalitetsutvecklingen men även andra intressenter såsom föräldrar och politiker. De inriktningsmål som inleder de olika områdena Demokrati Delaktighet Medansvar, Kunskapsutveckling, Miljö Hälsa Livsstil samt Samverkan för utveckling är framtagna av Barn och utbildningsnämnden (BUN). De finns med i kvalitetsredovisningen främst för att läsaren skall få en snabb överblick av inriktningsmålen. Skolornas mål skall ej ses på samma sätt som inriktningsmålen utan de skall vara mera konkretiserade och gälla för den lokala skolan. Revidering av BUN:s inriktningsmålen har påbörjats under våren 2004. De åtgärder för utveckling som finns under varje område utgör skolans arbetsplan för kommande läsår. Under rubriken kunskapsutveckling och i verksamhetskortet redovisar vi preliminära siffror gällande elevernas slutbetyg i skolår 9. Kvalitetsredovisningen kommer att revideras i samband med att skolverkets siffror har redovisats. Ev kommer också andra justeringar gällande åtgärder för utveckling samt skolan mål att göras vid revideringen. Underlag för kvalitetsredovisningen Denna kvalitetsredovisning för Strömstiernaskolan redovisar skolans mål samt åtgärder som genomförts på skolan under läsåret och resultat och måluppfyllelse av dessa samt åtgärder för utveckling. Arbetslagen har rapporterat in sitt arbete i kvalitetsredovisningen och det nämns på olika ställen vad de olika arbetslagen har arbetat med. Det som rapporteras av arbetslagen är dock inte heltäckande för deras arbete med kvalitet och utveckling på skolan utan får ses som ett smakprov från de olika arbetslagen. När inget arbetslag nämns specifikt gäller det som skrivs hela skolan d v s samtliga arbetslag. Under rubriken Resultat och måluppfyllelse i varje avsnitt görs en bedömning/analys av rektorerna utifrån faktiska resultat t ex betyg, nationella prov, enkätsvar etc samt dialog med arbetslag, skolråd m fl. Underlaget för innehållet under rubrikerna Åtgärder för utveckling är idéer om förbättringar som vuxit fram under läsåret i arbetslagen, i skolråd och andra grupperingar. 3

Organisation Strömstiernaskolan har under läsåret haft 540 elever. Antal elever i skolår 7-9 har varit och i skolår 4-6 har elevantalet varit 43 elever. Arbetslag 1 Klasser: 9a, 9b och 9c. Antal elever: 63 Rektor: Lina Magnusson Arbetslag 3 Klasser: 7a, 7b och 7c. Antal elever: 53 Rektor: Lina Magnusson Arbetslag 5 Klasser: 8a, 8b och 8c. Antal elever: 73 Rektor: Lina Magnusson Arbetslag 2 Klasser: 8e, 8f,9e och 9f. Antal elever: 78 Rektor: Bjarne Schützer Arbetslag 4 Klasser: 7d, 7e, 7f, 7g Antal elever: 88 Rektor: Bjarne Schützer Arbetslag 6 Klasser: 8g, 8h, 9g och 9h.. Antal elever: 76 Rektor: Bjarne Schützer Arbetslag M (=musikarbetslag) Klasser: 4-5m, 6m, 7m, 8m och 9m.. Antal elever: 109 Rektor: Bjarne Schützer Inom resurscentrum har skolvärd, studie- och yrkesvalslärare, skolsköterska, barn- och ungdomsteam, speciallärare och elevassistenter arbetat i skolans verksamhet. 4

Demokrati Delaktighet Medansvar Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Värdegrunden skall genomsyra all verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och religion. I barnkonventionens anda skall barnens bästa vara vägledande inom hela verksamheten och i frågor rörande barn och unga skall dessa ha rätt att uttrycka sina åsikter och deras åsikter skall respekteras. Öppenhet mot samhället skall gälla. Alla föräldrar och elever skall känna sig välkomna i skolan och kunna vara delaktiga i den vardagliga verksamheten. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Förbättra och utveckla kontakterna med föräldrarna för att föräldrarna ska få bättre insyn i de dagliga skolarbetet Fortsatt arbete i skolråd, elevråd, matråd stödja eleverna i elevrådsarbetet Intensifiera arbetet och tydligare involvera eleverna med den fysiska och psykosociala arbetsmiljön bl a genom att arbeta med Västra Götalandsregionens material Arbetsmiljön i skolan Lag 2 arbetar vidare med värderingsövningar samt begreppen hänsyn och solidaritet. Lag M fortsätter att utveckla utvärdering och uppföljning av elevernas delaktighet samt ytterligare arbeta med att göra målen tydligare för eleverna Åtgärder som har genomförts Elevrådsrepresentanterna samlades i 2003-09-18 i KF salen för att välja representanter till styrelsen samt gemensamt lämna förslag på vad som behöver göras. Det resulterade i ett antal punkter ang förbättrimg av den fysiska arbetsmiljön. Uppföljning av detta arbete gjordes 2003-11-27 och vid läsårets slut. De punkter som är åtgärdade är att cafeterian har öppnats, vatten finns att dricka i cafeterian, fler bänkar och bord är inköpta till korridorerna, vissa korridorer är ommålade, det finns breakdansmattor tillgängliga rasttid samt fler spel i cafeterian. Styrelsen har detta läsår bestått av ordförande, vice ordförande, sekreterare, vice sekreterare, 4 arbetsmiljöombud och 3 ledamöter. Arbetsmiljöombuden har deltagit i den fysiska miljöronden samt nätverket för skolornas arbetsmiljö i västra Götalandsregionen. Arbetsmiljöombuden har lämnat förslag på förbättringar i den fysiska arbetsmiljön samt varit delaktiga i planeringen av elevernas arbetsmiljö. Skolrådet har haft 8 skolrådsmöten under läsåret. För skolår 8 har skolrådet tagit initiativ och varit med att genomföra en elev- och föräldramöte med rådslag om alkohol. Skolrådet 5

har engagerat sig i frågan om informationen hem till föräldrarna samt varit delaktiga i framtagandet av handlingsplanen mot kränkande behandling. Arbetslagen har arbetat med att öka elevernas inflytande, ansvar och delaktighet: Exempel på detta är att vid utvecklingssamtal i arbetslag 4 skrivs en individuell plan med varje elev, föräldrar och mentor som följs upp vid nästa termins samtal. I denna plan är elevens delaktighet i fokus. I arbetslag 1 har individuella utvecklingsplaner skapats med delaktighet från elever och föräldrar i samband med utvecklingssamtalet. Arbetslag 2 har haft planeringsbok för varje elev för att skapa delaktighet. Arbetslag 3 har arbetet med delaktighet genom loggbok och i viss utsträckning inledande elevsamtal med mentor inför utvecklingssamtal. Arbetslag 5 har arbetat vidare med delaktighet i genom målen i demokratiutvecklingsarbete. Arbetslag 6 har genomgående prioriterat ansvar och delaktighet i lärandet. Arbetslag M har eleverna och lärarna utifrån behov tillsammans planerat arbetet och särskilt arbetat med elevernas delaktighet och inflytande och ansvar. Mål Att skapa goda lärmiljöer samt elevers delaktighet och ansvar för sitt lärande. Att utveckla kontakten gentemot elever/föräldrar så att de känner sig delaktiga i verksamheten Att tydliggöra målen så att alla förstår innebörden i dessa Att individuella utvecklingsplaner skall finnas för alla barn/ungdomar Att värdegrunden genomsyrar skolans verksamhet Att lyssna och ta eleverna på allvar när de engagerar sig i frågor Resultat och måluppfyllelse Skolrådet har varit aktivt och det har funnits ett stort engagemang i frågor om föräldramedverkan, elevmedverkan och samarbete mellan hem och skola mot droganvändning. Återkopplingen från elevrådet och arbetsmiljöombuden till klassen har inte fungerat delvis beroende på att alla klasser inte haft klassrådstid. Rådslag skolår 8 om att kunna säga nej till alkohol var en metod som gav delaktighet både från elever och föräldrar. Många av arbetslagen upplever att kamratstödjarna inte synts till i verksamheten i så stor utsträckning. Utvärderingen av utvecklingssamtalen på Strömstiernaskolan visar att av de 214 som svarat på enkäten uppger 81,3% att de är nöjda med utvecklingssamtalet. Av de skriftliga kommentarer som följer med enkäten kan utläsas att föräldrarna ser brister i informationsöverföringen från undervisande lärare till mentorn. Vidare kan utläsas att föräldrarna önskar att utvecklingssamtalen ligger tidigare på terminen samt att det förekommer en tätare uppföljning av barnen/ungdomarnas kunskapsutveckling. 6

Åtgärder för utveckling Schemalagd klassrådstid för alla klasser Elevrådet synliggörs ytterligare och stärks som grupp för att ha bättre förutsättningar att påverka. Kanske ett kontor som de bemannar vissa tider Utveckla och i det koppla kamratstödjarverksamheten tydligare till övrigt arbetet som rör trygghet och trivsel på skolan. Utvecklingssamtalen bör utvecklas i en riktning som tydligare fokuserar på elevens hela utveckling, trivsel och lärande. Kunskapsutvecklingen i de olika ämnen ska vara med som en av delarna i ett utvecklingssamtal. Öppet hus för att få föräldrar på besök i skolan. Gemensamt arbete med elevernas språkbruk elever, föräldrar och skolpersonal. Tydliggöra kunskapsmålen och hur bedömning och betygssättning görs genom att med elever och föräldrar bl a på utvecklingssamtal prata om detta utifrån skolverkets. informationsbroschyr om betyg och bedömning. Arbetslagen utvecklar bra rutiner för dokumentation och förberedelse inför utvecklingssamtalen. T ex arbetslag 6 planerar att använda en loggbok som redskap i kontakten med föräldrarna. Arbetslag 3 planerar att ha mentorsamtal 1-2 ggr /månad. Detta är särskilt viktigt att ha dessa inledande elev-mentor samtal inför utvecklingssamtalen då också loggboken och portfolien ses över. 7

Kunskapsutveckling Av inriktningsmålen lägger vi tyngdpunkten på: Goda kunskaper i kärnämnena (svenska, matematik och engelska) skall ge eleverna en stabil grund för ett livslångt lärande. Målet skall vara att alla elever i grundskolan skall erhålla minst godkänt betyg i kärnämnena. Barn och unga skall ges stimulans till att utveckla ett språk med en mängd uttrycksformer som redskap för kommunikation, personlighets- och livsutveckling. Utbildning och kultur hänger ihop och därför skall musik, bild, drama, dans, litteratur och fritt kreativt skapande vara delar av skolarbetet tillsammans med övrigt lärande. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Ständig uppföljning, utveckling och utvärdering av elevernas lärande i 1-20 års perspektivet. Möta eleverna på deras kunskapsnivå. Arbeta med fortsättningen på dialogprojekten Språket ett redskap för att utveckla kunskaper i alla ämnen. Arbeta med stegvis i de yngre åldrarna och ART i de äldre åldrarna: Metoderna tränar elevernas känslomässiga och sociala förmågor. Ytterligare förbättra övergångarna mellan skolor genom t ex införa en enhetligt elevmapp som följer eleven genom skolan. Arbeta med tidiga insatser. En fungerande struktur och ett fördjupat arbete i ämnesgrupper på Strömstiernaskolan och via dessa ämneskonferenser brygga över till pedagoger på förskola och F-6 och gymnasiet. En metod för dokumentation av elevernas läsutveckling ska kopplas till elevmappen. Åtgärder som har genomförts Förbättringarna i övergången mellan skolår 6 och 7 samt skolår 9 till gymnasiet Kompetensutveckling inom satsningen språket som ett redskap för lärande. En ART-utbildning för c a 8 elever har genomförts under vårterminen. ART står för Aggression replacement training och är en metod som tränar ungdomars känslomässiga och sociala förmåga. Regelbundna ämneskonferenser samt gemensamma ämneskonferenser F-9 alt. F - Gy har genomförts i Ma, Eng, So, Id, Slöjd. Arbete med förbättrad dokumentation av elevernas kunskapsutveckling har skett i alla arbetslag. Exempel på det är att vid utvecklingssamtal i arbetslag 4 blir elevens resultat och måluppfyllelse dokumenterat av lärare i de olika ämnena. Ett kontrakt skrivs av 8

eleven och följs upp kommande möte. Ständigt arbete sker med elever som har svårigheter med kunskapsutveckling. Arbetet med språket som redskap för lärande i alla ämnen har fortsatt i alla arbetslag dels genom kompetensutveckling (b l a läsutvecklingsschema =LUS) och t ex i arbetslag 6, som har prioriterat språket och arbetet med b l a begreppsutveckling och mycket läsning av skönlitteratur och i arbetslag 3, som har arbetat med språket i alla ämnen genom att lära eleverna betydelsen av instruktioner skriftligt och muntligt. Studieteknik och reflektion i samband med läxor, prov och egna arbeten har diskuterats klasserna. Läsutvecklingsschema har används för uppföljning av samtliga elever och för att stödja varje elev utifrån individuella förutsättningar. I arbetslag M har eleverna arbetat med tema där flera ämnen integrerats. Språkligt användes svenskan som grund för NO-och SO studierna genom undervisning i studieteknik och träning av faktasökning via litteratur och dator. I arbetslag 2 har eleverna arbetat med att skriva loggbok att användas i alla ämnen. Arbetslag 5 har fortsatt sitt arbete med måluppfyllelse gällande värdegrund och kunskapsutveckling, som under skolår 7 baserats på gemensamt arbete och i skolår 8 fokuserats mer på elevernas personliga demokratiutveckling med val av b l a arbetssätt. Arbetslag 1 har arbetat med elevernas ansvarstagande och sociala mognad för att nå längre med avseende på kunskapsmålen. Mål Alla elever skall ha lika rätt till undervisning av hög kvalitet. Elevers nyfikenhet och intresse skall påverka undervisningens innehåll och arbetssätt. De skall kunna påverka det som ligger framför dem i form av arbete, redovisningar och prov. Undervisningen skall vara individuellt anpassad och ta sin utgångspunkt i elevens förståelse. 9

Resultat och måluppfyllelse Resultat från de nationella proven Antal godkända elever i nationella proven skolår 9: Antal elever totalt: 154 Antal elever som deltagit Antal elever som uppnått målen i sv. Svenska Andel elever som uppnått målen i sv. av de som deltagit Andel elever som uppnått målen i sv. av totalt antal elever VT 2004 VT 2004 VT 2004 VT 2004 Prov A 148 139 94% 91% Prov B 95 91 96% 59% Prov C 96 88 92% 58% Antal elever som deltagit Antal elever som uppmått målen i eng. Engelska Andel elever som uppnått målen i eng. av de som deltagit Andel elever som uppnått målen i eng. av totalt antal elever VT 2004 VT 2004 VT 2004 VT 2004 Prov A 147 138 94% 90% Prov B 115 100 87% 65% Prov C 148 134 91% 87% Antal elever som deltagit Antal elever som uppmått målen i ma. Matematik Andel elever som uppnått målen i ma. av de som deltagit Andel elever som uppnått målen i ma. av totalt antal elever VT 2004 VT 2004 VT 2004 VT 2004 144 127 89% 83% 10

Antal elever i skolår 9 som ännu inte nått målen för godkänt i respektive ämne VT 99 VT 00 VT 01 VT 02 VT 03 VT 04 Antal elever 105 129 121 115 141 154 Bild 0 2 1 1 9 6 Engelska 1 4 12 4 12 16 Hemkunskap 0 2 7 10 12 2 Idrott 8 13 16 9 17 12 Matematik 7 11 9 12 18 18 Musik 0 8 3 5 16 6 No-ämnen 0 0 Biologi 4 19 14 16 21 13 Fysik 6 11 14 7 18 10 Kemi 7 20 14 7 35 12 So-ämnen 0 1 Geografi 5 7 7 1 17 9 Historia 2 5 8 1 19 9 Religion 2 9 7 1 20 10 Samhällsk 5 8 11 1 20 9 Slöjd 0 6 0 7 8 7 Svenska 4 5 5 4 14 7 Teknik 4 5 0 4 11 18 11

Sju år har det nya betygssystemet verkat med slutbetyg i skolår 9. Antal elever Antal elever ej behöriga till nationellt program Andel elever i Strömstad som erhållit betyg i alla kärnämnen (sv, eng, ma) Andel elever i hela riket som erhållit betyg i alla kärnämnen (sv, eng, ma) Andel elever i Strömstad som ej nått målen i ett eller flera ämnen.(all a ämnen) Andel elever i hela riket som ej nått målen i ett eller flera ämnen. (alla ämnen) Genomsnittligt meritvärde för elever i Strömstad Genomsnittligt meritvärde för elever i hela riket 1998 105 12 88,6% 91,4% 22,9% 20,4% 190,1 201,2 1999 105 7 93,3% 90,0 % 21,9% 22,7% 198,0 202,1 2000 128 11 91,0% 89,0 % 27,0% 23,0% 197,0 203,0 2001 121 15 87,6% 89,1% 28,9% 25,9% 211,8 202,9 2002 115 13 87,8% 89,4% 32,2% 25,5% 202,8 202,8 2003 141 24 83,0% 89,9% 33,3% 24,2% 194,2 (motsv 205,4 2004 154 23 85,1% Prel 25% prel.197) Prel 218 Analys av resultat och måluppfyllelse avseende kunskapsutveckling Eleverna på skolan har blivit duktigare på att ta ansvar för sitt lärande och vara delaktiga i sin kunskapsutveckling. Detta har lett till att de i större utsträckning strävat efter att nå målen G, VG och MVG. Det preliminära genomsnittliga meritvärdet för eleverna som slutat 9:an är troligtvis det högsta sedan det nya betygssystemet infördes. Den preliminära uträkningen är baserad på alla 17 betygen i slutbetyget. Skolverkets siffror baseras på de 16 bästa betygen. Dock kan uträkningen avseende 17 betyg 2004 (218) jämföras med motsvarande för 2003 (197). Vidare har andelen elever som ej nått målen i alla ämnen sjunkit från 33,3% (2003) till preliminärt 25%. Detta innebär att trefjärdedelar av alla elever har nått målen för minst G i alla ämnen. Andelen elever som erhållit betyg i alla kärnämnen (sv, eng, ma) och därmed är behöriga till nationellt program på gymnasiet har ökat något från 83,0 % 2003 till 85,1% i år. 12

En ökning med 4 % detta år gällande elever som erhåller betyg i B- språk finns, men fortfarande är det ett flertal elever, ca 30%, som ger upp studierna i franska, tyska eller spanska i skolår 8 eller 9. En av orsaker till de resultatmässiga förbättringarna avseende niornas slutbetyg är dessa elever var bättre förberedda inför skolår 7. En annan orsak är elever som av någon anledning inte klarat målen i skolan har olika metoder prövats för att möta deras behov med hjälp av resurser i arbetslaget eller resurscentrum. Tidiga insatser och samverkan med speciallärare, resursskolan Kompassen, Barn och ungdomsteamet, skolhälsovården etc har gett resultat. Ytterligare en orsak är det skett ett medvetet arbete i alla arbetslag att möta varje elev där han eller hon befinner sig i sin kunskapsutveckling. Det kan också haft betydelse att Strömstiernaskolan under detta läsår haft en stabilare personalstyrka och att tillgången på behöriga lärare även för vikariat varit bättre. De obehöriga lärare som arbetat under läsåret har haft god kompetens och lång erfarenhet. Åtgärder för utveckling Fortsatt arbete med språket som ett redskap för lärande i alla ämnen. Arbetslag 3 jobbar med språket som redskap för inlärning i alla ämnen utifrån de tre punkterna instruktion, studieteknik och reflektion samt individualisering och dessa tas upp i samband med utvecklingssamtalet. Arbetslag 2 vill samla SO/NO ämnena och integrera dessa ämnen som kärnan i kommande tema. Tydliggöra kunskapsmålen och hur bedömning och betygssättning görs genom att med elever och föräldrar bl a på utvecklingssamtal prata om detta utifrån skolverkets. informationsbroschyr om betyg och bedömning. Ämnesgrupperna på Strömstierna träffas regelbundet och arbetar med frågor om elevernas kunskapsutveckling, kriterier, bedömning. Fortsatt utveckling av bra rutiner för övergångar skolår 6 till 7 samt skolår 9 till gymnasiet. Tidiga insatser när elever visar svårigheter i skolarbetet samt utveckla strukturen i elevvårdsarbetet. Utveckla dokumentationen av elevernas lärande och också informationsöverföringen mellan lärare och mellan mentor och föräldrar samt förbättra utvecklingssamtalen och den vardagliga kontakten i form av veckovis information med föräldrar/vårdnadshavare. Till exempel kommer arbetslag 6 använda ett utvärderingsformulär för att förbättra utvecklingssamtalen samt arbeta vidare med portfolie för att få ett mer givande utvecklingssamtal.. Arbetslag 5 fortsätter sitt arbete med måluppfyllelse utifrån värdegrunden och kunskapsutvecklingen och med fokus i skolår 9 på att utveckla elevernas egna ansvar för tänkande och handlande. Arbeta för att B- språket startar i skolår 6. Utveckla IT som ett redskap i lärandet. 13

Miljö Hälsa - Livsstil Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Värdegrunden skall genomsyra all verksamhet inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Med detta menar vi att ömsesidig respekt för rättigheter och skyldigheter skall prägla umgänget mellan alla individer i verksamheten oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och religion. Vi skall ha en drogfri skola och verksamheten skall arbeta för att alla elever skall våga ta ställning mot droger (alkohol, narkotika, tobak, snus) och mobbning, rasism och andra hot mot deras utveckling. Alla inom verksamheten skall vara uppmärksamma och reagera på kränkande och nedvärderande uppförande och tilltal. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Fortsatt arbete för att förhindra och stoppa kränkande behandling och mobbning. På Strömstiernaskolan utbilda personal i och arbeta med ART. ART står för Aggression Replacement Training och är en metod som tränar ungdomars känslomässiga och sociala förmåga. Fortsatt arbeta med kill- och tjejgrupper Utbilda en ny grupp kamratstödjare Fortsatt uppmuntra till fysisk aktivitet Arbetsmiljöarbete utifrån Västra Götalandsregionens materiel Arbetsmiljön i skolan Lag 3 och Lag 4 tar emot 7:or som har valt att vara med i en satsning på Idrott och hälsa, vilket innebär att de eleverna har Idrott och hälsa 5,5 timmar per vecka. Ständigt arbeta med värdegrunden Åtgärder som har genomförts Handlingsplanen mot kränkande behandling har reviderats i samverkan med elevrådet och skolrådet Skolan har varit aktiv i nätverket om arbetsmiljöfrågor i skolan i Västra Götalandsregionen. Arbetet med att minska buller i skolmiljön har fortgått under läsåret. Antimobbningsgruppen har utökats med fler medlemmar Kamratstödjarutbildning har genomförts i samarbete med Hjulstaskolan Team Smart har introducerats för de nya 7:orna. En Miljö-Hälsa-Livsstilsvecka har genomförts i mars. Veckan innehöll friluftsaktiviteter, frukost, fysisk aktivitet varje dag, uppsnyggning av ute och innemiljö, värdegrundsfrågor behandlades etc. Föreläsning om främlingsfientlighet och rasism för personal har genomförts. Samma kväll har föräldrar inbjudits till föreläsning. Några av personalen har fått utbildning i att arbeta med metoden ART. Några av personalen har gått utbildning i hälsokällans regi om livskunskap. 14

Rektorerna och arbetsmiljögruppen, som består av en lärare från varje arbetslag, har deltagit i kommunens miljöutbildning och arbetat med tankar om en hållbar skola. Det handlar om att arbeta för att värna människan och miljön i skolan, skapa en god fysisk arbetsmiljö inne och ute på skolgården samt arbeta med för att skolan ska vara en trygg och harmonisk arbetsplats för elever och personal. En sluta röka -grupp för elever har bildats på skolan. Skolrådet har tagit initiativ att genomför föräldramöte/rådslag om alkohol för alla elever och föräldar i 8:an. En ART- utbildning för c a 8 elever har genomförts under vårterminen. ART står för Aggression replacement training och är en metod som tränar ungdomars känslomässiga och sociala förmåga. Lag 3 och 4 har genomfört idrottssatsning. De elever som inte valt extra idrott har promenerat regelbundet c a 1 timme /vecka. De har dessutom fått laga frukost, pratat om matvanor, sömnbehov och studieteknik. Skolsköterskan har genomfört hälsosamtal med alla 7:or och funnit att eleverna som valt idrottssatsning b l a har bättre matvanor. Cafeterian har öppnat och utbudet ska vara sådant att eleverna inspireras äta nyttiga mellanmål. Skolans mål Arbetsmiljön skall vara inspirerande och lustfylld samt möjliggöra aktiviteter i olika konstellationer. Alla inom verksamheten skall vara uppmärksamma och reagera på kränkande och nedvärderande uppförande och tilltal. Arbetet mot kränkande behandling och mobbning ska fortsatt prioriteras, liksom arbetet för ett bättre språkbruk. Alla i verksamheten skall uppmuntra och arbeta för att eleverna väljer en hälsosam livsstil och värnar om miljön samt aktivt tar ställning för en god psykisk och fysisk arbetsmiljö i skolan. Resultat och måluppfyllelse Vi har under läsåret haft fokus på olika miljö, hälsa och livsstilsfrågor. Arbetet med handlingsplanen för kränkande behandling i arbetslag, skolråd och antimobbningsgrupp är en bra bas för vidare arbete och utveckling av handlingsplanen. I trivselenkäten framgår att de flesta elever trivs bra i skolan. De framgår av trivselenkäten att det förekommer otrevliga kommentarer och klotter och att det är mycket småbråk i korridorerna. Det har förekommit fall som antimobbningsgruppen har arbetat med under läsåret. Inga nya mobbningsärenden kom upp i samband med trivselenkätens fråga om detta. I samtliga ärenden som antimobbningsgruppen arbetat med har mobbningen upphört. Två klasser i nian har genomfört arbetsmiljöenkäten. Detta var ett test av enkäten inför att alla klasser genomför den nästa läsår. Arbetet med att minska bullernivåerna har resulterat i att ett byte av ridåväggen har gjorts i idrottshallen samt att trä-och metallslöjdsalarna byggs om för att skilja bort ljudalstrande verksamhet. Idrottssatsningen har haft mycket positiv påverkan på eleverna. Många elever tyckte att temaveckan om Hälsa, miljö och livsstil var positiv. 15

Åtgärder för utveckling Arbetet med en hållbar skola ska starta upp för att pågå under en längre tid. Och det innebär en fokusering på frågor som rör välmående för elever och personal, trivsel, trygghet, god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Elever och personal ska genomföra arbetsmiljöenkäter och det systematiska arbetsmiljöarbetet ska fortsätta. Team Smart introduceras för nya 7:or, rådslag om alkohol görs för 8:orna och deras föräldrar och för 9:or med föräldrar visas filmen Brandstegen. Ett tema med Miljö, hälsa,livsstil planeras. Utveckla handlingsplanen mot kränkande behandling att även omfatta språkbruk, klotter och skadegörelse. 16

Samverkan för utveckling Av inriktningsmålen skall särskilt beaktas: Med barns och ungas behov i fokus skall samverkan ske mellan arbetslag, över sektorsgränser, över förvaltningsgränser och över gränser till andra verksamheter, som arbetar med barn och unga. Åtgärder för utveckling från föregående års Kvalitetsredovisning Stärka samverkan mellan arbetslagen på Strömstiernaskolan Ytterligare arbeta med samverkan utifrån en helhetssyn 1-20 år i Strömstad kommun Tillsammans med skolrådet på Strömstiernaskolan utveckla former för bra kontinuerlig kontakt med föräldrarna om det dagliga arbetet Åtgärder som har genomförts Regelbundna ämneskonferenser samt gemensamma ämneskonferenser F-9 alt. F - Gy har genomförts i Ma, Eng, So, Id, Slöjd. Gemensamt visionsarbete för hela skolan har påbörjats under kompetensutvecklingsdagar i augusti och januari Skolan har deltagit i nätverk om arbetsmiljön med skolor i regionen Samverkan med resurscentrum sker ständigt både avseende stöd till enskilda elever och i förebyggande arbete. Samverkan mellan gymnasiet, övergången har utvecklats Samverkan mellan skolår 6 och skolår 7, ett nytt dokument för överlämnande har används för första gången Arbetsmiljögruppen bestående av 1 lärare från varje arbetslag har arbetet med för skolan gemensamma arbetsmiljöfrågor. Skolans mål Ökad helhetssyn och samverkan hos all personal som möter barnen avseende bemötande, förhållningssätt och lärande. Samverkan mellan arbetslag, skolor, samhälle etc ska öka. Resultat och måluppfyllelse Möten i grupper över laggränser t ex ämneskonferenser har påverkat samverkan mellan arbetslagen positivt. Samverkan i grupper om arbetsmiljön har resulterat i förbättrad fysisk miljö i idrottssal och slöjdsalar med avseende på buller. Åtgärder för utveckling Hitta fler och nya former för samverkan mellan arbetslag. Skapa handlingsplaner för skolan vid olika händelser för att skapa tydlighet vad gäller var ens ansvar och roll. Ingå i ett aktionslärande nätverk i kopplat till Högskolan i Borås. Aktionslärande är en metod som syftar till att på ett systematiserat sätt lära av varandra. 17

Verksamhetskort Strömstiernaskolan skolår 4-9 Brukare 2001-02 2002-03 2003-04 Medarbetare 2002-03 2003-04 Index nöjd elev/förälder (skala 1-10) Index nöjd förälder Utvecklingssamtal (Nöjd =4-5, på skala 1-5) 85,4% 81,3% Ekonomi 2001 2002 2003 *Undervisn.kostn/ elev 33 634:- 35 154:- *Lärom.kostn. / elev * 176:- * 281:- Index nöjd medarbetare Skala 1-6 Andel Lärare (Heltidstj.) med ped. utbildn. (6,7/42) 83,9% (1) (5,7/42) 86,4% (2) 4,9 (8,5/44) 81% (3) (3,5/44) 92%(4) (1) =6,7 tjänst, obehöriga vikarier för personal med ped. utbildning och vakanta tj. (2) = 5,7 tjänst obehöriga vikarier på vakanta tj. (3) = 8,5 tjänst obehöriga vikarier för personal med ped. utbildning och vakanta tj. (4)= 3,5 tjänst obehöriga vikarier på vakanta tj. Verksamhet och processer Andel behöriga till gymnasiet Genomsnittligt meritvärde Lokalkostnad / elev 15 318:- 13 752:- Resultat nationella prov: Totalkostnad / elev 49 129:- 49 186:- Svenska Totalkostnad skola 21 764 000:- 24 003 000:- Matematik 2001 02 2002-03 2003-04 87,8% 202,8 83,0% 85,1% 194,2 Prel. 218 A: 84% B: 82% C: 91% A: 91% B: 59% C: 58% 62% 83% Ant. elever 443 488 Engelska A: 76% B: 84% C: 85% A: 90% B: 65% C: 87% * Läromedelskostnad/elev är större än siffrorna ovan då det dessutom centralt har funnits ett konto på ca: 600.000:- för grundskolan 18