Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014

1 2014-10-16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014 Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp. Inledning Best mmelser i Skollagen (1985:1100) och Diskrimineringslagen (2009:576) st ller krav p att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett m linriktat arbete f r att fr mja barns lika r ttigheter och m jligheter och f r att f rebygga trakasserier och kr nkande behandling. Detta arbete ska terspeglas i en plan mot diskriminering och kr nkande behandling som rligen skall uppr ttas i verksamheten. I planen ska framg hur arbetet f r att fr mja likabehandling genomf rs, hur arbetet f r att f rebygga diskriminering, trakasserier och kr nkande behandling genomf rs och rutiner f r det tg rdande arbetet. Ett nytt material från diskrimineringsombudsmannen, 2013, har använts som stöd och underlag för att formulera denna plan. Planen är författad av förskolans genusgrupp - en grupp pedagoger med uppdraget att driva på jämställdhetsarbetet på förskolan. Ytterst ansvarig för planen är förskolechef Gisele Fuentes. Smedjebackens f rskola best r av sex avdelningar med barn mellan 1-5 r. Vi arbetar blockvis, vilket inneb r att tv avdelningar arbetar tillsammans. Vi har gjort en omorganisation och fr n h sten 2014 r barngrupperna ldersintegrerade; 1-3 respektive 3-5 r. Vi har en stor gemensam g rd som omg rdas av skog, vilket vi anv nder som ett extra rum. Vision P Smedjebackens f rskola har vi alltid m tet i fokus. Vi anser att det r i det dagliga m tet mellan vuxen och barn som de grundl ggande v rderingarna kommer upp till ytan. Vi anv nder oss av strategier f r att se, m ta och bekr fta varje barn varje dag. Detta kommer till uttryck genom samtal med barnen i vardagssituationer, vid konfliktl sning, genom att medvetandeg ra barnen om betydelsen av att lyssna p varandra samt genom att st dja dem i att ta ansvar f r sina egna handlingar. I r har vi fokus p barns delaktighet och inflytande och vi anser att vi kan skapa goda f ruts ttningar f r detta genom att vi pedagoger ser ett kompetent barn i varje m te. Personalen p f rskolan arbetar med att vara goda f rebilder i

2 verksamheten. Genom att pedagogerna delar in barnen i mindre grupper skapas kade m jligheter att se och m ta varje barn respektfullt. Vi p Smedjebackens f rskola ser vikten av att som vuxen p ett respektfullt s tt f rmedla viktiga v rden till barnen i alla led; vuxen - vuxen, vuxen - barn, barn barn. Under ret 2012-2013 har en ny helhetsid, R tter och vingar, implementerats i H rryda kommuns f rskolor och grundskolor. Varje enhet formar sin verksamhet utifr n R tter och vingars sex underrubriker: Demokrati; Social kompetens; Mod och sj lvk nsla; Kunskaper; H llbar utveckling samt Goda l rmilj er. Just nu fokuserar vi framf rallt p Demokrati (inflytande och ansvar) och H llbar utveckling. V r f rskola r milj diplomerad 2013 och omdiplomerad 2014. Det finns ven en genusgrupp p f rskolan, som via fortbildning inom mnesomr det, ska arbeta f r att l roplanens v rdegrund efterlevs p arbetsplatsen. Detta l s r planerar vi v r verksamhet utifr n v rt gemensamma vergripande tema Hur g r vi v ra barn delaktiga i f rskolans verksamhet Utv rdering av det g ngna ret Genusgruppen har f tt i uppdrag att utv rdera f rskolans f rra likabehandlingsplan. Vi beh ver f lja upp det resultat vi fick fr n kartl ggningen av g rden i hela personalgruppen. Vi ser att vi fortfarande beh ver arbeta mer med att vara delaktiga i barnens lek och aktivitet utomhus. Vi ser ocks att likabehandlingsplanen beh ver lyftas i olika forum kontinuerligt under hela ret f r att h lla den levande. Ett viktigt inslag i detta arbete r att tillsammans definiera de olika begrepp som finns f r att hitta en gemensam tolkning. P s s tt kommer vi att kunna handla i samma riktning. V rt m l med den nya likabehandlingsplanen r att g ra barnen direkt delaktiga i kartl ggningen av nul get och utformningen av m len f r insatserna. Främjande insatser All personal som arbetar i v r verksamhet skall vara goda f rebilder och ha ett gott f rh llningss tt som verensst mmer med v rdegrunden. De vuxna arbetar aktivt f r detta genom att f rs ka vara medvetna om sitt eget agerande i alla vardagssituationer. Det inneb r ocks att vi f rs ker ha ett respektfullt f rh llningss tt som g ller i alla led; barn - barn, vuxen - barn, barn - vuxen, vuxen - vuxen. Vi arbetar f r att fr mja likabehandling genom att: - Vara respektfulla mot varandra - Behandla andra så som du själv vill bli behandlad

3 - Samtala med barnen om människors olika förutsättningar - Vi stöttar varje unika barn i att komma till sin rätt - Visa på mångfalden av sätt att leva, vara - Utmana begränsande normer för hur människor bör leva, vara och tänka - Alltid hävda allas lika värde - Vi lyssnar aktivt och bejakande på barnen, för att ge barnen ökat inflytande och delaktighet. - Vi formar miljön så att alla barn har tillgång till den utifrån sina förutsättningar och behov. - Stötta barnen i att hantera konflikter. - Kontinuerligt samtala i personalgruppen om vårt sätt att förhålla oss i olika situationer. - Kontinuerlig fortbildning för personalen i syfte att få större kunskap kring ämnet. - Utmana oss själva i vuxenrollen genom att ifrågasätta varandras pedagogiska förhållningssätt och handlingar våga ta ställning för barnen. Exempel på främjande insatser Vi vill att alla ska k nna sig trygga p g rden. P v r f rskola har vi inf rt en cykelfri dag p g rden f r att utmana barnen i att hitta nya s tt att interagera och leka p g rden. Fr nvaron av cyklar skapar ven ett lugn och en tryggare st mning, s att ven de mer f rsiktiga barnen kommer till sin r tt. Dessa dagar turas blocken om i att h lla i en planerad aktivitet, d r barnen f r tr ffa barn och vuxna fr n andra avdelningar, vilket leder till att barnen vidgar sin v nskapskrets samt f r en tillit till alla vuxna p g rden. Kartl ggning Vi har gjort barnen delaktiga i kartl ggningsarbetet av g rdens utemilj p flera olika s tt. Exempelvis har barnen f tt fotografera st llen p g rden d r de k nner sig trygga respektive otrygga. Vidare har vi genomf rt intervjuer b de enskilt och i grupp. De sm barnen har vi observerat. Kartläggningen visar att barnen i stort sätt trivs på gården och att det inte finns många ställen som är läskiga eller tråkiga. Skogen upplevs dock av några barn som läskig p.g.a. att det förekommer mycket slåsslekar där. Kartläggningen visar även att kompisgungan är en arena för kränkningar. Observationen av de yngre barnen visar att de behöver en avgränsning på gården där de kan leka fritt utan att bli påkörda av cyklar eller bli pågungade.

4 Personal och f r ldrar anser att ljuset p g rden inte r tillr ckligt p vinterhalv ret och en tg rd m ste ske. Det r en stor g rd och vi har sv rt att se alla. P eftermiddagen r det dessutom f rre pedagoger ute. Förebyggande åtgärder F r att fr mja tryggheten och f rebygga kr nkningar p g rden vill vi att personalen sprider ut sig p g rden ist llet f r att st och samtala med varandra. P s s tt kan vi uppt cka kr nkningar och tg rda dem p plats. D kartl ggningen visar att skogen och kompisgungan kan vara arenor f r kr nkningar, r det s rskilt viktigt att n gon vuxen finns p dessa platser. Vi delar alla p ansvaret f r att denna tg rd vidtas, men ytterst ansvarig f r att ge dessa direktiv r f rskolechefen Gisele Fuentes. Vårt förslag till förebyggande åtgärd är att avgränsa gården genom att flytta staketet vid Björnen så att det står mellan Björnen och Bäret och rätt ut förbi trätrappan. Denna avgränsning kan användas på eftermiddagar under vinterhalvåret (extra belysning just här önskas), samt som småbarnsgård på dagtid. Förslaget tas upp vid nästa brukarråd. Rutiner för akuta situationer på Smedjebackens förskola Upptäcka Genom att: - Skapa ett tryggt, tillåtande och öppet klimat som gör att barn, föräldrar och personal vågar påtala problem och upptäckta kränkningar. - Vara närvarande och lyhörd för stämningar och relationer i barngruppen, t.ex. om ett barn inte vill sitta bredvid eller tar avstånd från ett annat barn. - Observera barnen/gruppen i deras samspel med varandra och som enskild individ. - Samtala med barnen, samt ta deras ord och upplevelser på allvar. - Ha god uppsikt över de platser där barnen vistas. - Ha goda kunskaper om barnets bakgrund och tidigare erfarenheter, samt ha en god kontakt med barnets ansvariga pedagog/avdelning. - Arbeta för god daglig kontakt med föräldrarna där aktuella händelser utreds och diskuteras så fort som möjligt, samt med kontinuerliga utvecklingssamtal. Föräldrar kan bidra till att upptäcka kränkande behandling genom att: - Vara uppmärksamma på barnet i leksituation i hemmet. - Vara lyhörd för barnets reaktion vid konflikter med andra barn - Uppmärksamma om barnet visar tecken på nedstämdhet. - Vara uppmärksamma på hur barnet reagerar och beter sig vid hämtning och lämning. - Meddela personalen så snart man misstänker att något är fel.

5 Utreda, åtgärda Alla fall av uppt ckta kr nkningar utreds, tg rdas, dokumenteras och f ljs upp utan dr jsm l. Fallet kan sedan som ett anonymt exempel diskuteras i arbetslag, PBS- samtal och p arbetsplatstr ffar. Vid behov ska tg rdsprogram uppr ttas. Arbetsg ng barn barn Pedagogen samtalar med ber rda barn i syfte att f rhindra fortsatta kr nkningar genom att uppm rksamma barnen p h ndelsen. Barnen ges verktyg f r att ge utlopp f r sina k nslor samt f r dem bekr ftade av pedagogerna. Det r viktigt att tydligt visa att kr nkande beteende inte r acceptabelt, vilket kan ske genom att anv nda sig av l sningsinriktade fr gor: - Vad hände här? - Hur kände du? - Hur tror du att den andra kände sig? - Hur gör du nu? - Hur skulle du göra nästa gång? Vidare - Förskolechef informeras. - Föräldrarna informeras. - Förskolechef och pedagog har gemensamt ansvar för att dokumentation genomförs och att uppföljning sker med berörda parter. - Vid behov kontaktas stödenheten eller annan instans. - Dokumentationen förvaras inlåst. Observera P g ende utredning eller tg rder skall inte diskuteras med barn eller f r ldrar som inte r ber rda av kr nkningarna. Offentlighets- och sekretesslagen skall f ljas. Arbetsg ng vuxen barn -När en vuxen, personal eller förälder, kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål. -Ta den vuxne åt sidan och ställa hur - frågor samt hänvisa till diskrimineringslagen. -Förskolechef informeras. -Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen. -Vid behov kontaktar rektor stödteam, överordnad chef eller anmäler till myndighet.

6 Dokumentera, följa upp Dokumentationen r ett viktigt st d i arbetet med att f lja upp tg rderna och eventuellt f r ndra dem eller s tta in nya tg rder. Det r ven en r tts kerhetsfr ga eftersom den ger ber rd personal, barn och v rdnadshavare m jlighet till insyn. F ljande arbetsg ng r avsedd att anv ndas som underlag f r dokumentation och uppf ljning av h ndelser som kan relateras till planen mot diskriminering och kr nkande behandling. 1. Vad har hänt? 2. På vilket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering och kränkande behandling? 3. Vem har anmält? 4. Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan? 5. Vad kommer att ske ytterligare? Tidpunkt. 6. Berörda som har informerats i ärendet: Personer. Tidpunkt. På vilket sätt. 7. Tid för uppföljning. 8. Deltagare vid uppföljningen. 9. Dokumentation lämnas till: 10. Dokumenterat av. Datum. Gällande styrdokument Utdrag ur Skollagen (1985:1100) 14a kap. tg rder mot kr nkande behandling 1 Best mmelserna har till ndam l att motverka kr nkande behandling av barn och elever. 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen f r varje s rskild verksamhet bedrivs ett m linriktat arbete f r att motverka kr nkande behandling av barn och elever. 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas tg rder f r att f rebygga och f rhindra att barn och elever uts tts f r kr nkande behandling. Utdrag ur Diskrimineringslagen (2008:567) 1 Lagen har till ndam l att motverka diskriminering och p andra s tt fr mja lika r ttigheter och m jligheter oavsett k n, k ns verskridande identitet eller uttryck, etnisk tillh righet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell l ggning eller lder. Utdrag ur F rordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kr nkande behandling. 2 En likabehandlingsplan ska uppr ttas, f ljas upp och ses ver under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet f r vilken planen g ller. Utformningen och omfattningen av barnens/elevernas deltagande ska anpassas efter deras lder och mognad. Utdrag ur Lpf 98 (L roplan f r f rskolan 1998) F rst else och medm nsklighet

7 F rskolan ska ta tillvara och utveckla barnens f rm ga till ansvarsk nsla och social handlingsberedskap, s att solidaritet och tolerans tidigt grundl ggs. F rskolan ska uppmuntra och st rka barnens medk nsla och inlevelse i andra m nniskors situation. Verksamheten skall pr glas av omsorg om individen och syfta till att barnens f rm ga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom ppenhet och respekt f r skillnader i m nniskors trosuppfattningar och levnadss tt. Barns behov av att p olika s tt f reflektera ver och dela sina tankar om livsfr gor med andra skall st djas. Definitioner och begrepp I syfte att f rtydliga de begrepp som anv nds i denna plan f ljer h r definitioner som de terges i Skolverkets allm nna r d f r att fr mja likabehandling och f rebygga diskriminering, trakasserier och kr nkande behandling (2009). B de begrepp och definitioner kommer fr n diskrimineringslagen och skollagen. - Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. - Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. - Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att det tillämpas en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn utifrån de fem diskrimineringsgrunderna. Man kan i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika. - Likabehandling innebär att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inta att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. - Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringslagen innehåller även ett förbud mot sexuella trakasserier. - Kränkande behandling innebär ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns värdighet. Diskrimineringsgrunderna: K ns verskridande identitet eller uttryck inneb r att n gon inte identifierar sig med sin biologiska k nstillh righet som kvinna eller man, genom sin kl dsel eller p andra s tt ger uttryck f r att tillh ra ett annat k n. Etnisk tillh righet inneb r nationellt eller etniskt ursprung, hudf rg eller annat liknande f rh llande.

Funktionshinder inneb r varaktiga fysiska, psykiska eller beg vningsm ssiga begr nsningar av en persons funktionsf rm ga som till f ljd av en skada eller sjukdom fanns vid f delsen, har uppst tt d refter eller kan f rv ntas uppst. Sexuell l ggning inneb r homosexuell, bisexuell eller heterosexuell l ggning. 8