Projekt Minipinocchio Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas
Genombrottsmetoden ESTER: Risk- och skyddsfaktorer www.ester-bedomning.se Förändringskoncept: Samverka över verksamhetsgränser Samverka med föräldrar Tidig identifiering tidiga insatser Evidensbaserade riskoch skyddsfaktorer Insatser över betydande tidsperiod Nätverksmöten
Team Hulan/Almekärr Teamen Team Floda Team Östad/Lekstorp Team Aspenäs
Behov vad behöver förändras? Det såg vi redan i förskolan Få anmälningar från förskolan till sektor Ifo Få anmälningar från BVC till sektor Ifo För att lyfta upp ett problem behöver man veta hur man ska gå vidare - vilka resurser finns i andra sektorer? - hur och med vilka kan vi samverka? -hur kan vi komma in tidigare för att förhindra en negativ utveckling?
Risker som bedöms i ESTER-bedömning Hos den unge Hos familjen Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i föräldrabarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier
Skydd som bedöms i ESTERbedömning Hos den unge Hos familjen Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation
Bedömning av en riskfaktor i ESTER-bedömning
Risk-skydds profil
Mål: Barn 1 (Pojke 3,5 år) Mål 1: Att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer. Mål 2: Barn 1 deltar i regelbundna aktiviteter och uppvisar då inte ilska och trotsighet. Mått 1: Två ESTER-bedömningar, en kartläggande före insatser och en utvärderande efter. Mått 2: Personal fyller i ett aktivitetsschema. I aktivitetsschemat mäter vi hur ofta barn 1 har deltagit, hur länge, i vilken grad barnet eventuellt har uppvisat trotsighet och ilska. Pedagogerna har även möjlighet att kommentera hur de uppfattat barnets deltagande. Se bilaga 1.
Nedanstående tabell visar resultatet från aktivitetsschemat under testperioden. Datum Vuxenledd aktivitet Barnet aktivt Tid i minuter Trotsighet 0 1 2 3 4 Ilska 0 1 2 3 4 2011-06-21 klippa, klistra ja 10 0 0 2011-06-21 cykla ja 30 0 0 2011-06-29 klippa, klistra ja 15 0 0 2011-06-29 vattenlek ja 60 0 0 2011-06-30 klippa, klistra ja 15 0 0 2011-06-30 cykla ja 30 0 0 2011-07-01 klippa, klistra ja 15 0 0 2011-07-01 cykla ja 30 0 0
Risker
Skydd
Mål: Barn 2 ( Pojke 5 år) Mål 1: Att minska riskfaktorer och öka skyddsfaktorer. Mål 2: Stärkt relation mellan all personal och barn 2. Mål 3: Barn 2 har strategier att hantera sina impulser. Barn 2 Mått 1: ESTER-bedömning. Mått 2: Daglig positiv feedback som mäts genom blankett. All personal ska ha minst en medveten positiv kontakt med barn 2 varje dag för att ytterligare stärka relationen till honom. Se bilaga 2. Mått 3: Dagligt arbete i braboken som mäts genom blankett. Se bilaga 3.
BRABOKEN Arbetat/ej arbetat Kommentar Signatur Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag
Teamets kommentarer Vi har haft regelbundna möten i olika konstellationer i syfte att skapa varaktiga allianser. Till exempel har vi skapat nya vägar för samverkan mellan skolan och IFO genom att lära känna varandras verksamheter. Vi ser att de möten vi har haft tillsammans med förälder och personal har varit mycket positiva aktiviteter. Vid mötena har olika infallsvinklar bollats med varandra som mynnat ut i många positiva tankar kring arbetet med barnet. Vi upplever att bara det att man har satt ljuset på problemet och avsatt tid för att diskutera detta tillsammans har lett till en positiv förändring.
Pojke 6 år 1. Trotsighet, ilska eller oräddhet Kommentar: Konflikter har minskat från mycket utpräglat till utpräglat. Föräldrarna beskriver att de förebygger många konfliktsituationer genom fasta rutiner och att undvika oförutsägbara situationer.
13. Positiv skolanknytning och prestationer Kommentar: Skyddsfaktorn har ökat från svagt till påtagligt. Numera när han är i skolan uttrycker han sig mer positivt om skolan än vad han gör om skolan i hemmet.
15. Positiva umgängen och aktiviteter Kommentar: Skyddsfaktorn har ökat från påtagligt till mycket utpräglat då L deltar i flera positiva regelbundna och strukturerade fritidsaktiviteter.
Tankar om ESTER En fördel i att använda Ester är att vi med stöd av intervjumallen kan ställa raka frågor till föräldrar och personal som vi i skolan inte skulle ha gjort annars. Ester ger en tydlig bild av intervjupersonernas olika perspektiv vilket är en bra grund för det fortsatta arbetet. Vidare tycker vi att det känns professionellt att arbeta med ett instrument och att arbetet tydliggörs. Inledningsvis fanns en oro hos teamet att Ester var individ- och problemfokuserat. Detta är inte i linje med det relationella perspektivet. Om man utgår från att beteenden uppstår i ett sammanhang och i ett samspel så kan man genom att bara använda detta instrument förlora denna aspekt. Fel fokus kan uppstå som kan leda till missriktade insatser. Vi ser det som mycket positivt att föräldern under mötet får återkoppling av ESTER-bedömning 1 och presentation av förändringsidén blev engagerad och tog eget initiativ till att prova förändringar även hemma.
Utvärderingarna säger: Samarbetet med föräldrarna har blivit bättre Situationen för barnen har blivit bättre Samverkan mellan olika kompetenser har minskat avståndet mellan de olika verksamheterna och skapat kontakter på ett naturligt sätt vilket underlättar samverkan även runt andra barn.
Självutvärdering av teamen 1 Teamet har inte kommit igång 5 4 Träff 1 2 Aktivitet men ingen förändring har prövats. 3 Enstaka förbättringar kan uppmätas. 3 2 1 Träff 2 Träff 3 Träff 4 Träff 5 4 Påtagliga förbättringar. 5 Kvarstående systemförbättringar. 0 Hulan/Almekärr Aspenäs Lekstorp Floda
Studiecirkel Normbrytande beteende, omsorgssvikt och genombrottsmetoden Syfte: Att sprida kunskap om normbrytande beteende och vikten av att sätta in tidiga åtgärder Att uppmärksamma hur personal kan identifiera omsorgssvikt hos små barn Att introducera genombrottsmetoden som ett alternativ vid förändringsarbete Att skapa en arena för möten och samtal mellan personal från olika sektorer som arbetar med barn i förskoleåldern
3x3 timmar under en termin Förskollärare och socialsekreterare (2012 BVC-sköterskor) Litteratur: Normbrytande beteende i barndomen (2005, Andershed&Andershed) Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn (2010, Lundén) (2012 Socialstyrelsens kunskapssammanfattningar om barn och ungas psykiska ohälsa). Läsning av litteratur, 4-hörns-övningar, diskussion i grupp om litteraturen med koppling till vardagen. Test på hemmaplan av genombrottsmetoden. Anmälningar till Ifo när gör man, hur gör man, vad händer?
Involvera chefer från början Förändring tar tid Samverkan tar tid Att tänka på Måste sanktioneras av chefer och arbetskamrater Upprätthållande kontakt med teamen, återsamlingar kring t.ex ESTER, genombrottsmetoden Lärdomar: Koppla tydligare till barnkonventionen Koppla tydligare till forskning om samverkan