PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bj ö rkh ö jdskolans F ö rskoleklass och Fritidshem 2018/2019 Lust att l ä ra m ö jligheter att lyckas! P å Bj ö rkh ö jdskolan accepterar vi inte n å gon form av diskriminering, trakasserier eller annan kr ä nkande behandling Sida 1 av 10

2 Likabehandlingsplanen De tv å planerna ( å rlig plan mot kr ä nkande behandling och likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier) sammanf ö rs i ett dokument i enlighet med riktlinjer fr å n BEO (Barn- och Elevombudet). Styrdokumenten Skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kr ä nkande behandling regleras av lagstiftningen i Skollagen och Diskrimineringslagen. Arbetet styrs ocks å av l ä roplanen LGR 11. Skolagen (2010:800, 1 kap 5 och 6 kap, å tg ä rder mot kr ä nkande behandling) f ö rbjuder huvudman och personal att uts ä tta elever f ö r kr ä nkande behandling. Skolan m å ste arbeta f ö rebyggande ä ven mot detta. Om en elev upplever att han /hon blir kr ä nkt i skolan, kan han/hon v ä nda sig till BEO(Barnoch Elevombudet) som finns p å skolinspektionen. Av BEO kan ä ven eleven bland annat f å hj ä lp med att kr ä va skadest å nd. Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) f ö rbjuder huvudman och personal att diskriminera elever p å grund av k ö n, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsneds ä ttning, sexuell l ä ggning, k ö ns ö verskridande identitet eller uttryck samt å lder. Skolan skall ocks å bedriva f ö rebyggande arbete f ö r att diskriminering inte skall uppst å. Definition av begrepp Diskriminering ä r n ä r n å gon vuxen, som har n å gon form av makt gentemot eleverna, p å osakliga grunder behandlar en elev s ä mre ä n andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis elevens k ö n. Men man kan ocks å diskriminera genom att behandla alla lika. Det ä r det som kallas indirekt diskriminering. Det sker n ä r skolan till ä mpar en best ä mmelse eller ett f ö rfaringss ä tt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev med ett visst k ö n, viss etnisk tillh ö righet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell l ä ggning. Instruktioner att diskriminera n å gon p å ett s ä tt som beskrivs ovan och som l ä mnas å t n å gon som st å r i lydnads- eller beroendef ö rh å llande till den som l ä mnar ordern, instruktionen eller som gentemot denna å tagit sig att fullg ö ra ett uppdrag. Trakasserier ä r en behandling d ä r en elev kr ä nker en annan elevs v ä rdighet och som har koppling till n å gon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill s ä ga k ö n, funktionshinder, sexuell l ä ggning, etnisk tillh ö righet och religion eller annan trosuppfattning. Annan kr ä nkande behandling. Med annan kr ä nkande behandling menas en kr ä nkning av en elevs v ä rdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Kr ä nkningen kan vara: - Fysisk s å som slag och knuffar - Verbal s å som hot, svordomar och ö knamn - Psykosocial s å som utfrysning, blickar och att alla g å r n ä r man kommer. - Texter och bilder, ä ven lappar, fotografier, mail, sms, mms, msn och meddelande p å olika internetforum. Mobbning: Mobbning ä r en form av kr ä nkande behandling och uppst å r vid en upprepad negativ handling n ä r n å gon eller n å gra medvetet eller med avsikt tillfogat eller f ö rs ö ker tillfoga en individ skada eller obehag. Det r å der oftast obalans i maktf ö rh å llandet mellan den som blir mobbad och den/de som mobbar. Sida 2 av 10

3 . Diskrimineringsgrunderna K ö n: Att n å gon ä r kvinna eller man Etnisk tillh ö righet: Nationellt eller etniskt ursprung, hudf ä rg eller annat liknande f ö rh å llande. Religion eller annan trosuppfattning kan beskrivas som en religi ö s, livsfilosofisk eller annan motsvarande livs å sk å dning. Funktionsneds ä ttning: Varaktiga fysiska, psykiska eller beg å vningsm ä ssiga begr ä nsningar av en persons funktionsf ö rm å ga. Sexuell l ä ggning: Homosexuell, bisexuell, heterosexuell l ä ggning (HBT). K ö ns ö verskridande identitet eller uttryck: Att n å gon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin kl ä dsel eller p å annat s ä tt ger uttryck f ö r att tillh ö ra ett k ö n. Å lder: Uppn å dd levnadsl ä ngd. Gemensamt f ö r all diskriminering och kr ä nkande behandling ä r att n å gon eller n å gra kr ä nker principen om alla m ä nniskors lika v ä rde. Kr ä nkande behandling kan ta sig olika uttryck och f ö rekomma i alla sammanhang. Bj ö rkh ö jdskolans Vision: Bj ö rkh ö jdskolan vision ä r att den skall vara en skola dit eleverna g å r med gl ä dje, nyfikenhet och vetskap att de blir bem ö tta med respekt. F ö r ä ldrarna och v å rdnadshavarna skall veta att deras barn f å r en bra utbildning d ä r trygghet och studiero r å der. Skolans personal skall bygga upp goda relationer till eleverna och deras f ö r ä ldrar. Det ä r viktigt att alla blir mottagna med respekt oavsett kulturell och social bakgrund. Skolans V ä rdegrund Skolan arbetar utifr å n att alla respekterar varandras lika v ä rde och olika r ä ttigheter f ö r att uppn å j ä mlikhet. Vi har d ä rigenom nolltolerans emot diskriminering, trakasserier, eller annan kr ä nkande behandling. Det ä r viktigt att alla k ä nner sig trygga p å v å r skola. Detta ä r en f ö ruts ä ttning f ö r att utvecklas socialtoch kunskapsm ä ssigt. Skolan arbetar utifr å n demokratiska metoder och det ä r viktigt att eleverna ä r delaktiga och har inflytande i arbetet p å skolan. Skolans syfte med Likabehandlingsplanen Skolans Likabehandlingsplan syftar till att Fr ä mja, F ö rebygga och Å tg ä rda, vilket har till syfte att motverka diskriminering, trakasserier och annan kr ä nkande behandling p å ett s ä tt som motsvarar de krav som uttrycks i skollagen och l ä roplanen, se ovan. Dessa å tg ä rder och aktiviteter finns med varje å r i skolans likabehandlingsplan och de f ö ljs upp och utv ä rderas varje å r. Sida 3 av 10

4 Fr ä mjande å tg ä rder Det fr ä mjande arbetet riktar sig till alla elever utan f ö rekommen anledning. Detta arbete ska vara ett naturligt inslag i det dagliga arbetet som syftar till att f ö rst ä rka respekten f ö r allas lika v ä rde. I det fr ä mjande arbetet beaktar vi de olika diskrimineringsgrunderna, de demokratiska v ä rderingarna och de m ä nskliga r ä ttigheterna. Vi arbetar utifr å n ett salutogent f ö rh å llningss ä tt, d ä r utg å ngspunkten ä r att st ä rka och arbeta med det positiva som finns i skolan. Detta kan till exempel vara att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten, skapa f ö ruts ä ttningar s å alla elever kan oavsett funktionsneds ä ttning vara med p å friluftsdagar och skolresor, belysa rasismens historia i undervisningen, att anv ä nda material och media som belyser olika typer av familjebildningar. Det fr ä mjande arbetet har sin utg å ngspunkt i v å r v ä rdegrund d ä r bem ö tande, respekt och allas lika v ä rde ä r nyckelord. F ö rebyggande å tg ä rder Det f ö rebyggande arbetet har som m å l att minimera och avv ä rja risker f ö r kr ä nkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Å tg ä rdande arbete Det å tg ä rdande arbetet bygger p å den arbetsg å ng som skolan har n ä r det uppdagats att diskriminering, trakasserier och/eller kr ä nkande behandling uppst å tt. Utg å ngspunkten ä r att varje misstanke om att kr ä nkande behandling f ö rekommer skall tas p å allvar. Utredning och dokumentation skall p å b ö rjas. Se arbetsg å ngen i slutet av planen. Ansvarsf ö rdelning Rektor ansvarar f ö r att:. ett m å linriktat arbete sker kring arbetet kring Likabehandling samt motverka diskriminering, trakasserier och annan kr ä nkande behandling.. all personal, alla elever och v å rdnadshavare ä r medvetna om att kr ä nkande behandling och diskriminering inte ä r till å tet p å skolan.. å rligen utv ä rdera och d ä refter i samarbete/samverkan med personal, elever och v å rdnadshavare uppr ä tta en ny likabehandlingsplan.. utredning g ör s och att å tg ä rd vidtas n ä r skolan f å r k ä nnedom om att diskriminering, trakasserier eller kr ä nkande behandling f ö rekommer.. ha insyn i likabehandlingsarbetet och skapa f ö ruts ä ttningar f ö r att elever och personal kan tr ä ffas kontinuerligt f ö r att arbeta med dessa fr å gor. Personalen ansvarar f ö r att:. å rligen medverka vid uppr ä ttandet av likabehandlingsplanen. aktivt arbeta i enlighet med att f ö lja skolans likabehandlingsplan.. ta ansvar f ö r att f ö rebygga, uppt ä cka och anm ä la diskriminering, trakasserier och kr ä nkande behandling.. å tg ä rder vidtas d å diskriminering, trakasserier och kr ä nkande behandling misst ä nks, anm ä ls eller uppt ä cks.. f ö lja upp och utreda fall av diskriminering, trakasserier och kr ä nkande behandling, d ä r enskild person ä r ber ö rd.. ifr å gas ä tta och reflektera ö ver de normer och v ä rderingar som han/hon f ö rmedlar genom sin undervisning och str ä va efter likabehandling.. anm ä la till skolans rektor om elev ä r eller k ä nner sig diskriminerad, trakasserad eller kr ä nkt av n å gon vuxen. Eleven ansvarar f ö r att:. f ö lja skolans likabehandlingsplan.. p å tala diskriminering, trakasserier och kr ä nkande behandling som f ö rekommer p å skolan. V å rdnadshavare ansvarar f ö r att:. vid misstanke om att det egna barnet eller n å gon annans barn uts ä tts eller uts ä tter andra f ö r trakasserier och kr ä nkande behandling kontakta sitt barns mentor eller rektor. Sida 4 av 10

5 Tidsplan f ö r uppr ä ttande av Likabehandlingsplanen Oktober: Trygghetssamtal med l ä raren genomf ö rs och analyseras. Trygghetsvandringar genomf ö rs och analyseras. Augusti: Incidentrapporter sammanst ä lls och analyseras. Fjol å rets å tg ä rdsplan f ö ljs upp och utv ä rderas Kartl ä ggning och Nul ä gesanalys g ö rs. En ny å tg ä rdsplan f ö r kommande l ä s å r tas fram. Skolans ordningsregler ses ö ver och ev. revideras. Skolans nya Likabehandlingsplan g å r ut p å remiss. September: Skolans Likabehandlingsplan fastst ä lls och implementeras. November: Avst ä mning f ö r att f ö lja upp å tg ä rderna i å tg ä rdsplanen. UNDERS Ö K Kartl ä ggning Processbeskrivningen. Kartl ä ggningen best å r av 4 delar: 1. Å tg ä rdsplanen (augusti) 2. Incidentrapporter (kontinuerligt, sammanst ä lls i augusti). 3. Trygghetssamtal med varje elev (oktober) 4. Trygghetsdiskussion/vandring klassvis (oktober) 1. Å tg ä rdsplanen: Fjol å rets å tg ä rdsplan f ö ljs upp enligt a) vad ä r gjort? b) kvarst å r problemet? c) Vad beh ö ver g ö ras ytterligare? 2. Incidentrapporter: Rektor g å r igenom l ä s å rets incidentrapporter och analyserar dessa. D ä r framkommer vilka incidenter som skett, var de har skett och hur de har skett. Resultatet anv ä nds f ö r att justera hur det f ö rebyggande arbetet kommer att se ut n ä stkommande å r. 3. Trygghetssamtal. L ä raren har enskilda samtal med varje elev i klassen Fr å gest ä llningarna ä r framtagna i samarbete med eleverna och ber ö r fr å gor om diskriminering, trakasserier, och kr ä nkande behandling. Fr å gorna besvaras av samtliga elever. Sparas och f ö ljs upp. 4. Trygghetsvandring och Trygghetsdiskussion i storgrupp genomf ö rs av skolans elever. De leds av skolans l ä rare. Till grund f ö r dessa vandringar och diskussioner ligger inkomna synpunkter och inl ä mnade f ö rslag p å å tg ä rder fr å n eleverna p å skolan. Man tittar p å upplevda otrygga platser, pratar om otrygga situationer samt tar till sig inkomna f ö rslag. Resultatet sammanst ä lls senare i en analys. Nul ä gesanalys Analys: Kartl ä ggningen av de fyra omr å dena ligger till grund f ö r NU-l ä gesanalys. 1. Å tg ä rdsplanen 2. Incidentrapporterna 3. Trygghetssamtal. 4. Trygghetsvandringen och Trygghetsdiskussion i storgrupp. Sida 5 av 10

6 Fastst ä llande av plan Skolans Elevh ä lsoteam (EHT) skriver d ä refter fram ett f ö rslag p å en ny Likabehandlingsplan. F ö rslaget presenteras och diskuteras med eleverna och med personalen. Elever och personal har m ö jlighet att l ä mna in synpunkter p å planen till skolans Elevh ä lsoteam. Elevh ä lsoteamet bearbetar f ö rslaget efter inkomna synpunkter. Skolans nya Likabehandlingsplan beslutas p å arbetsplatstr ä ffen i oktober och b ö rjar g ä lla fr å n och med den 1 november. Implementering: L ä rarna presenterar planen i klasserna. Hur arbetet med planen skall integreras i undervisningen konkretiseras. Planen l ä ggs ut p å PING-PONG, p å Grundskolef ö rvaltningens sida och p å skolans hemsida. Sammanst ä llning och Nul ä gesanalys Utvärdering av fjolårets Åtgärdsplan. Ingen utvärdering gjord då det inte fanns någon åtgärdsplan första läsåret. I ncidentrapporter. Under läsåret har det skrivits 2 incidentrapporter. Båda rapporterna under vårterminen. En rapport avsedd fysisk och verbal kränkning (mobbning) och en rapport avsedd sexuell trakasseri Platserna där incidenterna har skett är på skolgård och i korridor. Incidentrapporterna finns arkiverade på expeditionen. Trygghetssamtalet * Samtliga 78 elever har haft Trygghetssamtal med lärarna..frågorna handlade om hur eleven trivs i sin klass och på fritids. Så när som samtliga elever svarade att de trivdes mycket bra, både under skoltid och fritidstid. Några elever svarar att det kan bli lite bråkigt på fritids * På frågan om hur eleven tycker att de vuxna är på skolan så svarar de att lärarna och de andra vuxna på skolan är snälla. De har inte känts sig orättvist behandlade. * På frågan om eleven känts sig retad eller dåligt bemött av andra elever svarade alla att de tycker det är roligt både på lektioner och raster och att kamraterna är snälla. Det händer nån gång ibland att man kan blir arg för att någon har sagt något men det går över och man blir fort vän igen. Trygghetsvandringen/Trygghetsdiskussionen Eleverna känner sig i stort sett trygga på skolan. De platser och situationer som lyfts upp. Toaletterna. Lite smutsiga ibland. Det är obehagligt när någon drar i handtaget eller öppnar dörren när man sitter på toa.. Grupprummen. Obehagligt när någon släcker lampan och stänger dörren.. Matsalen. Högt ljud där ibland.. Grindarna.mot gatan. Ibland står någon grind mot gatan öppen så äldre elever kan komma in.. Skolgården.mot Skogsängen. Inte alltid någon vuxen där.. Fotbollsplanen. Trångt. Man kan få bollar i huvudet.. Trafiken. Ibland när vi går utanför skolan kan trafiken kännas lite otrygg. Sida 6 av 10

7 Å tg ä rdsplan Grupprummen skall kunna ställas upp och låskolvarna skall tas bort.. Gatan utanför skolgården skall ha trafikhinder.. Lugn vrå i matsalen, kunna dela av salen. Sida 7 av 10

8 Skolans arbetsg å ng vid kr ä nkande behandling: Anm ä lan: Elev anm ä ler kr ä nkning genom att ta kontakt med n å gon vuxen p å skolan eller hemma. Vuxen-Elev: Vid misstanke om kr ä nkning fr å n vuxens sida, skrivs incidentrapport som l ä mnas till rektor. Den vuxne kallas till samtal med rektor. F ö retr ä dare f ö r den vuxnes fackliga organisation har m ö jlighet att medverka. Elev-Elev: Vid misstanke om trakasserier/kr ä nkning mellan elever skriver den som uppm ä rksammat detta en incidentrapport som l ä mnas till skolledningen. Mentorn till ber ö rda elever kontaktas. S å snart den kr ä nkande behandlingen mellan elever uppm ä rksammas skall nedanst å ende rutiner f ö ljas: Utredning:. Ansvarig mentor/mentorer samtalar med den utsatta eleven och snarast d ä refter med den elev som utsatt/uts ä tter. Eleverna skall erbjudas att ta med en person som st ö d vid samtalet. Det g ö rs ö verenskommelser om att kr ä nkningarna skall upph ö ra. Samtalet dokumenteras och f ö rvaras tillsammans med incidentrapporten hos rektor. Mentorerna till eleverna informerar v å rdnadshavarna. Kopia p å incidentrapporten skickas skyndsamt till huvudmannen f ö r skolan.. Uppf ö ljningssamtal med de inblandade sker efter ca 2 veckor. Samtalen dokumenteras och f ö rvaras tillsammans med incidentrapporten hos rektor. Om mentor eller den som har uppf ö ljningssamtalet bed ö mer att det beh ö vs ytterligare uppf ö ljningar s å fastst ä lls det. N ä r mentor eller den som h å ller i uppf ö ljningssamtalet bed ö mer att ä rendet kan avslutas s å meddelas huvudmannen. Ytterligare å tg ä rder: Om en elev som kr ä nkt annan elev bryter mot ö verenskommelser som har gjorts, skall ytterligare å tg ä rder vidtas.. Mentor kallar v å rdnadshavare, elev och ber ö rd personal till samtal. En handlingsplan med ö verenskommelser uppr ä ttas och skrivs under av elev och v å rdnadshavare. Uppf ö ljning g ö rs av mentor inom 2 veckor. Mentor informerar v å rdnadshavare om resultatet av uppf ö ljningen. Dokumentationen av samtalen f ö rvaras hos rektor, tillsammans med tidigare incidentrapport. Om ytterligare å tg ä rder beh ö ver vidtas, kallar rektor v å rdnadshavare och elev till elevv å rdskonferens. P å elevv å rdskonferensen kan beslut tas om vidare å tg ä rder och ett å tg ä rdsprogram uppr ä ttas. Rektor beslutar om en ev. polisanm ä lan eller en anm ä lan till IFO (Individ- och familjeomsorgen). Akuta å tg ä rder:. Den som ser en h ä ndelse stoppar det som p å g å r. Om situationen kr ä ver s å ta hj ä lp av den personal som finns n ä rmast. Ta hand om b å de den/de elever som blivit drabbats och den/de elever som har orsakat skadan (fysiskt eller psykiskt). Upps ö k skolsk ö terska/l ä karv å rd om situationen kr ä ver det. Sida 8 av 10

9 . N ä r den akuta fasen ä r stoppad skall eleverna l ä mna sina redog ö relser f ö r h ä ndelsef ö rloppet och bakomliggande orsaker. Elevernas beskrivning skall dokumenteras. Om flera vuxna ä r med s å kommer man ö verens om vem som skriver incidentrapporten. Samma dag som incidenten intr ä ffat skall v å rdnadshavarna informeras av den personal som varit med. Ä ven detta samtal skall dokumenteras och bifogas incidentrapporten. OBS! Vid riktigt allvarliga incidenter/tillbud skall v å rdnadshavarna kallas till skolan f ö r samtal med rektor.. En fullst ä ndig incidentrapport med ev. bilagor skall sedan mailas till rektor som g ö r bed ö mning om EHT, socialtj ä nst, polis och/eller arbetsmilj ö verket skall kontaktas. Rektor skickar en kopia till huvudmannen. N ä r uppf ö ljningen ä r gjord mailas ä ven den till rektor som i sin tur skickar den vidare till huvudmannen f ö r skolan. Dokumentation Mentorer eller annan personal som ä r inblandad i utredningar enligt ovanst å ende ansvarar f ö r dokumentation.(akuta fasen samt uppf ö ljning) Incidentrapportsmallen och uppf ö ljningsmallen ligger p å avsedd plats i Ping-Pong. Arkivering All dokumentation f ö rvaras hos rektor f ö r att senare sammanst ä llas och arkiveras. Referenser: Skolverkets allm ä nna r å d 12: 1274, arbete mot diskriminering och kr ä nkande behandling. Skollagen 2010:800. Diskrimineringslagen 2008:567. Sida 9 av 10

10 Sida 10 av 10