Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN

Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Innehållsförteckning 1 Vision... 2 2 Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering... 2 3 Förankring av likabehandlingsplanen... 3 4 Nulägesanalys... 3 5 Åtgärder... 5 6 Kompetensutveckling... 6 7 Uppföljning och utvärdering... 6 Bilaga 1) Dokumentation vid trakasserier eller annan... 7 Bilaga 2) Vad säger lagen...8

1. Vision Alla barn ska känna sig välkomna och trygga på förskolan Konvaljen. Inget barn ska bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för annan kränkande behandling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, oavsett ålder av varken barn eller vuxna. Vi betraktar alla människor som lika värda och anser att alla har något att tillföra. Rutiner för hur den pedagogiska omsorgen arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering Förebyggande: - Vi pedagoger är goda förebilder för barnen genom att visa respekt och hänsyn mot varandra. - Vi arbetar utifrån ICDP, vägledande samspel som handlar om att ha ett positivt förhållningssätt mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna. - Vi arbetar aktivt med barnen om hur man är en bra kompis, genom samtal och andra uttryckssätt, utifrån ålder och mognad. - Genus diskussioner pågår ständigt. Alla barn ska ha samma möjligheter att prova och utveckla sina förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. - Genom arbetet med Barnkonventionen görs barnen uppmärksamma på sina rättigheter och vi lyfter fram de olika diskrimineringsgrunderna. - För att skapa trygghet har vi bra rutiner. - Vi är närvarande pedagoger som hjälper, stödjer och arbetar för att lösa eventuella konflikter. För att upptäcka: - Den dagliga kontakten med vårdnadshavare och barn - Observationer av barngruppen - Reflekterande möten i arbetslaget följer kontinuerligt upp vad som händer i barngruppen - Barnintervjuer - Utvecklingssamtal - Enkätfrågor till vårdnadshavarna - Enkätfrågor till personal 2

När något inträffar: -När vi upptäcker att något barn blir utsatt uppmärksammar vi och samtalar med barnet/barnen om det som inträffat. Vi bestämmer att någon av oss pedagoger ska hålla sig i närheten av det utsatta barnet för att ge barnet trygghet och kunna ingripa direkt om något händer. -Vid behov samtalar vi med vårdnadshavare. -Vi ser över rutiner och miljön på förskolan. Vad kan vi göra för att förbättra förutsättningarna för barnet/barnen. - Vi dokumenterar och vid upprepade kränkningar ska förskolechef och vårdnadshavare informeras. - Förskolechef och avdelningen upprättar en plan för åtgärder och uppföljning tillsammans med vårdnadshavare (se bifogad blankett) - Vid behov har vi tillgång till elevhälsan, för diskussion och rådfrågning. Om det behövs speciellt inriktade insatser för något barn kontaktas spec. pedagog -Om vuxen kränker barn - den som ser/hör ingriper förskolechefen informeras. Förskolechefen inleder därefter en utredning kring den påstådda kränkningen. Om du som förälder upplever att en personal kränker ett barn vill vi att ni kontaktar förskolechef. Förskolechef kommer då att inleda en utredning kring den påtalade kränkningen. Förankring av likabehandlingsplanen Personalens delaktighet På planeringsdagen i januari revideras likabehandlingsplanen. Diskussioner förs i arbetslaget runt arbetet med likabehandlingsplanen. Vi använder oss av synpunkter från utvecklingssamtalen när vi tar fram nästa års plan. Varje pedagog som har utvecklingssamtal ansvarar för att ta till vara de synpunkter som kommer fram. Barnens delaktighet Barnen ges möjlighet till delaktighet genom vardagliga samtal, samlingar, årliga barnintervjuer och att de är med på samtal med vårdnadshavarna.. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna inbjuds till att vara delaktiga och ges möjlighet att tycka till i arbetet genom förskolans månadsbrev och diskussioner på föräldramöten, brukarråd samt samtal med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna får varje år en enkät där de bland annat tillfrågas om hur de upplever barnets trygghet på förskolan. Likabehandlingsplanen finns på förskolans hemsida samt på respektive avdelning 3

Nulägesanalys för Pedagogisk omsorg Allmänt: Vi accepterar inga knuffar, slag eller annan kränkande behandling på Svalan. Vi ser att alla barn, oavsett kön, leker över gränserna för traditionella pojk./flicklekar och arbetet med genus fortlöper hela tiden. Vi pedagoger är lyhörda och öppna för att känna av gruppen och jobbar hela tiden med regler, rutiner, känslor, stämningar, ansvar, konflikter och utanförskap på ett lekfullt sätt. Vi känner att vi har en trygg och harmonisk barngrupp som respekterar våra rutiner, regler och framförallt varandra och oss vuxna. Som en röd tråd i vardagen och vid våra planeringar använder vi oss av Barnkonventionen. På Svalan finns det några barn som är matallergiker och får annan mat, mjölk eller smör. Vi ser att det är helt accepterat av alla andra och uppfattas inte som något konstigt eller kommenteras. Gruppens barn är mån om varandra och att träningen på att visa hänsyn faller sig naturligt in i vardagen eftersom åldersspridningen på barngruppen är stor. Varje pedagog har gjort enskilda intervjuer med sin barngrupp och många intressanta svar har kommit fram som vi kommer att ha med oss i vår planering. Alla tre pedagogerna på Svalan har samma tänk när det gäller moral, regler, rutiner etc och därför underlättas allt arbete. Alla vet vad som ska göras, hur det ska läggas upp och vad som gäller och då fungerar verksamheten på bästa sätt. Vi ser att detta smittar av sig positivt på alla barn. Fokus just nu läggs på hur man är/gör när man blir hämtad av sin mamma/pappa. Grupp 1: Pedagogen ser att de barn som är lite försiktigare vågar ta för sig mer i den lilla gruppen. Det är lättare att ge egentid i den lilla gruppen till både barn och vårdnadshavare. Stort fokus läggs just nu på att träna på att visa hänsyn. Grupp 2: Pedagogen ser att det är bra harmoni i gruppen och att det finns ett fint samspel. Det fokuseras mycket på den sociala kompetensen när många starka viljor ska samsa. Grupp 3: Pedagogen ser att gruppens barn är trygga och gärna vill hjälpa varandra vid tex påklädningen. Alla leker med alla. Turtagningen och att visa hänsyn fokuseras det extra på just nu. 4

5.Åtgärder För att utveckla arbetet kring de områden som vi identifierat som risker kommer vi att genomföra följande åtgärder: Utifrån 2014 års uppföljning och kartläggning kommer vi att arbeta med följande: MÅL, ÅTGÄRDER OCH UPPFÖLJNING MÅL Vart vill vi nå? Alla barn ska få känna trygghet och närhet. Vi vill på alla sätt arbeta för att motverka traditionella könsmönster. Alla ska få positiv feedback. ÅTGÄRDER Hur ska vi nå målet? Vi arbetar fram nya rutiner vid väckningen och låter det ta den tid som behövs Vi möblerar och ändrar om, gör inköp och förmedlar ett medvetet genustänk gentemot alla barn. Vi visar bilder, läser böcker och samtalar i vardagen. Om tid och möjlighet finns när hela gruppen är tillsammans annars läggs extra fokus på samtal i de små grupperna. Alla form av information och feedback tas så klart också upp på utvecklingssamtal och barnvårdnadshavare-samtal. UPPFÖLJNING/ANSVAR Hur, när och vem/vilka är ansvariga? Den som tar upp barnen ger sig tid att sitta en stund med varje barn utifrån önskemål eller behov. Man ska inte känna dåligt samvetet gentemot sin/sina kollegor som gör andra arbetsuppgifter. Alla pedagoger är överens om att detta är viktigt. Uppföljning: Vt 2105 18/5 Alla pedagoger har lika stort ansvar i hela gruppen. I den lilla gruppen ansvarar var och en för sin egen grupp men samma tänk finns med hela tiden. Uppföljning: Vt 2015 18/5 Dels ligger ansvaret på den pedagog som finns på plats vid barnens hemgång och att de andra pedagogerna informerat om dagens tidigare händelser och dels har varje pedagog ett helt eget ansvar i den lilla gruppen. Uppföljning: Vt 2015 18/5 5

Kompetensutveckling Hela vår verksamhet ska genomsyras av ett arbetssätt utifrån Den goda förskolan, Värdskap Säter och Vägledande samspel= ICDP (International Child Development Program). Under planeringar och utvärderingar har vi fortlöpande uppföljning via läsning av litteratur och samtal i arbetslaget. Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen ska följa årsblomman, planen upprättas i januari, följs upp i maj och september och utvärderas i december. Gustafs 28 januari 2015 Pedagogisk omsorg Anneli Israelsson Gunnel Fransson Inger Haglöf 6

Bilaga 1) Dokumentation vid trakasserier eller annan kränkande behandling Kortfattad beskrivning av händelsen Beskrivning av vilka samtal har förts med de inblandade Beskrivning av kontakt med berörda föräldrar Åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling Ansvarsfördelning Tidsplan Uppföljning och utvärdering 7

Bilaga 2) Vad säger lagen Kränkande behandling definieras i skollagen (14 kap. 3) som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). I Diskrimineringslagen (2008:567, 4) definieras vad som avses med diskriminering: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. I Diskrimineringslagen (2008:567 5) definieras vad som avses med Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden 8

Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Ett otillgängligt samhälle leder till att människor med funktionsnedsättning utestängs från samhället. Det kan handla om att inte kunna delta på lektionerna i skolan, att inte komma in i en butik, eller att inte få tillgång till myndighetsinformation. Lagändringen innebär att personer med funktionsnedsättning ska ha en bättre möjlighet att hävda sin rätt att kunna delta på likvärdiga villkor utan hinder i form av bristande tillgänglighet. Vad innebär bristande tillgänglighet? Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Exempel på åtgärder kan vara att utjämna trösklar, att läsa upp en meny på en restaurang eller att erbjuda hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet. Läs mer om åtgärder för tillgänglighet längre ner på sidan. Läs mer om vad skäliga åtgärder är längre ner på sidan. Vilka omfattas av den nya bestämmelsen? Enskilda personer med funktionsnedsättning har rätt att ställa krav på tillgänglighet inom bland annat restaurang, butik, utbildning, arbete och hälso- och sjukvård. Den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att vidta skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Vilka områden omfattas? Det har under lång tid funnits lagar, förordningar och föreskrifter som syftat till att skapa ett samhälle tillgängligt för alla, till exempel plan- och bygglagen, skollagen och EUförordningar. Tanken är att det nya förbudet i diskrimineringslagen ska stärka och komplettera de lagar och andra regler som redan finns om tillgänglighet. Det nya förbudet omfattar alla områden som diskrimineringslagen täcker idag med undantag för tillhandahållande av bostäder, det vill säga: Arbetslivet Utbildning Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag Start eller bedrivande av näringsverksamhet 9