Datum Diarienr 2010-09-20 SPsH 090017 Anette Falkenroth Uppföljningsrapport 2010:2 - Psykiatrin i Halland Sammanfattning Psykiatrin i Halland har under årets första månader fortsatt hålla sin ekonomi samtidigt som vi ökar produktiviteten såväl inom öppen- som heldygnsvården. Under året har vi förutom att fortsätta ge en god psykiatrisk vård till hallänningen också fortsatt fokusera på vårt arbete med gemensamma rutiner, synsätt och ett strategiskt förhållningssätt till ledning och styrning. Färdigställandet av vårt ledningssystem är ett konkret exempel på detta, vi initiera nu den svåra fasen att göra detta verktyg till ett instrument för såväl chefer som medarbetare inom förvaltningen. Vår barn- och ungdomspsykiatri kämpar vidare med den förstärkta vårdgarantin och har under året infört nya arbetssätt, sett över rutiner, granskat och förändrat utredningsverksamheten samt tagit fram underlag för en ny länsgemensam intake-enhet för alla nya patienter. Trots dessa interna åtgärder ser vi fortsatt ett behov av stöd från en första linje eller ett utvidgat uppdrag för vår verksamhet. Inom vuxenpsykiatrin har den stora förändringen under året varit en ökad belastning för våra vårdavdelningar, särskilt för de norra avdelningarna har beläggningsgraden ökat till oroande nivå. Före sommaren initierades ett arbete för att identifiera och analysera orsaker kring detta. Detta arbete omfattar också hela vårdkedjan med öppenvården och kommunen. Under året har vi också fortsatt att trycka på det viktiga att kunna beskriva patientens väg genom vår organisation - vad den söker för (diagnossättning), vad vi ska åstadkomma och hur vi tillsammans ska ta oss dit (vårdplan), vilka insatser vi gjort (KVÅ-registrering) och utvärdering av vad vi uppnått (GAF och kvalitetsregister). Får vi dessa fem grundpelare på plats så kan vi förutom produktivitet också visa för hallänningarna vad de får för sina skattepengar. Vi har en bit kvar att gå men arbetet har redan börjat ge effekt. Vad gäller utvärderingsdelen, GAF (funktionsskattning) och kvalitetsregister, kommer fokuset på denna del framförallt ske nästa år efter en gedigen utbildningsinsats och efter att vi fått en modern plattform för våra kvalitetsregister.
Ledning och styrning Patientperspektivet Mål: Nöjda och engagerade medborgare Resultaten på de mått som skall följas upp efter 8 månader redovisas nedan. Förslag på förbättringsåtgärder sammanställs efter revidering av styrkort i oktober. Framgångsfaktor 1. Trygg och kompetent bedömning, utredning och behandling Mått: alla besök är diagnostiserade, inkluderat observationsdiagnoser. Resultatet på mätningen visar att från januari - augusti i år är andelen besök med diagnoskod fastställd är varierande från 69 % - 98,9 % per verksamhetsområde. Mått: Aktiva patienter har fått en läkarbedömning senaste året. Resultatet sammanställs i samband med årsrapport. Mått: Patienterna har en aktiv vårdplan som uppdateras och revideras minst årligen. Resultatet på mätningen visar att från januari - augusti har från 8,6 % - 14,2 % av de aktiva patienterna en upprättad vårdplan. Ett mått som delvis präglas av ovanan med sökorden i VAS men som också delvis beror på en ovana att på ett särskilt ställe dokumentera patientens och behandlarens framtida insatser (vi ser att det ofta finns dokumenterat i olika delar av journalen). Framgångsfaktor 2: God tillgänglighet Mått: Inkomna remisser (exklusive konsultremisser) resulterar i en personlig bedömning. Mätmetoder för detta mått är inte tillräckliga för att få ett användbart resultat. Det beror bland annat på att följsamheten för dokumentationsrutiner behöver ökas. Mått: Alla nybesök inom vuxenpsykiatrin görs inom 90 dagar (mål 100 %), inom BUP 30 dagar (mål 100 %) Resultatet på mätningen visar att från januari - augusti har måluppfyllelsen inom vuxenpsykiatrin varit 94 % - 96 % och för BUP 60 %. Mått: Alla patienter inom vuxenpsykiatrin får påbörjad behandling/fördjupad utredning inom 90 dagar (mål 100 %), inom BUP 30 dagar (mål 60 %) Resultatet på mätningen visar att från januari - augusti har måluppfyllelsen varit 71,7 % - 89 %. 2 (21)
Framfångsfaktor 3: Vänligt, varmt och respektfullt bemötande Mått: Patienterna är nöjda med bemötandet i psykiatrin. Resultat från nationell patientenkät och uppföljning av telefonintervju (BCFPI) sammanställs med åtgärdsförslag i samband med årsrapport. Mått: alla synpunkter på psykiatrin tillvaratas systematiskt (klagomål, avvikelser, patientnämndsärenden). Sammanställs i samband med årsrapport. Medarbetarperspektivet Mål: Stolta och engagerade medarbetare Tillgången på kvalificerad personal har under året varierat. Specialistutbildade läkare är en bristgrupp, vilket innebär att när vakanssituationer uppstår går det inte omedelbart att ersätta. Detta gäller både inom vuxenpsykiatrin och barnoch ungdomspsykiatrin. Erfarna psykologer och specialistutbildade sjuksköterskor är andra grupper som uppvisar en viss brist. En kartläggning av läkarsekreterarnas arbetssituation har skett och arbete pågår med ställningstagande till vilka åtgärder som behöver vidtas. Det arbete som startade 2009 med att gå igenom och analysera bemanningen inom psykiatrin fortsätter och resultat märks genom att antalet anställda minskar. Användandet av bemanningsföretag har minskat. De vakanser som täckts upp är på läkarsidan. Framgångsfaktor 1: Delaktigt (medvetet) medarbetarskap Arbetet med att nå målet att alla medarbetare skall ha medarbetarsamtal med utvecklingsplan pågår. Under hösten kommer detta att följas upp i medarbetarenkäten, som skall genomföras i hela landstinget. Målet är även att det dynamiska fokustalet 70 skall uppnås efter genomförda åtgärder inom de identifierade områdena i förra mätningen. Framgångsfaktor 2: Rätt kompetens som används på ett ändamålsenligt sätt Vi är med i det landstingsgemensamma arbetet med att skapa den nya FoUUverksamheten, bl a genom att vi har en aktiv del i rekryteringsarbetet. Framgångsfaktor 3: God arbetsmiljö Sjukfrånvaron fortsätter att sjunka inom psykiatrin, vilket vi har sett under hela året, och tendensen ser ut att hålla i sig. En av anledningarna till detta tror vi har att gör med att våra chefer är mycket mer uppmärksamma på när medarbetarna går in i sjukdom och ser till att skapa förutsättningar för medarbetaren att komma tillbaka. 3 (21)
Process-/utvecklingsperspektivet Mål: God vård och hälsa Framgångsfaktor 1: Förvaltningsövergripande evidensbaserade vårdprocesser och vårdprogram Mått: PLG initierar och inför vårdprogram (mål: två program per år). Under våren färdigställdes och godkändes vårdprogrammet för psykossjukdomar. Implementering och utbildning av detta är redan igång. Arbetet med att ta fram nästa förvaltningsövergripande vårdprogram, denna gång för ätstörningar, har kommit en bra bit på väg. Det landstingsövergripande uppdraget kring ett vårdprogram för neuropsykiatri är nästan klart. Vårdprogrammet är färdigskrivet och ligger för beslut i dagarna. Mått: Psykiatrins patienter har möjlighet till livsstilssamtal. Resultatet på mätningen visar att från januari - augusti har måluppfyllelsen varit 25 % - 30,5 %. Indikator för God vård är andel patienter med huvuddiagnos schizofreni som fått livsstilsamtal. Måluppfyllelsen är 22 % - 33 %. Mått: Nya patienter registreras i lämpligt kvalitetsregister. Resultatet på mätningen visar enligt statistik från KCP (Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kvalitetsregister) att från januari - augusti har 69 nya och dessutom 109 uppföljningspatienter registrerats. Enligt psykiatrins journaler är det endast 50 patienter. Dessutom kommer arbetet med att registrera i de psykiatriska kvalitetsregistren att intensifieras under hösten och vintern, parallellt med att KCP är klara med den nya databas som samtliga psykiatriska kvalitetsregister ska vila på. Framgångsfaktor 2: Information och utbildning till patienter och närstående Mått: Patienter med psykos eller bipolär sjukdom har under det senaste året haft samtal tillsammans med närstående. Mått: Skriftlig information erbjuds patienter och närstående vid psykiatrisk diagnos/funktionshinder. Mått: Patienter och närstående får en systematisk och strukturerad utbildning om sjukdom/funktionshinder. I bland annat utredningen om våra psykosverksamheter pekas på nödvändigheten av större fokus på närstående till våra psykiatriska kärngrupper av patienter. Utbildning till dessa grupper, till exempel patienter med psykos- och bipolära sjukdomstillstånd, pågår redan idag i form av individuella, närståendeoch gruppsamtal med psykopedagogiska inslag som ESL (Ett Självständigt Liv), Kompetenz och RFS (Resursgrupps- och FamiljeStöd), men 4 (21)
förvaltningen kommer att strukturera och tydliggöra denna information och utbildning under hösten/vintern. Bland annat kommer rutiner för närståendestöd skrivas, och utbildning och forskning inom området kommer att erbjudas våra medarbetare. Systematisk och strukturerad utbildning har initierats och startats upp på flera håll, bland annat på vuxenpsykiatriska mottagningen i Kungsbacka respektive Falkenberg. Under hösten 2010 kommer samtliga inom psykosverksamheterna dessutom att utbildas i Kvalitetsstjärnan, som är en metod att tillsammans med patient och närstående följa upp innehållet i behandlingen på ett strukturerat sätt. Genom denna uppföljning fångas även eventuella informations- och utbildningsbehov upp. Framgångsfaktor 3: Minimal miljöpåverkan Mått: Videokonferenser och telefonkonferenser hålls inom psykiatrin. Följs upp i samband med årsrapport. Mått: Förvaltningen har miljöbilar (definieras av ansvarig inom landstinget). Psykiatrin i Halland har ett välfungerande nätverk av miljöombud under ledning av en miljösamordnare, som anordnar möten, informationer och utvecklingsdagar. Miljörutinerna styr verksamheternas miljöarbete. Förvaltningen har under sommaren skrivit och godkänt helt nya rutiner för körjournaler, miljöavfall, farligt avfall samt rutin om vilka krav vi ska ställa vid inköp. Dessutom arbetar förvaltningen för att minimera åkandet med privata bilar i tjänsten, att använda miljöbränsle och inte vanlig bensin i våra leasingmiljöbilar. Ekonomiperspektivet Mål: Stark ekonomi Uppföljning av styrkort 2010 Ökad produktivitet Totalt har antal besök ökat med drygt 7 % jämfört med samma tid 2009. BUP har ökat besöken med drygt 15 % och vuxenpsykiatrin med drygt 4 %. Läkarbesöken har ökat jämfört med samma period 2009. Vuxenpsykiatrin har ökat med 10 % och BUP med 12 %. Inom BUP har läkarbemanningen ökat och inom vuxenpsykiatrin finns det färre vakanser jämfört med 2009. Sjukvårdande behandlingar har totalt ökat med 10 %. Ökningen har skett vid BUP +20% och vid vuxenpsykiatrin med 6 %. 5 (21)
Ökning inom BUP förklaras delvis av ökad bemanning i Kungsbacka, och att trenden med fler besök från i höstas för att klara vårdgarantin har fortsatt. Dagsjukvårdsbesöken (ECT-behandling) har minskat inom vuxenpsykiatrin med 60 %. Antalet redovisade vårddagar inom vuxenpsykiatrin har ökat med 15 %. Båda klinikerna redovisar högre medelbeläggning inom heldygnsvården jämfört med 2009. Kliniken i Varberg redovisade en medelbeläggning under perioden jan - aug med 98 % (2009, 87 %) och kliniken i Halmstad 81 % (2009, 74 %). En utredning pågår i förvaltningen för att hitta orsakerna/förklaringar till ökningen av medelbeläggningen. Inom BUP redovisas 70 % fler vårddagar jämfört med 2009. Nedan redovisas antal besök per månad sedan förvaltningen gick in i VAS maj 2009. Totalt antal besök 12 000 11 000 Bup Vux norr Vux söder Totalt 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 maj-09 jun-09 jul-09 aug-09 sep-09 okt-09 nov-09 dec-09 jan-10 feb-10 mar-10 apr-10 maj-10 jun-10 jul-10 aug-10 Kostnadsutvecklingen för personal är kontrollerad Kostnadsutvecklingen jämfört med samma period 2009 är på drygt 4,0 % exkl hyrläkarkostnader. Tar man med hyrläkarkostnaden har kostnaderna sjunkit med 0,8 %. Fördelning per område, se tabell nedan. 6 (21)
Personalkostnadsutveckling per verksamhetschefsområde inkl hyrläkare utfall utfall 2009 2010 Enhet jan-aug jan-aug Förändring BUP 45 701 49 847 9,1% Vux norr 91 726 86 667-5,5% Vux söder 64 041 60 105-6,1% Gem' 6 801 9 916 45,8% 208 269 206 534-0,8% Personalkostnadsutveckling per verksamhetschefsområde exkl hyrläkare utfall utfall 2009 2010 Enhet jan-aug jan-aug Förändring BUP 44 098 49 847 13,0% Vux norr 86 064 86 623 0,6% Vux söder 61 488 60 017-2,4% Gem' 6 801 9 916 45,8% 198 451 206 402 4,0% Under gemensamma kostnader redovisas 2010 avgångsvederlag på 1,7 mkr och uppbokning av löneavtal 1,3 mkr. Kommentarer till resultat 8 månader och årsprognos Psykiatristyrelsen redovisar ett resultat för perioden på + 13,0 mkr och avvikelse mot budget med +6,9 mkr. Nettokostnad mot budget ger ett överskott på egen drift med 1,2 mkr och regionvård vuxenpsykiatri med 5,7 mkr. Helårsprognosen för psykiatristyrelsen visar positivt resultat med +9,3 mkr. 2009 2009 2010 2010 2010 2010 2010 utfall utfall utfall budget bu-diff prognos budget avvikelse jan-dec jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug jan-dec jan-dec Nettokostnad egen drift 410,9 267,5 275,6 276,8 1,2 423,5 424,3 0,8 Nettokostnad regionvård 39,6 27,4 24,0 29,7 5,7 36,0 44,5 8,5 Totalt 450,5 294,9 299,6 306,5 6,9 459,5 468,8 9,3 7 (21)
Bilaga 1 Ekonomibilaga Psykiatri i Halland Resultat 8 månader och årsprognos Resultat (mnkr) Psykiatrin i Halland Resultat Resultat Period.budget Avvikelse månad aug aug aug aug 2009 2010 2010 2010 2,0 6,1 4,3 1,8 Resultat Resultat Period.budget Avvikelse ack. jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug 2009 2010 2010 2010-7,5 13,0 6,1 6,9 Resultat Rullande Årsprognos Årsprognos helår bokslut 12 mån aug budg avvik 2009 resultat 2010 2010-19,1 1,4 9,3 9,3 Jämförelse med motsvarande period föregående år (%) (mnkr) Kostnadsökning Lönekostnad Lönekostnad Läkemedel Vårdgaranti jan-aug aug jan-aug jan-aug jan-aug 2010 2010 2010 2010 2010 (4-7) (40-43) (40-43) (50) 0,8% 2,6% 3,9% 0,0% Köpt vård Kostnader för remitterad vård främst LRV-vård och valfrihetsvård redovisas i tabell nedan. Utfall Utfall Utfall Budget Budget 2009 2009 2010 2010 2010 jan-dec jan-aug jan-aug jan-aug diff jan-dec Regionvård Vux 39 600 27 350 24 030 29 686 5 656 44 526 BUP köpt vård 3 025 2 103 1 151 551-600 826 Valfrihetsvård 9 700 6 472 7 369 8 732 1 363 13 098 Köpt vård totalt 52 325 35 925 32 550 38 969 6 419 58 450 9 (21)
Kostnader och tim-redovisning för köp av hyrläkare Redovisning hyrläkare (ur Mea) per månad 2010 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack 1 Timmar 40 433 442 291 80 216 87 160 749 Tkr 186 429 387 368 85 254 87 132 1 928 Sammanfattning Psykiatrin i Halland redovisar ett positivt resultat för perioden med 13 mkr och en positiv budgetavvikelse med 6,1 mkr. Resultatförbättringen jämfört med samma period 2009 beror på högre HSUersättning för köpt LRV-vård och kostnadsminskningar för köpt vård och bemanningsföretag. Förvaltningens totala kostnadsökning är på 0,8 % under perioden, den relativt låga kostnadsökningen beror främst på lägre kostnader för köpt vård och relativt låg ökningstakt för personalkostnaderna. Personalkostnaderna står för knappt 70 % av förvaltningens totala kostnader. Vidare har köp från bemanningsföretag minskat med 4,4 mkr. Prognosen för helåret förväntas bli ett överskott med 9,3 mkr. Egen drift beräknas ha ett budgetöverskott på 0,8 mkr. Köpt regionvård vuxenpsykiatri beräknas ge ett överskott med 8,5 mkr. Det stora överskottet beror på ökade anslag för köpt vård 2010 (+24,5 mkr), och färre antal LRV-patienter samt att årets löneavtal ryms inom årets budgetuppräkning. Ekonomirapporter Prognos Resultaträkning Balansräkning 10 (21)
RESULTATPROGNOS: 2010 8 MÅN exkl förvaltningsinterna poster Psykiatristyrelsen Prognos Årsbudget Avvikelse Avvikelse (tkr) 2010 2010 2010 2009 Patientavgifter 7 453 6 753 700 135 Intäkter såld vård 480 220 479 820 400 2 191 Övriga intäkter 4 305 1 905 2 400 5 354 Verksamhetens intäkter 491 978 488 478 3 500 7 680 därav externt 16 990 16 940 50 1 069 därav internt LT 474 988 471 538 3 450 6 611 Personalkostnad -328 134-324 134-4 000-1 004 Material, varor -8 326-8 026-300 -775 Tjänster, material -73 151-72 251-900 756 Ers/avg f köpta tjänster, bidrag -68 939-80 239 11 300-22 157 Avskrivningar -3 705-3 305-400 -527 Verksamhetens kostnader -482 253-487 953 5 700-23 707 därav externt -409 926-416 526 6 600-24 467 därav internt LT -72 327-71 427-900 759 Verksamhetens nettokostnad 9 725 525 9 200-16 027 Finansiering intäkter 133 33 100 63 Finansiering kostnader -558-558 0-108 Summa finansiering -425-525 100-45 därav externt 0 0 0 10 därav internt LT 0-525 525-56 Årets resultat 9 300 0 9 300-16 072 11 (21)
RESULTATRÄKNING 2010 exkl förvaltningsinterna poster 8 MÅN Psykiatristyrelsen 2009 2010 Utfall Utfall Budget * Avvikelse 8 8 8 8 (tkr) månader månader månader månader Patientavgifter 4 247 4 836 4 502 334 Intäkter såld vård 297 417 320 613 319 896 717 Övriga intäkter 3 586 3 105 1 271 1 835 Verksamhetens intäkter 305 250 328 554 325 669 2 886 därav externt 11 778 11 926 11 294 632 därav internt LT 293 472 316 628 314 375 2 254 Personalkostnad -206 947-213 477-209 996-3 482 Material, varor -5 361-5 508-5 357-151 Tjänster, material -45 391-48 706-48 175-531 Ers/avg f köpta tjänster, bidrag -53 027-45 079-53 497 8 418 Avskrivningar -2 146-2 497-2 202-294 Verksamhetens kostnader -312 872-315 267-319 227 3 960 därav externt -268 157-266 946-271 606 4 660 därav internt LT -44 715-48 321-47 621-700 Verksamhetens nettokostnad -7 622 13 287 6 441 6 846 Finansiering intäkter 461 134 22 112 Finansiering kostnader -379-441 -374-67 Summa finansiering 82-307 -352 45 därav externt -3 15 0 15 därav internt LT 85-323 -352 29 Resultat -7 540 12 980 6 090 6 890 12 (21)
BALANSRÄKNING 2010-08-31 (TKR) Utfall Utfall TILLGÅNGAR 2009-08-31 2010-08-31 Förändring Anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 13 054 726,4 15 884 519,3 2 829 792,9 Summa 13 054 726,4 15 884 519,3 2 829 792,9 Omsättningstillgångar Förråd och avräkningskonton 55 488 432,8 76 191 621,1 20 703 188,3 Kundfordringar 3 628 238,9 3 677 323,4 49 084,4 Övriga kortfristiga fordringar 147 407,6 213 498,5 66 090,9 Interimsfordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 111 970,9 3 179 429,2 67 458,4 Kassa och bank 602 361,8 44 031,0-558 330,8 Summa 62 978 412,0 83 305 903,2 20 327 491,2 SUMMA TILLGÅNGAR 76 033 138,4 99 190 422,5 23 157 284,1 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 14 625 100,0 14 625 100,0 0,0 Årets förändring av eget kapital -7 539 764,5 12 980 024,9-20 519 789,4 Summa 7 085 335,5 27 605 124,9-20 519 789,4 Långfristiga skulder Långfristiga skulder 13 054 726,4 15 884 519,3-2 829 792,9 Summa 13 054 726,4 15 884 519,3-2 829 792,9 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 10 924 162,6 5 938 828,3 4 985 334,3 Genomgångs- och avräkningskonton 18 709 276,6 19 436 989,1-727 712,5 Moms och särskilda punktskatter 374,0 0,0 374,0 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 0,0 0,0 0,0 Övriga kortfristiga skulder 1 087 159,9 2 915 903,7-1 828 743,8 Interimsskulder, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 172 103,5 27 409 057,2-2 236 953,7 Summa 55 893 076,5 55 700 778,3 192 298,3 SUMMA EGET KAPITAL 76 033 138,5 99 190 422,5-23 157 284,0 OCH SKULDER 13 (21)
Bilaga 2 Personal Antal anställda Antalet tillsvidareanställda visar vid andra kvartalet en stabilitet i den minskning som var under 2009. Även visstidsanställda kvarstår vid samma antal som vid första kvartalet. Den resursgenomgång som påbörjades under 2009 fortsätter och inom heldygnsvården i Varberg planeras arbetet med att inrätta en bemanningsenhet för att förbättra kontinuiteten och minska antalet timanställda. Tva/Visstid AID-Gruppering Antal Tillsvidare Administration-Ledning 44 HoS sjuksköterskor m fl 187 HoS undersköterskor m fl 149 Läkare 53 Läkarsekreterare 53 Rehab/Paramed 108 Teknisk personal 1 Övrig personal 14 Tillsvidare Sum: 609 Tva/Visstid AID-Gruppering Antal Visstid HoS sjuksköterskor m fl 6 HoS undersköterskor m fl 2 Läkare 11 Rehab/Paramed 4 Övrig personal 4 Visstid Sum: 27 Timanställda Antal arbetade timmar som utförs av timanställda visar en större ökning under sommarmånaderna 2010 än föregående år. En förklaring är att övertidsarbetet varit mindre denna sommar än föregående år. Totalt intjänad övertid och fyllnadstid uppgår under 2010 till 2 390 tkr att jämföra med 3 162 tkr motsvarande tid 2009. Antal timmar - timanställda jan feb mars april maj juni juli 2009 3 760 3 547 3 924 4 307 5 458 6 052 9 138 2010 3 650 3 873 4 171 3 859 4 524 7 937 11 233 aug sept okt nov dec 7 568 3 827 3 816 4 037 4 599 14 (21)
12000 10000 8000 6000 Serie1 Serie2 4000 2000 0 jan f eb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Antal timmar - timanställda Åldersstruktur Åldersfördelning är inom psykiatrin som i övriga landstinget ett problem. Vi kommer att ha många rekryteringar när stora grupper går i pension under en tioårsperiod. -29 30-39 40-49 50-59 60- Tillsvidare Administration-Ledning 1 6 15 13 9 44 HoS sjuksköterskor mfl 9 44 49 56 29 187 HoS undersköterskor mfl 8 25 38 41 37 149 Läkare 8 17 20 8 53 Läkarsekreterare 3 7 19 14 10 53 Rehab/Paramed 4 20 40 27 17 108 Teknisk personal 1 1 Övrig personal 4 3 6 1 14 Tillsvidare Sum: 25 114 182 177 111 609-29 30-39 40-49 50-59 60- Visstid HoS sjuksköterskor mfl 1 1 3 1 6 HoS undersköterskor mfl 2 2 Läkare 2 6 1 2 11 Rehab/Paramed 1 2 1 4 Övrig personal 2 1 1 4 Visstid Sum: 8 8 3 7 1 27 Antal anställda fördelat på kvinnor/män samt heltid/deltid Fördelningen är densamma som redovisades i årsbokslutet. Av samtliga tillsvidareanställda är de största grupperna sjuksköterskor (30 %), skötare (25 %) och paramedicin 18 %. Männens andel uppgår till 26 %. 15 (21)
Inom de grupper där män finns representerade är andel män högst inom läkargruppen (47 %) medan sjuksköterskegruppen har lägst andel (22 %). En jämförelsevis stor andel av medarbetarna arbetar heltid (84 %). Av kvinnor arbetar 80 % heltid och av männen 94 %. Heltid Heltid Deltid Deltid M K M K Tot Tillsvidare Administration 14 25 5 44 Ekonomi- och transportpersonal Hälso- och sjukvård ssk mfl 41 127 4 15 187 Hälso- och sjukvård usk mfl 39 72 6 32 149 Läkare 24 26 1 2 53 Läkarsekreterare 38 15 53 Paramedicin 21 68 1 18 108 Tandvårdspersonal Teknisk personal 1 1 Utbildnings- och fritidspersonal 8 5 1 14 Tillsvidare Sum: 148 361 12 88 609 Heltid Heltid Deltid Deltid M K M K Tot Visstid HoS sjuksköterskor mfl 1 2 1 2 6 HoS undersköterskor mfl 1 1 2 Läkare 5 6 11 Rehab/Paramed 1 3 4 Övrig personal 1 2 1 4 Visstid Sum: 8 14 1 4 27 Medelålder Medelåldern för tillsvidareanställda inom psykiatrin har sjunkit ytterligare något sedan förra delårsbokslutet (48,58). Tva/Visstid/Övr AID-Gruppering Antal Ålder Administration-Ledning 44 49,50 HoS sjuksköterskor mfl 187 47,29 HoS undersköterskor mfl 149 49,15 Läkare 53 49,91 Läkarsekreterare 53 47,85 Rehab/Paramed 108 47,52 Teknisk personal 1 44,00 Övrig personal 14 48,00 Tillsvidare 609 48,23 16 (21)
Tva/Visstid/Övr AID-Gruppering Antal Ålder HoS sjuksköterskor mfl 6 46,83 HoS undersköterskor mfl 2 27,00 Läkare 11 36,00 Rehab/Paramed 4 42,00 Övrig personal 4 43,00 Visstid 27 38,48 Tidsanvändning Den arbetade tiden i procent under andra kvartalet följer föregående års kurva. I jämförelse med andra kvartalet 2009 är skillnaden obetydlig. Snittanställda Under andra kvartalet har antalet snittanställda legat på samma nivå efter minskning 2009. I bilden nedan redovisas förändringen per månad under de senaste åren. Minskningen är en följd av den genomgång och förändring som sker i att anpassa verksamheten inom psykiatrin. Snittanställdas sysselsättningsgrad visar en höjning från förra delårsbokslutet (596,66). Psykiatrin i Halland Snittanställda Snittanställdax Ssgr 633 600,41 Antal anställningar under beräkningspreioden 655 650 645 640 635 630 625 620 615 610 2008 2009 2010 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 17 (21)
Tidsanvändning Timmar Procent Närvarotid 564 204 77 % Arbetad tid 507899 Mertid/Övertid 8 380 Kompetensutveckling 9 944 Timlön 37 981 Frånvarotid 168 446 23 % Lagstadgad ledighet 29 220 Semester 75 252 Sjukfrånvaro 30 612 Förtidspension/Sjukers tv 980 Övrigt 32 382 Totalt 732 650 100 % Diagrammet nedan visar den arbetade tiden per månad Arbetad tid i procent av totala tiden 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 2009 2010 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har en stabil minskning från föregående år och samma månad. En fortsatt noggrann uppföljning sker, och mer analys får ske i delårsbokslutet. Sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid jan feb mars april maj juni juli aug 2008 7,3% 7,1% 7,2% 7,2% 6,4% 5,7% 4,6% 4,9% 2009 6,6% 6,5% 5,7% 5,4% 5,8% 5,3% 4,7% 5,6% 2010 5,19% 5,5% 4,5% 5,1% 4,1% 4,4% 3,7% sept okt nov dec 5,5% 6,3% 6,2% 6,3% 5,9% 6,1% 5,7% 5,3% 18 (21)
sjukfrånvaro i procent av total arbetad tid 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 2008 2009 2010 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Inhyrd personal Under andra tertialen har kostnaden för inhyrd personal har minskat från 4 841 tkr till 1 927 tkr i jämförelse med motsvarande period 2009. Den inhyrda personalen är enbart läkare. Fördelningen av kostnaderna är följande: BUP läkare 0 Norr läkare 1 283 tkr Söder läkare 644 tkr Redovisning hyrläkare (ur Mea) per månad 2010 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec ack Timmar 40 433 442 291 80 216 87 160 1 749 Tkr 186 429 387 368 85 254 87 132 1 928 Utbildningsläkare Under året har fyra omgångar á fyra AT-läkare haft sina placeringar inom psykiatrin. Under augusti har två nya omgångar á fyra påbörjat sina ATplaceringar. Totalt finns 12 ST-läkare anställda inom psykiatrin därav tillhör tre barn- och ungdomspsykiatrin 19 (21)
Bilaga 3 Psykiatri God Vård Uppfgifter lämnade till landstingets uppföljning av indikatorer för God Vård. 1. Andel patienter med diagnosen Schizofreni där livsstil tagits upp vid den årliga läkarkontrollen 28 5 (117 av 423). Varav andel kvinnor 23 % (46 av 203) andel män 32 % (71 av 220). 2. Andel patienter med depressionssjukdom ( ICD kod F 32 och F 33) 37 % (696 av 1896) Varav andel kvinnor 32 % (381 av 1201) andel män 45 % (313 av 695) 3. Andel konsulttimmar som man haft vid Närsjukvård Mödra - barn hälsovård Annan vård: 26 20 (21)
21 (21)