Ängshagens skola och Fritidshem 2011-2012
3 (24) FÖRORD [Klicka och skriv förord]
5 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 7 DEFINITIONER... 8 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 9 LEDNINGSDEKLARATION... 11 Vision... 11 UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.... 12 SAMVERKAN MED BARN/ELEVER... 13 KARTLÄGGNING... 14 kön... 14 etnisk tillhörighet... 15 religion och annan trosuppfattning... 15 funktionshinder... 15 sexuell läggning... 15 könsöverskridande identitet eller uttryck... 15 ålder... 16 kränkande behandling... 16 MÅL... 17 ÅTGÄRDER... 18 Vilket främjande arbete skall genomföras?... 18 b) Hur skall de brister som identifierats i kartläggningen följas upp, och vem är ansvarig?... 18 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER... 20 RESURSER... 21 KOMMUNIKATION... 22 UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING... 23
7 (24) INLEDNING Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14a kapitlet i skollagen. Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en likabehandlingsplan (enligt 3 kapitlet 16 diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling (enligt 14a kap 8 skollagen). Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Detta dokument omfattar kraven på såväl likabehandlingsplan som krav på plan mot kränkande behandling. Syftet med planen ska vara att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FNs barnkonvention i skolan. Med lagen får barn och elever ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Det räcker inte med att arbeta utifrån ett individperspektiv och betrakta problemet som en fråga om enskilda individers attityder och värderingar. Likabehandlingsarbetet kräver helhetssyn. Det innebär bland annat en regelbunden granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. INLEDNING
8 (24) DEFINITIONER Följande definitioner och begrepp framgår av Skolverkets allmänna råd och kommentarer, För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (2009). Kränkande behandling är handlingar som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även som lappar, fotografier, sms, mms, msn och meddelanden på olika webbcommunities). Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan på grund av att den tillhör någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan även förekomma genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Med indirekt diskriminering menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, kriteriet eller förfaringssättet som framstår som neutralt men som kan komma att missgynna personer som tillhör någon av diskrimineringsgrunderna, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika. DEFINITIONER
9 (24) DISKRIMINERINGSGRUNDER De kategorier av personer eller de karakteristiska som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kön Skolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Könsöverskridande identitet eller uttryck Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Skolan har ett ansvar för att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen vara icke-konventionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Funktionshinder Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. DISKRIMINERINGSGRUNDER
10 (24) Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas rättigheter. Ålder Elever får inte diskrimineras eller trakasseras på grund av ålder. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder när det gäller åldersindelning i skolverksamhet. DISKRIMINERINGSGRUNDER
11 (24) LEDNINGSDEKLARATION På vår skola/fritidshem ska alla känna att man är sedd, lyssnad på men också känna ett ansvar att se andra för vad de är och känna respekt för alla på Skolan/Fritidshemmet. Detta gäller både vuxen-elev, vuxen-vuxen, elev-vuxen och elev-elev. Vision Vår vision är att på Ängshagens skola och Fritidshem får alla chansen att växa upp och få den start i livet som i sin tur ger en bra vaccination för ett fortsatt bra liv som vuxen. När, inte om, mobbing, kränkningar och trakasserier förekommer så går vi till handling direkt för att motverka detta och visa det felaktiga i detta beteende. Vi arbetar givetvis mot en nollvision av ovanstående men skolan är en arena som många andra arbetsplatser men där individerna på arbetsplatsen inte nått den mognad där man kan kräva en nollvison. Vi som vuxna får dock aldrig svika våra elever genom att negligera handlingar av kränkande eller trakasserande karaktär. LEDNINGSDEKLARATION
12 (24) UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER. Den deliberativa enkäten som genomfördes förra året gav ett resultat vi inte riktigt räknat med. Det brukar vara ett totalt sett bättre resultat i År 2 än 5 på i stort sett alla frågor. Det var inget dåligt resultat i År 2 men på samtliga frågor blev det ett bättre resultat i År 5. I år har vi bättre siffror på samtliga frågor. Liksom ifjol så ger eleverna personalen högt betyg vad det gäller att bry sig om vad eleverna tycker, 92 resp 82%. De siffror vi analyserat mest är frågan om det är ordning och reda på lektionerna så att jag kan koncentrera mig. Vi har höga staplar (63 resp 64 % på ibland som man kan tyda på att det är rörigt men vid analysen vill vi hävda att arbetssättet som genomsyrar skolan är inte ett stillasittande arbete vid sin bänk utan man har möjlighet att utföra olika uppgifter på lite olika platser både i och utanför rummet. Detta kan uppfattas som lite oordning när vi har analyserat svaren hos eleverna. Vi har också gjort en egen enkät till samtliga elever. Fritidshemmet har gjort en egen enkät. Dessa enkäter har på det totala gett ett mycket gott resultat även i år för skolan som en arbetsplats där trygghet och arbetsro råder. Det finns dock någon eller några som uppger att det de är mest oroliga för är att bli retade. De uppger inte att de är retade men bara det att det finns en rädsla är ju inte bra. Vi kommer att ta upp det på gemensamma träffar med respektive stadie. Det finns en tendens att ju äldre man blir så utrycker man att skolan blir tråkigare än den var när man gick på låg. Vi tror inte det är möjligt att ha en skola där man alltid har roligt men vår strävan är att man ska känna det meningsfullt att vara i vår skola och då gäller det för oss att vara attraktiva och ha höga förväntningar på våra elever. UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.
13 (24) SAMVERKAN MED BARN/ELEVER Under förra läsåret använde sig lärarna av likabehandlingsplanen, dels för att implementera den men också för att aktualisera den när det hänt något som stridit mot planen. Vi ska försöka att fortsätta med det under kommande år. Eleverna och föräldrar (fritids) har varit med i kartläggningen som ligger till grund för planen genom enkäter och intervjuer. Vi kommer att presentera den reviderade planen på dels Skolrådet i november, dels på vår hemsida men också som en del i vårt värdegrundsarbete tillsammans med eleverna. SAMVERKAN MED BARN/ELEVER
14 (24) KARTLÄGGNING Då det numera inte får finnas trivselregler på skolan utan ordningsregler så har vi diskuterat vad dessa står för. Vi hävdar fortfarande att ordningsregler är till för trivseln och där finns det som i alla miljöer både skriva och oskrivna lagar. Vid vår kartläggning har det framkommit att man är rädd för att bli retad. Att retningar förekommer känner vi alla till och där känner vi också ett ansvar att finnas till hands för att lösa i många fall ganska banala konflikter så att de inte blir större. När det gäller kränkningar, som vi inte upplever som vanligt på vår skola, så har vi en återkommande punkt på vår AE konferens där vi lyfter ev. problem som någon upptäckt. Vi har också våra kamratstödjare som rapporterar om några oegentligheter förekommer bland elever på skolan. Kränkningar som har blivit allt vanligare är det som pågår i sociala medier och som vi nog bara ser toppen av ett isberg på. Vi har mycket teknik tillgänglig på skolan nu och vi har där en chans att prata och diskutera företeelsen med eleverna på ett konstruktivt sätt. När vi kartlagt miljöer som kan upplevas som otrygga eller farliga så har vi inte fått några svar där elever upplever otrygghet. Liksom förra året så uppger man platser där man kan göra illa sig som det mest otrygga platserna (vissa lekställningar och buskage). Något som vi vill ha som en nollvison är ett språk utan könsord eller svordomar. Där är vi inte men vi som vuxna får aldrig blunda när vi hör dessa uttryck. Vi har haft klotter på vår skola i en väldigt liten omfattning där vi kunnat konstatera att de inte varit våra elever utan mer vuxna ungdomar som stått för detta på helger. KÖN Vårt mål är att vi ska ha könsneutrala aktiviteter på rasterna. Elever ska ha rätt att delta i alla aktiviteter utifrån sina förutsättningar Vi ska bereda alla elever och personal möjligheter till att framföra synpunkter och bli respekterade för det. KARTLÄGGNING
15 (24) ETNISK TILLHÖRIGHET Vi har blivit bättre på att följa upp elever som har annan etnisk tillhörighet. Det gäller att redan från Fklass inbjuda föräldrar att deltaga i SVA. Vi har få invandrarbarn i vårt upptagningsområde och det gör att vi inte alltid har rutiner för hur vi hanterar det när vi får nya elever. Detta har förbättrats men kan bli mer rutin. RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING Vi saknar en mångkulturell mångfald på Ängshagenskolan. Vi har tidigare haft vissa aktiviteter som uteslutit vissa trosuppfattningar exempelvis avslutning i kyrkan. Det har vi ändrat på men inte bara av den anledningen utan även på grund av att vi vill ha en avslutning på skolan. FUNKTIONSHINDER På Ängshagens skola och Fritidshem har vi haft en integration av särskoleelever som ställer speciella krav på lokaler, aktiviteter och pedagogik och det är ett aktuellt ämne på alla våra konferenser om hur vi ytterligare kan tillrättalägga för att underlätta för våra barn/elevers vistelse hos oss. Just nu har vi elever med språkhandikapp som också ställer samma krav som ovanstående. SEXUELL LÄGGNING Vi upplever inte att vi har något problem när det gäller likabehandling av ovanstående rubrik. KÖNSÖVERSKRIDANDE IDENTITET ELLER UTTRYCK Detta är något som vi arbetar med dagligen. Vi tar upp det i etiska samtal och fallbeskrivningar samt när vi hör elever som använder sig av kränkande uttryck. Vi har nolltolerans på detta men detta efterlevs inte och sanktioner för överträdelser har heller inte önskad verkan. Nämnas ska att detta gäller ett fåtal elever. KARTLÄGGNING
16 (24) ÅLDER Vi upplever inte att vi har något problem när det gäller likabehandling av ovanstående rubrik. KRÄNKANDE BEHANDLING Alla ska reagera omgående när det uppstår situationer som kräver någon form av åtgärd. Vi arbetar med att uppmuntra eleverna att våga berätta för vuxna om incidenter där kamrater behöver hjälp och stöd. Vi måste också vara uppmärksamma på att särskilja kränkande behandling från konflikter mellan elever liksom meningsskiljaktigheter mellan personal. Vi ska som personal arbeta med att stärka självkänslan hos barn så att de står utanför kränkningar från andra barn. Vi ska försöka lära av de barn som aldrig blir utsatta hur vi ska vaccinera våra elever. Vi ska också som personal vara uppmärksamma på varandra hur vi utrycker oss i olika sammanhang. En bättre kommunikation mellan skolans alla delar när det gäller specialregler för vissa barn/elever måste också till så onödiga konflikter undviks. Något som förekommer alltmer är kränkningar via sociala medier. Vi är långt framme vad gäller teknisk utrustning på skolan och har tack vare det en möjlighet att prata och diskutera detta på ett konstruktivt sätt. KARTLÄGGNING
17 (24) MÅL Det skall vara roligt inspirerande för både vuxna och barn att komma till skolan. Alla ska känna sig trygga och respekterade. Ingen ska ha en känsla av att vara rädd för att bli retad. Personal och elever arbetar för en miljö som kännetecknas av värme och engagemang och där det finns tydliga gränser mot oacceptabla beteenden. Våra kamratstödjare ska få stöd i sitt arbete men alla elever ska känna att de har möjlighet att få hjälp om man blivit utsatt för kränkningar eller sett någon annan elev blivit det. Våra enkäter liksom den deliberativa enkäten ska ge ett ännu bättre resultat än tidigare. Dessa ska också följas upp i respektive årskurs. MÅL
18 (24) ÅTGÄRDER Vilket främjande arbete skall genomföras? Redan under hösten kommer vi ha en föreläsning om Nätmobbing för både elever och föräldrar där vi inte målar upp en skräckbild av Internet men påtalar riskerna med de sociala medierna. Våra kamratstödjare ska få ett starkt stöd liksom tidigare för att vara våra ögon in i elevgrupperna. Vi som vuxna på skolan ser inte allt. Förebyggande arbete mot trakasserier på grund av kön Återkommande övningar och diskussioner för att synliggöra jämställdhet. Ansvar: alla pedagoger Skolmaterial skall beaktas ur ett jämställdhetsperspektiv innan inköp. Ansvar: alla pedagoger Förebyggande arbete mot trakasserier på grund av kön Alla elever ges möjligheter att pröva olika typer av lekar och lekmaterial. (Ex på Fritids, på Idrotten och på raster) Ansvar: alla pedagoger. Att uppmuntra egen identitet vid diskussioner och lekar. Tjej- och killgrupper. Ansvar: I möjligaste mån pedagoger eller externa pedagoger. Diskussioner kring språkbruket på skolan både tillsammans i arbetslaget, med barnen och hemmet. Ansvar: alla pedagoger Förebyggande arbete mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Vi arbetar med grundskolans läroplan och i enlighet med den undervisar vi i de olika världsreligionerna. Ansvar: alla pedagoger Vid alla aktiviteter med tydliga religiösa inslag skall alternativa aktiviteter erbjudas de elever som inte kan delta. Ansvar: alla pedagoger Ge vårdnadshavare med utländsk bakgrund möjlighet att bli mer delaktiga i skolan. Ansvar: rektor Arbeta för att barn med annat modersmål än svenska ska få stöd i sitt modersmål. Ansvar: rektor Förebyggande arbete mot diskriminering på grund av funktionshinder Innan varje läsårsstart går man igenom vilka funktionshinder som elever har på skolan, hur det påverkar deras skolsituation. (I klassrumssituationer, under uteaktiviteter etc.) All personal skall informeras. Ansvar: rektor. Öka kunskapen om bemötande av personer med olika funktionshinder, synliga och osynliga, både bland personal och barn. Ansvar: alla pedagoger Barnen får möjlighet att träffa människor med funktionshinder. Ansvar: alla pedagoger Diskutera med barnen kring olika funktionshinder, Ansvar: alla pedagoger ÅTGÄRDER
19 (24) Förebyggande arbete mot diskriminering på grund av sexuell läggning/könsöverskridande identitet Utbildning av pedagogisk personal i hur man undervisar kring frågor om HBT. Ansvar: rektor Skolan ska visa på hur det kan se ut när det gäller olika familjesituationer. Ansvar: alla pedagoger Kritiskt granska undervisningsmaterial så att ingen diskriminering förekommer. Ansvar: alla pedagoger b) Hur skall de brister som identifierats i kartläggningen följas upp, och vem är ansvarig? Åtgärd Uppföljning Ansvarig Presentera enkätundersökning och för elever under hösten 2011! Vid nästa års revidering av! Alla pedagoger och rektor! ÅTGÄRDER
20 (24) RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER Se bilaga Dokumentation av trakasserier Åtgärd vid akuta situationer Uppföljning Dokumentation RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER
21 (24) RESURSER Eftersom likabehandlingsarbetet genomsyrar det dagliga arbetet så kommer det inte att kosta några ekonomiska resurser. Vi kommer att ha några medarbetare som kommer att gå på en föreläsning under hösten 2011 som handlar om hur man bäst hanterar utåtagerande grupper. Kommer det ytterligare kurser som ligger i linje med vad vi behöver i kompetensutveckling så är vi inte främmande för deltagande. RESURSER
22 (24) KOMMUNIKATION Planen kommer att presenteras för elever stadievis under hösten. Vårdnadshavare kommer förutom på vår hemsida att få den presenterad på höstens Skolråd. KOMMUNIKATION
23 (24) UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Under våren 2012 kommer vi att utvärdera gällande likabehandlingsplan. Vi kommer att försöka få med kamratstödjar gruppen i framtagande och revidering av nästa års. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING
LIKABEHANDLINGSPLAN ANTAGEN X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX REVIDERAD X XXXX-XX-XX DIARIENUMMER 20XX/XXX SALA KOMMUN Växel: 0224-550 00 E-post: skf@sala.se Postadress: Box 304, 733 25 SALA