Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2008-04-30 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2008 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna och legala uppgifer om undersökningen sam dess syfe och hisorik. Därefer redovisas undersökningens innehåll och illförlilighe sam hur den genomförs och hur man kan a del av resulaen. Genom a klicka på en rubrik i innehållsföreckningen kommer man direk ill akuell avsni. nnehållsföreckning nnehållsföreckning 1 A Adminisraiva och legala uppgifer 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Saisikområde... 2 A.3 SOS-klassificering... 2 A.4 Saisikansvarig... 2 A.5 Saisikproducen... 2 A.6 Uppgifsskyldighe... 3 A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer... 3 A.8 Gallringsföreskrifer... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syfe och hisorik... 3 A. Saisikanvändning... 3 A.12 Uppläggning och genomförande... 4 A.13 nernaionell rapporering... 4 A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar... 5 B Kvaliesdeklaraion 5 B.0 nledning... 5 B.1 nnehåll... 5 1.1 Saisiska målsorheer... 5 1.1.1 Objek och populaion 5 1.1.2 Variabler 5 1.1.3 Saisiska må 6 1.1.4 Redovisningsgrupper 7 1.1.5 Referensider 9 B.2 Tillförlilighe... 9 2.1 Tillförlilighe oal 9 2.2 Osäkerheskällor 10 2.3 Redovisning av osäkerhesmå B.3 Akualie... 3.1 Frekvens 3.2 Framsällningsid
Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2008-04-30 2(12) 3.3 Punklighe B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe... 4.1 Jämförbarhe över iden 4.2 Jämförbarhe mellan grupper 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik B.5 Tillgänglighe och försåelighe... 5.1 Spridningsformer 5.2 Presenaion 12 5.3 Dokumenaion 12 5.4 Tillgång ill primärmaerial 12 5.5 Upplysningsjänser 12 A Adminisraiva och legala uppgifer A.1 Ämnesområde Ämnesområde: Priser och konsumion A.2 Saisikområde Saisikområde: Producenpriser för jänser, Tjänseprisindex (TP) A.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella saisik gäller särskilda regler när de gäller kvalie och illgänglighe, se hp://www.scb.se/emplaes/sandard 55322.asp A.4 Saisikansvarig Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box 24300, 104 51 Sockholm Besöksadress: Karlavägen Konakperson: Chrisian Schoulz Telefon: 08-506 946 12 Telefax: 08-506 946 04 E-pos: fornamn.efernamn@scb.se A.5 Saisikproducen Myndighe/organisaion: Saisiska cenralbyrån Posadress: Box 24300, 104 51 Sockholm Besöksadress Karlavägen 100 Konakperson: Chrisian Schoulz Telefon: 08-506 946 12 Telefax: 08-506 946 04
Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2008-04-30 3(12) E-pos: fornamn.efernamn@scb.se A.6 Uppgifsskyldighe Uppgifslämnarplik föreligger enlig SCB-FS 2008:3. A.7 Sekreess och regler för behandling av personuppgifer myndigheernas särskilda verksamhe för framsällning av saisik gäller sekreess enlig 9 kap. 4 sekreesslagen (1980:100). A.8 Gallringsföreskrifer avvakan på gallringsbeslu sparas all primärmaerial. A.9 EU-reglering Tjänseprisindex omfaas av vå EU förordningar: Rådes Förordning 2223/96, Bilaga A sam Rådes Förordning 65/98, Bilaga D. A.10 Syfe och hisorik dag sår jänsebranschernas förädlingsvärde för cirka 62 procen av de oala förädlingsvärde inom näringslive. Beräkna som andel av Bruonaionalproduken (BNP) ugör näringslives jänseprodukion ca 50 procen. Under sörre delen av 1900-ale var denna andel srax under 40 procen av BNP för a under slue av århundrade successiv öka. Den jänseprodukion som regisreras i naionalräkenskaperna besår av jänser producerade av näringsliv, offenliga myndigheer och hushållens ideella organisaioner. Allefersom jänseprodukionens andel av BNP väx har behove av korreka volymberäkningar av jänseprodukionen öka. För a beräkna enskilda branschers uveckling måse förädlingsvärden rensas från inflaion. Prisuvecklingen för olika varor och jänser måse mäas och index beräknas innan de löpande priserna kan omvandlas ill fasa priser. Värden för olika variabler och aggrega urycks därmed i e viss års prisnivå (basåre). Nya jänseprisindex uvecklas löpande för a omfaa de flesa jänsegrupper inom Sveriges naionalräkenskaper och för a uppfylla inernaionella krav. dag finns TP för ca 60 procen av näringslives jänseprodukion. Flerale av de jänseprisindex som finns idag har uvecklas sedan januari 2000. Under 1990-ale sarade uvecklingen av TP med index för lokalhyror, hoelljänser och inrikes flygresor. A. Saisikanvändning Saisiken används i försa hand av naionalräkenskaperna för a fasprisberäkna dels värde av jänseprodukionen och dels jänser som ugör inpu i olika branscher. Yerligare användningsområden är i avalssammanhang och för
Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2008-04-30 4(12) konjunkuranalyser. A.12 Uppläggning och genomförande Saisiken baseras på e urval av ypiska ransakioner avseende respekive jäns. Efersom de ine finns någon ram för jänser används föreag som urvalsobjek och ramen som används är Föreagsdaabasen (FDB). E sannolikhesurval används efersom många små föreag ofa sår för en sor andel av omsäningen i branschen. E sannolikhesurval medför a e lie anal små föreag represenerar e sor anal små föreag vilka kan ha en sor beydelse för omsäningen inom branschen. Vid e PPS-urval är urvalssannolikheerna proporionella mo sorleken. Omsäning eller anale ansällda är de sorleksmå som används. Urvalssannolikheen för e föreag beror på föreages sorlek enlig de må som använs, oalsumman och urvalssorleken. E sraum bildas för alla sora föreag som väljs med säkerhe sam e urvalsundersök sraum avseende mindre föreag där e PPS-urval görs. Vid sammanvägning av de vå sraumen används omsäningen. En översyn av viker och urval görs årligen. De föreag som kommi med i urvale ombeds a kvaralsvis redovisa fakisk pris för en eller e anal jänser som föreagen själva väljer u i samråd med SCB. Krave på de valda jänserna är a de ska vara väl specificerade, ypiska för föreage och repeiiva. de fall då jänsens sammansäning förändras eller då jänsen upphör och ersäs genomför SCB, i nära konsulaion med föreage, en värdering av skillnader mellan den gamla och den nya specifikaionen. SCB samlar in cirka 4000 prisuppgifer från ungefär 1000 föreag per kvaral. Uppgifsinsamlingen pågår från den 1 ill den 20 i månaden efer de akuella kvarales slu. En majorie av uppgifslämnarna rapporerar på en webbblanke medan öviga aningen rapporerar via pappersblanke eller e-pos. Prisindex för lokalhyror beräknas årligen och uppgifer för hyresinäker och uhyrda yor samlas in från ca 1000 fasighesägare för olika lokalyper. Resulae levereras sedan ill Naionalräkenskaperna ca 45 dagar efer mäperiodens ugång. E fleral index publiceras samidig på SCB:s webbplas. Alla producerade jänseprisindex, plus e anal konsumenprisindex, vägs samman ill e index, kalla Tjänseprisindex. Avsiken med dea index är a ge en samlad bild av den genomsniliga prisuvecklingen för jänser producerade av de svenska näringslive. Tjänseprisindex äcker ca 60 procen av jänseprodukionen inom Svensk näringsgrensindelning (SN) 50-93. A.13 nernaionell rapporering SCB rapporerar index för olika delbranscher ill Eurosa. Dea sker i samband med publicering.
Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2008-04-30 5(12) A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar En översyn av index för ransporer, elejänser, bankjänser och daajänser sker under år 2007-2008. Prisinsamling för jänser inom branscherna Marknads- och opinionsundersökning, Konsulverksamhe, Teknisk provning och analys och Uhyrning av maskiner sarar fr.o.m. kvaral 4 2007. Uvecklingsarbee för prisindex för handelsmarginalen inom pari- och dealjhandel, impor och expor av jänser sam jänser i priva regi för Ubildning och Socialomsorg pågår under 2007-2008. övrig sker en koninuerlig översyn av befinliga prisindex. För mer informaion om TP:s uvecklingsarbee se: hp://www.scb.se/emplaes/produc 12607.asp B Kvaliesdeklaraion B.0 nledning Tjänseprisindex (TP) är e producenprisindex som avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. ndexale avser e kvaral och prisuppgiferna skall vara e genomsni per kvaral. näringslive produceras jänserna framförall av de branscher som klassificeras ill SN 50-93. De förekommer även en del jänser inom de branscher som klassificeras som varuproducener. TP omfaar idag inhemska produceners produkion för användning inom Sverige. Naionalräkenskaperna behöver även index för impor och expor av jänser. B.1 nnehåll 1.1 Saisiska målsorheer 1.1.1 Objek och populaion Objeke är ransakion i samband med uförd jäns. Populaionen ugörs av alla ransakioner som avser försäljning av jäns i producenlede. De primära objeken, som används för urval och insamling av uppgifer, är föreag. 1.1.2 Variabler Tjänseprisindex avser mäa den genomsniliga prisuvecklingen i producenlede för jänsebranscher, då jänserna levereras från inhemska producener. Priserna som avses är ransakionspriser uan moms. Transakionspris är jänsens verkliga pris som köparen fakisk bealar.
Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2008-04-30 6(12) Generell gäller a förändringar i e ransakionsvärde måse kunna hänföras aningen ill en prisförändring, ill en volymförändring eller en kombinaion av de båda. Efersom en värdeförändring som beror på a kvalieen förändras är a beraka som en volymförändring måse, i indexberäkningarna, hänsyn as ill kvaliesförändringar. För en mer uförlig beskrivning av de principiella ugångspunkerna gällande kvaliesförändringar hänvisas ill Europeiska Naionalräkenskapssyseme, ENS 1995. 1.1.3 Saisiska må ndex, förändringsskaning, är de saisiska må som används för de olika undergrupperna inom TP. För alla föreag beräknas e geomerisk medelvärde för prisförändringen inom varje föreag. Föreages olika jänser vägs ofas ine sinsemellan. ndex för varje föreag beräknas enlig: m 0, a = i= 1 p p a, i 0 a, i 1/ m Där 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk p, = pris för jäns i, föreag a, vid idpunk a i 0 p a,i = pris för jäns i, föreag a, vid basidpunken m = anal jänser inom föreag a Näsa seg är a geomerisk väga ihop e index för branschen från de olika föreagsindexen. De sörsa föreagen, som vals u med säkerhe, får en vik uifrån sin omsäning och de mindre föreagen får dela på reserande vik. Toalindex för branschen ges av: 0, T Där = n ( 0, a ) a= 1 wa 0,T = oalindex med basidpunk 0 för branschen vid idpunk 0,a = index med basidpunk 0 för föreag a vid idpunk w a = vik för föreag a n = anal föreag i undersökningen för branschen Dessa delindex vägs samman med e anal Konsumenprisindex för jänser.(för en dealjerad beskrivning av KP se: Beskrivning av saisiken.)
Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2008-04-30 7(12) Uppgifer gällande vikfördelning mellan olika huvudgrupper och undergrupper baseras på informaion från naionalräkenskaperna avseende produkionsvärden och kompleeras i förekommande fall med uppgifer från undersökningen Föreagens ekonomi (FEK). ndexlänkarna för Tjänseprisindex beräknas med de akuella kvarale kv år y som jämförelseperiod, och med kvaral 4 år y-1 som prisbasperiod. Vikperioden är år y-3. Dea ger följande: V * y, kv j y 1, kv4 * j Vj j y, kv; j =, y 1, kv4; j värdeviken är värde av den ransakionsmängd under år y-3 som jänsen j * y 1, kv4 represenerar, omräknad ill prisläge i kvaral 4 år y-1 dvs Vj = Vy 3; j y 3; g, j g. Referensåre är för närvarande sa ill 2005=100 och e kedja indexal beräknas för kvaral kv år y enlig: 2005, kv4 y, kv 2004, kv4 2006, kv4 y 1, kv4 y, kv 2005 = 2005, kv4... y 2, kv4 4 y 1, kv4 1 2005, kv 4 2004, kv4 kv= 1 Försa fakorn visar prisläge i kvaral 4 2004 i procen av de genomsniliga prisläge under 2005. Därefer den kedjade prisuvecklingen från kvaral 4, 2004 ill kvaral 4, år y-1 (årsvisa indexlänkar från kvaral 4 ill kvaral 4). Sluligen visas prisuveckling från kvaral 4 år y-1 ill kvaral kv år y. Föruom de kedjade indexalen redovisas också procenuell förändring av de kedjade indexalen enlig ovan, sedan föregående kvaral, och sedan mosvarande kvaral åre innan (årsaken). 1.1.4 Redovisningsgrupper De flesa TP som ingår i Tjänseprisindex publiceras även separa i Saisikdaabasen som finns a illgå kosnadsfri på SCBs hemsida. Några index publiceras enbar som en del av oala Tjänseprisindex. ndexalen publiceras ine separa pga. av sekreesskäl. Dessa index är nedan kursiverade och umärka med e "s". Till sammanvägningen Tjänseprisindex används även e anal konsumenprisindex för a äcka en så sor del av värde av näringslives jänseprodukion som möjlig. Dessa KP måse fungera ur e producenprisperspekiv för a inkluderas. Uppfylls ine krave måse de juseras eller i sisa hand exkluderas.
Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2008-04-30 8(12) Tjänseprisindex inkluderar följande index: 50-93 Tjänseprisindex 55 Hoell- och resaurangverksamhe 55.1 TP hoelljänser 55.1 A TP hoelljänser, vardag 55.1 B TP hoelljänser, veckoslu 55.1 C TP hoelljänser, konferensdygn/helpension 55.2 KP camping 55.3-5 KP resaurang och bar 60-63 Transpor 60.210 KP regionalbussrafik 60.2 TP kollekivrafikverksamhe (S) 60.24 TP vägranspor av gods sjöranspor exkl. oljeransporer, omfaar ej personransporer 61 62.10.1 TP flygresor (S) 62.10.2 TP lufransporer av gods (S) 63. TP godshanering 63.12 TP varulagring och magasinering 63.21 KP övriga södjänser ill landranspor 63.3 KP pakeresor/charer 63.4 TP annan ransporförmedling 64-65 Bank, pos och ele 64. TP posbefordran naionella posen (S) 64.12 TP annan posbefordran (S) 64.2 TP elekommunikaion (S) 65.12 TP bankverksamhe (S) 70 Fasighesverksamhe 70.2 A-D TP uhyrning av egna lokaler 70.2 A TP uhyrning av egna lokaler, konor 70.2 B TP uhyrning av egna lokaler, buiker m m 70.2 C TP uhyrning av egna indusrilokaler 70.2 D TP uhyrning av egna lokaler, annan lokalyp 70.2 KP hyra hyresrä 70.31 TP fasighesförmedling 70.32 TP fasighesförvalning på uppdrag 71 Uhyrning av fordon och maskiner 71.1 TP biluhyrning 71.1 A TP biluhyrning, föreag 71.1 B TP biluhyrning, myndigheer 71.1 C TP biluhyrning, privapersoner 71.4 KP uhyrning av hushållsariklar och varor för personlig bruk
Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2008-04-30 9(12) 72 daabehandlingsjänser m.m. 72.210 TP ugivning av programvarupake 72.220 TP daakonsuljänser 72.5 TP underhåll och reparaion av konors- och bokföringsmaskiner sam daabehandlingsurusning 72 A TP exkl 2+5 daabehandlingsjänser, övriga 74 Andra föreagsjänser 74. TP juridiska jänser 74.12 TP redovisning och bokföring, revision; skaerådgivning 74.12 A TP revision 74.12 B TP redovisning och bokföring 74.2 TP arkiek- och ekniska konsuljänser o.d. 74.201 TP arkiekjänser 74.202 TP annan eknisk konsulverksamhe 74.4 TP reklamverksamhe 74.502 TP uhyrning av personal 74.6 TP deekiv- och bevakningsverksamhe 93 Annan Serviceverksamhe 93.01 TP väeriverksamhe (S) 93.02 KP hår- och skönhesvård 93.03 KP begravningsverksamhe 93.04 KP kroppsvård Följande index produceras men publiceras ine: 60.10 TP järnvägsranspor av gods 71.3 TP uhyrning av maskiner och urusning 74.13 TP marknads- och opinionsundersökning 74.14 TP konsulverksamhe 74.7 TP rengöring och soning 90.02 TP avfallshanering 90.03 TP renhållning 1.1.5 Referensider TP:s basår är 2005. ndexal beräknas primär för kvaral, och anger kvarales prisläge i förhållande ill de genomsniliga prisläge under 2005. ndexalen avser uvecklingen av e för kvarale genomsnilig pris. 1.2. Fullsändighe Tjänseprisindex äcker dryg 60 procen av den oala jänseprodukionen. B.2 Tillförlilighe 2.1 Tillförlilighe oal
Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2008-04-30 10(12) De är för illfälle ine möjlig a ange osäkerhesmarginaler för de beräknade indexvärdena. Mäfel och urvalsosäkerhe orde ge de sörsa bidragen ill osäkerheen i skaningarna. 2.2 Osäkerheskällor 2.2.1 Urval TP är en urvalsundersökning och urvalen är små vilke medför en ine oväsenlig osäkerhe i skaningarna. Varianser har ine skaas. 2.2.2 Ramäckning Som underlag ill ram används Föreagsdaabasen (FDB). Som föreagsbegrepp används FE (Föreagsenhe). En avgränsning görs på juridisk form. Endas föreag som i huvudsak sysslar med den undersöka branschens verksamhe as med i ramen, således bidrar föreag som endas har en mindre del av sin verksamhe inom den undersöka branschen ill underäckningen. Vid urval görs cu-off inom vissa branscher vilke bidrar ill en frivillig underäckning. Felklassificeringar i FDB sam efersläpning leder ill såväl under- som överäckning. Osäkerhe i ramäckningen anas ge e lie bidrag ill oalfele. 2.2.3 Mäning De represenaiva jänser som undersökningen baseras på väljs u av föreagen själva och de är därmed svår a avgöra hur ypiska dessa jänser är. Krave är a jänsen/jänserna skall vara jämförbara över iden och i de fall en jäns upphör eller sammansäningen förändras måse kvaliesjuseringsmeoder illämpas. Denna felkälla illsammans med de fel urvale ger upphov ill, bedöms ge de sörsa bidrage ill osäkerhe. 2.2.4 Svarsborfall De föreligger skyldighe enlig lag för föreagen a lämna prisuppgifer. Svarsborfalle för e normal kvaral är ca 3-5 procen av prisuppgiferna. Vid borfall används den genomsniliga uvecklingen för branschen eller också, i sisa hand, används (impueras) föregående kvarals prisuppgif. 2.2.5 Bearbening Avsaknaden av e enhelig produkionssysem kan vara en orsak ill evenuella bearbeningsfel. E produkionssysem är dock under uppbyggnad och skall as i bruk under 2009, vilke orde minska bearbeningsfelen.
Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2008-04-30 (12) 2.2.6 Modellanaganden nga modellanaganden görs. 2.3 Redovisning av osäkerhesmå ngen redovisning. B.3 Akualie 3.1 Frekvens Både uppgifsinsamling och publicering är kvaralsvisa. Dessuom publiceras årligen indexal avseende kalenderår. Uhyrning av lokaler för näringsverksamhe, SN 70.2 A-D, samlas in årsvis och publiceras i sepember varje år. 3.2 Framsällningsid Saisiken publiceras ca 45 dagar efer periodens slu. 3.3 Punklighe Har allid publiceras enlig den kalenderårsvisa publiceringsplanen. B.4 Jämförbarhe och samanvändbarhe 4.1 Jämförbarhe över iden Tidsserierna är jämförbara över iden 4.2 Jämförbarhe mellan grupper Ej relevan. 4.3 Samanvändbarhe med annan saisik Den vikigase användning av Tjänseprisindex är omräkning av belopp i löpande priser ill värde i fasa priser. De avgränsningar och sandarder som används överenssämmer ganska väl. Den använda produkindelningen, SPN 2002, grundar sig på EU:s produkindelning Classificaion of Producs by Aciviy (CPA 2002) och är idenisk med denna ned.o.m. den fjärde siffran. B.5 Tillgänglighe och försåelighe 5.1 Spridningsformer Saisiken görs illgänglig via pressmeddelande, SCB:s hemsida sam, Sveriges Saisiska Daabaser (SSD). Den mes dealjerade publiceringen görs i SSD, där
Makroekonomi och Priser/ Enheen för prissaisik 2008-04-30 12(12) i några fall indexserier ned ill SPN 2002, 5-siffernivån, publiceras. Sveriges Saisiska årsbok. 5.2 Presenaion Tabeller och Diagram 5.3 Dokumenaion hp://www.scb.se/emplaes/sandard 29559.asp hp://epp.eurosa.ec.europa.eu/cache/ty_offpub/ks-bg-06-003/en/ks- BG-06-003-EN.PDF 5.4 Tillgång ill primärmaerial Specialbearbeningar kan uföras på besällning. Primärmaerial finns illgänglig och kan efer särskild prövning och avidenifiering nyjas för forskningsändamål. 5.5 Upplysningsjänser Upplysningar om och frågor rörande TP kan fås genom a a konak med 08-506 940 02 eller via e-pos med adress priser@scb.se. Även den cenrala informaionsservicen vid SCB kan konakas.