KVALITETSRAPPORT 14/15 ÅRETS MÅL Värdegrund och elevinflytande Arbete med elevers lika rättigheter och möjligheter, trygghet, delaktighet och normkritiskt förhållningssätt. Öppna skolan utbyten och samarbeten, ut i verkligheten och verkligheten in, omvärldsbevakning, synas i sociala medier. Hållbar utveckling Globalt tänk, hushålla med våra resurser i vår lärargärning, utbilda medvetna elever kring mat och återvinning. ARBETSMILJÖN ÄR GOD ANTAL SÖKANDE PER PLATS JAG KAN REKOMMENDERA MIN SKOLA NATIONELLA PROV SLUTBETYG
RESULTAT SLUTBETYG DATA KOMMENTAR Efter kraftig nedgång läsåret 12/13 kan vi nu se att den positiva trenden håller i sig och att vi nu läsåret 14/15 börjar närmar oss de höga meritvärden som skolan uppvisade läsåret 11/12. Skolan har aktivt arbetat med LGR11 och lärarna har hittat allt bättre arbetssätt så att eleverna får djupare insikt i de olika förmågorna och kunskapskraven inom respektive ämne vilket gynnar deras kunskapsutveckling och därmed betyg. läsåret 13/14 och 14/15 baseras det angivna värdet på 17 betyg istället för 16. ÅTGÄRDER / BESLUT / UPPFÖLJNING Skolan forsätter att arbeta med att synliggöra kunskapskraven i skolvardagen och med den formativa återkopplingen kopplat till undervisningen SLUTBETYG - NATIONELLA PROV Sammanställning av slutbetyg åk 9 2013/2014 Antal 2013/2014 Procent 2014/2015 Antal A totalt 498 st 16% 498 16% DATA 2014/2015 Procent pojkar 109 8% 218 12,5% flickor 389 22% 280 21,5% B totalt 697 23% 778 26% pojkar 251 18,9% 433 24,9% KOMMENTAR VRS har i år valt att titta närmre på könsfördelningen av elevers slutbetyg i åk 9 jämförelsevis med föregående läsår. Kunskapsskillnaden mellan könen visar att vi ser en tydlig utjämnade tendens mellan andelen av betygen A och B. Sedan tidigare år har vi konstaterat att det är en tydlig skillnad mellan pojkar och flickor i betyg. VRS är nu på väg mot rätt håll och vi fortsätter att uppmärksamma och lyfta detta perspektiv. flickor 446 25,6% 345 26,5% C totalt 1019 33% 1001 33% pojkar 465 35,1% 594 34,2% flickor 554 31,7% 407 31,3% D totalt 500 16% 474 16%
pojkar 279 21,1% 298 17,2% flickor 221 12,7% 176 13,5% E totalt 346 11% 283 9% pojkar 215 16,2% 190 10,9% flickor 131 7,5 93 7,1% F totalt 10 0% 5 0% pojkar 6 0,5% 4 0,2% flickor 4 0,2% 1 0,07% Nationella prov och slutbetyg En, Ma, Sv Eleverna på VRS har höga resultat på NP i engelska. 69% hade A eller B som sammanlagt provresultat. Många av våra elever har starka förkunskaper i engelska. Pojkar har överlag bättre ordförråd och är mer naturliga i muntlig kommunikation. Till viss del kan det bero på mer gaming och större internetanvändande överlag. I matematik följer betygssättningen NP-resultaten väl, med ett visst undantag för några elever med F på NP där stödåtgärder sätts in efter NP för att uppnå godkänt. I svenskan har skolan haft som mål att lyfta pojkarnas resultat i läsförståelse och vi tycker oss se resultat därav. Skolan har medvetet arbetat med olika typer av litteratur och skrivit olika texttyper. I svenska och matematik ligger skolan generellt något över NP-resultaten vid slutbetyg. NP är en speciell situation, där eleverna måste visa sina färdigheter under tidspress vid ett speciellt tillfälle. Slutbetyget är en helhetsbedömning på allt eleverna har gjort. I svenska testar inte NP alla kunskapskrav. ÅTGÄRDER / BESLUT / UPPFÖLJNING SLUTBETYG - NATIONELLA PROV Eng - Skolan måste vara försiktiga när vi sätter slutbetyg så att vi inte ligger lågt. Vi måste även se till att vi inte ser NP som en examen, utan väga in allt vi sett eleven prestera. Skolan behöver också hitta sätt att stimulera flickornas muntliga kommunikation. Ma - Då skolan har en trend med att ha få flickor i utvecklingsgrupp är något vi behöver uppmärksamma framgent. Diskussion bör ske regelbundet kring hur vi kan lyfta fram flickorna så de kan visa sina matematikkunskaper. Undervisande lärare behöver aktivt fördela talutrymmet bättre. Sv - Skolan måste arbeta mer med olika genrer. Arbeta mer med resonerande text. Här behöver vi stärka vikten av språkriktighet (talspråk vs skriftspråk).vårt deltagande i läslyftet under nästa läsår kan hjälpa till.
UTVÄRDERINGAR ENKÄTSAMMANSTÄLLNING VRS Elever Likabehandling Indikator Mål 14/15 13/14 Jag känner mig inkluderad och välkommen Jag känner mig trygg i skolans lokaler Jag har någon att prata med om jag behöver stöd DATA 7.0 8.4 8.4 7.0 8.8 8.6 7.0 8.0 8.1 Jag möts av respekt verbalt 7.0 8.0 7.9 Jag möts av respekt fysiskt 7.0 8.5 8.2 Jag möts av respekt i sms och på webben Jag bemöts jämlikt i klassrummet Jag blir respekterad utifrån diskrimineringsgru 7.0 8.8 8.6 7.0 7.8 7.7 7.0 8.6 8.4 KOMMENTAR VRS elever likabehandling : Här får VRS höga värden och högst ligger Jag känner mig trygg i skolans lokaler och Jag möts av respekti sms och på webben. Eleverna har deltagit i arbetat med skolans nuvarande likabehandlingsplan. Vi har utifrån vår likabehandlingsplan skapat gemensamma trivselregler som har tagits fram och bearbetats i Elevrådet. Vi följer vår årscykel för ett systematiskt arbete med likabehandlingsplanen som är väl fungerande där vi har planer för både främjande och förebyggande arbete och rutiner vid akuta situationer. Se länk här för mer information kring vårt likabehandlingsarbete. VRS Elever Samarbete och Kommunikation Indikator Mål 14/15 13/14 Det är bra stämning på skolan 7.0 8.1 7.8 Vi elever lär av varandra 7.0 6.9 6.9 Här på VR gör vi som vi sagt 7.0 7.5 7.2 Informationsspridningen fungerar bra 7.0 7.6 7.7 Jag håller mig informerad 7.0 8.4 8.2 Mentorsamtalen är givande 7.0 6.9 6.6 Vi tar ansvar för vår arbetsmiljö 7.0 7.1 7.2 VRS Elever Samarbete och kommunikation : Det eleverna värderar högst är Jag håller mig informerad och Det är bra stämning på skolan. Att det ska vara bra stämning på skolan jobbar vi aktivt med genom gruppstärkande aktiviteter och snabbt agerande om det sker incidenter. Eleverna har fortfarande värderat Mentorsamtalen är givande lågt 6,9 även om det höjts något från föregående mätning så är det på rätt väg. Vi elever lär av varandra arbetar vi med att stärka t.ex i matematiken genom problemlösning i grupp och genom kamratbedömning som flera lärare upplever som en bra metod.
VRS Medarbetare Samarbete och Kommunikation VRS Medarbetare Samarbete och Kommunikation Vi får de högsta värdena på Stödfunktioner på skolan (8,9) och att samarbetet med Elevhälsoteamet fungerar vä l (8,3) VRS värde har sjunkit på vi ger feedback till varandra och klart lägst ligger vi på Vi jämför oss med andra skolor (4,6). Vi träffar kommunens högstadieskolor och sambedömer de nationella proven och vi har haft en gemensam dag på DaGy kring likvärdig bedömning då vi hade med åtta lärare. Vi har också en grupp lärare som planerar utbyten med andra skolor utanför kommunen VRS Medarbetare Skolledning Indikator Jag har förtroende för skolledningen Mål 14/15 13/14 7.0 7.9 7.7 Skolledningen tar ansvar 7.0 8.3 8.1 Medarbetare behandlas jämlikt 7.0 8.0 7.7 Skolledningen är tillgänglig 7.0 7.8 7.3 Jag får feedback 7.0 6.8 7.0 Skolledningen möjliggör kompetensutveckling Skolledningen leder arbetet på ett bra sätt Medarbetarsamtalen är utvecklande Skolledningen uppmuntrar delaktighet 7.0 7.7 6.6 7.0 7.8 7.1 7.0 6.5 6.7 7.0 7.4 7.8 VRS Medarbetare Skolledning Vi får högst värden på Skolledningen tar ansvar (8,3) och Medarbetare behandlas jämlikt (8,0). Personalen upplever att det har blivit en markant förbättring vad det gäller kompetensutveckling, tillgänglighet och att skolledningen leder arbetet på ett bra sätt jämfört med föregående läsår. Vi gör en omorganisation till nästa läsår då vi går från fyra till tre personer i skolledningen utifrån behov av effektivisering. Vi behöver ombesörja att vi bibehåller kvaliteten på vårt arbete och att vi också kan utveckla de delar vi får lägst på som är Medarbetarsamtalen är utvecklande (6,5) och Jag får feedback (6,8). Vi har omfördelat vissa av skolledningens ansvarsområden på administrationen och givit ett förtydligat ansvar till ämnesansvariga och förstelärare. Vårt mål är att även fortsättningsvis finnas nära lärarna som stöd och finnas med ute i verksamheten. ÅTGÄRDER / BESLUT / UPPFÖLJNING VRS behöver bli bättre på att jämföra sig med andra skolor - Vi jämför oss med andra skolor 4,6. Utöver redan existerande samarbeten med kommunens skolor när vi sambedömer de nationella proven så kommer samtliga lärare att delta i en kommungemensam konferensdag i september där ämnesgrupper träffas för utbyte kring metoder och likvärdig bedömning. VRS har två lärare som nyligen blev
färdigutbildade Våga visa-observatörer. Dessa två kommer vi att använda som kunskapspridare för att få större inblick i hur det ser ut på de skolor som deltar i Våga visa-projektet (Ekerö, Sollentuna, Upplands Väsby samt Danderyd). Medarbetarsamtalen är utvecklande Medarbetare skolkultur Vi lär tillsammans ÅRETS EXTERNA UTVÄRDERINGAR 1. Pilen Danderyds kundundersökning våren 2015 elever i åk 8 161 elever (89%) svarade på Pilen 2015. 2. Pilen Danderyds kundundersökning våren 2015 föräldrar åk 8 93 vårdnadshavare (53%) svarade på Pilen 2015.
3. Skolenkäten våren 2015 Enkätresultat för pedagogisk personal grundskola 38 av 39 ur pedagogisk personal svarade på Skolinspektionens enkät 2015. 4. Skolenkäten våren 2015 Enkätresultat för elever i åk 9 167 av 178 elever i åk 9 (94%) svarade på Skolinspektionens enkät 2015 5. Skolenkäten våren 2015 Enkätresultat för vårdnadshavare åk 9 372 vårdnadshavare svarade på Skolinspektionens enkät 2015. 6. Våga visaobservation genomfördes ht 2014. Rapport och skolans handlingsplan.
SKOLUTVECKLING PROJEKT 1 - Formativa lektioner INNEHÅLL MÅL Vi fick projektmedel från Danderyds kommun för detta projekt, där vi har haft en grupp lärare som har tagit fram konkreta metoder som har testats och utvärderats. Att utveckla undervisningsformer för att underlätta formativ bedömning. Skapa cirka åtta konkreta metoder för hur lärare kan bedriva formativa lektioner samt genomföra och utvärdera dessa. KOMMENTAR Maja Madzar har varit projektledare och har tagit fram åtta konkreta nedskrivna metoder utifrån tillgänglig forskning, bloggar och olika publikationer. Gruppen har träffats för att gemensamt gå igenom en specifik metod och göra eventuella justeringar, därefter har varje lärare haft tre till fyra veckor på sig att under en lektion testa och utvärdera metoden. Utvärderingen har varit kvalitativ och har baserats på lärarens professionella upplevelse och elevernas synpunkter. Efter att metoden har testats har gruppen träffats igen för att utvärdera föregående metod. TIDSRAM Gruppen har träffats gemensamt vid 10 tillfällen under läsåret 2014/2015. Varje metod har testats i undervisningen. DELTAGARE Maja Madzar, Sara Shanazari Broström, Johan Tollin, Lotta Ivarsson De utprövade metoderna har samlats i en metodbank som under nästa läsår ska göras tillgängliga och arbetas med i hela personalgruppen på VRS. I förlängningen förväntas gemensamma, konkretiserade och utvärderade metoder bidra till högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet och bedömning på skolan. PROJEKT 2 - Implementering av modern teknik för att hitta nya undervisningsformer och nya sätt att lära INNEHÅLL MÅL Vi fick projektmedel från Danderyds kommun även för detta projekt, där vi har arbetat med projektet Next up. Next Up är en IT-inspirerad tävling där åttondeklassare tävlar lagvis med att lösa problem i verklighetsbaserade case, hos ett antal av Sveriges ledande IT-företag. Vi vill att eleverna ska utveckla sin digitala kompetens genom att använda datorn och annan modern teknik som en aktiv del vid inlärning. Vi vill pröva ämnesövergripande casemetodik genom att delta i skolprojektet Next Up. KOMMENTAR Lena Brännström har varit projektledare och har tillsammas med undervisande lärare i klass 8a genomfört projektet. Det har varit ett ämnesövergripande projekt och modern teknik har funnits tillgänglig med hjälp av skolans IT-ansvariga och ett samarbete med IT-företagen för att eleverna ska få de kunskaper och den teknik som krävs för att lösa casen. Under projektets gång har eleverna gjort studiebesök på dataföretag samt fått handledning av en IT-student som är aktiv i nätverket Datatjej. Klassen arbetade under fyra veckor med förslag till lösningar på två verklighetskopplade case. från företagen IFS och Telia; 1. Hur kan man använda
Vi vill ge eleverna möjlighet att arbeta med och utveckla sin kreativitet, innovation samt digital konceptuell förmåga. Ett av syftet med Next up är att intressera och locka unga inte minst tjejer att vilja läsa en IT-utbildning och arbeta inom ett IT-yrke. sociala mediers digitala spår för att skapa en bättre miljö? 2. Hur kan telekom möjliggöra sjukvård på distans? 8a har på ett utomordentligt sätt tagit fram innovativa förslag på lösningar och har använt sig av datorn och modern teknik. De har också använt sig av musik och andra kreativa inslag.tävlingen gick lysande och klassen tog hem en andraplats. TIDSRAM Vårterminen 2015 DELTAGARE Lena Brännström, Christian Schwinghammer, Marita Lingsberg, Malin Tollin, Christel Qvarnström och Kristina Porat Ämnesövergripande casemetodik kommer att utvecklas vidare under läsåret 2015/2016 PROJEKT 3 - Begreppsskapande och fördjupning i kemi och biologi med hjälp av modern teknik INNEHÅLL MÅL Projektmedel till detta projekt kom från Maja och Bertil Falck och projektet går ut på att skapa verktyg för att få ökad begreppsförståelse hos eleverna i kemi och biologi genom att bygga upp ett digitalt resuscentra. Ökad begreppsförståelse hos eleverna och med det bättre betyg i kemi och biologi vt 15 än vt 14. Vi vill öka elevernas begreppsförståelse och fördjupa kunskaperna inom de naturvetenskapliga ämnena, framförallt i kemi och biologi. Detta gör vi genom att arbeta mer praktiskt och specificerat med de naturvetenskapliga begreppen med hjälp av resurscentret vi vill skapa inom projektet. Elevernas användning av korrekta begrepp kommer att underlätta den så viktiga formativa bedömningen, då begreppskapandet ger snabb återkoppling i lärandeprocessen. KOMMENTAR Anders Gölstam och Ann Wikman har använt höstterminen till att börja bygga upp ett digitalt resurscentra med; - övningar (praktiska, teoretiska) - podcast etc - animationer - ljud - externa länkar, för högre begreppsförståelse (webblänkar) - lärarresurser för att hjälpa elever med begreppsförståelse - läsårsindelat begreppslexikon - frågeforum (användarstött) De har också gjort klassrumsbesök hos varandra för att utvärdera och se vad eleverna behöver kring begreppsförståelse. Projektet kommer att fortsätta under nästa läsår då projektmedel har beviljats av Danderyds kommun. Resurscentrat kommer då att byggas ut och förfinas och tid kommer att läggas så att eleverna får sätta sig in i och använda resurscentret. TIDSRAM Höstterminen 2014 och fortsättning läsåret 2015-2016
DELTAGARE Anders Gölstam och Ann Wikman ÅRETS MÅL 1. Värdegrund och elevinflytande - Arbete med elevers lika rättigheter och möjligheter, trygghet, delaktighet och normkritiskt förhållningssätt. VRS Elever Undervisning och lärande Indikator Mål 14/15 13/14 Jag får vara med och påverka Mina lärare samarbetar kring mitt lärande Lärarna på VR planerar tiden väl Vi arbetar med olika uttrycksformer Undervisningen på VR är verklighetsförankrad Mina lärare är kunniga i sina ämnen Arbetsmiljön på VR är god Jag kan rekommendera min skola till andra 7.0 6.8 6.5 7.0 6.9 6.9 7.0 7.1 6.9 7.0 7.5 7.1 7.0 7.4 7.5 7.0 8.2 8.2 7.0 7.4 7.5 7.0 8.4 8.3 1. Värdegrund och elevinflytande Under höstterminen hade vi en Våga Visa-observation på VRS där det framkom att värdegrundsarbetet, förhållningssättet och arbetsklimatet är skolans starka sidor. Vi jobbar systematiskt med likabehandlingsarbetet. Våra förbättringsområden var att öka elevernas reella inflytande i undervisningen och att eleverna ska få bättre kännedom om kunskapskraven och dess innebörd. Det framkom dock att det var stora skillnader mellan olika lärare. Våra åtgärder har varit att vi har konkretiserat läsårsmålen med en tydlig handlingsplan. Skolledningen har genomfört lektionsbesök med riktat syfte och med uppföljningar. Vi har tittat särskilt på start och avslut på lektioner. Lärarna ska inbjuda eleverna till medbestämmande i planeringen. Större variation i undervisningen och möjlighet för eleverna att påverka redovisnings- och examinationssätt. Lärarna har fått i uppdrag att bryta ner kunskapskraven för att göra de mer begripliga för eleverna. En lärargrupp har särskilt arbetat med att ta fram, pröva och utvärdera formativa lärprocesser för att eleverna ska bli mer medvetna om sin kunskapsutveckling samt bli mer uppmärksamma på vad det är lärarna bedömer. Exempel på åtgärder/aktiviteter som stärker värdegrund och elevinflytande. Undervisning i relativt små klasser 22-24 elever, årskursöverskridande aktiviteter som t.ex Elevens val och uppdragstävlingar, påskäggsjakt/pepparkakshus, åk 9 elever besöker åk 7 (kring motivation, stress, prov etc) idrottsdagar, 2. Öppna skolan
2. Öppna skolan - utbyten och samarbeten, ut i verkligheten och verkligheten in, omvärldsbevakning, synas i sociala medier. Vi tar emot återkommande externa besök, där vi t.ex har haft författarbesök av Hassan Khemeri för åk 9 och våra elever i åk 8 såg hans föreställning Ungefär lika med på Dramaten. Bilden har besökt Liljevalchs. Historiedag och geografidag för åk 9 med externa föreläsare. Slöjdföreläsning. Biologidag i åk 7. Våra elever i åk 7 har haft jobbskugga och besökt olika arbetsplatser. Åk 8 har haft prao. Framtidsdagen arrangerades för åk 9 kring yrkesval. Under läsåret har vi haft en personalgrupp som genom enkla medel har skapat möjligheter för eleverna att få bättre insyn i andra kulturer. Vi har utbyte med skolor på Hawaii och Tyskland. Vi har samverkat med Vetenskapens hus och KTH i våra projekt Finnup och Lego och flera företag i Next up och kurser som hölls inom Elevens val t.ex Mobiletelefoni. Vi har en Facebooksida. Skolans bibliotek finns på Instagram, likaså har skolans resurser ett aktivt Instagramkonto. 3. Hållbar utveckling - Globalt tänk, hushålla med våra resurser i vår lärargärning, utbilda medvetna elever kring mat och återvinning. 3. Hållbar utveckling Ytterligare en personalgrupp har arbetat för att skolan ska bli en Grön flagg-skola. I gruppen ingår även elever, som blir ambassadörer för hållbar utveckling och återvinning. Vi har haft en matsvinnstävling i matsalen för att öka medvetandet hos våra elever. Vi har även periodvis haft en köttfri dag i veckan. Under vårterminen uppmärksammades Earth hour: elever och personal uppmanades att vara mobil- och datafria samt även bil- och mopedfria under dagen. Vi använde oss så lite som möjligt av el. Vi återvinner papper och handlar mer ekologiskt och följer en plan för att bli en Grön flagg-skola. ÅTGÄRDER / BESLUT / UPPFÖLJNING Utvärdering av läsårsmålen har gjorts och på konferensdagarna i augusti kommer nya läsårsmål utarbetas i personalgruppen. De projekt som fortsätter är följande: Genomförande av handlingsplanen för att bli certifierad för Grön flagg-skola. Vi har fått beviljade projektmedel från kommunen för två projekt; 1. Undervisning som formas genom Entry card och Flipped classroom samt 2. Modern teknik för att förbättra begreppsbildning i kemi och biologi.
Vi kommer även fortsätta arbeta med formativa lektioner utifrån de metoder som utvecklades under läsåret. DANDERYD KOMMUN - Övriga frågor Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? VRS arbetar med ett utvärderingsinstrumentet Incito. Elever och personal genomför årligen utvärderingar via Incito enligt nedan utvärderingsöversikt som är gemensam för stiftelsens skolor. Jämförelser görs över tid, mellan skolenheter och olika grupper. Skolgemensamma utvärderingar skickas ut till elever och personal centralt och vi väljer ut ett par stycken för efterföljande kvalitativa analyser, s.k. GAP-analyser, tillsammans med deltagarna. Ämnesutvärderingar ansvarar respektive lärare själv för och analyserar tillsammans med eleverna i klassrumsmiljö. Alla ämnesutvärderingar sammanställs också för hela skolans räkning och utgör en central del i skolans systematiska kvalitetsrapporter till huvudman och kommun. Utvärderingsöversikt för Viktor Rydbergs samskola Utvärderingar för eleverna: Skolstart (åk 7) - september Skolmat (åk 7) - nov Likabehandling (alla) nov Ämnesutvärderingar (fördelas över årskurs/ämnen) - dec/jan Undervisning och lärande, samarbete och kommunikation (alla) feb / mars Likabehandling - april Externa: Livsstils/Drogvaneundersökningen (åk 9) - mars Pilen (åk 8) - Jan Utvärderingar för föräldrar: I samband med externa granskningar och internt i maj Utvärderingar för personalen: Samarbete och kommunikation / Skolkultur / Undervisning och lärande / Skolledning - Feb /Mars Tvåpartsskattning / kompetensprofil - okt / mars Likvärdig bedömning och betygssättning Lärarna på skolan sambedömer nationella prov tillsammans med sina ämneskollegor och med ämeskollegor på övriga skolor i kommunen. Alla nationella prov är avidentifierade och samtliga lärare i ett ämne deltar i rättning och sambedömning. När det gäller bedömning av andra prov och uppgifter är det ämnesgrupperna som håller i samplanering och sambedömning. I de flesta ämnen används samma läromedel av alla lärare och
ämnesgruppen gör gemensamma planeringar och prov. Skolan har som målsättningatt minst ett arbetsområde per termin ska sambedömas av ämnesgruppen. Enligt Våga visa råder det en positiv attityd bland lärarna till att samarbeta och sambedöma bland kollegorna. I slutet av läsåret genomför respektive ämnesgrupp betygsanalys utifrån satta betyg och diskuterar skillnader mellan nationella prov och betyg samt skillnader mellan kön och mellan olika grupper. Läsförmåga År 13/14 Resultaten på skolan följer staninekurvan väl. Vi har en normalfördelning, det vill säga de flesta presterar mellan stanine 4-6 (59%). Vi har också fler elever än normalt som ligger högt, det vill säga mellan stanine 7-9 (33%). Enbart 8% ligger i det område som brukar rödmarkeras, med andra ord elever som har stora svårigheter med läsförståelse samt läshastighet. I snitt bör cirka 22% av eleverna ligga inom spannet stanine 1-3. Man kan också utläsa att pojkarna i år 7 generellt sätt läser snabbare men mindre korrekt än flickorna. Vi som skola har också bättre resultat på läshastighet än på läsförståelse, det vill säga färre elever hamnar i det rödmarkerade området (stanine 1-3) i läshastighet. År 14/15 Resultaten på skolan följer ånyo staninekurvan väl både gällande läshastighet och läsförståelse. Kurvan är mer normalfördelad gällande läshastigheten. Däremot i läsförståelse så presterade årets kull väsentligt mycket bättre resultat än 13/14. Läshastigheten år 14/15 var mycket sämre än tidigare år. 22% låg mellan stanine 1-3, det vill säga rödmarkerade. Jämför man flickor och pojkar så var resultaten mer jämt än tidigare år. De elever som sticker ut, vare sig det handlar om stanine 1-2 eller 7-9, är dessa jämnfördelade mellan könen. Årets sjuor presterade väl på läsförståelse, oavsett kön. De läser bra och har en mycket god läsförståelse. Sammanfattningsvis: DLS-testen visar att vi som skola ligger bra till. Utöver syftet att se var varje elev befinner sig i läsförståelse och läshastighet borde testen också kunna vara ett bra underlag för svensklärarna i sin planering. De klasser som har en lägre läshastighet borde först och främst arbeta med denna. Och vice versa gällande läsförståelse. Spetsklassen år 13/14 presterade bäst av alla det året vilket kan tyckas märkligt då de har två modersmål. Detsamma gällde däremot inte år 14/15. Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för alla elever Vi informerar om saker som sker i vår verksamhet gentemot elever och föräldrar via Schoolsoft och till vår webplattform Rydberget. Roliga och viktiga saker som sker eller har skett meddelar vi även via våra interna TV-apparater och via Facebook. Vi har valt ut den pedagogiska- och fysiska miljön som områden att satsa på under läsåret. Inom den pedagogiska miljön har vi valt att prioritera pedagogiska strategier,stödstrukturer och arbetslagens funktion. Vi har arbetat i mindre arbetslag under läsåret där vi har fått större möjlighet till tätt samarbete mellan kollegorna som i sin tur ger möjlighet mer pedagogiska diskussioner och där fokus bland annat blir kring våra prioriterade områden. Vi har deltagit i kommunens Våga visa -projekt och utifrån resultatet från denna under året arbetat med att bli ännu tydligare med syftet, strukturen och elevernas mål med undervisningen i stort. Vi vill också fortsätta att utveckla arbetssätt som passar olika lärstilar vilket i sin tur gynnar fler elever på skolan.
När det gäller den fysiska miljön har vi tillsats en grupp ur personalen som har till uppgift att titta på hur vi så smått kan förändra några klassrum och korridorer till att vara mer anpassade utifrån elevernas behov. Vi kommer också ta hjälp av elevrådet kring idéer som eleverna kan ha kring förbättringar av den fysiska miljön. Pedagogisk kompetens och behörighet Vi har samtliga tjänster tillsatta (150630). Vi har 38,2 lärare på skolan varav 69% kvinnor och 31% män. I oktober 2014 hade vi 68,2% med pedagogisk examen varav 56,8% med lärarlegitimation och behörighet i samtliga ämnen. Flera av lärarna har kompletterat sin behörighet under läsåret och de som har väntat på beslut från Skolverket har nu fått sin lärarlegitimation. Vi har fyra lärare som kommer bli klara först under nästa läsår med sin komplettering och vi har tre lärare i estetisk/praktiska ämnen som har en annan utbildning och lång erfarenhet men som inte kommer att kunna få lärarlegitimation. Samtliga lärare på VRS är kompetenta i de ämnen de undervisar i. Vi har fyra förstelärare på VRS. Två i matematik/no, en i so-ämnena samt en i spanska/ svenska/ specialpedagogik. Förstelärarna har alla specifika uppdrag med utgångspunkt från deras egna kompetensområden. De ingår i en pedagogisk ledningsgrupp på VRS tillsammans med skolledningen. Alla förstelärarna inom Stiftelsen Viktor Rydbergs skolor träffas regelbundet för utbyte och planering av gemensamma Workshops där utbyte av goda exempel och erfarenheter sker. Vi har fyra VFU handledare hos oss och under läsåret 14/15 tog vi emot tre studenter. Kompetensutvecklingen utgår från årets läsårsmål och det här läsåret har varje lärare haft en egen fortbildningspott att nyttja. Nästa läsår sker fortbildningen kollegialt i ämnesgruppen. Vi har haft fem lärare som har gått kursen UL- utvecklande ledarskap, som all personal erbjuds att gå efter ett par års anställning. Rektor har gått klart rektorsprogrammet, vt-14 och våra biträdande rektorer är inne på sitt andra respektive tredje år.