Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Yrkesprogrammen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Yrkesprogrammen VIRGINSKA GYMNASIET Läsåret 2014-2015

Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Styrdokument s. 4 3. Virginska skolans vision s. 5 4. Ansvarsområde s. 5 Rektor Lärare och övrig personal Elever 5 Diskrimineringsgrunderna s. 6 Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling 6. Läs mer s. 7 7. Plan för Yrkesprogrammen s. 7 Genomförda åtgärder läsåret 2013-2014 Främjande arbete Kartläggning Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Trygghetsgruppens medlemmar, arbetssätt och rutiner Delaktighet Implementering Information till vårdnadshavare Kontakt Årets aktiviteter 2 (15)

1. Inledning Skolan är en plats som förmedlar olika normer vilket speglar samhällets värdegrund. Normer är föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss. Normer finns överallt, en del är skrivna och tydliga, medan andra är oskrivna och lite luddiga. Vi anpassar oss till de flesta normerna utan att reflektera. Genom normer styrs våra tankar och handlingar in i banor av normalitet vilket kan leda till marginalisering och utanförskap. Skolans verksamhet styrs av lagar, förordningar och föreskrifter på olika nivåer. Vi som arbetar i skolan ska arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande för att varje elev ska känna sig trygg och utvecklas. Demokratiska värderingar ska genomsyra all verksamhet på skolan. Likabehandlingsarbete handlar om att arbeta för en skola där diskriminering, trakasserier och kränkande behandling inte förekommer. Enligt lag ska skolan upprätta två planer utifrån: diskrimineringslagen 2008:567 3 kap.16 Likabehandlingsplan och skollagen 2010:800 6 kap 8 plan mot kränkande behandling. I det praktiska arbetet sammanförs de båda planerna till ett dokument: Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen innehåller följande punkter: Genomförda åtgärder föregående läsår Främjande arbete Kartläggning Förebyggande arbete Åtgärdande arbete Trygghetsgruppens medlemmar, arbetssätt och rutiner Delaktighet Implementering Information till vårdnadshavare Kontakt Årets aktiviteter 3 (15)

2. Styrdokument Internationell nivå FN:s Barnkonvention Salamancadeklarationen FN:s barnkonvention 1989 antogs konventionen om barnens rättigheter och är en internationell lag gällande för alla barn och ungdomar upp till 18 år. Skolans arbete ska genomsyras av barnkonventionen. Salamancadeklarationen 1994 antogs deklarationen. Det är en överenskommelse om att elever i behov av särskilt stöd ska inkluderas i skolmiljön tillsammans med andra elever. Barnkonventionen Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barnet. Artikel 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad Nationell nivå Skollagen Diskrimineringslagen Arbetsmiljölagen Läroplan Gymnasieförordningen Examensmål Ämnesplan Skollagen (2010:800) lagen anger övergripande mål för utbildningen i skolan samt övergripande riktlinjer för hur skolans verksamhet skall utformas. 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter killar och tjejer och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Arbetsmiljölagen lagens uppgift är att förebygga ohälsa och olycksfall samt verka för en god arbetsmiljö. Läroplan för gymnasieskolan är indelad i två avsnitt, skolans värdegrund och uppgifter samt övergripande mål och riktlinjer. Gymnasieförordningen bestämmelser om gymnasieskolan utöver vad som förskrivs i skollagen. Examensmål varje nationellt program i gymnasieskolan har ett examensmål som anger mål för programmet, de inriktningar som finns inom programmet samt mål för gymnasiearbetet.. Ämnesplan för varje ämne finns en ämnesplan som beskriver de kurser som ingår i ämnet. Lokal nivå Plan mot diskriminering och kränkande behandling Arbetsrutiner och dokumentation för att eleverna skall nå kunskapskraven Utvecklingsplan Ordningsregler Plan mot diskriminering och kränkande behandling beskriver hur vi arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande Arbetsrutiner och dokumentation för att eleverna skall nå kunskapskraven Utvecklinsplan beskriver hur vi arbetar med framtidskompetenser, lärande och bemötande Ordningsregler framtaget tillsammans med elever och personal 4 (15)

3. Vår vision Vi alla når så långt som möjligt mot excellenta kompetenser genom att varje dag: - skapa framtidsvision och sätta höga mål - bidra till trygg miljö - ta nästa steg i vårt lärande och utveckling 4. Ansvarsområde Rektor: - Ska i förebyggande syfte se till att kartläggning och analys görs årligen utifrån elevernas trygghet och trivsel; diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling, för att få kännedom om vilka förbättringsområden som finns. - Varje år tillsammans med elever och lärare, utvärdera de förbättringsområden programmet arbetat med. - Vid kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs, åtgärder vidtas och dokumenteras. - Anpassa organisationen i ett främjande perspektiv för eleverna vid schemaläggning, lokalanvändning och schemabrytande aktiviteter. - Ansvarar för ordningsregler arbetas fram tillsammans med personal och elever. Lärare och övrig personal: - Ta del av och följa planen. - Reflektera och ifrågasätta de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sitt förhållningssätt. - Arbeta för att alla elever ges möjlighet att delta i alla aktiviteter utan risk för diskriminering eller kränkande behandling. - Vidta åtgärder om någon elev upplever sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Elever: - Uppvisa ett förhållningssätt mot andra elever och vuxna som främjar en god anda och inlärningsmiljö. - Om någon elev uppmärksammar att det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkningar vidtalar eleven någon av följande personal: Mentor Trygghetsgruppen Lärare Elevhälsoteam Rektor Ordförklaring Främjande arbete: Utgår från skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Förebyggande arbete: Att eliminera ev. riskfaktorer som framkommit genom analys av den årliga kartläggningen. Åtgärdande arbete: När personal får vetskap om att en elev har utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska åtgärder vidtas omedelbart. 5 (15)

5. Diskrimineringsgrunderna En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter tjejer som killar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. Exempel på vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kön: Gun vill göra sin praktik på en målerifirma vilket hon blir avrådd från med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. (diskriminering) Etnisk tillhörighet: Siv är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Siv betyget A, då svenska inte är hennes modersmål. (diskriminering) Religion eller annan trosuppfattning: Ada är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier) Funktionsnedsättning: Knut, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar sin plats flera gånger under lektionen. En dag klarar inte läraren av situationen utan skickar hem Knut med orden. Du är inte tillräckligt mogen för att gå på gymnasiet. (diskriminering och trakasserier) Sexuell läggning: Några elever på skolan brukar vara elaka mot Otto på många olika sätt. Oftast kallar de honom jävla bög och säger att han är tjejig. (trakasserier) Könsöverskridande identitet eller uttryck: Erling blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. (trakasserier) Ålder: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad pga. detta. (trakasserier) Kränkande behandling: Olga blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de henne pucko och tjockis, de har lagt ut bilder av Olga på facebook. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Ordförklaring Diskriminering: eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Direkt diskriminering: Att en elev missgynnas kopplat till diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: Att alla elever på skolan behandlas lika, trots olika förutsättningar. Trakasserier: Att en elev kränks utifrån diskrimineringsgrunderna, både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling: Uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund Ovanstående text är hämtad ur Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling från DO, BEO & skolinspektionen. 2009 6 (15)

6. Läs mer Genom kunskap och insikt får vi en ökad förståelse för vårt uppdrag. Skolverkets allmänna råd 2012 Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. DO, BEO & Skolinspektionen Förebygga diskriminering och kränkande behandling, främja likabehandling. Skolinspektionen kvalitetsgranskning rapport 2010:1 Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling. www.do.se www.skolinspektionen.se/sv.beo - Skolverket rapport 353 2011. Utvärdering av metoder mot mobbning - Skolverket antologi 2013, Kränkningar i skolan analyser av problem och lösningar. 7. Plan för Yrkesprogrammen Genomförda åtgärder läsåret 2013-2014 HT Lärarna hjälptes åt att markera (vara lyhörda för) när de hörde saker som inte var ok. Vid behov skedde uppföljning enligt GBm med berörda elever. HA Under läsåret har nedanstående åtgärder på HA satts in beroende på den uppkomna situationen. Extralärare sattes in i svenska fr.o.m. sportlov i åk 1 efter att en del incidenter inträffat. En kartläggning av åk1 gjordes av alla pedagoger och EHT var inkopplad Förhållningsregler togs fram tillsammans med klasserna på klassråd Trivselundersökning gjordes i åk 3 på förekommen anledning RL Arbetslaget och EHT arbetade med trygghet i klasserna. Vid behov skedde uppföljning med GBm. HV + HA Lärarna uppmanade eleverna till större engagemang på trygghetsenkäten och svarsfrekvensen ökade något. 7 (15)

Främjande arbete : Vi vill skapa en trygg miljö för våra elever. Vi vill verka för demokratiska värderingar och respekt för människors lika värde. Skolstart åk 1 Kränkande behandling Att skapa en trygg skolstart och ett gott arbetsklimat. Välkomstsamtal med mentor, Bygga samman grupperna, lära-känna-övningar. Bestämda kamratgrupper Mentor och arbetslag Följs upp på klassrådstid, senast 16 september Media och läromedel Alla diskrimineringsgrunder Att utveckla ett normkritiskt förhållningssätt. Tillsammans med eleverna analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar som finns i media, böcker och läromedel. Delar av diskussionen tas från samhällskunskap. Vid grova normativa påståenden/bilder ska klagomål framföras till ansvarig utgivare för materialet Undervisande lärare och elever, Maj Språkbruk Alla diskrimineringsgrunderna Att införa nolltolerans mot nedsättande språkbruk Diskussion i varje klass om språket som används på skolan, i vardagen och under APL tas upp som en stående punkt på klassråd. Alla lärare Uppstartsveckorna och under hela läsåret Normer och värderingar Alla diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling Att skapa en trygg miljö för våra elever. Vi vill verka för demokratiska värderingar och respekt för människors lika värde. Diskussioner i programrådet, klassrådet och personalgruppen om normer och värderingar. Programrådet arbetar vidare med ämnet i resp. klass. 2 gånger/år. Förläggs i början av ht-13 och vt-14 Arbetsmiljö med fokus på trygghet och normer & värderingar som stående punkt på klassråden Programledare och programmets personal Maj 8 (15)

Sammanhållning och gruppindelning Alla diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling Att skapa en trygg miljö för våra elever. Att skapa sammanhållning i klasserna och för att eleverna ska få förståelse för varandras likheter och olikheter. Vi vill verka för demokratiska värderingar och respekt för människors lika värde Värderingsövningar och samarbetsövningar valda utifrån behovet i den specifika klassen. Varje klass skapar trivselregler för hur man ska vara mot varandra. Vid arbeten med ett ämnesövergripande tema arbetar eleverna i förutbestämda grupper, för att ingen ska bli utanför samt för att eleverna ska lära känna varandra. Övriga gruppindelningar lärare ska tänka på hur gruppindelningar görs ex. lottning, bestämda grupper. Gemensamma aktiviteter Alla diskrimineringsgrunderna Att alla elever kan och vill delta i aktiviteter och utflykter. Flera aktiviteter över programgränserna så att eleverna får möjlighet att träffa varandra och bli bekanta med varandras lokaler. Anpassa de gemensamma aktiviteterna och hur de utformas. Undervisande lärare. Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under läsåret. Alla lärare. Maj Reglerna ska vara klara v. 37. 9 (15)

Förebyggande arbete För att få en uppfattning om vilka förbättringsområden som behöver ske i ett förebyggande syfte sker följande: Kartläggning Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtal en gång per termin. Trygghet och trivsel tas upp under hälsosamtal i åk 1 med skolsköterska. Trygghetsgruppen redovisar vilka ärenden som de har arbetat med. Uppföljning av samtalen sker under avstämningskonferenserna. Vi har klassråd på schemat varje vecka samt programråd 3 4 gånger per termin. Under dessa möten skrivs protokoll. En trygghetsenkät genomförs i november (rektor ansvarar). Elevsvaren kategoriseras och presenteras för programledarna i december. Under januari fortsätter arbetet med samtal, analyser och förslag på förbättringsområden (programledare, arbetslag samt elevrepresentanter). Kartläggning och riskanalys av verksamhetens organisation sker en gång per läsår av personalen. Resultaten följs upp och analyseras. Förbättringsområden formuleras. Rektor ansvarar. Enligt utvärdering- och uppföljningsarbetet som gjordes med likabehandlingsfrågor vt 2014 och som redovisades i Kvalitetsredovisningen HR-LP-HT-RL 2013-14 framkom förbättringsområden att arbeta med under året. Förbättringsområden Alla program - Elevenkät Område som berörs av insatsen Alla diskrimineringsgrunder och kränkningar Att svarfrekvensen på elevenkäten ska öka. Genomgång av planen och enkätfrågorna innan enkäten besvaras. Mentor November RL - Infärgning Alla diskrimineringsgrunder och kränkningar Att alla elever ska känna sig trygga och accepterade för den de är. Temavecka kärlek. Arbetslaget med programledare. HT -14 för ettor och tvåor. 10 (15)

RL - Värdegrundsarbete Område som berörs av insatsen Exempelvis olika religiösa riktningar eller olika sociala förutsättningar. Att öka förståelsen för andra människor/människor med andra behov. Bjuda in föreläsare. Ta upp på klassråd. Arbetslaget. HT med ettor och tvåor. HA - Trygghet Alla diskrimineringsgrunderna och kränkningar Att alla ska känna sig trygga i klassen/korridorerna, känna och arbeta för gemenskap med övriga klasser i arbetslaget Resa till Ullared med åk 1-3 vid skolstart- där vi använder åk 2-3 som delaktiga i genomförande. Återkommande aktiviteter under året med alla klasser involverade Alla lärare Uppstartsveckan och fortsatt under hela läsåret HA - Trygghet Alla diskrimineringsgrunderna och kränkningar Ta fram förhållningsregler Diskussion i varje klass, sen tas gemensamt beslut i programråd. Alla lärare v.36 HV Trygghet Alla diskrimineringsgrunderna och kränkningar Att alla ska känna sig trygga i klassen/korridorerna, känna och arbeta för gemenskap med alla inriktningar på programmet. Medvetandegöra eleverna om nätetikett er Fortsätter att arbeta med trygghetsfrågor i alla klasser. Bibliotekarien har föreläsning för klasserna. Arbeslag och trygghetsgrupp Maj Åtgärdande arbete Rutiner om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår. Om en elev- och/eller vårdnadshavare får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling sker anmäls detta till elevens mentor/studiehandledare, trygghetsgruppen, annan lärare, elevhälsopersonal (kurator, skolsköterska, specialpedagog, 11 (15)

studie- och yrkesvägledare), huvudskyddsombud eller rektor. (se kontakter) Om elev eller vårdnadshavare vill göra en anmälan utan att kontakta rektor ska anmälan göras till gymnasiechef alternativt förvaltningschef som gör en bedömning hur ärendet ska utredas, behandlas och dokumenteras. Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller handling är oönskat eller kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Kränkning - elev - elev Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev upplever kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektor skriftligen samma dag. Om det finns misstankar eller om det upptäcks att en elev blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska detta utredas, åtgärdas, följas upp och dokumenteras. Rektor ansvarar. I detta arbete kopplas trygghetsgruppen in. Rektor anmäler skriftligen samma dag ärendet till gymnasienämnden. Utreda: Utredningen ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som påstås ha utövat kränkningarna. Enskilda samtal förs av en person från trygghetsgruppen med elev för att få en uppfattning om vad som hänt och hur situationen kan förändras. Information om situationen ska meddelas rektor, som också avgör om en anmälan till polis eller andra myndigheter ska göras. Åtgärda: Åtgärder ska grundas på utredning om vad som skett i det enskilda fallet och bör som regel riktas till så väl den elev som blivit utsatt som den/de som utövat kränkningen. Åtgärderna ska vara både kort- och långsiktiga. Följa upp/utvärdera: De överenskomna åtgärderna följs upp genom samtal med samtliga berörda personer. Dokumentera. Samtal och åtgärder dokumenteras på kommunens blanketter. Utredning i ärende om kränkande behandling och Tjänsteanteckningar. Förvaras i elevakt. Information till vårdnadshavare och berörda elever ges fortlöpande. Rektor eller ansvarig utredare ansvarar. Kränkning - personal elev Om en elev upplever sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad av personal anmäler rektor ärendet till gymnasienämnden samma dag skriftligen. Gymnasiechefen ansvarar för utredningen. Om en elev upplever sig kränkt, trakasserad eller diskriminerad av rektor ansvarar förvaltningschefen för utredningen. Trygghetsgruppens arbete Trygghetsgruppen arbetar efter Gemensamt Bekymmer-metoden (GBm). GBm är en lösningsfokuserad medlingsmetod av Anatol Pikas, som används för att lösa mobbnings- och konfliktsituationer. Metoden bygger på ett förhållningssätt där man som vuxen är intresserad av att höra elevens uppfattning av vad som hänt. I samtalen kommer eleverna med hjälp av 12 (15)

frågor och ett respektfullt bemötande från den vuxne fram till egna lösningar på bekymret. Genom dessa samtal hittar eleverna hållbara lösningar som medför nya förhållningssätt mot varandra. Då kännedom om kränkning/mobbning rapporterats till trygghetsgruppen, följs metodens steg. Enskilda samtal med den/de utpekade eleverna. Enskilt samtal med den som känner sig kränkt/utsatt. Gruppsamtal med de utpekade eleverna. Gemensamt möte med alla inblandade. et med samtalen är att hitta en båda-vinner-lösning, som samtliga kan acceptera och fortsättningsvis följa. Trygghetsgruppens medlemmar (se nedan under Kontakt) Delaktighet Planen är framtagen under flera lärargruppsmöten då vi har granskat och reflekterat över innehållet. Programrådsrepresentanterna har gett klassens synpunkter utifrån diskussion i klassråd. Implementering Planens innehåll ska genomsyra alla aktivitet och undervisning på programmet. Två gånger per år ska elever och personal aktualisera planen. Vad som görs och vad som behöver förändras. Planen skrivs om en gång per läsår. Lärare i svenska går igenom innehållet i planen för åk 1, studiehandledarna går igenom planen med åk 2 och 3. Detta görs i början av höstterminen. Information till vårdnadshavare Information på föräldramötet åk 1 om planen och trygghetsgruppens arbete. Information på första utvecklingssamtalet åk1. Information om att planen finns på skolans hemsida. Planen är framtagen av Anna Karin Anfelt, Anna-Lena Olsenius och Eva Söderman. Synpunkter välkomnas och planen skrivs om varje år. 13 (15)

Kontakt Trygghetsgruppen Anna-Lena Olsenius Liselotte Ekstrand Karin Ekström Jenny Gustafsson lärare HV lärare RL lärare BF lärare HT Conny Lekman Patrik Tellgren Eva Söderman lärare RL lärare HA specialpedagog Anna-Lena Olsenius, tfn 019-21 64 85, anna-lena.olsenius@orebro.se Liselotte Ekstrand, tfn 019-21 64 66, liselotte.ekstrand@orebro.se Karin Ekström, tfn 019-21 61 89, karin.v.ekstrom@orebro.se Jenny Gustafsson, tfn 019-21 55 61, jenny.a.gustafsson@orebro.se Conny Lekman, tfn 019-21 63 25, conny.lekman@orebro.se Patrik Tellgren, tfn 019-21 55 75, patrik.tellgren@orebro.se Eva Söderman, tfn 019-21 63 93, eva.soderman@orebro.se Elevhälsoteam Lena Bengtsson, kurator, 019-21 66 67, lena.bengtsson@orebro.se Monika Pettersson, skolsköterska, 019-21 64 32, monika.pettersson@orebro.se Eva Söderman, specialpedagog, 019-21 63 93, eva.soderman@orebro.se Lahja Nissi, specialpedagog, 019-21 39 72, lahja.nissi@orebro.se Isabella Kronvall, specialpedagog, 019-21 67 97, isabella.kronvall@orebro.se Evalena Sjögren, studie- och yrkesvägledare, 019-21 66 58, evalena.sjogren@orebro.se Huvudskyddsombud Carin Arnesson, LR, 019-21 67 23, carin.arnesson@orebro.se Anne-Louise Stolt, Lärarförbundet, 019-21 64 75, anne-louise.stolt@orebro.se Rektor Anna Karin Anfelt, 019-21 64 95, anna.karin.anfelt@orebro.se 14 (15)

Planering av läsåret - Delaktighet, implementering, kartläggning och utvärdering Hösttermin Aktivitet Augusti September Oktober November December Genomgång av den reviderade planen Åk 1 svensklärare Åk 2 och 3 mentor Planen läggs ut på hemsidan x Presentation av trygghetsgruppen Åk 1 Föräldramöte, inf om planen mentor Åk 1 Utvecklingssamtal, se årshjul mentor Hälsosamtal skolsköterska Åk 1 Åk 1 Åk 1 Åk 1 Klassråd mentor Alla åk Alla åk Alla åk Alla åk Programråd programledare x x x x Enkät (kartläggning) rektor Alla åk Vårtermin Aktivitet Januari Februari Mars April Maj Juni Utvecklingssamtal, se årshjul mentor Hälsosamtal skolsköterska Åk 1 Åk 1 Åk 1 Åk 1 Åk 1 Klassråd mentor x x x x x x Programråd programledare x x x x x Uppföljning av resultat och förbättringsområden. mentor och programledare Klassråd Programråd Revidering av planen ledningsteamet x 15 (15)