Plan mot diskriminering och kränkande behandling och dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering 2019
PLAN FÖR ATT FÖREBYGGA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING På Bruksgymnasiet ska alla elever känna sig trygga och respekterade. Ingen ska diskrimineras eller trakasseras på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Ingen ska utsättas för kränkande behandling. Bruksgymnasiet ska präglas av mångfald och tolerans där alla elever har lika rättigheter samt ska bemötas med respekt. Både personal och elever har ett gemensamt ansvar för att aktivt förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje tendens till diskriminering eller trakasserier ska resultera i en reaktion. Det innebär att personal och elever på Bruksgymnasiet ska reagera och agera om vi hör eller ser någon form av kränkande behandling. En kränkande behandling bör bedömas och hanteras utifrån en samsyn på elevens personliga integritet oavsett om kränkningarna har diskriminerande inslag eller inte. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) ska skolan bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att inom verksamheten motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Skolan ska arbeta med aktiva åtgärder genom att: 1. undersöka om det finns risker för diskriminering inklusive trakasserier och sexuella trakasserier eller repressalier eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter 2. analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts 3. genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter 4. följa upp och utvärdera arbetet 2
UPPTÄCKA OCH FÖREBYGGA KRÄNKANDE BEHANDLING Personal och elever Alla har ett ansvar för att skapa ett klimat på Bruksgymnasiet där vi visar varandra ömsesidig respekt. Det är personalens skyldighet att arbeta förebyggande genom att aktivt arbeta för en god arbetsmiljö samt genom att vara god och positiv förebild. Vi arbetar aktivt med värdegrundsarbetet och främjandet av elever och personals trivsel och välmående genomsyrar allt arbete i skolan. Mentor Regelbundna mentorssamtal hålls med eleverna. Mentorn använder mentorstid för att skapa en vi-känsla och ett gott arbetsklimat i klassen. Stor vikt läggs vid att tidigt uppmärksamma frånvaro, få en bra kontakt med vårdnadshavare samt kartläggning av orsaker till frånvaro så att rätt stöd ska sättas in. Mentor informerar om och förankrar planen i sin klass samt utvärderar den årligen. Elevhälsan Elevhälsan ansvarar för att anordna inspirationsdagar och för att ha kontinuerlig kontakt med arbetslag och mentorer för att få en övergripande bild av klassrums- och gruppklimat och elevernas situation på skolan. Elevhälsan erbjuder olika former av samtal, individuellt och i grupp för att stärka elevernas psykosociala hälsa. Elevhälsan har kontakt med andra berörda myndigheter och arbetar för ett gott samarbete med dessa. Elevhälsan står också som arrangör för Kick-off för åk 1. Skolledning Skolledningen har det övergripande ansvaret för att planen följs upp, förankras hos elever och personal samt att den utvärderas och tas fram varje läsår. Skolledningen ansvarar för att allt arbete kring kränkande behandling dokumenteras enligt gällande regler. Det är också skolledningens ansvar att se till att elever med olika funktionsnedsättning får det stöd de har rätt till och att schemaläggning och fysisk miljö i skolan utformas utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Skolledningen stödjer det förebyggande arbetet och ser till att personal får relevant fortbildning. ANMÄLA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE BEHANDLING, TRAKASSERIER ELLER SEXUELLA TRAKASSERIER Bruksgymnasiet följer Östhammars kommuns handlingsplan med checklista vid upplevd diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling: Om en elev upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkningar så är det den vuxnes ansvar att anmäla detta till rektor. Rektor informerar förvaltningen samt vårdnadshavare. Förvaltningen informeras genom en digital anmälan i KB Process som är Barn- och utbildningsförvaltningens processverktyg för digital hantering av kränkande behandling. I verktyget hanteras hela 3
processen kring hantering av kränkande behandling i förskolor och skolor, från rapportering till utredning, åtgärd och uppföljning. Rektor gör bedömningen att inleda en utredning på skolan, om man inte genom några få frågor kan få händelsen klarlagd och situationen därefter är uppklarad. Därefter delegeras ansvar för utredningen till lämplig person. Om en elev upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkningar av personal ska rektorn ansvara för utredningen. Utifrån utredningens resultat vidtas nödvändiga åtgärder för att förhindra framtida kränkningar. Rektor återrapporterar via KB Process till förvaltningen där samtlig dokumentation diarieförs. Utlämnande av utredningsmaterial ska sekretessgranskas. Vårdnadshavare informeras om resultatet av utredningen samt eventuell åtgärdsplan. Nämndsekreteraren är ansvarig för att rapportera alla ärenden till nämnden vid varje sammanträde. Den elev som känner sig kränkt ska bli uppmärksammad direkt i samtal. Samtalen ska följas upp tills man med säkerhet vet att kränkningen upphört. Åtgärder ska grundas på utredningen av vad som skett i det speciella fallet och bör riktas till både den/de som blivit utsatt och till den/de som utövat kränkningen. Åtgärder kan innebära riktade insatser till klasser, samtal, föräldrakontakt eller anmälan till polis eller socialtjänst. Vid behov ska en handlingsplan upprättas. Varje ärende ska följas upp, dokumenteras och utvärderas. Rektor har det yttersta ansvaret för att en utredning startas och för att åtgärder sätts in samt för återrapportering till förvaltningen. Mentor har alltid det grundläggande ansvaret för sina mentorselever men stor vikt läggs vid samarbete med elevhälsa och skolledning när det gäller all form av kränkande behandling. Kränkande behandling mellan elever Den som uppmärksammar oönskat beteende i skolan, ska reagera omedelbart och tydligt. Information om det inträffade ska föras vidare till mentor eller annan berörd person i skolan. Vid behov anmäler mentor till berörd personal i elevhälsogruppen. Rektor ska informeras. Den utsatta personen avgör själv om han eller hon känner sig kränkt. Kränkande behandling mellan personal och elever och mellan personal På samma sätt som kränkande behandling mellan elever är oacceptabelt är också kränkningar mellan personal och mellan personal och elever något som inte accepteras och aktivt ska motarbetas och förebyggas. Om en kränkning skett måste den som blir drabbad eller ser handlingen omedelbart reagera. När en elev känner sig kränkt av någon vuxen vänder sig eleven eller förälder till mentor, rektor, skolsköterska eller skolkurator. Rektor och den som blivit anmäld informeras, om så önskas tillsammans med en facklig representant. Rektor vidtar en utredning. De inblandade ska få möjlighet till samtal med varandra. Samtalet kan ske enskilt, tillsammans med vårdnadshavare, mentor, rektor eller annan vuxen utifrån önskemål och ärendets art. Beroende på kränkningens art kan polisanmälan bli aktuellt. 4
DOKUMENTATION AV ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Till underlag för analysarbetet används elevvärderingar, utvärderingar från mentorsmöten, elevrådsmöten samt andra möten med elevdeltagande samt dokumentation från fall av kränkande behandling. Elevenkäter som Skolinspektionens enkät, Trygghetsenkät och i förekommande fall enkät från Liv- och hälsa ung kompletteras med elevsamtal. Medföljande diskussioner sker under mentorstid. Underlaget diskuteras och analyseras i arbetslag, pedagogisk ledningsgrupp och i elevhälsan samt av skolledningen. Skolans ordningsregler tas fram tillsammans med eleverna och följs upp på mentorsmöten. Eleverna följs på individnivå från grundskolans överlämning, genom målsamtal, utvecklingssamtal och klasskonferenser. Personalen informeras vid läsårsstarten om aktuell lagstiftning gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt tar del av planen i samband med läsårsstarten. Rektor ansvarar. Vårdnadshavare och elever som går första året på skolan informeras om ovanstående samt tar del av planen i samband med läsårsstartens informationsmöte. Rektor ansvarar. Varje vecka samlas elevhälsan med rektorer för att ta emot lärares oro runt enskilda elever i mötet vi kallar En väg in (EVI). Oro kan handla om psykosociala frågor, frånvaro och studier. Här kan läraren få råd och stöd runt extra anpassningar i klassrummet samt så undersöks vad som kan göras på gruppnivå eller organisationsnivå. Här beslutas om vidare utredningar som sedan ligger som grund för beslut om särskilt stöd, åtgärder och/eller organisationsförändringar. Mentorstid för klasserna är utlagt på schemat en gång varje vecka. Klasskonferenser hålls en gång per termin. Rektor och mentor uppmärksammar särskilt den studiesociala situationen för eleverna. Mentor har utvecklingssamtal med eleverna en gång per termin. Trygghetsenkät genomförs under senhösten. Programlagsdagar sker varje år för att stärka sammanhållningen och samarbetet över årskurser. Planen behandlas på elev- och personalnivå i november varje år. Kurator ansvarig. Mentorerna ansvarar för att planen utvärderas och diskuteras med eleverna i december. Kurator ansvarar för underlag. Ny plan tas fram senast januari månads utgång varje år. Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever som går första året. 5
UPPFÖLJNING 2018 Elever, lärare och övrig personal har fått möjlighet att läsa, få kännedom om, vara med och påverka samt diskutera planen. Eleverna har genom att arbeta med likabehandlingsfrågor under bland annat liv- och lustdag och på mentorstid varit delaktiga när planen upprättas, följs upp och utvärderas. Eleverna har fått fylla i en enkät som handlade om hur stor trygghet de känner på skolan, hur de känner sig bemötta av vuxna och andra elever, hur deras känsla är när de kommer till skolan på morgonen. Svaren visar på att de flesta eleverna på skolan trivs bra och känner sig väl bemötta av både personal och andra elever. De teman som framkom som utvecklingsområden var att elever kunde känna att det var orättvis betygsättning, att det var hög arbetsbelastning samt att killar i högre utsträckning än tjejer tyckte att de vuxna på skolan bryr sig om dem. Dessa frågor har diskuterats i klasserna och i arbetslagen. De kommer också att diskuteras i arbetslagen under året. Vid uppföljning framkommer att alla klasser inte har mentorstid och att det är olika i olika klasser vilka frågor som tas upp på mentorstiden. Elevkårsordföranden har varit med vid ett möte med pedagogiska ledningsgruppen för att diskutera kring stress som eleverna kan uppleva. Samarbetet med elevkåren bör utvecklas mer. Kurator ansvarig. För att stärka sammanhållningen så har samhällsprogrammet samarbetat med eleverna på språkintroduktionsprogrammet och haft några gemensamma lektioner. Både lärare och elever upplevde det som positivt. Estetiska programmet har ett pågående samarbete med restaurangprogrammet där de ska sätta ihop en föreställning där publiken bjuds på trerättersmiddag. Personal på skolan har alla fått lyssna på Linus Westins föreläsning Same same but diffrent som handlade om att skapa förståelse för olika kulturer. Lärarna på språkintroduktionsprogrammet har tagit initiativ till att eleverna som ska börja läsa på program till hösten har fått skuggat eleverna på flera olika program för att lättare kunna välja program till hösten. Arbetet med närvaro. Rektorerna skickar varje månad ut en lista till mentorerna med en överblick över frånvaro för deras elever. Detta för att vi snabbt ska kunna fånga upp och reagera när elever är frånvarande. Utvärderingar. Varje lärare gör utvärderingar efter att de haft en kurs. Utvärderingarna kan ha varit antingen att eleverna svarat på frågor i skriftform eller genom dialog med läraren. Utifrån resultaten på utvärderingarna så pågår ett ständigt utvecklingsarbete i upplägget av kurserna. Vid förra trygghetsenkäten framkom att elever kände sig otrygga i s-huset. För att öka tryggheten så har några lärare flyttat sitt arbetsrum till s-huset och i årets trygghetsenkät framkom ingen oro i s-huset. 6
Aktiviteter på stora torget. Det har varit flera aktiviteter på stora torget under året såsom exempelvis: UF-företagen har sålt saker, det har varit utställningar av konst som elever på estetprogrammet skapat, bilder och information från när delar av introduktionsprogrammet var till Auschwitz, elever och lärare på språkintroduktionsprogrammet uppmärksammade internationella språkdagen med arbeten och tal på torget. Ett utvecklat arbete samarbete med parter utanför gymnasieskolan har prioriterats. Skolledning deltar bland annat i samverkansgruppen Tryggt Gimo där skola, andra förvaltningar från Östhammars kommun, hyresvärden Östhammarshem, polisen, Svenska kyrkan och olika föreningar på orten ingår. Liv och lust-dag har hållits under både vårterminen och höstterminen 2018. Under vårterminen 2018 höll Andreas Jonsson föreläsningen Vad händer när bollen inte är rund. Den föreläsningen var mycket uppskattad av såväl elever som personal och Andreas Jonsson bjöds in även till hösten 2018. Han höll då i föreläsningen Love yourself. Efter föreläsningarna har eleverna träffats klassvis och diskuterat kring frågor kopplade till hur vi är mot varandra. När det har varit händelser på skolan där elever känt sig illa behandlade av antingen andra elever eller lärare så har åtgärder vidtagits skyndsamt. Trygghetsenkät har genomförts, redovisats och diskuterats med eleverna. PLANERADE AKTIVITETER 2019 Personalen informeras vid läsårsstarten om aktuell lagstiftning gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt tar del av planen i samband med läsårsstarten. Rektor ansvarar. Vårdnadshavare och elever som går första året på skolan informeras om ovanstående samt tar del av planen i samband med läsårsstartens informationsmöte. Rektor ansvarar. Det som framkom i trygghetsenkäten gällande att elever kunde känna att det var orättvis betygsättning, att det var hög arbetsbelastning samt att killar i högre utsträckning än tjejer tyckte att de vuxna på skolan bryr sig om dem. Dessa frågor har diskuterats i klasserna och kommer också att diskuteras i arbetslagen under året. I augusti kommer lärarna att tillsammans med förstelärare fortbildas inom betyg och bedömning. Varje vecka samlas elevhälsan med rektorer för att ta emot lärares oro runt enskilda elever i mötet vi kallar En väg in (EVI). Oro kan handla om psykosociala frågor, frånvaro och studier. Här kan läraren få råd och stöd runt extra anpassningar i klassrummet. Vad kan man göra mer på gruppnivå eller organisationsnivå. Här beslutas om vidare utredningar som sedan ligger som grund för beslut om särskilt stöd och/eller organisationsförändringar. 7
Alla klasser har inte mentorstid och det är olika vad som tas upp på mentorstiden. Det har kommit upp förslag om att göra en checklista som stöd för vad som ska tas upp på mentorstiden, exempelvis att alla ska gå igenom ordningsreglerna med sin klass. Frågan kommer att tas upp på den pedagogiska ledningsgruppen för att diskuteras vidare. Klasskonferenser hålls en gång per termin. Rektor och mentor uppmärksammar särskilt den studiesociala situationen för eleverna. Elevhälsan planerar en Liv- och lustdag under hösten 2019. Elevhälsan planerar kick-off för eleverna som börjar i årskurs 1. Då det kommer att vara en Liv- och lustdag under 2019 istället för två så håller elevhälsan på att planera för andra aktiviteter. Planeringen nu är att anordna några frukostar med olika teman och bjuda in olika föreningar som kan komma på fredagar och informera om sin verksamhet. Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever som går första året. Skolsköterskan sammanställer informationen från dessa samtal på gruppnivå (alla elevers individuella svar är anonyma) och går i igenom på EVI. På så sätt finns möjlighet att fånga upp om det exempelvis är mycket stress i någon klass. Bruksgymnasiet, 2019 Zara Järvström, rektor Hanna Hansson, programrektor Mattias Lundqvist, programrektor Alexzandra Kallioniemi, kurator. 8
REFERENSER AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö. Föreskrifter. Arbetsmiljöverket. DO (2019). Förebygg diskriminering http://www.do.se/framja-och-atgarda/ SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Kulturdepartementet. SFS 2006:1083. Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling. [2016:1011] Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialstyrelsen. SFS 1977:284. Arbetsmiljöförordningen. Stockholm: Arbetsmiljöverket. SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmiljöverket. SFS 1962:700. Brottsbalk. Stockholm: Justitiedepartementet. Skolverket (2019) Främja studiero genom att motverka kränkande behandling och diskriminering. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/koll-pastudiero/framja-studiero-genom-att-motverka-krankande-behandling-och-diskriminering (2019) Kränkande behandling, mobbning och diskriminering. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/krankande-behandlingmobbning-och-diskriminering (2015). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar. Stödmaterial. (2014). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Skolverkets allmänna råd och kommentarer. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd och kommentarer. Skolverkets beslut 2005-02-22, dnr 51-2002:2856. Skolverkets beslut den 30 juni 2005, dnr 51-2004:734. UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Östhammars kommun (2015) Barn- och utbildningsförvaltningen: Kränkande behandling - Övergripande riktlinjer. 9