E16 Lönnemossa - Klingvägen

GRANSKNINGSHANDLING VÄGPLAN E16 Lönnemossa - Klingvägen Falu kommun, Dalarnas län Planbeskrivning, 2014-02-16 Projektnummer: 130824 1

TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 Trafikverket Postadress: Box 417,801 05 Gävle E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Planbeskrivning Författare: Paulina Lund, Magdalena Horn m.fl. Sweco, Uppdragsledare Henrik Angantyr, Sweco Dokumentdatum: 2015-02-16 Ärendenummer: TRV 2014/14383 Version:1.0 Kontaktperson: projektledare Maytham Ibrahim, Trafikverket 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING 6 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL7 2.1. Planläggningsprocessen 7 2.2. Bakgrund 7 2.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) 8 2.4. Ändamål och projektmål 9 2.5. Geografisk avgränsning 11 2.6. Riksintressen 11 3. MILJÖBESKRIVNING 12 3.1. Avgränsning och metod 12 3.2. Miljökvalitetsnormer 12 3.3. Miljömål 13 3.4. Landskap, natur- och kulturmiljö 15 3.5. Rekreation och friluftsliv 18 3.6. Hushållning med naturresurser 18 3.7. Hantering av vägdagvatten 18 3.8. Hälsa och säkerhet 20 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 27 4.1. Vägens funktion och standard 27 4.2. Trafik och användargrupper 27 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 29 4.4. Landskapet och staden 30 4.5. Miljö och hälsa 32 3

4.6. Byggnadstekniska förutsättningar 33 5. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 35 5.1. Val av lokalisering 35 5.2. Val av utformning 35 5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs 42 6. EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 43 6.1. Trafik och användargrupper 43 6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 43 6.3. Miljö och hälsa 43 6.4. Landskap, natur- och kulturmiljö 44 6.5. Rekreation och friluftsliv 45 6.6. Hushållning med naturresurser 45 6.7. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) 45 6.8. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser 46 6.9. Påverkan under byggnadstiden 46 7. SAMLAD BEDÖMNING 47 8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 48 8.1. Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler 48 8.2. Planens överensstämmelse med miljöbalkens miljökvalitetsnormer 48 8.3. Planens överensstämmelse med miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 48 8.4. Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken 49 8.5. Redogörelse av Natura 2000-områden och andra riksintressen 49 9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 50 9.1. Allmänt 50 4

9.2. Utökat vägområde 51 10. FORTSATT ARBETE 52 11. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 53 11.1. Formell hantering 53 11.2. Genomförande 55 11.3. Finansiering 56 12. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 57 5

1. Sammanfattning Sträcka Lönnemossa-Klingvägen på E16 har trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem som hänger samman med trafikförhållandena inom området. Syftet med projektet är att öka säkerheten genom mötesseparering av trafik genom utbyggnad av mitträcke samt alternativa lösningar vid trafikplatsen Västra Hosjö. Genom en ombyggnad av trafikplats västra Hosjö kan trafiksäkerheten i Hosjö centrum ökas genom att möjliggöra för trafik som idag går genom bostadsområdet och i närheten av Hosjö skola att färdas annan väg. På sträckan finns av- och påfarter som idag inte upplevs som trafiksäkra. Det förekommer otillåten gångtrafik över väg E16 och sikten är begränsad på vissa delar. Trafikplatsen Västra Hosjö är endast en halv trafikplats vilket innebär att anslutningsramper endast finns för trafik från/mot Falun och inte från/mot Gävle. Sträckan har under de senaste åren varit drabbad av flera dödsolyckor. E16 byggs om till mötesfriväg med separering av mitträcke. Möjligheten till 2+1 väg (dvs separering med omkörningsmöjligheter) har studerats men valts bort på grund av för korta avstånd mellan korsningar/trafikplatser. E16 kompletteras delvis med sidoräcken för att klara dagens krav på säkerhetszon. Trafikplats Västra Hosjö utformas som cirkulationsplats. Trafikplatserna Östra Hosjö /Färgvägen och Lönnemossa utformas med eget körfält för påfart. Vid befintlig trafikplats Västra Hosjö kommer ny gång- och cykelväg tillskapas under E16 där befintliga Steffens väg går. Anläggningskostnaden inklusive bulleråtgärder för vägförslaget är i detta skede beräknad till cirka 26 miljoner kronor i 2015 års prisnivå. Pengar finns avsatta för projektet i nationell plan. 6

2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse, se separat dokument. Figur 1 Planeringsprocessen. 2.2. Bakgrund Sträcka Lönnemosa-Klingvägen på E16 har trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem som hänger samman med trafikförhållandena inom området. Sträckan har under de senaste åren varit drabbad av flera dödsolyckor. Syftet med projektet är att öka säkerheten genom mötesseparering av trafik genom utbyggnad av mitträcke samt alternativa lösningar vid trafikplatsen Västra Hosjö. Genom ombyggnad av trafikplats Västra Hosjö kan trafiksäkerheten i Hosjö centrum ökas genom att möjliggöra för trafik som idag går genom bostadsområdet och i närheten av Hosjö skola att färdas annan väg. På sträckan finns av- och påfarter som idag inte upplevs som trafiksäkra. Det förekommer otillåten gångtrafik över väg E16 och sikten är begränsad på vissa delar. Trafikplatsen Västra Hosjö är endast en halv trafikplats vilket innebär att anslutningsramper endast finns för trafik från/mot Falun och inte från/mot Gävle. Bro 20.684-1 för Steffens väg under E16 har begränsad fri höjd. 7

2.3. Åtgärdsvalsstudie (eller motsvarande) 2.3.1. Åtgärdsvalsstudie Ingen åtgärdsvalsstudie är genomförd för projektet. 2.3.2. Tidigare utredningar Vägverket (nuvarande Trafikverket) tog år 2000 fram en förstudie Rv80/Klingvägen och Rv 80/Steffens väg vilken behandlade problematiken på aktuell sträcka. Resultatet från förstudien blev att dåvarande Vägverket gick vidare med delar av förstudien och byggde ut cirkulationsplats i korsningen E16/Klingvägen. En ny förstudie genomfördes 2013 (Förstudie E16 Lönnemossa Klingvägen, daterad 2013-07-05). I förstudien som genomfördes 2013 analyserades möjligheten att lösa problemen enligt fyrstegsprincipen: Figur 2 Fyrstegsprincipen. Steg 1 anses inte relevant. Ej aktuellt för detta projekt. Tågtrafik är inget alternativ i detta projekt. Steg 2 anses inte relevant. Ej behov i detta område. Trafikmängderna på denna sträcka är inget problem för detta avsnitt. Framkomligheten är inte begränsande. Steg 3 anses vara den mest rimliga lösningen för vägens problem. E16 och Steffens väg är möjliga att bygga om för att öka trafiksäkerheten för alla trafikanter samt även den mest rimliga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Steg 4 anses inte relevant. Inte samhällsekonomiskt försvarbart. Infarten mot Falun är begränsad av sjöar och befintlig bebyggelse. Därför är nysträckning inget alternativ på denna sträcka. Trafikverket Samhälle beslutade 2013-06-27 om fortsatt projekteringsarbete med att upprätta vägplan för den aktuella sträckan. 8

2.4. Ändamål och projektmål 2.4.1. Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har Regeringen också satt funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och an- vändning ska anpassas till att ingen ska dödas eller allvarligt skadas. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Trafikverkets verksamhet syftar till att uppnå de transportpolitiska målen. 2.4.2. Regionala mål I Strategi för miljöanpassade transporter i Dalarna som tagits fram av Vägverket/Banverket (nuvarande Trafikverket), Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna, 2009 framgår följande mål för 2020 som berör åtgärden: Transportsystemet och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads-, kultur- och naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- och säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. Hänsyn ska också tas till att transportsystemet ska vara jämlikt och jämställt. Miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet finns tillgängliga och förutsättningarna för säker gång- och cykeltrafik är goda. 2.4.3. Miljökvalitetsmål Regeringen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål som en övergripande ledning för det miljöpolitiska arbetet i Sverige. Genom målen anges vilket miljötillstånd som ska uppnås i ett generationsperspektiv (omkring 2020 2025). Målformuleringarna har en allmän karaktär som sedan fortsatt preciserats och anpassats både sektorsvis och geografiskt. Trafikverket har det övergripande ansvaret för vägtransportsystemets miljöpåverkan och arbetar inom följande fem miljöområden: Klimat Mindre buller Frisk luft Vatten 9

Landskap Dessa miljöområden ligger i linje med de 16 nationella miljökvalitetsmålen. 2.4.4. Trafikstrategi för Falu kommun - Vision 2030 Följande vision finns i Faluns trafikstrategi: Den hållbara trafiken för Falun framåt. Den bidrar till en attraktiv livsmiljö att bo och verka i, både i staden och på landsbygden. Den goda tillgängligheten till arbete, studier, skolor, fritid och service gör att det mesta känns nära i Falu kommun. Att gå, cykla, åka kollektivt eller att välja andra miljöanpassade transportsätt är det självklara valet året om. Transportsystemet är ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart för medborgare och näringsliv i hela kommunen. Nytänkande, kreativa idéer och samarbete förverkligar visionen. Detta innebär: Goda resmöjligheter för alla Människor är friskare, mår bättre och ingen dödas i trafiken Funktionellt och miljöanpassat transportsystem Goda kommunikationer med omvärlden Transportsystemet bidrar till en levande landsbygd och en levande stadskärna Nytänkande inom hållbart resande 2.4.5. Projektmål Trafiksäkerheten ska förbättras på sträckan för samtliga trafikantgrupper. 10

2.5. Geografisk avgränsning Projektet omfattar ett område som i väster begränsas av cirkulationsplatsen där Klingvägen ansluter mot E16 och i öster vid trafikplats Lönnemossa (vid befintligt mitträcke), där väg 69 ansluter mot E16 vid Lönnemossa, se Figur 3. Figur 3 Geografisk avgränsning, översiktskarta finns i flik 7. 2.6. Riksintressen Inom utredningsområdet finns riksintresse för kulturmiljövård; Sundbornåns dalgång. Detta område omfattar flera kopparhyttor med slaggvarpsområden och innefattar även en av landets mest kända konstnärsmiljöer. Väg E16 är ett riksintresse enligt Miljöbalken 3 kapitel 8, vilket innebär att den på regional nivå utgör en viktig funktion för kommunikation och förbindelse för Dalarna och Gästrikland. Även Bergslagsbanan, som ligger intill utredningsområdet, utpekas som ett riksintresse för kommunikation och förbindelse. 11

3. Miljöbeskrivning 3.1. Avgränsning och metod Projekt som av Länsstyrelsen inte bedömts innebära betydande miljöpåverkan kräver ingen miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Dessa projekt kategoriseras då som typfall 2 och har miljöfrågeställningarna framställda i en integrerad miljöbeskrivning. Befintligt projekt är av typfall 2. Miljöbeskrivningen för detta projekt har avgränsats till att fokuseras på följande miljöaspekter: Konsekvenser för hälsa och säkerhet Ingrepp i riskintresse för kulturmiljö Hantering av vägdagvatten Bulleremissioner och boendemiljö 3.2. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) regleras i miljöbalkens 5 kap. Avsikten med miljökvalitetsnormerna är att fastlägga en högsta tillåtna förorenings- eller störningsnivå som människor eller miljön kan belastas med. Fastställda miljökvalitetsnormer finns i dagsläget för luftkvalitet, vattenkvalitet och omgivningsbuller samt för utpekade fisk- och musselvatten. Fisk- och musselvatten berörs inte i detta projekt. Vägplanen upprättas för en vägåtgärd som innebär en ombyggnad av befintlig väg till mötesfri väg. En ny cirkulationsplats byggs och övriga trafikplatser längs sträckan berörs. Vägplanens överensstämmelse med miljökvalitetsnormerna beskrivs under respektive rubrik nedan. 3.2.1. Luftkvalitet Luftkvalitetsförordningen (2010:477) anger de miljökvalitetsnormer som gäller för luftkvalitet och omfattar maximala tillåtna värden för skadliga ämnen (kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar (PM 10 och PM 2,5), bensen, kolmonoxid, ozon arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. En viss påverkan av trafikflöden sker genom vägåtgärden. Då befintliga trafikflöden påverkas begränsat av vägåtgärden bedöms inte någon miljökvalitetsnorm för luftkvalitet överskridas, detta baserat på att inget överskridande sker vid befintliga trafikflöden. 3.2.2. Vattenkvalitet Miljökvalitetsnormer finns fastslagna för vattenförekomster och dessa baseras på EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet. Dessa syftar till att vi ska uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Alla sjöar, vattendrag, kustvatten samt grundvatten omfattas av vattendirektivet. Målsättningen är att de vatten som omfattas av direktivet ska ha god ekologisk status och god kemisk status år 2015. En bärande princip är att inget vatten får försämras. Vattendelegationerna i Sveriges fem vattendistrikt har beslutat om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram samt förvaltningsplan inför förvaltningsperioden 2009-2015. Avvattningen av befintlig väg med trafikplatser och cirkulationsplatsen sker genom öppna och infiltrerande diken. Ingen direkt påverkan kommer att ske med avseende på yt- och grundvatten. 3.2.3. Omgivningsbuller I förordningen (2004:675) om omgivningsbuller regleras en skyldighet att kartera omgivningsbuller, samt upprätta och fastställa åtgärdsprogram med mål att omgivningsbuller inte ska medföra skadliga 12

effekter på människors hälsa. Trafikverket är enligt 4 skyldigt att göra detta för vägar med mer än tre miljoner fordon per år. Detta motsvarar drygt 8 000 fordon per dygn och är därmed aktuellt för detta projekt. Då vägåtgärden delvis påverkar befintliga trafikflöden genom omlokalisering av trafiken bedöms den leda till omlokalisering av bulleremissioner och bullerkällor. Hela sträckan med berörda fastigheter har omfattats av en bullerutredning. Buller hanterats i kapitel 3.8.1, se även PM buller. 3.3. Miljömål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, tjugofyra etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen följs upp med en rapport varje år och en fördjupad utvärdering en gång per mandatperiod till regeringen. Respektive myndighet ansvarar för uppföljningen av sina miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket sammanställer sedan uppföljningarna och lämnar en samlad redovisning till regeringen. Vägplanens överensstämmelse med miljökvalitetsmålen beskrivs under respektive rubrik nedan. Begränsad klimatpåverkan Definition: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Måluppfyllelse: Trafikflödena påverkas genom att trafiken delvis leds om lokalt till följd av vägåtgärden. Koldioxidemissionerna kommer att bli liknande som innan vägåtgärden utförs. Låg påverkan av åtgärden. Frisk luft Definition: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Måluppfyllelse: Trafikflödena påverkas genom att trafiken delvis leds om lokalt till följd av vägåtgärden. Luftemissionerna kommer bli liknande som innan vägåtgärden utförs. Låg påverkan av åtgärden. Bara naturlig försurning Definition: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Måluppfyllelse: Miljökvalitetsmålet påverkas i mycket liten utsträckning. Låg påverkan av åtgärden. Giftfri miljö Definition: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Måluppfyllelse: Miljöprovtagning genomförs och analyseras med åtgärdsförslag för att påverkan på miljökvalitetsmålet blir liten. Låg/begränsad påverkan av åtgärden. 13

Ingen övergödning Definition: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Måluppfyllelse: Miljökvalitetsmålet påverkas i mycket liten utsträckning. Låg påverkan av åtgärden. Levande sjöar och vattendrag Definition: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Måluppfyllelse: Miljökvalitetsmålet påverkas i mycket liten utsträckning. Låg påverkan av åtgärden. Grundvatten av god kvalitet Definition: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Måluppfyllelse: Vägplanen har obefintlig/låg inverkan på målet. Området har ingen utpekad grundvattenförekomst. Låg påverkan av åtgärden. God bebyggd miljö Definition: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Måluppfyllelse: Begränsad inverkan på målet då åtgärden berör en del i riksintresse för kulturmiljö samt världsarv. Inga utpekade kulturmiljövärden berörs i någon betydande omfattning. Låg/begränsad påverkan av åtgärden. Ett rikt växt- och djurliv Definition: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Måluppfyllelse: Miljökvalitetsmålet påverkas i mycket liten utsträckning då mötesfri väg går i befintlig vägsträckning och omfattning av ny mark som tas i anspråk är begränsad. Låg påverkan av åtgärden. Målkvalitetsmål som inte berörs av vägplanen Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap 14

Storslagen fjällmiljö 3.4. Landskap, natur- och kulturmiljö 3.4.1. Landskap Vägplaneområdet ligger inom den östra delen av Falu tätortsbebyggelse. Väg E16 passerar koncentrerad bebyggelse vid befintlig cirkulationsplats vid Klingvägen samt öster om Steffens väg. Mellan de aktuella korsningarna är landskapet öppet med utblickar över sjöarna Runn och Hosjön. I anslutning till sjöarna finns en rastplats med utblick över Hosjön. I anslutning till trafikplats Lönnemossa finns ett skog-och jordbrukslandskap med små gårdar insprängda i landskapet. Vägsträckan kan beskrivas som en långsam gradient från tätort till land, från väst till öst. 3.4.2. Naturmiljö Det omgivande landskapet består till stor del av gran och tallskog med inslag av lövträd samt ett varierat odlingslandskap upp mot Sundbornsåns dalgång. I översiktplan för Falun Borlänge utpekas särskilt värdefulla naturmiljöer, hotade arter och viktiga rekreationsområden viktiga att bevaras. I den fördjupade översiktsplanen för Runns norra strand utpekas sjön Runn som den viktigaste tillgången för naturvärden. Inom området för vägplanen saknas Trafikverkets inventering av artrika vägkanter. Sjöarna Runn och Hosjön är översvämningskänsliga och väg E16 ligger delvis inom strandskyddat område. Länsstyrelsen har beslutat om skydd av ett antal nyckelbiotoper (främst tallar) i närheten av utredningsområdet. Nyckelbiotoperna skyddas enligt miljöbalken vilket innebär att de inte får påverkas av åtgärder som vidtas med vägen, exempelvis genom att det placeras massor på dem. De skyddade nyckelbiotoperna kommer dock inte beröras av vägplanen då de är lokaliserade relativt långt från vägområdet, se Figur 4 Figur 4 Skyddade nyckelbiotoper i anslutning till vägplanen. Ett skyddat område är beläget norr om väg E16, strax söder om Rottneby. Det andra skyddade området ligger sydöst om vägplaneområdet, korsandes Karlslund. 15

Vattenmiljö Vägplaneområdet ligger inom huvudavrinningsområdet för Dalälven och vägen passerar tre delavrinningsområden. Korsnäsströmmen, som förbinder Runn och Hosjön passerar vägen under en bro, se Figur 5. Fisklösbäcken passerar under E16 i trumma i anslutning till trafikplats Lönnemossa. Figur 5 Korsnäsströmmen och Fisklösbäcken går under E16, detaljer från Översiktskarta flik 7. Sjöarna Runn och Hosjön är klassade som ytvattenförekomster med god ekologisk och kemisk status enligt vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer. Grundvatten förekommer i området för vägplanen där förekomsterna i jordlagren består av sand- och gruslager därefter i berggrund med en uttagsmöjlighet mellan 600 2000 liter per timme enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU. Flera brunnar finns i anslutning till området för vägplanen enligt SGU:s brunnsregister, dessa ligger dock inte direkt i området för vägplanen. Ett tjugotal meter från vägen finns två energibrunnar som inte bedöms påverkas av vägplanen. 3.4.3. Kulturmiljö Området för en del av vägplanen ligger inom ett riksintresse för kulturmiljövård, ett välbevarat avsnitt av Kopparbergsslagen, se Figur 6. Området Korsnäs-Hosjön har efter en inventering av Dalarnas museum redovisats som kulturminnesvärd miljö. Området innehåller bergsmansgårdar och byar, milstolpar, minnessten samt hytt och fäbodslämningar. Även väg E16 utgör ett riksintresse då den på regional nivå förbinder Dalarna och Gästrikland med en viktig funktion för kommunikation. 16

Figur 6 Riksintresse Kulturmiljövård, SUNDBORNSÅNS DALGÅNG Bergslagsbygd i kopparbergslagen. Ett fornlämningsområde bestående av spridd slaggförekomst och slaggvarpsområden finns beläget kring trafikplats Lönnemossa, se Figur 7. Figur 7 Objekt och områden för fornlämningar längs väg E16 för aktuell vägplan. Hyttområde vid trafikplats Lönnemossa. 17

3.5. Rekreation och friluftsliv Sjön Runn, som är en av Dalarnas största sjöar, är belägen mellan Falun och Borlänge och utgör med sina många öar en stor tillgång för rekreation och friluftsliv. Runn klassas enligt Länsstyrelsen som av mycket stor betydelse för rörligt friluftsliv under sommar och vinter. Via Gosjön och ut i Runn finns en kanotled och öster om Steffens väg är Lindvallens idrottsanläggning belägen. 3.6. Hushållning med naturresurser Massbalans ska så långt det är möjligt eftersträvas i ett vägprojekt för att minimera behovet av transporter och för god hushållning med naturresurser. I detta projekt kan ej massbalans uppnås eftersom det är ombyggnad av befintlig E16 och dess trafikplatser/korsningar. Bedömningen är att det blir massunderskott för åtgärder som utförs vid cirkulationen och trafikplatserna, massorna kan ej hittas inom projektet. Troligen ett visst överskott på torv och lera vid påfarten Trafikplats Lönnemossa, kan variera beroende på vilken geoteknisk åtgärd som entreprenören väljer. 3.7. Hantering av vägdagvatten Trafikplats västra Hosjö Östra sidan av avfarten från E16 in mot Steffens väg avvattnas via diken och en dagvattenledning som går mot Hosjöstrands vägen och vidare ut i Hosjön. Markerat nummer 1-1A i Figur 1Figur 8. Den västra sidan av avfarten ansluter mot Steffens väg som viker västerut och ner under E16. Via vägdiken transporteras ytvattnet till en lågpunkten strax söder om viadukten. Även ytvattnet från Steffens vägs södra del och Åströms väg ansluter till lågpunkten (delvis via en trumma under Åströms väg). Vid lågpunkten transporteras vattnet över till den västra sidan av Steffens väg via en betongtrumma och vidare in i ett förmodat perkolationsmagasin (i den västra sidan av jordskärningen för viadukten) via ännu en betongtrumma. Där infiltrerar ytvattnet i dag. Inga problem med stående vatten i dikena eller trummorna har observerats. Stora delar av ytvattnet infiltrerar troligtvis redan i dikena. Markerat nummer 2-2A i Figur 8. Figur 8 Befintlig VA vid västra Hosjö. 18

Trafikplats östra Hosjö /Färgvägen Färgvägens anslutning till E16 avvattnas i via vägslänter och diken som ansluter mot Centralvägen. Markerat nummer 3-3A i Figur 9. Trafikplats östra Hosjö Trafikplatsen vid östra Hosjö avvattnas i via vägslänter till flackare områden som delvis är trädbevuxna. Den inre vägkanten, mot den ovala ytan i mitten, avvattnas till en trädbeklädd lågpunkt där vattnet infiltrerar. Markerat nummer 4 och 4A i Figur 9. Figur 9 Befintligt VA Östra Hosjö. Trafikplats Lönnemossa Trafikplatsen vid Lönnemossa avvattnas i via vägslänter till flackare trädbeklädda områden. De inre ovalerna i trafikplatsen avvattnas via slänter till gräsbeklädda lågpunkter där vattnet infiltrerar. Markerat nummer 5 och 5A i Figur 10. Figur 10 Befintligt VA Lönnemossa. 19

3.8. Hälsa och säkerhet 3.8.1. Buller Nuläge och jämförelsealternativ Idag berörs närliggande bostäder av buller från vägtrafik på E16. I nuläget har fastigheter med en ekvivalent ljudnivå som överskrider 65 dba vid fasad erhållit åtgärder i form av skärmar längs vägen. Öster om trafikplatsen i västra Hosjö finns skärmar längs vägen på båda sidor. Höjden på dessa varierar och följer omgivande terräng. Jämförelsealternativet/nollalternativet innebär att vägen inte byggs om till mötesseparerad väg och därmed även fortsättningsvis faller under planeringsfallet befintlig miljö. Även utan ombyggnad förväntas dock trafikökningen följa samma utveckling som vid ombyggnad vilket innebär att bullerökningen blir densamma. Bullerutredning har genomförts för projektet, se PM Buller. Riktvärden Bullerstörningen bedöms utifrån riktvärden. Riksdagen har angett riktvärden för buller från vägar och järnvägar. Det skedde i samband med infrastrukturpropositionen 1996/97:53. I infrastrukturproposition från 2012 angavs att riktvärdena även fortsatt bör vara vägledande i planeringssammanhang. Ombyggnaden till mötesseparerad väg samt anpassning av mellanliggande trafikplatser, faller under planeringsfallet väsentlig ombyggnad av väg vid bebyggelse. Detta avser t.ex. omläggning av väg i delvis ny sträckning, justeringar av vägen i plan eller profil, breddning samt hastighetsökningar i samband med kapacitetsupprustning och trafiksäkerhetsåtgärder. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas för bostäder vid väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid (får överskridas 5 ggr/natt, 22-06) 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Riktvärdena för utomhusmiljö avser frifältsvärden utanför fönster/fasad eller till frifältsvärden korrigerade värden. Med frifältsvärde menas värden opåverkade av reflektioner från närliggande fasad. För arbetslokaler (tyst verksamhet) gäller riktvärdet 40 dba ekvivalent ljudnivå inomhus. För skolor gäller riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå på skolgården samt att inomhusmiljön jämställs med bostäder för de utrymmen som används för undervisning. Vid upprättande av bullerskyddsåtgärderna ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och samhällsekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivåerna inte kan reduceras till ljudnivåer underskridande gällande riktvärden bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Samhällsekonomi buller För att bedöma om bullerskyddsåtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma analyserar Trafikverket den samhällsekonomiska nyttan NettoNuvärdesKvot (NNK) i programmet BUSE 2.21 som räknar i 20

enlighet med modellen ASEK 5. Kalkylen tar hänsyn till hur många som skyddas av en åtgärd, hur mycket dämpning åtgärden ger samt anläggnings- och underhållskostnad för åtgärden. Om en åtgärd saknar samhällsnytta blir NNK negativ. Om beräknad NNK är positiv, det vill säga större än 0, är åtgärden samhällsekonomiskt lönsam. Schablonvärden har använts för boendetätheten, antagande har gjort att det är 2,6 boende per enfamiljshus och 2,1 boende per bostad i flerfamiljshus. Detta är kalkylvärden som användes i samband med framtagandet av Nationell Transportplan 2014-2025. Kostnad för åtgärder samt underhåll har hämtats från handledningen till BUSE. De samhällsekonomiska beräkningarna visar på att vid Klingvägen, nordväst om cirkulationen i västra Hosjö samt söder om E16 vid Sandviken (sydost om järnvägen) är samhällsekonomiska. Även förlängning och höjning av befintliga skärmar öster om trafikplats västra Hosjö har en positiv NNK. Skärmar för enskilda fastigheter så som Lönnemossa 1:6 och Stora Näs 1:193 går dock inte att motivera ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Till stor del beror det också på att terrängen kräver väldigt höga skärmar eller komplicerade tekniska lösningar för att ge dämpning. Detsamma gäller för en skärm norr om E16 för att ge skydd för Sandviken 70:2 och Sandviken 66:1. Resultat och åtgärdsförslag Resultat från bullerberäkningarna finns redovisade som ljudutbredningskartor för dagens situation samt för vägförslaget utan och med föreslagna bullerskyddsåtgärder i form av bullerskärmar inom vägområdet. Kartor se bilaga PM buller. I PM buller (tabell) redovisas högsta beräknade ljudnivåer vid fasad för dagens situation och vägförslag utan och med föreslagna åtgärder. I tabellen redovisas även befintliga bullerskyddsåtgärder och föreslagna åtgärder. Samtliga bostadshus där något riktvärde överskrids för vägförslaget redovisas i tabellen. Även verksamheter såsom undervisningslokaler redovisas i tabellen. Eftersom endast högsta beräknade ljudnivå redovisas i tabellen kan det vara fler fasader där riktvärde överskrids. Föreslagna åtgärder gäller för samtliga fasader där riktvärdena överskrids. Utredningen visar att 58 fastigheter överstiger riktvärdet om 55 dba vid fasad i markplan. Även för de fastigheter som inte överstiger 55 dba i markplan kan det vara aktuellt med fasadåtgärder för att innehålla riktvärdena för inomhusmiljö på övre plan. För de fastigheter som överskrider 55 dba i markplan har åtgärd i form av skärmar utretts för att se vad som är tekniskt möjligt och samhällsekonomiskt motiverat. Nya längre skärmar längs vägen föreslås i väster vid Klingvägen, nordväst om cirkulationen i västra Hosjö samt på södra sidan om E16 vid Sandviken. Öster om cirkulationen i västra Hosjö föreslås även höjning samt förlängning av befintlig skärm norr om E16 samt höjning av en del av befintlig skärm söder om E16. Samtliga åtgärder inom vägområdet redovisas på karta tillsammans med ljudutbredningen för nuläge och prognosår utan och med föreslagna åtgärder. För enskilda fastigheter redovisas beräknad ljudnivå vid fasad samt föreslagna åtgärder i tabellform, se bilaga i PM buller. För fastigheterna Sandviken 70:2 och Sandviken 66:1kommer den ekvivalenta ljudnivån att överskrida 55 dba efter ombyggnad. Terrängen mot vägen innebär dock att det är tekniskt komplicerat att konstruera en skärm som ger en bra dämpningseffekt. Då endast två fastigheter erhåller skydd av 21

eventuell skärm går den inte heller att motivera ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. För dessa fastigheter föreslås istället fasadåtgärder för att förbättra inomhusmiljön samt eventuell åtgärd för uteplats för att skapa en dämpad yta även i utemiljön. Detta gäller även för fastigheten Stora Näs 1:193 och Lönnemossa 1:6. För fastigheten Stora Näs 1:56 skulle en längre skärm i fastighetsgräns kunna ge dämpning åt en större del av tomten samt markplan på bostadshuset. Denna typ av åtgärd byggs dock på den enskilda fastigheten och fastställs inte i planen. Enskilda åtgärder utreds och beslutas i samråd med fastighetsägaren i kommande skeden. För samtliga enskilda åtgärder gäller att en inventering av befintliga fasader och uteplatser behöver utföras innan slutlig bedömning av åtgärdsbehovet kan göras. Hosjö skola ligger på fastigheten Stora Näs 1:186. Vid fasad mot vägen överskrids gällande riktvärde om 55 dba. Denna yta bedöms dock inte som en del av skolgården som ligger i skyddat läge. För att uppfylla riktvärdena för inomhusmiljö kan det dock vara aktuellt med fasadåtgärder för de delar av byggnaden som omfattas av undervisningslokaler. Vilka åtgärder som krävs, samt vilka delar av fasaden som omfattas, bedöms genom inventering av befintliga förutsättningar i kommande skeden. 3.8.2. Luft De luftföroreningar som förekommer inom området är främst genererade av trafiken på befintliga vägar. Falu kommun mäter kontinuerligt luftföroreningar ovan tak längs en mätsträcka i centrala Falun (Folketshus- Kårhuset). Där mäts SO2, O3 och NO2 kontinuerligt och resultatet bevakas av kommunen och finns tillgängligt för allmänheten via Falu kommuns hemsida. 3.8.3. Farligt gods Väg E16 är en primär och rekommenderad transportled för farligt gods. Enligt MSB:s kartläggning transporterades 100-33 000 ton på E16 förbi Hosjö under den månad när mätningarna utfördes, vilket hör till den lägsta kategorin i MSB:s klassnings (Kartläggning av farligt godstransporter, Räddningsverket, 2006.) Den största mängden farligt gods som transporteras utgöras av brandfarliga vätskor. Kartläggningen bygger dock på en frivillig enkätundersökning och fler transporter kan därför förekomma. De flesta transporter med farligt gods bör vara genomfartstransporter på E16. Två målpunkter för farligt gods finns dock i närområdet, Shell och industriområdet. I dagsläget kan dessa transporter nå sina målpunkter från E16 utan att någon längre sträcka behöva passera bostadsområden och skolor. Väg E16 går redan idag nära bostadsområden. 22

3.8.4. Förorenade områden Trafikplats Västra Hosjö Vid nya cirkulationsplatsen Västra Hosjö har nio markprov tagits och analysertas på ackrediterat laboratorium för miljöprovtagning. Resultaten har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Rapport 5976) samt Falu kommuns riktvärden för metaller i mark i Falu tätort (MH 1998:4). Vid en av provtagningspunkterna, punkt 1415, har värden för koppar, zink och kadmium visat halter relativt högt över vad riktvärdena föreslår för känslig och mindre känslig marksanvändning. Dock inte över Falu kommuns miljö- och hälsoriskbedömning för verksamhetsområden inom Falu kommun, se Figur 11. och Tabell 1. Även provtagningspunkterna 1444 och 1445 uppvisar något förhöjda värden för koppar, men inte högre än provtagningspunkt 1415. Figur 11 Provtagningspunkter för miljöprover vid cirkulationsplats Västra Hosjö. 23

Tabell 1. Analyssvar från provtagning av jord vid cirkulationsplats för Västra Hosjö 2014-09-24. KM* = Känslig markanvändning, MKM** = Mindre känslig markanvändning. Cirkulationsplats Västra Hosjö Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Rapport 5976) Metaller i mark i Falu tätort Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning MH 1998:4 Ämne 1406 1412 1415 1422 1423 1442 1443 1444 1445 KM* MKM** Bostadsmark Grönområde Verksamhetsområde 0,6-0,6-0,6-0,6-0,0-0,0-0,0- Djup m 0,6-1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,0-0,5 0,5 0,5 0,5 mg/kg As TS 0,294 1,1 5,2 0,508 1,86 1,41 1,25 2,07 1,26 10 25 50 100 300 Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn mg/kg 0,067 0,086 TS 3 0,141 5,8 0,132 0,129 5 0,149 1,2 0,604 1 15 3 5 250 mg/kg TS 3,99 4,61 14,5 2,48 3,26 8,6 9,45 3,89 2,83 15 35 mg/kg TS 13,7 6,72 15,4 27,1 17,5 14,9 11 5,14 9,66 80* 150* mg/kg TS 8,81 143 2570 17,1 43,6 14,9 28,1 307 155 80 200 9000 16000 400000 mg/kg 0,048 TS <0.04 <0.04 0,196 <0.04 <0.04 <0.04 <0.04 <0.04 7 0 3 2 13 100 mg/kg TS 6,69 5,74 7,3 6,47 6,24 14,9 13,2 3,96 6,05 40 120 mg/kg TS 5,81 25,5 1830 11,3 36,2 21,9 29,6 65,9 50,1 50 400 300 700 4000 mg/kg TS 16 9,58 13,9 10,2 14 21,4 20,8 7,38 8,39 100 200 mg/kg TS 26,3 93,4 3530 29,7 54,2 51,3 53,3 408 136 250 500 7000 12000 800000 24

Trafikplats Östra Hosjö/Färgvägen Vid trafikplats Östra Hosjö har fem markprov tagits och analysertas på ackrediterat laboratorium för miljöprover. Resultaten har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Rapport 5976) samt Falu kommuns riktvärden för metaller i mark i Falu tätort (MH 1998:4) och förslag på riktvärden för station i drift från SPI. Vid två av provtagningspunkterna, övre lagren av punkt 1446 och 1447, har värden för kvicksilver visat något förhöjda värden, dock ej över riktvärden för mindre känslig marksanvändning, se Figur 12. och Tabell 2. I övre lagret för provtagningspunkt 1447, redovisar en kolfraktion något förhöjda värden för olja, men under riktvärden för Mindre Känslig Markanvändning, enligt Naturvårsverkets Rapport 5976. Figur 12 Provtagningspunkter för miljöprover vid trafikplats Östra Hosjö 25

Tabell 2. Analyssvar från provtagning av jord vid trafikplats Östra Hosjö 2014-12-19. KM* = Känslig markanvändning, MKM** = Mindre känslig markanvändning. Trafikplats Östra Hosjö Naturvårdsverkets Rapport 5976 Metaller i mark i Falu tätort Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning MH 1998:4 Ämne 1446 1446 1447 1447 1448 1449 1450 KM* MKM** Bostadsmark Grönområde Verksamhetsområde Djup m 0,5-1,0 2,0-2,5 0,5-1,0 2,0-2,5 Bland Bland Bland As mg/kg TS 2,18 0,552 2,4 0,355 1,54 1,11 0,243 10 25 50 100 300 Cd mg/kg TS 0,274 0,111 0,257 0,0613 0,168 0,423 0,11 1 15 3 5 250 Co mg/kg TS 6,6 2,66 3,99 3,01 4,8 2,72 5,07 15 35 Cr mg/kg TS 11,4 8,75 8,74 7,66 22,2 9,82 11,2 80* 150* Cu mg/kg TS 35,3 8,03 53,6 6,62 41,5 44,2 14,9 80 200 9000 16000 400000 Hg mg/kg TS 0,0693 <0.04 0,0399 <0.04 <0.04 <0.04 <0.04 0 3 2 13 100 Ni mg/kg TS 9,09 4,41 5,81 4,54 13 5,41 6,35 40 120 Pb mg/kg TS 51 9,51 46,2 7,02 22,7 65,1 22,2 50 400 300 700 4000 V mg/kg TS 19,2 11,6 16,8 10,1 14,9 14,6 14,9 100 200 Zn mg/kg TS 106 25,3 93,1 26,9 43 162 38 250 500 7000 12000 800000 Naturvårdsverkets Rapport 5976 Förslag på riktvärden för station i drift, SPI PAH, summa L mg/kg TS <0.015 <0.015 <0.015 <0.015 <0.015 <0.015 <0.015 3 15 35 PAH, summa M mg/kg TS <0.025 <0.025 0,068 <0.025 <0.025 0,013 <0.025 3 20 25 PAH, summa H mg/kg TS <0.040 <0.040 0,095 <0.040 <0.040 0,043 0,048 1 10 25 oljeindex >C10- <C40 mg/kg TS <20 <20 86 <20 38 35 44 fraktion >C10-C12 mg/kg TS <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 <2.0 100 500 500 fraktion >C12-C16 mg/kg TS <3.0 <3.0 <3.0 <3.0 <3.0 <3.0 <3.0 100 500 1000 fraktion >C16-C35 mg/kg TS <10 <10 62 <10 26 26 30 100 1 000 2500 fraktion >C35- <C40 mg/kg TS <5.0 <5.0 23,4 <5.0 11 8,9 13,6 10 30 26

4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Väg E16 är en Europaväg som sträcker sig från Gävle i öster, via Oslo, till Bergen i väster med Trafikverket som väghållare på den svenska delen. E16 är en viktig del i det nationella vägnätet och är betydelsefull i ett internationellt perspektiv som tvärförbindelse mellan Norge och Sverige. Längs den aktuella sträckan Lönnemossa Klingvägen genom stadsdelen Hosjö i Faluns östra ytterområde fyller vägen en viktig funktion som lokalt pendlingsstråk för såväl personbilstrafik som kollektivtrafik och yrkestrafik. E16 utgör den primära infartsvägen till Falun från öster. E16 har befintlig vägbredd av cirka 13 meter. Inom aktuellt område ansluter två statliga vägar till E16, länsväg 854 (Sundbornsvägen) vid trafikplats Östra Hosjö samt riksväg 69 mot Hedemora vid trafikplats Lönnemossa. Övriga vägar inom utredningsområdet såsom Klingvägen, Steffens väg, Skolvägen, Färgvägen, Sundbornsvägen/Centralvägen (öster om trafikplats östra Hosjö), Kyrkvägen, Hosjö strand och Åströms väg är kommunala vägar med Falu kommun som väghållare, se separat översiktskarta flik 7. Flera transportintensiva verksamheter finns i området öster om Korsnäsströmmen längs med Steffens väg, Centralvägen och Skutuddsvägen. För transporter mellan dessa verksamheter och E16 används idag främst trafikplats Östra Hosjö/Färgvägen eller cirkulationsplatsen vid Klingvägen. Befintlig bro på Centralvägen över Korsnäsströmmen (mellan Klingvägen och Steffens väg) har begränsad bärighet. Detta får till följd att merparten av den tunga trafiken måste använda Centralvägen genom Hosjö centrum till/från E16. Trafikplats Västra Hosjö (Steffens väg), som skulle vara den genaste vägen ut på E16, är i dagsläget ej fullt utbyggd. Endast avfart i riktning mot Gävle är möjlig för den tunga trafiken. Påfart mot Falun är ej möjlig då porten under E16 har begränsningen 3,60 meter i fri höjd och påfart i riktning Gävle samt avfart i riktning Falun saknas i dagsläget för samtliga fordon. Konsekvensen blir en osäker trafikmiljö på det kommunala gatunätet i Hosjö då en stor mängd lastbilar till och från verksamheterna i området dagligen är hänvisade till att passera förbi skola, idrottsplats och servicehus längs Centralvägen där många oskyddade trafikanter rör sig. E16 längs aktuell sträcka har hastighetsbegränsningen 80 km/h med undantag för en sträcka på cirka 200 meter från korsningen med Klingvägen och österut där hastigheten är 60 km/h. Kommunala vägar i området har hastighetsbegränsning 40 eller 30 km/h. E16, inom utredningsområdet, är en rekommenderad primär väg för transporter med farligt gods. 4.2. Trafik och användargrupper 4.2.1. Trafikmängder Trafikmängden på E16 ökar succesivt från drygt 4000 fordon/dygn öster om trafikplats Lönnemossa till ca 11500 fordon/dygn väster om trafikplats Västra Hosjö. En stor andel av trafiken på E16 inom utredningsområdet alstras lokalt och vägen har en viktig 27

funktion för pendlingstrafik till och från Falun. De lokala kommunala gatorna har idag en relativt liten trafikmängd med undantag från Centralvägen där knappt 4000 fordon/dygn och cirka 400 tunga fordon passerar förbi Hosjö skola, idrottsplats och servicehuset varje dag. Årsmedeldygnstrafik (ÅDT) från stickprovsmätningar utförda av Trafikverket och Falu kommun. Väg och mätplats Antal fordon % tung trafik Mätår E16 öst Trafikplats Lönnemossa 4123 5% 2011 E16 väst Trafikplats Lönnemossa 8554 11% 2011 E16 väst Trafikplats Östra Hosjö 9346 10% 2011 E16 väst Steffens väg 11542 9% 2011 Väg 69 Trafikplats Lönnemossa 4702 7% 2009 Lv 854 öst Trafikplats Östra Hosjö 2269 9% 2009 Centralvägen väst Hosjö skola 3700 10% 2010 Centralvägen väst Steffens väg 2800 8% 2009 Steffens väg norr Centralvägen 1800 6% 2005 E16 avfart Steffens väg (riktning öst) 1300 8% 2011 Hosjöstrand norr Steffens väg 1200 4% 2010 Tabell 3. Trafikmängder i området (källa från förstudien) 4.2.2. Kollektivtrafik Trafikverket klassar den aktuella sträckan som en prioriterad väg för kollektivtrafik, vilket bland annat innebär att vägen ska prioriteras för användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning. Längs E16 passerar regionbussar men det finns inga busshållplatser på den aktuella sträckan. Landsbygdsbuss 243 (Falun-Vika strand) trafikerar hållplatserna på kommunala vägnätet. Den passerar i befintlig cirkulationsplats vid Klingvägen mellan Hälsingberg och mot Hosjö. Stadsbussar linje 11 (Slätta Hosjö) går på det kommunala vägnätet söder om E16 (Centralvägen/Sundbornsvägen). Stadsbuss linje 17 (snabbuss mellan Centrum- Hosjöstrand) går från E16 mot Hosjöstrand via Steffens väg. 4.2.3. Gång-och cykeltrafik Ingen gång- och cykeltrafik ska ske på E16, men det förekommer idag smittrafik vid trafikplats Västra Hosjö. Idag finns tre passager under E16 (Steffens väg, Skolvägen och Sundbornsvägen) och samtliga sker i blandtrafik på lokalgata. Huvudstråket för oskyddade trafikanter i Hosjö går på separerad gång- och cykelväg utmed Centralvägen vidare söderut. I övrigt sker all gång- och cykeltrafik i blandtrafik inom utredningsområdet. 28

4.2.4. Trafiksäkerhet Aktuell sträcka av E16 är olycksdrabbad. Hastigheterna är höga, trafiken tidvis intensiv och mitträcke saknas. Sedan 2001 har fem personer dödats och sex personer fått svåra skador i olyckor på sträckan. Tre av dödsolyckorna har varit mötesolyckor. Alla dessa olyckor har inträffat mellan trafikplats Lönnemossa och trafikplats Västra Hosjö, en sträcka på ca två kilometer. Ett flertal lindriga olyckor har inträffat i anslutning till trafikplatserna Lönnemossa och Östra Hosjö. Vid påfart i riktning Falun vid trafikplats Lönnemossa har påfallande många olyckor inträffat där bil som stannat för stopplikt blivit påkörd bakifrån. Vid infart mot cirkulationsplatsen vid Klingvägen har några olyckor inträffat på grund av köbildning. På det kommunala gatunätet i direkt anslutning till utredningsområdet sker också en hel del olyckor. Främst sker dessa längs Centralvägen, antingen i anslutning till bron över Korsnäsströmmen eller på sträckan genom Hosjöcentrum utanför skolan. Sammantaget är aktuell sträcka kraftigt överrepresenterad i olycksstatistiken och speciellt avsaknaden av mitträckesseparering gör att allvarlighetsgraden på inträffade olyckor ofta är hög. 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 4.3.1. Befolkning och bebyggelse Falun är Sveriges 28:e största tätort med 37 291 (2010) av kommunens totalt 56 086 invånare. Utredningsområdet består till stor del av sammanhängande tätort som ingår i Falu tätort. Bebyggelsen utgörs i första hand av enfamiljshus men delvis även av flerfamiljshus. På den östra delen av utredningsområdet, mellan trafikplats Östra Hosjö och trafikplats Lönnemossa, finns ingen bebyggelse intill E16. På sträckan finns Hosjöskolan med ca 340 elever från förskola till årskurs 6. 4.3.2. Viktiga målpunkter Inom Hosjö finns skola, förskola och ett mindre lokalt centrum med frisör och kiosk. Väster om Steffens väg finns matvarubutik. I övrigt är företag och arbetsplatser viktiga målpunkter i Hosjö. Restaurang Z, Preem, Strålin & Persson, Elis Jansson VVS, CJ:s Husvagnsservice, Vianor AB, Shell, Hallton, Hallbyggarna, Cederroth, Herdins Färgverk AB med flera är verksamheter som finns i närområdet. 4.3.3. Kommunala planer Översiktsplan Översiktsplan Falun Borlänge antogs av kommunfullmäktige i Falun den 12 juni 2014. I denna anges att E16 förväntas bli den nödvändiga förstärkningen av infrastrukturen i norra Mellansverige och inre Skandinavien. Den knyter bättre samman flera viktiga transportnoder; Gävle, Falun-Borlänge, Malung, Torsby, Kongsvinger, Gardemoen och Osloregionen, och möjliggör en regional samhällsutveckling och ekonomis tillväxt i hela området. E16 blir uppsamlingsstråket för vägtrafiken till Sälenfjällen och Idre, norra Europas största vinterturistområde. 29

Detaljplaner Underlag i form av detaljplaner har lämnats av Falu kommun. Följande detaljplaner finns inom utredningsområdet. Figur 13 Detaljplaner-översikt (Falu kommun). Från väster till öster: 2003-05-08 Detaljplan för RIKSVÄGSRONDELL VID KLINGVÄGEN 2003-10-03 Sammanställningskarta Ändring av detaljplaner för delar av Korsnäs 1973-06-25 - Byggnadsplan VÄSTRA HOSJÖ 1962-11-16 Byggnadsplan för HOSJÖ 1968-09-25 - Byggnadsplan för NYA SKOLTOMTEN m.m. i Hosjö, Falun 2002-06-21 tilläggsbestämmelse kommunalt huvudmannaskap 1970-06-11 - Byggnadsplan för INDUSTRIOMRÅDET ÖSTRA HOSJÖ i Falun 1975-04-25 - Stadsplan för TALLBACKSOMRÅDET, Hosjö i Falun 1976-10-26 Stadsplan fastigheterna SANDVIKEN 70:1, 71:1, 70:2 m.fl. i Falu kommun Arbete pågår på Falu kommun med ny detaljplan för byggnadsplan 1973-06-25 VÄSTRA HOSJÖ, detaljplanearbetet sker parallellt med vägplanen. Ny detaljplan ersätter befintlig inom området som berörs av vägplan. 4.4. Landskapet och staden Vägplaneområdet ligger inom den östra delen av Falu tätortsbebyggelse. I riktning österut längs E16 så startar det aktuella planområdet i cirkulationsplatsen vid Klingvägen. Här är ett relativt öppet landskapsrum omgiven av tillbakadragen bostadsbebyggelse i form av småhus samt några verksamheter närmast rondellen. Cirkulationsplats och vägsträckan väster om planområdet är ombyggt relativt nyligen och har en prydlig gestaltning med träd- och buskplanteringar, gabionmurar, granitkantstenar och kullerstensbelagda refuger. Mitträcke finns här i form av 30

vajerräcke och sidoräcken i form av rörräcken som delvis har bytts ut till balkräcken. Sidoområdena är planterade med större buskage av bergstall, kornell, vide mm. Träd i form av Björkar och Prunus. Rondellytan är planterad med låga buskar. Grönytorna kring väg och rondell driftas kontinuerligt och har en parkkaraktär. Öster om rondellen glesnar bebyggelsen och karaktären blir mer stadsperifier med verksamheter och enstaka bostadshus varvat med ruduratmarker och spontanuppslag av träd och sly med björk som dominerande trädslag. Strax innan man passerar över Korsnäsströmmen öppnar landskapet upp sig med långa utblickar ut över sjöarna Runn och Hosjön. Intill vägen vid Hosjöns strand finns en väl använd rastplats med strandnära picknickbord, toalett, infotavla mm. Sträckan fram till trafikplats Västra Hosjö/Steffens väg blir allt lummigare och bebyggelsen kan bara anas. Figur 14 Befintlig vägport vid Steffens väg. Vi avfart från E16, ner på Steffens väg och den befintliga vägporten under E16, är karaktären på södra sidan om E16 stadsperifier med ej omhändertagna vägslänter, spontanuppslag av sly och stora asfaltsytor. På norra sidan är småhusområdet Hosjö karaktärsskaparen med mer omhändertagna ytor som häckomgärdade trädgårdar mm. Efter Hosjö skola öppnar vägrummet upp sig igen och industri/verksamheterna kring Sundbornsvägen dominerar intrycket. Här ligger E16 på en hög bank över järnvägen. Efter järnvägen sänker sig vägen ner igen och omges av lummig vegetation och tätortsbebyggelsen upphör. Ett kort stycke av öppen jordbruksmark passeras innan vegetationen åter sluter vägrummet och man närmar sig Trafikplats Lönnemossa. Björken är återigen den dominerande trädarten. Trafikplats Lönnemossa är ett öppet kargt vägrum med höga grus/slagg slänter med mager spontanetablerad vegetation. Bortsett från ytorna precis i anslutning till cirkulationsplatsen vid Klingvägen där sidoräckerna är rörräcken så används balkräcken som sidoräcken utefter hela sträckan. Öster och väster om vägplanens vägsträcka finns mitträcken i form av vajerräcke. Belysning finns endast vid strategiska platser längs vägsträckan som vid trafikplatser, ramper, rastplatser osv. Armaturerna är då i form av traditionell vägbelysning typ koffertarmaturer. 31