100318/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan i Halmstad. Formelsamling Reglerteknik



Relevanta dokument
Reglerteknik M3, 5p. Tentamen

Reglerteknik 6. Kapitel 10. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

TATA42: Tips inför tentan

Mat Grundkurs i matematik 1, del III

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

Reglerteknik Ö6. Köp övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

Formelsamling i Automationsteknik FK

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Tentamen i Eleffektsystem 2C poäng

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Inför tentamen i Analys I och II, TNA008

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

Kompletterande anteckningar för Mät- & Reglerteknik 1

Reglerteknik Ö6. Köp övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Tentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp

SF1625 Envariabelanalys

Tentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik- och partikeldynamik Lösningsförslag

Diskreta stokastiska variabler

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017

24 Integraler av masstyp

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

9. Vektorrum (linjära rum)

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

SF1625 Envariabelanalys

Tentamen i Reglerteknik. 7,5 hp varav tentamen ger 4,5 hp

Reglerteknik, TSIU 61

STYRNING AV PORTFÖLJER MED FLERA TILLGÅNGAR

9. Bestämda integraler

Reliability analysis in engineering applications

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN

Lösningar till tentan i Automationsteknik FK

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

SERIER OCH GENERALISERADE INTEGRALER

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Tentamen i reglerteknik SSY310/ERE091. Torsdagen den 4 juni 2015 kl. 14:00

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

ξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 3/6 2017

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.


Reglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

insignal H = V ut V in

Övningar i Automationsteknik FK

Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Reglerteknik, TSIU 61

TENTAMEN I REALTIDSPROCESSER OCH REGLERING TTIT62

Integraler och statistik

y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 16-17, 2010:

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t.

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1


Reglerteknik 7. Kapitel 11. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 3. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts.

Matematiska uppgifter

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 21, 27/1 2010:

Exponentiella förändringar

1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen , kl

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

LABORATIONSINSTRUKTION DIGITAL REGLERTEKNIK. Lab nr. 3 DIGITAL PI-REGLERING AV FÖRSTA ORDNINGENS PROCESS

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

Formelsamling i Reglerteknik

Lösningar till uppgifter i magnetostatik

Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

StyleView Scanner Shelf

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Linjära ekvationssystem. Repetition av FN3 (GNM kap 4.

Tentamen för FYSIK (TFYA68), samt ELEKTROMAGNETISM (TFYA48, 9FY321)

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel

RINDÖVÄGEN BEFINTLIG GÅNGVÄG +15,30! ANPASSNING MOT +14,70! BEF GÅNGVÄG +14,80! SM1 14,51+ ANPASSNING MOT +14,10! GR1 BEF GÅNGVÄG 13, ,44

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

EXAMENSARBETE. Styckefall och svällning vid sprängning av inspända bergprover. Jonas Edin Lars Martinsson. Luleå tekniska universitet

Stokastiska variabler

REGLERTEKNIK Laboration 5

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen Måndagen den 27 maj, 2013

Studieplanering till Kurs 3b Grön lärobok

Facit - Tänk och Räkna 4a

Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

Tentamen i Styr- och Reglerteknik, för U3 och EI2

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

KTH Teknikvetenskap Fotografi-lab 3

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Transkript:

38/Thoms Munther IDE-sektionen/Högskoln i Hlmstd Formelsmling Reglerteknik

Smbnd melln stegsvr och överföringsfunktion ( insignlen u är nedn ett steg med mplitud = som pplicers vid t=, där är llmänt y/ u) Process med P-verkn:.8.6.4..8.6.4. 3 4 5 6 7 8 9 Process med en tidskonstnt: G(s) =.5.63.5 5 T 5 5 3 35 4 45 5 Process med två tidskonstnter: G(s) = + Ts.9.8.7.6.6.5.4.3.. 3 4 5 6 7 8 9 T + T G(s) = + T s)(+ T ) ( s

Process med en integrtion: 6 4 8 6 4 5 5 Process med en integrtion + en tidskonstnt: G(s) = s 8 6 4 3 4 5 6 7 T T+ Process v ndr ordningen (underdämpt system): G(s) = s( + Ts).6.4..8.6.4. 5 5 5 3 35 Process med en tidskonstnt + dödtid: ω G(s) = s + ςω s+ ω..8.63.6.4. -. 3 4 5 6 L L+T G(s) = e sl + Ts 3

Process med en integrtion + dödtid: G(s) = Process v först ordningen med dominnt nollställe N>T e s sl 4 3.5 N/T 3.5.5.5 3 4 5 6 G(s)= + Ns + Ts Process med två tidskonstnter och dominnt nollställe N >mx{t, T }.4..8.6.4. 4 6 8 4 6 8 Process med två tidskonstnter och nollställe HHP G(s)= + Ns ( + T s)( + T s )..8.6.4. -. 5 5 5 G(s)= Ns ( + T s)( + T s ) 4

Tumregelmetoder för PID-regultorer Prmeterinställning v PID-regultor enligt Ziegler-Nichols självsvängningsmetod. Regultor\prmeter Ti Td P-reg.5o - - PI_reg.45o To/. - PID-reg.6o To/ To/8 To är periodtiden för självsvängning, o förstärkningen vid denn. Prmeterinställning v PID-regultor enligt Ziegler-Nichols stegsvrsmetod. Regultor\prmeter Ti Td P-reg T/( p L) - - PI_reg.9T/( p L) 3L - PID-reg. T/( p L) L L/ p förstärkning hos process smt T och L prmetrr i stegsvret. Prmeterinställning v PID-regultor enligt Chien, Hrones & Reswicks stegsvrsmetod. Regultor\prmeter Ti Td P-reg.3/ - - PI_reg.35/.T - PID-reg.6/ T L/ Prmeter vläses i stegsvret enligt nedn. T och L är vnlig prmetrr i stegsvret..5.5 -.5-5 5 5 3 L L+T Stegsvr som nvänds för tt vläs enligt Chien, Hrones & Reswicks stegsvrsmetod. Noter tt vläses m h en tngent i en punkt där derivtn är mximl. pe Lmbdmetoden bsers också på ett stegsvr och en process: G(s) = + Ts. λ= p*m, där < p < 3 och M= mx(l,t). Noter tt p är processförstärkningen. Regultor Ti PI-reg T/( p (λ+l)) T sl 5

Sttisk (kvrstående) fel, e ss i återkopplde reglersystem. Noter följnde: m är typtlet i reglersystemet. onstntern, och är LFförstärkningen hos kretsöverföringen. m= m= m= Steg /(+o) Rmp / Prbel / Slutvärdestsen: lim f(t) = lim s F(s) t -> s-> Process v ndr ordningen (underdämpt system): G(s) = s + ςω s+ ω Stigtid: t r =.6ς+.6 ω, där.3 < <.6 Insvängningstid (5%): t s ln( ) = ςω ς Insvängningstid (%): t s = ςω π Pektiden: t p = ω ς 4 ω Mximl översväng (y mx - y ss)/ y ss : M= e ςπ ς Dämpd egensvängning: ω d = ω ς Resonnsfrekvens: ω = ω p ς Resonnstopp: M p = ς ς, < ζ < M p =, ζ > 6

Process med två tidskonstnter: G(s) = ( + Ts)( + Ts) t / 3 T = P(+ ), noter tt prmetrr P och vläses ur digrm och digrm. t / 3 Q= t / 3, noter tt t /3 och t /3 är tider som vläses ur stegsvret. Process med tre tidskonstnter: G(s) = (+ Ts)(+ Ts)(+ Ts) t / 3 t / 3 T = P(+ + ) Q= t / 3.9 n=3 n= Digrm.8.7.6.5.4.3...6.8..4.6.8 3 Q Digrm.4 n=3 n=.35.3.5 P..5..5..95.9.6.7.8.9...3.4.5.6 Q 7

Meknisk system: d x( Newtons II: lg F = M Fjäder: F =k x, x- förskjutningen från jämviktsläge [m]. k- fjäderkonstnt [N/m] F = b dx dt Dämpre: b- dämpkonstnt [Ns/m] dx dt - hstighetsförändring från sitt jämviktsläge [m/s] dt t) Bodedigrm med grundfktorer Decibel (db) = log G ( jω) Oktv = frekvenskvot : eller : Dekd = frekvenskvot : eller : Lutning= + m*db/dekd, där m är ett heltl. Frekvensfunktionen: G( jω) = G ( jω) G ( jω) Fsfunktionen: rg {G(jω) } = rg {G (jω) } + rg {G (jω) } Amplitudfunktionen: G jω) = G ( jω) G ( j ) eller ( ω log G ( jω) = log G ( jω) + log G ( j ω) Följnde grundfktorer förekommer hos en linjär överföringsfunktion: s /s ( + Ts) e -Ls /(+Ts) eller /( + ζst + s T ) Nedn kommer viss respektive Bodedigrm. Integrtion: G(s) = /s Amplitudfunktion: G ( ω ) = / ω Fsfunktion: rg{g(ω)}= -9 8

Bode Digrm 5 Mgnitude (db) 5-5 - -5 - -89-89.5 Phse (deg) -9-9.5-9 - Frequency (rd/sec) Derivering: G(s)=s Amplitudfunktion: G ( ω ) = ω Fsfunktion: rg{g(ω)}=9 Bode Digrm Mgnitude (db) - - 9 Phse (deg) 9.5 9 89.5 89 - Frequency (rd/sec) Dödtidsfktor: G(s)=e -sl Amplitudfunktion: G ( ω) = Fsfunktion: rg{g(ω)}= - ωl 8 /π onstnt förstärkningsfktor: G(s)= Amplitudfunktion: G (ω ) = Fsfunktion: rg{g(ω)}= 9

Förstgrdsfktor i nämnren: G(s) = /(+Ts) Amplitudfunktion: G( ω) = + ( Tω) Fsfunktion: rg{g(ω)}= -rctn(tω) Mgnitude (db) db -3dB - - -3 Bode Digrm -db/dekd -4 Phse (deg) -45-9 - - /T Frequency (rd/sec) Förstgrdsfktor i täljren: G(s) = +Ts Amplitudfunktion: G ( ω) + ω = ( T ) Fsfunktion: rg{g(ω)}= rctn(tω) 4 Bode Digrm Mgnitude (db) 35 3 5 5 db/dekd 5 3dB db 9 9 /T Phse (deg) 45 - - /T Frequency (rd/sec)

Andrgrdsfktor i täljren: G(s)= + ς Ts+T s G( ω) Amplitudfunktion: ω ς ω = ( T ) + ( T ) Fsfunktion: rg{g(ω)}= -rctn ςtω ( ), för ω< /T T ω rg{g(ω)}= -rctn ςtω ( ) -8, för ω>/t T ω Bode Digrm Mgnitude (db) db - -4-6 -4dB /dekd -8 Phse (deg) -45-9 -35-8 - - Frequency (rd/sec) urvorn ovn är ritde för ζ=.,.5 och Routh-Hurwitz stbilitetskriterium: utgår från krkteristisk ekvtionen i form v ett polynom. s n + s n- + s n- + 3 s n-3 + 4 s n-4 +.. = oefficientern förs in i en tbell enligt nedn: Först kolumnen utvärders för tt bestämm stbiliteten s n 4 6 s n- 3 5 7 s n- c c c c 3 s n-3 d d d d 3... s....... 3 c = c 3 d = c c 4 5, c = c5 c c, d = 6 7, c =,, o s v smm procedur tills vi hr nått sist rden.

Anlog PID-regultor: Regultor Funktion Överföringsfunktion G(s) Idel PIDregultor u(t) = ( e( t) + e( τ ) dτ + T t d dt t de( ) ) G(s) = ( + T s ) T I s + d

POLPLACERINGSREGULATOR och POLPLACERINGSMETODEN Vl v ordningstl hos krkteristiskt polynom: grd(p) = grd(a) + grd(b) - ( icke-integrernde regultor ) grd(p) = grd(a) + grd(b) ( integrernde regultor ) Vl v ordningstl hos regultorpolynom: grd(c) = grd(b) - grd(d) = grd(a) - Vl v ordningstl hos regultorpolynom: grd(c) = grd(b) grd(d) = grd(a) ( icke-integrernde regultor) ( integrernde regultor) rkteristisk ekvtion: P(z) = A(z)C(z) + B(z)D(z) där P(z)=(-q z - ) (-q z - ) (-q 3 z - ).. q, q, q 3 är vår polplceringr Polplceringsregultor: polynomen C(z) = + c z - + c z - + c 3 z -3 + D(z) = d + d z - + d z - + d 3 z -3 + C(z) = (- z - ) ( + c z - + c z - + c 3 z -3 + ) - vid integrernde regultor Börvärdesfktor, som ger korrekt sttisk förstärkning C() P() r = H() + D ( ) = B( ) 3

Tbell för diskretisering v kontinuerlig processer Förutsättning är tt insignlen till vår process är styckvis konstnt med ett smplingsintervll h. ontinuerlig process G(s) s Ls e + Ts, L är dödtiden Diskretiserd process H(z) h = hz z z n z ( e z e, där n= L/h h / T) h / T = ( e e h / T h / T h/ T h/ T ( e + h/ T) z + ( e (+ h/ T)) z s ( + Ts ) T h/ T h / T ( + e ) z + e z z ) z Tidsdiskret PID-regultor: Funktion Regultor Idel PIDregultor u[k]= ( h e[ k ] e[ k ] e[ k] T e[ i] + T i d h ) h = smplingsintervllet = förstärkningen T i = integrtionstid T d = deriveringstid k + i= 4

Någr viktig Lplcetrnsformer Lplcetrnsform - F(s) Tidsfunktion f(t) för t > Impulsfunktion δ(t) /s Stegfunktion θ(t) /s Rmpfunktion t /s 3 Prbel t / /(s+) e -t /(s(s+)) - e -t /(s(s+)(sb+)) - e -t/ /(-b) - be -t/b /(b-) e -Ls /s Fördröjd stegfunktion- θ(t-l) sf(s)- f() f (t) förstderivtn v en funktion s F(s) sf() - f () f (t) ndrderivtn v en funktion s 3 F(s) s f() - sf () - f () Aω/(s + ω ) As/(s + ω ) F (s) + bf (s) F(s)/s f (3) (t) tredjederivtn ---II--- Asin(ωt) Acos(ωt) f (t) + bf (t) - superposition t f ( t) dt Någr viktig Z-trnsformer Slutvärdesstsen: f( )=lim f(k) = lim (z-)f(z) k-> z-> Begynnelsevärdesstsen: f()=lim f(k) = lim F(z) k-> z-> Givetvis kn ingen v dess stser nvänds villkorslöst utn det finns viss förbehåll. Tidsdiskret funktion - f(k) z-trnsform F(z) enhetspuls enhetssteg - u[k] /(-z - ) enhetsrmp k z - /(-z - ) k /(-z - ) fördröjd enhetspuls (L smpel) z -L fördröjt enhetssteg (L smpel ) - u[k-l] z -L /(-z - ) sin(ωk) z - sinω / (- (cosω) z - + z - ) cos(ωk) z - (- z - cosω) / (- (cosω) z - + z - ) 5