Föreläsning I: Handelns digitalisering ch hur den påverkar företagen (27.11.2014) Emma Hernell Olssn ch Håkan Strömmer från United Minds berättade m: knkurrensen har ökat, knsumenterna har makten. De avgör var ch hur de vill handla. Tjänster blir allt viktigare, även för företag sm säljer varr. Orsaken är att kunderna är mer villiga att betala för tjänster. Det är här man hittar bättre marginaler. Viktigt att samarbeta för att erbjuda tjänster. Ett litet företag kan inte göra allt, men hittar man vilka tjänster kunderna vill ha så kan man ckså hitta samarbeten med företag i den branschen. Exempelvis en bygghandelsföretag sm sålde en dörr till ett visst pris. Köpte man samma dörr med hemleverans var priset högre. Samma dörr, leverarad ch mnterad betingade ett ännu högre pris. Ändå vill många ha dörren färdigt mnterat. Våga erbjuda tjänster ch ta betalt för dem. Föreläsning II "Varför digitalisera?" (23.1.2015) Ökad digitalisering underlättar för kunden ch det ger bättre service. Alla kan öka sin digitala närvar avsett strlek. Lara Darby från Guldviva berättade m deras digitala resa ch Fredrik Lindqvist från Mjuk & Len m hur de arbetar digitalt idag. Två saker std ut: 1. Välj din ambitinsnivå tidigt. Ska hemsidan endast visa dina prdukter eller ska du sälja? Ska den vara ett skyltfönster eller en hel butik? Ska du arbeta med den själv eller ska du ta hjälp av någn? Fundera över detta tidigt, eftersm du då slipper "göra m" senare. Därmed sparar du tid ch resurser i längden. 2. Var nga med att välja leverantör. Ditt digitala försäljningssystem kmmer med tiden att innehålla all infrmatin m dina kunder. Den infrmatinen behöver du ch den kan vara svår att föra över till ett annat system. Se därför till att anlita en leverantör du kan lita på från början. Fundera på: Har leverantören en gd förståelse för din bransch? Helst ska de ha en bakgrund i branschen. Har leverantören möjlighet att anpassa systemet efter dina önskemål? Utveckling sker hela tiden ch ditt tppmderna system kmmer att behöva uppgraderas i framtiden. Har du en bra dialg med leverantören? Du kmmer att ha mycket kntakt. Välj leverantörer/samarbetspartners sm du trivs med.
Föreläsning III "Marknadsföring på Internet" (10.2.2015) Föreläsningen finns på Yutube, men vi hade tyvärr stra prblem med ljudet. Efter paus (från ca 1.49) fungerar det bättre. Det finns många plattfrmar att marknadsföra sig på digitalt (på Internet). Föreläsaren Anne- Lie Lkk underströk att man bör inleda sin marknadsföring med en väl genmtänkt strategi. Ta reda på kärnan i ditt företag. Vad tillför du för nytta? Vad gör ditt företag intressant för kunderna? Därefter funderar du över VAR dina kunder befinner sig. Gör "persnas" dvs ta fram generella kundtyper sm karaktäriserar dina vanligaste kunder. Namnge dem gärna. Desa hjälper dig förstå kunderna ch paketera dina prdukter. En knkret "persna" hjälper dig lösa kundens prblem. Lär känna de digitala kanalerna sm du trr dina kunder använder. Börja med att skapa en privat prfil. När du känner dig bekväm, skapar du en företagsprfil. Scala medier Det finns många sciala medier. Du kan inte vara överallt m du är ensam. Använd samarbetspartners eller välj de kanaler där dina kunder befinner sig. Var finns de? Testa lika kanaler så får du se! Facebk Det sciala mediet. Här skriver du statusar, lägger upp bilder, filmer eller delar länkar. Man kan chatta i öppna eller slutna grupper eller på större cmmunity-sidr. Observera att du är en av 1 miljard användare! Dina inlägg visas inte åt alla. Företagssidr har speciellt svårt att nå ut ch många företag behöver köpa sig synlighet via annnser. Facebk-annnser kan dck vara effektiva m man hittar rätt "tn" (språkligt) ch har en intressant prdukt. Ggle Plus Ggle+ påminner m Facebk. Du skriver statusar, lägger upp bilder, filmer eller delar länkar. Du chattar i öppna eller slutna grupper. Det har många användare, men inte lika många aktiva användare. Fördelen är att m du använder Ggles tjänster annars har du allt samlat här. Twitter Twitter är en mikrblgg där du får skriva 160 tecken. Du kan länka ch lägga upp bilder. Nyckeln till Twitter-flödet är "hashtaggar". Du lägger till en hashtag genm att använda #tecknet ch därefter skriva ett eller flera rd. T.ex. #digitalimera. Instagram Här lägger du upp bilder sm sedan kan gillas eller kmmenteras av användarna. Du kan hashtagga men inte att länka. Det för dck med sig att användarna stannar på Instagram. På Instagram är det viktigt att hålla samma stil i bilderna. Den sm lägger upp bra bilder kan få många följare ch uppmärksamma. Pinterest
Pinterst är en anslagstavla där du samlar bilder ("pinnar dem"). Det är i sin tur länkar till andra sidr. Pinterest tillför inspiratin ch för webbutiker har man knstaterat att besökare sm kmmer från Pinterest handlar mer än besökare från andra websidr. Linkedin Linked in är ett nätverk där du samlar ditt CV ch dina affärskntakter. Här diskuteras prfessinella ärenden ch jbb. Du kan ange kunskaper på din prfil sm sedan arbetsgivare kan använda för att söka kmpetenser. I USA ch inm IT-branschen är Linkedin ett rekryteringsverktyg. Det börjar sprida sig till andra länder ch branscher. Publicering på sciala medier När man ska uppdatera på sciala medier finns det några saker att tänka på. Innehåll. Inventera ch fundera över vad du vill berätta. Skriv upp vad du kmmer på under kreativa dagar, eftersm det även kmmer dagar när du inte vet vad du ska uppdatera. Innehåll kan vara: fakta rmantik mässr, utbildningar, smmarvikarier, nya prdukter/tjänster, rer nyheter tips, guider lista gda/dåliga exempel peka på trender visa på "best practice" kllegr, partner, kunder Tnalitet. Hur du skriver är en del av varumärket ch vilken digital kanal du använder påverkar varumärket. Om ni är ett större företag med fler sm uppdaterar, är det viktigt att man använder samma tnalitet berende vem sm skriver. webbplatsen - infrmativt, enkelt, krtfattat blgg - vardagligt, inspirerande, engagerande facebk - rlig, inspirerande, kaxig MEN alltid krrekt! ggle Plus - kunskap, fakta twitter - kaxigt, prvkativt instagram - mjukare, familjär linkedin - prfessinellt, krrekt ch ibland inspirerande Bilder. Bilder är viktiga på sciala medier. Uppdateringar med bilder delas ftare ch får större uppmärksamhet. bra bilder med kvalitet når ut, dåliga bilder ger dåligt rykte. ta bilder på sådant sm flk känner igen, delas mer frekvent. fånga intresse, nya vinklar. låt flk tagga (=ange vilka persner sm ses på bilden) spara bra bilder i en särkild mapp för senare bruk. Det har du nytta av i andra sammanhang. Länkar. I nästan alla digitala kanaler kan man lägga länkar. Företag använder fta detta för att styra trafik till egna webbsidan. länka relevant material för ditt företag. länka direkt till den undersida sm du vill att kunden ska se. Om du har en kampanj ch endast länkar till första sidan, är det str risk att besökaren tappar intresset. kntrllera bilden när man länkar från din websida. Kmmer rätt bild upp direkt? Digital strategi Trts alla sciala medier ch lika digitala kanaler, var Anne-Lies budskap att websidan är navet. Den kan du kntrllera ch själv bestämma hur ditt företag ska presenteras.
Övriga digitala kanaler kan man snarare se sm kmplement, sm ska styra trafik till din websida. Avslutande tips: Gör en publiceringskalender för nyår, påsk, midsmmar, regn, värme, mässr, event, säsnger etc. Finns verktyg för detta på nätet (t.ex. trell.cm) Klla statistiken. Vilka kampanjer eller inlägg gav mycket uppmärksamhet? Det finns många digitala kanaler ch du kan inte vara i alla. Var finns knkurrenterna ch vad gör de? Var finns de inte... Digital marknadsföring tar tid. Du måste priritera, kanske köpa in hjälp. De sciala plattfrmarna ändrar ckså sina inställningar ch användargränssnitt. Viktigast är att du tar dig tid ch gör en digital strategi för ditt företag. Den är grunden till allt. Föreläsning IV "E-handel & betalningslösningar" (04.03.2015) E-handel Urban Lindstedt gav många värdefulla insikter kring e-handel ch täckte flera viktiga mråden. Först ch främst måste du förhålla dig till e-handel avsett m du tänker starta en nätbutik eller ej. Kunder läser in sig ch jämför priser på nätet ch ser ingen anledning att betala mer för varr i fysisk butik än på nätet.nätnärvar stärker den fysiska butiken. Mycket större andel kllar på nätet ch handlar i butik, istället för att klla i butik ch sen handla på nätet. Nätbutik handlar i större utsträckning m att marknadsföra sig på nätet. Sm e-handlare måste man ckså förhålla sig till några stra företag. efter dem. Ggle, styr den digitala världen. Många e-handlare anpassar sig Facebk, en annan del digitala världen. Vissa företag överger FB. Men de kmmer starkt mbilt! Amazn.cm den största nätbutiken i världen. Tjänar på att andra e-handlare använder dem sm e-handel. De skruvar ch ändrar i villkren hela tiden ch det får man acceptera ch anpassa sig till.
Att ha en mbilanpassad sajt är ett krav idag för att ha en chans att lyckas. Nrsk statistik gör gällande att 38% av besöken till nrska sajter kmmer från mbiler. Sm utvecklingen ser ut idag kmmer mbilen att inm ett par år vara den viktigaste e-handelsplattfrmen. Språket på hemsidan, styr vilket land kunderna uppfattar att företaget har sitt säte där. Viktigt att ha lkalt FO-nr, rg.nr. Du måste översätta hemsidan! Naivt att tr att engelska räcker. Man måste anpassa/översätta till varje enskilt land. Vad ska man sälja? Mdebranschen är ett strt segment inm e-handel. Hård knkurrens gör lönsamheten låg. Nischad inriktning har större chans att klara sig än stra mfattande e-varuhus pga. redan etablerade sajter. För sent för media! I takt med att media mer ch mer övergår till digitala frmat i frm av streamade tjänster ch e-böcker är fysisk media ett sluttande plan. Cd/dvd allt mindre marknad. CDON bruttmarginal 13% Hemelektrnik växer snabbt. Mat hetare än någnsin! Snabb tillväxt, strt nytänk. Kräver stra vlymer. Undersök nischerna! Vilken prdukt/bransch är inte digitaliserad? Hitta någt vid sidan m där man tjänar pengar. Service, försäkringar, tex. en bensinmack tjänar pengar på krvförsäljningen ch inte på bensinen. Trender inm e-handel Mbilen! Plattfrmen måste vara mbilanpassad. Välj en sm har det. Glbaliseringen! Man har talat länge m det, men det är nu det händer. Marknadsplatser, sälj via befintliga sajter (Amazn, Ebay etc.) Lättare att nå kunder innan man är etablerad. E-handlare startar fysiska butiker Vad krävs för att lyckas? Kunskap m hur e-handel fungerar Kunskap m digital marknadsföring Marknadsanalys Kunskap m sitt prduktsrtiment Kapital Hårt arbete, åtminstne de första åren. Lägga in bild ch text åt 300-2000 prdukter är MYCKET arbete. Att välja e-handelssystem E-handelsplattfrm Affärssystem Betalväxel Fakturaleverantör Inlösenavtal med bank/krtbetalningar
Transprtadministrativt system Lgistikleverantör Alla är lika aktörer sm du måste kntakta ch sluta avtal med. Dlda kstnader Ju billigare man väljer, dest fler begränsningar finns det. Dyrt att byta/utveckla. En dåligt fungerande plattfrm => tappar försäljning. Kunder kmmer ej tillbaka. Marknadsföringen. Hur syns du i bruset Det finns en missuppfattning m att det är billigare att handla på nätet. Det är svårt att få täckning för frakt ch att ha e-handel är arbetsdrygt. Det finns gratis plattfrmar (tictail.cm, WCmmerce, Magent, textalk.cm) att börja med. Bestäm din målsättning Fastna inte i tekniska detaljer. Gör en kravspec Skapa en shrtlist Kraven Möjlighet att kppla ihp med andra system Betallösningar för DIN marknad Supprten livsviktig! Prblem kmmer att uppstå hela tiden. Mbilanpassad viktigt! Enstegskassa Utvecklingsplaner Betalningslösningar Eric Håård från DIBS gav en inblick i lika betalningslösningar ch trender. I Finland är det mest ppulärt med direktbetalningar (mt bank) ch i övriga Nrden är krt vanligast. Lkalt betalsätt erhört viktigt. Säker betalning uppfattas lika i lika länder. Knsumenter säger sig handla på nätet därför att det är enklare, bättre jämförbarhet ch lägre priser. En str del av avbrutna köp på nätet, berr på betalsättet. Man måste anpassa sig för mbila betalningar. Alla åldersgrupper handlar med smartphne/surfplatta Fler kmmer från smartmbiler än surfplattr (för att den var närmare vid köptillfället). Enkelt att betala
Mbilepay (Danske Bank/DIBS) - Registrerar krtet, betalar med PIN-kd. Masterpass - bygger på Mastercards infrastruktur. Kan lägga in VISA, DINERS etc. Lagrat krt - abnnemangsbetalning Föreläsning V "E-handel på exprt" (16.4.2015) Sätt upp en tydlig ch realistisk exprtstrategi Faktrer sm påverkar valet av nya e-handelsmarknader Mgnad Efterfrågan & knkurrens Knsumentbeteende ch trender Förbud, restriktiner ch prduktkrav Tullar & avgifter Lgistiklösningar Omnikanal - kunder handlar via integrerade fysiska ch digitala kanaler E-handel skapar nya förutsättningar ch frågeställningar Webshpen är främsta säljkanal Små försändelser till flera marknader B2C - Detaljhandel från lkal till glbal Lkal anpassning vid internatinell nlineförsäljning Etablering ch registrering Finns det krav i landet? Estland, Finland, Tyskland kräver lkal etablering för att få registrera lkala tppdmäner (.ee,.fi,.de) Danmark kräver lkal registrering för att kunna använda Dankrtet sm betallösning Betal- & leveranslösningar Välj betalningslösning efter vilket land sm avses Erbjud lika trygga betallösningar så handlar kunderna mer Leveransvillkr, hur snabbt förväntar sig knsumenten prdukten? I Nrden likväl sm i de flesta länder i EU gäller 3-5 dagar. Större tlerans i Nrden. Ta reda vilka lgistiklösningar det finns Tull- & mmsregler Inm EU, intern skattegräns (Åland, Kanarieöarna) Prduktanpassning Instruktiner ch varningstexter ska översättas. Det är lika varningar i lika länder. Förpackningsregler. Att packa på rätt sätt skyddar prdukten. Måste prdukten ha certifiering eller märkas på nåt sätt? Webbguide för prduktkrav inm EU: http://eurpa.eu/yureurpe/business/index_en.htm Certifieringar Ökat förtrende med certifieringar i de länder man pererar, ex. tryggehandel.se Köpvillkr Infrmatinskrav på webbshpen Tydliga besked m leveransvillkr, kstnader ch leveranstid Ångerrätt
Returregler Datalagring av persnuppgifter Lgistik ch e-handel Välj inte lgistikleverantör enbart på pris IT-frågan är central - infrmatinen måste flyta, kunden måste få infrmatin under tiden sm varan transprteras Lgistikfirman representerar er i kundens ögn Krav på krta ledtider Hur hantera returer? Återimprt är fritt från tull eller tullnedsatt, men måste kunna redvisas. Egen eller utsurcad internlgistik Mät ch följ upp vad frakter egentligen kstar Dkument, tull- ch mmsregler vid e-handel Många aktörer inblandade: Myndigheter, säljare/leverantör/exprtör, köpare/mttagare/imprtör, transprtör, försäkringsblag, banker, internatinella rganisatiner Vid en försäljning av varr från Åland till en köpare inm eller utanför EU ska ingen mms påföras Vid exprt från Åland till Finland kan ett förenklat beskattningsförfarande tillämpas Krav på att kunna styrka exprten Samma mmsregler gäller vid exprt till privatpersner sm näringsidkare Elektrnisk exprtdeklaratin ska lämnas vid exprt till annan EU-medlemsstat eller tredje land Om en vara understiger 1 000 eur finns det enklare förfaranden En vara måste klassificeras. Söktjänst finns här: http://www.tulli.fi/sv/fretag/imprt/varukden/att_hitta_varukden/ Det finns restriktiner vid exprt av vissa varuslag ch/eller vissa länder: http://www.tulli.fi/sv/fretag/exprt/exprtrestriktinerna/ Sammanfattningsvis Var nga förberedd ch skaffa dig kunskap m marknaden Satsa glbalt - agera lkalt Anpassa webbshpen till lkala lagar, sedvanr ch trender Titta på hur etablerade e-handelsföretag gör ch fundera på hur ni kan nischa er Ha kulturella skillnader i åtanke när ni designar webbshpen Undersök lkala marknadsföringskanaler. Syns du inte så finns du inte! Lägg möda på kundrelatinerna Hitta pålitliga lgistik- & samarbetspartners Mer inf finns här: http://www.business-sweden.se/ehandelsguiden
http://www.tulli.fi/sv/fretag/ http://www.tullverket.se/ http://madb.eurpa.eu Föreläsning VI "Ggles David Mthander m den digitala utvecklingen" (11.5.2015) Ggle är strt. Det märks inte minst på mängden sökningar ch mängden data sm genereras genm Ggles system. Ggle har ca. 95% av marknaden i Sverige ch ca 92% i hela Eurpa. I Sverige enbart görs 65 miljner sökningar på Ggle ch Yutube dagligen ch glbalt laddas 300 tim egengenererat material på Yutube per minut. David Mthander betnade att Ggle jbbar transparent ch är berende av förtrendet mellan användare ch Ggle. En viktigt del i det är att Ggle aldrig säljer/ger vidare användaruppgifter samt att säkerhetstänket finns i allt de gör. Vidare sade David att man måste förhålla sig till digitalisering ch att företag måste satsa på mbila lösningar. Mbilt sök är idag större än via datr. Däremt tenderar knsumenter att surfa via mbil, men göra avslut via datr, i synnerhet när det handlar m e-handel ch bkningar. Han berättade även att ca 35% av Amazns försäljning sker via rekmmendatiner, dvs. "De sm köpt den här har ckså köpt det här". För de blag sm vill satsa på e-handel nämnde David att man kan ta inspiratin från Rapunzel f Sweden, ettt blag sm insett vikten av digitalisering. På några år har blaget gått från 0 till över 100 miljner i msättning genm satsning på internatinell e-handel ch med ett nischat utbut. De jbbar med sciala medier, där Instagram är den viktigaste kanalen. Detta är saker sm vi tidigare tagit upp i #digtalimeraprjektet. Några verktyg sm David nämnde är: Ggle Barmeter https://www.cnsumerbarmeter.cm/ Ggle Trends https://www.ggle.cm/trends/ Influensaspridning http://www.ggle.rg/flutrends/ De två sistnämnda verktygen baserar sig på söktermer, vad flk söker på i lika länder.
Föreläsning VII "Lgistik, skatt & tull" (12.5.2015) Tina Hietanen-Rauttu ch Tanya Nyblm berättade m pstens verksamhet ch gav tips på vad man bör tänka på innan man börjar med e-handel. Börja i liten skala ch ha inte för många prdukter Undvik ömtåliga saker Packa på ett bra sätt Testa att skicka paket innan du sätter igång i större skala för att lära dig prcesser ch packning Sätt upp en plan för marknadsföring Längre ner på sidan hittar du deras presentatin i pdf-frmat. Tyvärr uteblev tullen ch skattebyrån från föreläsningen. Föreläsning VIII "elit" (4.6.2015) Syftet var att visa på mångfald ch utbut där trettn instressanta blag inm it-, webb- ch kmmunikatinsbranchen presenterades. Dessa företag var: Strax Dream Oak Kettla Blick Strike Internatinal Eriksberg AB TEXT: Helena Frsgård Samba AX-ITcnsult Marcus Frsberg Frame & Flw Lve Åland Winterfilm E-handel Urban Lindstedt Betalningslösningar Eric Håård Lgistik, skatt ch tull - Tina Hitetanen-Rauttu