TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

Relevanta dokument
TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

5 Signaler och system i z-planet Övningar 5.1 Bestäm överföringsfunktionen i z-planet för ett system med impulssvaret

Digital signalbehandling Digital signalbehandling

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

Något om funktionsföljder/funktionsserier

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

1. Rita följande tidssekvenser. 2. Givet tidssekvensen x n i nedanstående figur. Rita följande tidssekvenser.

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Inlämningsuppgift 2 i Digital signalbehandling ESS040, HT 2010 Måndagen den 22 november 2010 i E:B.

Digital signalbehandling Alternativa sätt att se på faltning

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

Tentamen i Envariabelanalys 1

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

16.3. Projektion och Spegling

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

FREKVENSSPEKTRUM TILLÄMPAD FYSIK OCH ELEKTRONIK, UMEÅ UNIVERSITET 1

Sätra. Skärholmen. kurva. Sätraskogens naturreservat. vara minst 10 meter höga för att påverkan på närområdet ska bli liten.

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

Föreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Signal- och bildbehandling TSBB03

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Kravspecifikation. Begrepps-modellering. Design processen. ER-modellering

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

ett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Komplexa tal. j 2 = 1

Matematisk statistik TMS063 Tentamen

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!

3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

Universitetet: ER-diagram e-namn

Kursens mål är, förutom faktakunskaper om kursinnehållet, att ge:

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Tentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

Signal- och bildbehandling TSBB14

============================================================ ============================================================

Spektrala Transformer

Facit till Signal- och bildbehandling TSBB

Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Kryssproblem (redovisningsuppgifter).

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN kl

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Randvillkoren tecknas

Signal- och bildbehandling TSBB14

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Institutionen för matematik KTH. Tentamensskrivning, , kl B1202/2 Diff och Trans 2 del 2, för F och T.

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Föreläsning 9. Digital signalbehandling. Kapitel 6. Sampling. LTH 2014 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Vi bygger ut Blå linje till Nacka

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel"

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Digital signalbehandling

Universitetet: ER-diagram e-namn

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Transkript:

Istitutioe för dt- och eletrotei 5-5-4 TETAME KURSAM PROGRAM: m Eletro- och dtigejörslije å / läsperiod årsurs /läsperiod 3 KURSBETECKIG LET39 96 EAMIATOR Sve Kutsso TID FÖR TETAME Fredg 7 ugusti 4 l 3.3 7.3 HJÄLPMEDEL Typgodäd räre ASV LÄRARE: m Sve Kutsso telr 77 57 7 besöer tetme l 4.45 och 6. DATUM FÖR ASLAG v resultt smt v tid och plts för grsig ÖVRIG IFORM. Resultt slås sest fredg 3 september 4 Tetmeslösig preseters på urses hemsid fr o m 3 ugusti 4 Motiver ll uppställd smbd och påståede, dvs ge ite br svr ut fullstädig lösigr AM (tetd): CHALMERS LIDHOLME Istitutioe för dt- och eletrotei Bo 8873 4 7 Göteborg Besösdress: Hörselgåge 4 Telefo: 3-77 57 7 Telef: 3-77 57 3 E-post: sve@chl.chlmers.se Web: www.chl.chlmsers.se/ sve

. För tidsdisret system är lijritet, tidsivris och oft uslitet vitig. Förlr dess egesper (3 poäg). Ett digitlt system besrivs v blocschemt i Figur E ) Är systemet stbilt? b) Siss systemets beloppsspetr c) Bestäm utsigle frå systemet i itervllet 5 om systemets isigl ges v {,5;,3; -,;,9; -.4} då 4 och i övrigt är oll () (++ poäg) Figur E Systemets blocschem 3. Vi vill väd fourierserie för tt sp de tidsföljd som geererr sigle som är de tidsdisret motsvrighete till sigle si ( π t),4 cos( π 5t) +,8cos( π 47t) Bestäm fourierserieoefficieter och ödvädigt tl puter i tidsföljde om smpligsfrevese är 3 H (4 poäg) 4. Fourierserie och fouriertrsforme hr srli egesper. Uder vil förutsättigr väder vi de e eller de dr. Vil sillder får vi mell de frevesspetr som de två metoder spr? ( poäg) 5. I e reltivt lågvlittiv digitl överförig översäds både tl och e syroiserigsto med frevese 5 H vi smm l. I mottgräd seprers tlet och toe geom tt väd ett otchfilter respetive ett bdpssfilter. Båd filtre sll h pssbdsförstärige ett () och väd bdbredde H. Smpligsfrevese är 8 H. Dimesioer det filter som filtrerr frm syroiserigstoe (4 poäg) sid

6. Aväd bilijär trsform för tt bestämm differesevtioe för det tidsdisret filter som uppför sig som det log filtret med edståede överförigsfutio. Smpligsfrevese är 48 H H ( ω) j ω,5 5 3 5 5 π ω π = + j ω (5 poäg) sid 3

Trsformtioer mell s- och -pl j ω + ω Ω t K s p K p T e Tbell 4.4 De disret fourierseries egesper Egesp eller opertio Periodis sigl Disret fourierserie Trsform [ ] = = [ ] e π j Ivers trsform [ ] = = e π j Lijritet [ ] + B [ ] A + Bb A Tidssift [ ] Differetierig [ ] [ ] e e π j π j Tidsitegrtio Fltig m = = [ ] = [ m] [ m] e π j b Modultio [ ] [ ] Reell tidsfutio [ ] Re Im m = = m b m ( ) = Re( ) ( ) = Im( ) * sid 4

Tbell 4.5 De tidsdisret fouriertrsfomes egesper Egesp eller opertio Aperiodis sigl Disret fouriertrsform Trsform [ ] ( Ω) = [ ] = e j Ω Ivers trsform [ ] = ( Ω) π π e j Ω ( Ω) dω Lieritet [ ] + b [ ] ( Ω) + b ( Ω) j Ω Tidssift [ ] ( ) Differetierig [ ] [ ] Ω e j Ω ( Ω) { e } Fltig [ ] [ ] ( Ω) ( Ω) Modultio [ ] [ ] π π ( λ) ( Ω λ) dλ sid 5

Tbell 4.6 Trsformpr för de tidsdisret fouriertrsforme Vågform Aperiodis sigl [ ] Spetrum ( Ω) δ [ ] Impuls δ[] [ ] j Ω δ e Tidssiftd impuls δ[- ] Ehetssteg u[] u [ ] e j Ω + = ( Ω π ) π δ u [ ] < e j Ω Epoetilfutio Retgulär puls [ ] = m [ ] = > m si m + Ω Ω si sid 6

Tbell 4.7 Egesper hos de disret fouriertrsforme (DFT) Egesp eller opertio Sigl DFT Trsform [ ] [ ] [ ] = = W Ivers trsform = = [ ] [ ] W [ ] Lijritet [ ] + B [ ] [ ] + B [ ] A A Tidssift [ ] [ ] W Fltig m = [ ] [ m ] [ ] [ ] Modultio [ ] [ ] m = [ m] [ m] Reell tidsfutio [ ] * [ ] = [ ] Re ( [ ] ) = Re( [ ] ) Im( [ ] ) = Im( [ ] ) sid 7

Tbell 5. -trsformes egesper Egesp eller opertio Sigl -trsform Trsform [ ] = [ ] Ivers trsform π j [ ] = ( ) d ( ) Lijritet [ ] [ ] ( ) + ( ) + Tidssift [ ] u[ ] ( ) Differetierig [ ] [ ] ( ) ( ) Tidsitegrtio = [ ] ( ) Fltig [ ] [ ] ( ) ( ) Slutvärdesteorem Limit { [ ] } Limit ( ) sid 8

Tbell 5. -trsformpr Vågform Sigl [ ] Spetrum ( ) ollställe och poler i -plet δ [ ] Im() Impuls δ[] ehetscirel Re() u [ ] Im() Ehetssteg u[] Re() Rmp r[] r [ ] ( ) Im() dubbelpol Re() u[ ] Im() Epoetilfutio Re() Epoetilfutio ( ) u[ ] ( ) ( ) ( ) Im() Re() sid 9

Tbell 5. fortsättig -trsformpr Vågform Sigl [ ] Spetrum ( ) Cosius cos ( Ω ) u[ ] [ cos( Ω ) ] cos( Ω ) + ollställe och poler i -plet Im() Re() Sius si ( Ω ) u[ ] si ( Ω ) cos( Ω ) + Im() Re() Dämpd sius si ( Ω ) u[ ] si ( Ω ) cos ( Ω ) + Im() Re() sid