Yttrande till Skolinspektionen angående skolsituationen för en elev vid Danderyds gymnasium i Danderyds kommun



Relevanta dokument
Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för grundsärskola

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

LIKABEHANDLINGSPLAN. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som är kränkande av en elevs värdighet utan att ha någon diskrimineringsgrund.

Beslut för vuxenutbildningen

Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna

RUDOLF STEINERSKOLANS PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING LÄSÅR 2014/15

Elevhälsa /CA

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Västerås Idrottsgymnasium

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Plan för individinriktade insatser för elever i behov av särskilt stöd. 4.1 Arbetslagets generella individinriktade insatser

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

VÄLKOMNA TILL BÄCKÄNGSGYMNASIET

Beslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut Dnr :1248.

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg. Gäller läsåret 12/13

Elevhälsoplan Ekebygymnasiet

Beslut för grundskola

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Oleby skola

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass, fritidshem och grundskola

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

Hunnebostrands skola och fritidshems årliga plan mot kränkande behandling och diskriminering

Beslut för grundskola och grundsärskola

Söderportgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.

Plan mot kränkande behandling likabehandlingsplan LÄSÅRET Skolenhet 1 VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET

Likabehandlingsplan. Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2012/13

Beslut för gymnasiesärskola

Rubriker: 1. Mål 2. Förebyggande insatser mot kränkande behandling och mobbning 3. Åtgärdande insatser 4. Uppföljning. Reviderad

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Lagar och förordningar vad gäller elever med svårigheter i skolan - särskilt läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Beslut för gymnasieskola

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Elevs rätt till utbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Beslut för vuxenutbildning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

6 kap. Elever. Urval. Gymnasieförordningen (1992:394) 6 kap. Elever

Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Beslut för gymnasieskola

Ekebygymnasiet i Uppsala har funnits sedan mitten av 80-talet. Här går ca 400 elever fördelade på fyra yrkesförberedande gymnasieprogram:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kompassenskolan Öckerö 2014/2015

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kastellskolan Elevhälsoplan antagen , reviderad Claesson Schéele

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för grundskola

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015

Elevhälsan bidrar till att skolans vardag blir stödjande, trygg och främjande genom exempelvis:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Datum:

Lokal likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Granås fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut för vuxenutbildning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Vuxenutbildningen i Motala kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för läsåret

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLHAGENS FÖRSKOLA BJÖRKÖ

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Portfölj (portfolio), T4-T5, Stadium II, Läkarprogrammet, Örebro Universitet VT Portfölj. Termin 3-5, Stadium II

Likabehandlingsplan Martin Koch-gymnasiet och Gymnasiesärskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan vid elevs frånvaro

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen. Vad säger lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling?

Transkript:

1(5) BUN 2010/0138 Yttrande till Skolinspektionen angående skolsituationen för en elev vid Danderyds gymnasium i Danderyds kommun Dnr 41-2010:5141 Skolinspektionen har begärt in yttrande avseende en anmälan om att en elev vid Danderyds gymnasium inte fått det stöd som eleven är i behov av. Efter förlängd svarstid ska Danderyds kommun senast den 29 oktober ha inkommit till inspektionen med yttrande över uppgifterna i anmälan och redovisat ev åtgärder i ärendet. Därutöver ska kommunen ge svar på följande frågor: 1. När fick skolan först kännedom om elevens stödbehov, och vilka uppgifter framkom då? 2. Hur och när har skolan utrett stödbehovet, och vad visade utredningen? 3. Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av resultatet av utredningen, redovisat i kronologisk ordning? 4. Vilken uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder har skett? 5. Redogör för skolans rutiner vad gäller elevers tillgång till läromedel, i detta fall talböcker. 6. Redogör kortfattat för huvudmannens inställning till uppgifterna i anmälan. Förvaltningens kommentar 1. När fick skolan först kännedom om elevens stödbehov? Vilka uppgifter kom fram då? Skolan fick kännedom om elevens stödbehov i samband med överlämnandet från grundskolan. Dyslexiutredning gjordes av Logopederna AB under årskurs 9 och det konstaterades att eleven har dyslexi. 2. Hur och när har skolan utrett stödbehovet? Vad visade utredningen? Samtliga nya elever på skolan genomgår ett screeningtest vars syfte är att kartlägga stödbehov och upptäcka eventuella odiagnosticerade läs- och skrivsvårigheter. Elevens resultat på detta screeningtest var över riksgenomsnittet. Efter screeningtestet hade specialläraren på skolan med ansvar för dyslexi-

stöd ett enskilt samtal med eleven. Underlaget till diskussionen var elevens dyslexiutredning, screeningtestet, samt elevens funderingar och önskemål. Under samtalet berättade specialläraren om möjligheten att få regelbundet dyslexistöd i form av handledning i läs- och skrivutveckling. Eleven avböjde med hänvisning till att hon klarade sig bra utan. Eleven fick information om hjälpmedel i form av anpassat läromedel, t ex talböcker samt anpassade prov- och redovisningsformer, t ex muntlig redovisning, förlängda skrivtider mm. Det bestämdes att eleven, enligt eget önskemål, skulle få tillgång till talböcker, samt vid behov, förlängd skrivtid och muntliga prov. 3. Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av resultatet av utredningen? Redovisa i kronologisk ordning. HT 2008 terminsstart: Information om stödmöjligheter samt kontaktuppgifter till specialläraren med ansvar för dyslexi skickades till elevens målsman. Specialläraren kontaktade elevens mentor och förklarade elevens stödbehov och önskemål. Därefter är arbetsgången följande: - Mentorn meddelar samtliga undervisande lärare. - Lärarna på skolan känner till vilka rättigheter elever med dyslexi har när det gäller förlängd tid för skrivningar, muntliga redovisningar vid behov mm. Information kring dyslexi och stöd finns på skolans IT-plattfrom, It s Learning. - Undervisande lärare lämnar blankett till läromedelsansvariga med uppgifter om vilka läromedel (talböcker) som behövs. - Eleven hämtar ut sina talböcker. Den 7 okt 2008, skrevs ett åtgärdsprogram som sammanfattade styrkor, svårigheter, mål att uppnå samt åtgärder. Åtgärderna som antecknades var följande: Tillgång till bok och band; längre skrivtid; muntliga prov vid behov, framför allt nationella prov. Åtgärdsprogrammet bifogas (bilaga 1), samt brevväxling där studie- och yrkesvägledaren uppmanar vårdnadshavaren att återlämna åtgärdsplanen undertecknad (bilaga 2). Kontinuerligt från HT 2008 Eleven och elevens vårdnadshavare har haft kontinuerlig kontakt med specialläraren. Stödet som åtgärdsprogrammet tar upp har tillhandahållits eleven. Eleven har fått möjlighet till förlängd skrivtid samt muntliga prov. Ibland har eleven inte behövt utnyttja förlängd skrivtid. Eleven har under sin studietid på skolan fått tillgång till talböcker. Majoriteten av talböckerna som eleven behövt har funnits vid terminsstarten. I vissa fall har talbok inte funnits vid terminsstart, utan det har dröjt några veckor. Enstaka talböcker har inte gått att få tag på hos förlaget och nyinspelning har då beställts från TPB (Talboks- och punktskriftsbiblioteket). I ett fall, när talbok inte fanns att tillgå eller beställa, har undervisande läraren själv läst in en talbok till eleven. Utdrag ur låneregistret (bifogas, bilaga 3) visar lån av läromedel för inneva- 2(5)

rande terminen, inklusive talböcker. Uppgifter från tidigare terminer är tyvärr inte tillgängliga. 3(5) Under årskurs 1, framförde eleven önskemål om att ta bort 100p moderna språk från sin studieplan. Rektorn beslutade först att låta eleven göra uppehåll i moderna språk under åk 2, men senare efter samtal med eleven och elevens vårdnadshavare, tog rektorn beslut vid EVK (feb 2010) att låta eleven byta ut 100p moderna språk mot andra kurser, dvs göra en specialutformning, för att underlätta studiegången. Under läsår 2010-2011 läser eleven en lokalkurs, Läs- och skrivutveckling, som är skräddarsydd för elever med läs- och skrivsvårigheter och ges av speciallärare. Målet med kursen är att öka förmågan att läsa och skriva, och kursen utformas individuellt efter behov. 7 oktober 2010, ägde ett möte rum med skolans rektor, eleven, elevens far, en speciallärare samt kommunens elevstödscontroller. Vid mötet uttryckte elevens far en oro över bedömning och betygsättning utifrån perspektivet att eleven inte haft tillgång till talböcker i samma utsträckning som övriga elever i klassen. Det beslutades att, förutom ordinarie utvecklingssamtal med mentorn, skulle eleven få träffa varje undervisande lärare för enskilt samtal efter de skriftliga omdömena för höstterminen 2010. Vid dessa möten, kommer undervisande lärare att tydliggöra frågor kring bedömning och betygsättning. 4. Vilken uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder har skett? Redovisa vad som framkommit vid uppföljningen och utvärderingen. Uppföljning och utvärdering har skett - fortlöpande mellan mentorn och eleven - vid utvecklingssamtal - vid mentorskonferens. Två gånger om året träffas mentorn, programchef och studievägledaren för att diskutera varje elevs studiesituation i detalj och eventuella behov av åtgärder/ändrade åtgärder. - genom studieomdömen - vid särskilda uppföljningsmöten 2009-01-29 (se åtgärdsprogram: datum för uppföljning, uppskjuten en vecka) Vid fortlöpande uppföljning och mentorskonferenser har elevens studiesituation bedömts som tillfredsställande. Eleven fungerar bra i skolan och uppnår målen i samtliga ämnen. Under utvecklingssamtal har eleven och vårdnadshavaren framfört önskemål om att ta bort moderna språk ur studieplanen, vilket också har skett. Frågor kring försenade talböcker har lyfts och mentorn har följt upp detta. Genom studieomdömen har undervisande lärare i flera ämnen, däribland svenska, matematik och engelska påtalat hög frånvaro eller mycket hög

frånvaro. Ingen undervisande lärare har påtalat risk att eleven inte når målen. 4(5) Vid två särskilda uppföljningsmöten har frågan om moderna språk varit i centrum. Elevens önskemål om att ta bort moderna språk ur sin studieplan utmynnade så småningom i en specialutformning via rektorsbeslut. 6. Redogör för skolans rutiner vad gäller elevers tillgång till läromedel, i detta fall talböcker. När det är konstaterat att en elev har läs- och skrivsvårigheter och behöver stöd, och eleven önskar talböcker, meddelas mentorn, vars uppdrag det är att informera samtliga undervisande lärare. Varje undervisande lärare lämnar in blankett med förteckning på läromedel som behövs till läromedelsansvarig. Läromedelsansvarig kontrollerar om läromedlet finns i form av talbok, och om det inte gör det, gör hon en beställning. Eleven kvitterar ut talböckerna hos läromedelsansvarig. På skolans intranät finns information till lärare om rutiner kring elever med läs- och skrivsvårigheter, bl a Handlingsplan för studerande med läs- och skrivsvårigheter bifogas (bilaga 4). 7. Redogör kortfattat huvudmannens inställning till uppgifterna i anmälan. Kommunen tar avstånd från påståendet att skolan har gjort sig skyldig till mobbning och diskriminering av en elev med dyslexi. Skolan tar sitt ansvar för elever med behov av särskilt stöd genom ett systematiskt arbetssätt för att kartlägga behov av stöd, samt rutiner för att se till att elever som behöver stöd får det. Åtgärdsprogram upprättas vid behov och följs upp. Anmälaren hävdar att han aldrig tagit del av åtgärdsprogram; att skolan inte har upprättat ett sådant. Åtgärdsprogram har upprättats 7 oktober 2008 och skrivits under av både elev och förälder (bifogat). Uppföljningen har skett vid utvecklingssamtal, mentorskonferens, särskilda möten, samt via telefonkontakt och e-post korrespondens. Det som åtgärdsprogrammet tar upp, inklusive talböcker, har tillhandahållits eleven. Majoriteten av talböckerna har funnits i läromedelsförrådet vid terminsstart. Eleven har i vissa fall inte hämtat ut vid terminsstart talböcker som funnits att hämta. Skolan medger brister i och med att det i en del fall har dröjt flera veckor innan viss talbok har kommit på plats. Detta har delvis berott på att enskilda lärare inte beställt läromedel i tid, delvis pga att förlaget inte kunnat leverera. Skolan kommer att se över sina rutiner och göra förbättringar för att säkerställa tillgång till talböcker för elever som behöver det.

När det gäller bedömning och betygsättning är det lärarens uppgift att göra en allsidig bedömning av elevens kunskap. Eleven har fått möjlighet till förlängd skrivtid, muntliga prov samt kompletterande prov. Om eleven har svårt att uppnå enstaka mål pga sitt funktionshinder, har läraren möjlighet att ta hänsyn till detta i betygsättning enligt undantagsbestämmelserna i gymnasieförordningen. 5(5) Förslag till beslut beslutar att anta förvaltningens yttrande och insända det som sitt svar till Skolinspektionen. Birgitta Jacobsson Förvaltningschef Controller elevstöd