|
|
- Mona Mattsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad är ett oscilloskop? TFMT3 Fö : Digitala oscilloskop och pulsmätngar tt graf-ritande stument för att visa elektriska signaler X tid Y Spänng (Z- tensitet) Per Sandström Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Lköpgs universitet Bild från: Tektronix XYZs of Oscilloscopes Information man kan få från ett oscilloskop Kontrollpanelen Spänng som funktion av tid Frekvens och fas DC och AC komponenter Stig och falltider Vertikalställngar Tidsställngar Triggställngar Från digitala oscilloskop Matematiska analyser Frekvensnehåll hos signaler (med fft-tillsats) Med mera, Med mera Grundläggande ställngar Vertikalställngar Dämpng eller förstärkng av signalen (V/ruta) Tidsställngar Tidbas (s/ruta) Triggställngar För att få en stabil repetitiv signal eller sätta igån spelng av ett engångsförlopp Analog/Digital Omvandlare Successiv approximation Flash-omvandlare För extremt snabba samplgsoscilloskop elativt låg upplösng Samplgsfrekvens (hastighet) Antal bitar (upplösng) Arbetsområde (spänng)
2 Analogt Oscilloskop Digitalt Oscilloskop Ch Preamp Storage Ch Preamp Sample and Hold A/D Driver A/D ACQ Memory Ch xt Trig Preamp MX Trigger Comparator Delay Le Sweep Generator Vertical Amp Horisontal Amp CT dämpare Mux multiplexer Delay Le fördröjngsledng Trigger/Comparator sköter x-avlänkn. Ch xt Trig 3 xt Trig 4 Preamp Trigger Comparator Qualified Trigger Sample and Hold Sync from vertical Delay Counter Crystal Timebase A/D Driver Stop ASQ SoH Sampel och Hållkrets A/D Analog/Digital-omvandlare Delay Counter Fördröjng Mne Lagrar data Kristallklocka tidbas för x-avlänkngen Mikroprocessor Beräkngar A/D Microproc. Display Memory aster CT ACQ Memory Successiv approximation (A/D-metod) Mätkort och digitala oscilloskop Snabb elativt Onoggrann Flashomvandlare (A/D-metod) Snabba digitala oscilloskop Mycket snabb onoggrann Standard (lab) oscilloskopet Max samplgsfrekv. 0 MHz (0 MSa/s) Antalet bitar 8 ( nivåer) Känslighet och mnesdjup eal samplg - engångsförlopp Tumregel 0 sampel/period (osc. tillverkare) Med sx/x terpolation ~3-5 sampel/period 4096 positioner 56 nivåer (A/D) Mnesdjupet skärmen Sampel x: Känslighet Hela skärmen pplösngen V/ruta, (8 rutor) 8 V 8V/55 3 mv xempel: Maximal real samplgsfrekvens är 0 MHz Gränsfrekvensen för en-gångsförlopp till MHz* * Sätts av ADC:n
3 epetitiva förlopp xempel: Bandbredd för repetitiva förlopp Oscilloskop med maximal real samplgsfrekvens: GHz och gångsförstärkarens bandbredd 00MHz ffektiv samplgsfrekvens 0* GHz 0GHz Tumregel 0 punkter/period > 0GHz/0GHz bandbredd MN gångsförstärkarens bandbredd 00MHz > Oscilloskopets bandbredd för repetitiva förlopp 00MHZ Samplg vid olika tidpunkter efter trig under ett flertal cykler bygger upp vågformen > effektiv samplgsfrekvens >> maximal samplgsfrekvens (~0ggr eller mer) Det är vad beträffar förstärkarbandbredden gen skillnad mellan ett analogt och ett digitalt oscilloskop. För ett analogt oscilloskopet anges dock bara en bandbredd, likadan för engångs- och repetitiva förlopp. Mnesdjup och maximal samplgsfrekvens Antag att vi har ett oscilloskop med GHz maximal samplgsfrekvens och att det har ett mne på 4096 samples Med maximal samplgsfrekvens fylls mnet på ~ µs Vill man spela längre tider än så justerar oscilloskopet ned samplgsfrekvensen (och man kan då tex missa snabba glitchar) Hade mnet varit 4 MSamples hade oscilloskopet kunnat spela ms med full hastighet. Vid längre tider justeras hastigheten ned men den blir fortfarande högre än för den med 4096 samples i mnesdjup Storleken på mnet spelar alltså stor roll för hur snabbt oscilloskopet samplar förutom vid korta spelngstider! Övre gränsfrekvensen (gångsförstärkaren) HP 54600A log f 0 0 log 3dB Logskala 0 3 db / 0 70% Ljärskala ndre gränsfrekvensen vid AC-kopplg Oscilloskopgången AC CAC visad C Z jωc + jωc DC + jω C Inimpedans (Z ) N ndre gränsfrekvensen vid AC-kopplg, forts. Spänngsdelng via ger N + jω N jω N + jω jω jω + jω C + jω + jω (C + ) Nu är >> C och vi kan skriva jω + jω
4 När behöver (vill) man använda ACkopplg? Normala frekvenser Mycket låga frekvenser jω Vid gränsfrekvensen blir kvoten j + j ndre gränsfrekvenser Bandbredd AC-kopplg Övre gränsfrekvens 0 log f ndre gränsfrekvensen vid AC-kopplg är typiskt några Hz I de flesta fall fungerar DC-kopplg! Men ibland är den tressanta signalen liten och överlagrad på en stor DC-komponent Detta är ett typexempel på när AC-kopplg är bra/nödvändigt AC-kopplgen filtrerar bort DC-signalen + 5V kollektor Trans. jord 0V +V mätkabel till osc. 0V Oscilloskopvisng vid AC-kopplg 5 mv/cm Bandbredd DC-kopplg Mätng på fyrkantsspänng i ACkopplg Oscilloskopgång Mätng på fyrkantsspänng i ACkopplg forts. C << T C 0.T DC AC CAC visad t t t t Inresistans Förenklad modell vid AC-kopplg C ut t T Högpassfilter - a C 0,5T c t b C >> T d t Inverkan av oscilloskopets impedans: Låga frekvenser Inverkan av oscilloskopets impedans: Höga frekvenser kabel oscilloskop MΩ CCk+C frekvensoberoende osc + Z // jωc + jωc << jω C +
5 Inverkan av oscilloskopets impedans: Höga frekvenser forts. osc Z // + Z // jω C + + jω C + + jω C jω (C k + C ) xempel: 5 V, 50 kω, C k 00 pf MΩ, C 0 pf Låg frekvens: osc 00 kω + ( )kω 0,5 Hög frekvens: osc osc 5 V jω (C k + C ) vid mycket höga frekvenser Koaxialkabel och probar I exemplet ovan var C k 00 pf, vilket är typiskt för ~m koaxialkabel osc 5 V jω (C k + C ) Koaxialkabeln mskar störngar från elektriska fält (skärm jordad) magnetiska fält (liten yta) Men koaxialkabeln tillför en ökad belastng Ofta bättre att använda en prob probe tunn koax osc. Probens egenskaper Högohmig 0MΩ Frekvensoberoende Bredbandig Dämpng :0 Trimmas enkelt jordklämma Kabel i lågfrekventa området Pulsmätngar Modell C l l C C l l lkabellängden Typiska värden koax: l 0,0 Ω / m och C l 00 pf / m "Korta" kablar Z kabel / jω C / jω l C
6 Kabel i högfrekventa området Högfrekvens/Lågfrekvens? Stationära och kvasistationära förlopp Spänngsvåg ledngslängden << λ c f Gene- V max V max rator Transmissionsledngar (högfrekvens) _ _ + + V Å G G N S K A P Momentanbild av spänngs- och strömvåg på dubbelledare. När måste vi beakta högfrekvensegenskaper Modell Dubbelledare hög frekvens A Högfrekvens sus, pulser ledngslängden λ c f B Låga frekvenser pulser med kort stig Defiera i(x,t) c [ F / m] och l [ H / m] ldx i(x+dx,t) Stigtidsdelen v(x,t) cdx v(x+dx,t) periodtid T dx Modell Dubbelledare hög frekvens forts. Modell Dubbelledare hög frekvens forts. Strömskillnaden Spänngen över duktanselementet v(x + dx,t) v(x,t) l dx di(x,t) dt () Division med dx och gränsövergång, dx 0, ger dv(x,t) dx l di(x,t) dt i(x + dx,t) i(x,t) c dx dv(x,t) dt () Division med dx och gränsövergång, dx 0, ger di( x,t) c dv(x,t) dx dt d v dx l c d v dt och men d dt dx d dx dt ger d i l c d i dx dt (3a, b)
7 Jämför med den generella vågekvationen för en våg s s(x,t) d s d s dx c dt k > tbredngshastigheten i kabeln Gäller alla generella vågformer (ljud, ljus, mekansika vågor etc.) c k l c Koaxialkabel duktansen per meter l µ 0 π ln D d kapacitansen per meter c πε rε 0 ln D d µ 0 permeabiliteten ε 0 dielektricitetskonstant ε r är relativa dielektricitetskonstanten i isolerskiktet nerledare d D Skärm Koaxialkabel forts. Koaxialkabel forts. Hastigheten i kabeln Ohms lag: v i c k l c c 0 µ 0 ε 0 ε r ε (5) r Med vågekvationen erhålles då c 0 µ 0 ε 0 är ljushastigheten i vakuum. För koax G58C/ med polyethylen ε r,8 c k 3 c 0 00 Mm/ s Karaktäristiska impedansen l c enhet Vs / A As / V Ω # Z o blir rent resistiv # Koaxialkabel belastar generator med Z o. Karakteristisk impedans i koaxialkabel Med uttryck på l och c erhålls men l c ln D d µ 0 är 4π 0 7 Vs / Am ε 0 8,854 0 As/Vm µ 0 4π ε r ε 0 (6) ger Koaxkabel 60 ε r ln D d (7) Några koaxialkablar Kabeltyp res. pf/m D/d ck(% av c 0 ) kv max db/00m G 58 C/ ,6 66, *,5 6 G 3/ ,6 66, * 5 6,5 S ,6 8 ** 5 G4/ ,6 66, *,5 5 G 59 B/ ,7 66, * 3,5 G6A ,7 84 ***,5 6, GB/ **** 66, * 0 * Polyethylen ε r,8 ** Polyethylenskum ε r,5 *** Luftisolerad/lågkapacitiv ε r **** Balanserad/två nerledare jmf. Bästa optiska fibern: c:a 0,0 db/00 m. Cyldriska vågledare för T 0 -moden (magnetiska vågen)och är för GHz-frekv. 0,5- db/m
8 Långa kablar / Mycket höga frekvenser eflektion vid impedansändrg # Vi har i analysen ovan försummat resistans i längdriktngen och konduktansen i isolermaterialet # Vid långa kablar eller mycket höga frekvenser spelar dessa roll # fasvridng och pulsdistorsion # karaktäristisk impedans r + jωl g + jωc r längsresistansen g tvärkonduktansen i isolermaterialet För alla slag av vågor gäller: reflekterad amplitud fallande amplitud Z Z Z + Z I det elektriska fallet gäller: Γ ˆ refl Z 0 ˆ f + är impedansen i kabeln (LLoad) är lasten Olika fall >> (avbrott) vilket ger Γ + och ˆ refl ˆ f << (kortslutng) ger Γ och ˆ refl ˆ f (anpassng) Γ 0 och ˆ refl 0 gen reflexion > ger Γ > 0 positiv < ger Γ < 0 negativ nergi (ffekt) transporten x: Skarvade kablar 5V P Z0 refl Γ 50 Ω 75 Ω 75 Ω 50 Ω 75 Ω + 50 Ω 0, 0, 5V V I skarvstället är + refl 5V +V 6V nergi (ffekt) transporten forts. Generator + kabel + oscilloskop Inkommande effekt eflekterad effekt refl ( 5V) 50Ω 0,5W ( V) 50Ω 0,0W s 00Ω 0V 50Ω Z M Pulsgen. Kabel Osc. Transmitterad effekt trans ffekten bevaras! ( 6V) 0, 48W 75Ω tspänngen från gen. (spänngsdelng) ut 50 0V V Vid osc. är Γ osc + Osc. Sp. blir V + V 4V
9 Generator + kabel + oscilloskop forts. Generator + kabel + oscilloskop forts. eflexionsdiagram ut når gen. och refl. med Γ gen refl ut ,6 refl 0,6 V, V refl når osc. med ny reflexion med Γ osc + Osc.-visngen stiger då från 4 V till ( 4 +,)V 6,4V osv osv 0V V 0,6 V V V 4 V 0,6 V,4V osv. ( 0,6) V,44V Gen. Osc. Γ gen +0,6 Γ osc + 6,4V 7,84V Generator + kabel + oscilloskop forts. Prober Tiden mellan de två pulsernas ankomst till osc. t L L c c / 3 3L 3 m c k m/ s 0ns osc. visng 7,84V osv 6,4V 4,0V tid (ns) 0ns För att undvika reflexioner används prober Passiv 0x prob Probspets C Tunn probkabel Oscilloskop L FT L Aktiv x prob 00Ω 3 C C + 0 M k avsl till osc Proben har egenskaperna att * te belasta mätpunkten * te ge reflexioner Time-Doma-eflectometry (TD) TD forts. tt sätt att studera kabelavslutngar mha reflekterade pulser Kan även användas för att leta fel i kablar. Tiden till en reflektion talar om var felet fns. eflektionens utseende typ av fel (kortslutng, avbrott eller något annat) oscilloskop Avbrott,0,0,0,0 Kortslutng T o Pulsgenerator T-kopplg L Last t t t 3 t 4 t t t t 3 t 4 t a. b -,0
10 Icke-resistiva avslutngar Icke-resistiva avslutngar forts. L + + e t / τ + + τ L t 0 L + e t / τ + + t 0 τ + L + ( e t / τ ) + τ C + + C + + t 0 C e t / τ + τ ( + )C t 0 Viktigt vid överförg av högfrekventa signaler Impedansanpassng mellan Källa-Kabel-Mottagare för att undvika reflektioner och rgngar Impedansanpassng fns i all högfrekvenskommunikationsutrustng via elektrisk kabel xempel: Signalgenerator typisk impedans 50 Ω Koaxialkabel 50 Ω Avsluta med 50 Ω till jord // oscilloskopsgången
Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.
Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. I del 1 bekantade vi oss med op-förstärkaren som likspänningsförstärkare. För att kunna arbeta med op-förstärkaren vill vi kunna mäta
Lab. E3 Mätteknisk rapport
Lab. Mätteknisk rapport Okänd spänningsgenerator Fredrik Andersson Björn Bertilsson Stockholm 1999 nstitutionen S, Kungliga Tekniska Högskolan 7 Sammanfattning denna laboration har vi bestämt egenskaperna
Strömtänger för AC. DN serien 5.00 (1/2) DN series
Strömtänger för AC DN serien Denna serie är högprestanda strömtänger för de riktigt höga AC strömmarna. Med utmärkt omsättningsförhållande och mycket låg fasvridning, kombinerat med ett brett frekvensband
4 Laboration 4. Brus och termo-emk
4 Laboration 4. Brus och termoemk 4.1 Laborationens syfte Detektera signaler i brus: Detektera periodisk (sinusformad) signal med hjälp av medelvärdesbildning. Detektera transient (nästan i alla fall)
Fysiska lagret. Kanal. Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus)
Fysiska lagret Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem är att kanalen har vissa begränsningar: Kanalen är analog Kanalen är bandbreddsbegränsad och är oftast störd (av brus) Kanalens kapacitet
2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2009-06-04 kl 14 18 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter
4:4 Mätinstrument. Inledning
4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att
Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation
Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation 3.1 En mottagarantenn med 50 Ω matningsimpedans och 10 db antennförstärkning befinner sig i ett fält med styrkan 75 dbµv/m vid frekvensen
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Impedans och impedansmätning
Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),
3.1.1 3.1.2. Lösningar elektrisk mätteknik
3.1.1 a) Instrument 2,3 och 4. b) 1. Instrumentet visar medelvärdet av signalen, alltså A. 2. Instrumentet likriktar signalen och multiplicerar medelvärdet av den likriktade signalen med formfaktorn för
Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1
IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till
EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 3
EDI615 Tekniska gränssnitt Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds universitet April 2014 Outline 1 Introduktion
2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med
Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12
Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar
Likström och trefas växelström. Läs i kursboken "Elektricitetslära med tillämpningar" om:
. Elektriska kretsar Laboration 3 Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att Du ska studera trefas växelström och bekanta Dig med ett minnesoscilloskop. Du får dessutom lära Dig att
Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15
Tentamen i Krets- och mätteknik, fk - ETEF15 Institutionen för elektro- och informationsteknik LTH, Lund University 2015-10-29 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60. Uppgifterna är inte ordnade
D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31
D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31 Allmänt Modulen är helt självförsörjande, det enda du behöver för att komma igång är en 9VAC väggtransformator som du kopplar till jacket J2. När du så småningom vill
OSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17
Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 OSCILLOSKOPET Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är att du ska få lära dig principerna för hur ett oscilloskop fungerar,
2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2011-01-18 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med
Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System
Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System Hårdvaruenheten Den utrustning som vi använder oss av i laborationen går under namnet NI ELVIS II (från företaget National Instruments, NI). Utrustningen
Mätteknik Digitala oscilloskop
Mätteknik 2018 Digitala oscilloskop Läsanvisningar Modern elektronisk mätteknik: Kap. 5 - Probens uppbyggnad och egenskaper (326-336) Kap. 6 - Digitala minnesoscilloskop (347-381) Kap. 8 - Frekvensanalys
40 V 10 A. 5. a/ Beräkna spänningen över klämmorna AB! µu är en beroende spänningskälla. U får inte ingå i svaret.
Exempelsamling 1. Likström mm 1. a/ educera nedanstående nät så långt som möjligt! 100 Ω 100 Ω 100 Ω 50 Ω 50 Ω 50 Ω b/ educera källorna anslutna till punkterna AB resp. D, men behåll de ursprungliga resistanserna!
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme
En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator
PERMITTIVITET Inledning Låt oss betrakta en skivkondensator som består av två parallella metalskivor. Då en laddad partikel förflyttas från den ena till den andra skivan får skivorna laddningen +Q och
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser Elektronik för D ETIA01 Andrés Alayon Glasunov Palmi Thor Thorbergsson Anders J Johansson Lund Mars 2009 Laboration
A/D D/A omvandling. Lars Wallman. Lunds Universitet / LTH / Institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik
A/D D/A omvandling Lars Wallman Innehåll Repetition binära tal Operationsförstärkare Principer för A/D omvandling Parallellomvandlare (Flash) Integrerande (Integrating Dual Slope) Deltapulsmodulation (Delta
4:7 Dioden och likriktning.
4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de
DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Digitalteknik Håkan Joëlson 2007-11-19 v 1.1 DIGITALTEKNIK Laboration D173 Grundläggande digital logik Innehåll Mål. Material.... Uppgift 1...Sanningstabell
Mätteknik E-huset. Digitalt oscilloskop Vertikal inställning. Digitalt oscilloskop. Digitala oscilloskop. Lab-lokal 1309 o 1310
Schema Mätteknik F 2015 Läsvecka 1 (v13) måndag 23-mar Förel 13-15 (E:B) Läsvecka 2 (v14) DigOsc måndag 30-mar Förel 13-15 (E:B) PÅSK!! Mätteknik 2015 Läsvecka 3 (v15) DigOsc tisdag 07-apr Lab 8-12 onsdag
Brus och Stör introduktion TIF081-Del B Elektrisk mätteknik
Brus och Stör introduktion TIF081-Del B Elektrisk mätteknik Per Hyldgaard MC2 Chalmers Vad är brus och stör, och hur klarar vi oss i riktiga mätningar? Många ska inte göra brus- och stör-labben omedelbart
Ljudnivåmätare C.A 832
Ljudnivåmätare C.A 832 SVENSKA Användarmanual 1 Symbolens betydelse Varning! Läs igenom användarmanualen innan instrumentet används. Instruktioner som i manualen är märkta med symbolen ovan måste följas
Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:
UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur
Effektpedal för elgitarr
EITF11 - Digitala Projekt Effektpedal för elgitarr Handledare: Bertil Lindvall Ivan Rimac (I05) Jimmy Lundberg (I08) 2011-05-10 Contents Bakgrund... 3 Kravspecifikation... 3 Kravspecifikation Effektpedal...
Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?
1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat
insignal H = V ut V in
1 Föreläsning 8 och 9 Hambley avsnitt 5.56.1 Tvåport En tvåport är en krets som har en ingångsport och en gångsport. Den brukar ritas som en låda med ingångsporten till vänster och gångsporten till höger.
Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets
Växelström http://www.walter-fendt.de/ph11e/generator_e.htm http://micro.magnet.fsu.edu/electromag/java/generator/ac.html Växelström e = ê sin(ωt) = ê sin(πft) = ê sin(π t) T e = momentan källspänning
Kapacitansmätning av MOS-struktur
Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid
2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2011-06-08 kl 14 18 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter
RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa
RealSimPLE: Pipor Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa Vad händer när ljudvågor färdas genom ett rör? Hur kan man härma ljudet av en flöjt? I detta experiment får du lära dig mer om detta! RealSimPLE
Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000
Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning
4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.
4:8 Transistorn och transistorförstärkaren. Inledning I kapitlet om halvledare lärde vi oss att en P-ledare har positiva laddningsbärare, och en N-ledare har negativa laddningsbärare. Om vi sammanfogar
Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna
Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1
Hälsoakademin Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 1 Datum 211 11 3 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare
TSTE93 Analog konstruktion
Projektuppgift, krav funktion 2.1 System Stereohögtalare för låga till höga frekvenser TSTE93 Analog konstruktion Subbas för frekvenser under 100 Hz (3dB) Ljud från vänster och höger ska båda ut i subbas
Bruksanvisning. Multimeter KEWTECH KT115
Bruksanvisning Multimeter KEWTECH KT115 Innehållsförteckning 1 SÄKERHET... 3 1.1 SYMBOLER... 4 2 FUNKTIONER... 4 3 SPECIFIKATIONER... 5 4 INSTRUMENTBESKRIVNING... 7 5 FÖRBEREDELSER... 8 5.1 KONTROLL AV
Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807
Bruksanvisning Multimeter Elma 805 / Elma 807 Elma 805/807 sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1) Säkerhet... 2 Föreskriften IEC1010 Överspänningskategori... 2 2) EMC Direktivet... 3 3) Instrument beskrivning...
Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080
Inst. för informationsteknologi Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080 2 juni 2006, kl 14 19 Skriv namn och årskurs på alla papper. Börja en ny lösning på ett nytt papper. Använd bara en sida av
Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.
Tentamen i Medicinsk teknik EEM065 för Bt2. 2009-01-15 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: Tabeller och formler, BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Formelsamling i Elektriska
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M 2012-01-13 Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv
Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur
1. Dataöverföring Övningar modul 1 - Dataöverföring & fysisk infrastruktur Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget.
Tillbehör EDM Turbinflödesmätare A1 & A2
Tillbehör EDM Turbinflödesmätare A1 & A2 Datablad 1 (10) EDM Turbinflödesmätare kan kombineras med ett stort antal moduler. Med dessa kan mätaren byggas ut med t ex pulsutgång, analogutgång och extern
Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät. www.stadsnat.karlstad.se
Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät och bygga ett fastighetsnät www.stadsnat.karlstad.se Inledning Att ansluta en fastighet till Karlstads Stadsnät innebär att i stort sett få obegränsade
1. PRESENTATION... 3 2. SÄKERHETSFÖRESKRIFTER... 3. 2.1 Säkerhetsföreskrifter...3. 2.2 Användningsvillkor...3 3. BESKRIVNING AV INSTRUMENTET...
Användarmanual Tack för att Du har införskaffat en CA 834 Ljudnivåmätare. För att få ut mesta möjliga av ditt instrument så ber vi Dig att: Läsa användarmanualen noggrant Följa säkerhetsföreskrifterna
Svaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.
Tentamen i Medicinsk teknik EEM065 för Bt2. 2008-01-17 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: Tabeller och formler, BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Formelsamling i Elektriska
Registrera din produkt och få support på. www.philips.com/welcome SDV7220/12. Användarhandbok
Registrera din produkt och få support på www.philips.com/welcome SDV7220/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 44 Säkerhet 44 Återvinning 44 2 Din SDV7220/12 45 Översikt 45 3 Komma igång 46
TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK
ELEKTROTEKNK Tentamen med lösningsförslag nlämningstid Kl: MASKKONSTRUKTON KTH TENTAMENSUPPGFTER ELEKTROTEKNK Elektroteknik Media. MF035 och 4F4 009 08 4.00 7.00 För godkänt fordras c:a 50% av totalpoängen.
Datakommunikation med IR-ljus.
Datakommunikation med -ljus. I den här uppgiften skall du kommunicera med hjälp av infrarött () ljus. Du skall kunna sända tecken från tangentbordet samt ta emot tecken och visa dem på skärmen. Genom att
Kanalprocessor T-05 / DIGITAL 5870
SE-1 040928 50010 Kanalprocessor FAKTA T-05 KANALPROCESSOR (DIGITAL) Bredbandig utgång 470 860 MHz AGC (automatisk förstärkningsreglering) Grannkanalduglig Programmerbar via extern programmerare eller
42.MST 1/D (E4210405)
BRUKSANVISNING Fältstyrkemätare 42.MST 1/D (E4210405) Råsundavägen 15 169 67 Solna, Tel. 08-705 65 95 Fax. 08-705 65 99 info@elmanet.se www.elmanet.se Innehållsförteckning 1 INFORMATION... 3 2 INTRODUKTION...
EEM076 ELEKTRISKA KRETSAR OCH FÄLT
EEM076 ELEKTRISKA KRETSAR OCH FÄLT Föreläsning: Ledningar Professor Per Larsson-Edefors VLSI Research Group Chalmers tekniska högskola perla@chalmers.se Per Larsson-Edefors, Datorteknik, Chalmers tekniska
MIT400-serien. Industriell Isolationsprovare. MIT400 Serien. Industriell Isolationsprovare. Isolationsprov upp till 1 kv och 200 GΩ
MIT400-serien Isolationsprov upp till 1 kv och 200 GΩ Kontinuitetstest med 200 ma eller 20 ma ner till 0.01Ω Kombinerad analog och digital display PI/DAR och Timerfunktion Lagring av testresultat (MIT420)
Mätteknik Digitala oscilloskop
Mätteknik 2017 Digitala oscilloskop Vecka 12 Intro torsdag 23-mars Förel 10-12 (E:B) Schema Mätteknik F 2017 Vecka 13 DigOsc måndag 27-mars tisdag 28-mars Förel 10-12 (E:B) onsdag 29-mars Lab 8-12 torsdag
Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19
Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 013-1-19 Tid och lokal: Torsdag 19 december kl. 14:00-18:00 i byggnad V. Examinator: Elsebeth Schröder (tel 031 77 844). Hjälpmedel: Chalmers-godkänd räknare,
AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. ville.jalkanen@tfe.umu.se 1
AD-DA-omvandlare Mätteknik Ville Jalkanen ville.jalkanen@tfe.umu.se Inledning Analog-digital (AD)-omvandling Digital-analog (DA)-omvandling Varför AD-omvandling? analog, tidskontinuerlig signal Givare/
Ingång Utgång - anslutningstyp Specifikationer Mätområde (1) AC (växelström) DC (likström) Spänning. ström 10 V AC 0.1 V AC
ATT VÄLJA RÄTT STRÖMTÅNG Genom att svara på dessa frågor kan du enkelt välja en tång för din applikation: 1- Är det en mätning av AC eller DC (DC tänger skrivs som AC/DC tänger eftersom de mäter båda marna).
DEMONSTRATIONSVÄSKA Elektriska installationer
DEMONSTRATIONSVÄSKA Elektriska installationer Användarmanual Innehållsförteckning 1. INTRODUKTION... 2 1.1. Allmän beskrivning... 2 1.2. Allmänna varningar... 2 1.3. Förklaring av symboler/varningar på
FREKVENSANALYS UPPGIFT 1 Operationsförstärkare 1 Elektrisk Mätteknik Milan Friesel
FREKVENSANALYS UPPGIFT 1 Operationsförstärkare 1 HP 54600 oscilloskop med Fast Fourier Transform (FFT) skall användas till att lösa följande uppgifter: fyrkantvåg och på så sätt lär känna instrumentet.
Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat
Denna våg är A. Longitudinell B. Transversell ⱱ v C. Något annat l Detta är situationen alldeles efter en puls på en fjäder passerat en skarv A. Den ursprungliga pulsen kom från höger och mötte en lättare
2. Reflektion. Z= oo. λ / 4
2. Reflektion Z= oo Z=0 λ / 4 En kortsluten ledning, som är en kvarts våglängd lång, ger en oändlig impedans på ingången. Men om frekvensen avviker, så att det inte längre är en kvarts våglängd, kommer
Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran
Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran per.augustsson@elmat.lth.se johangran@gmail.com Lektionsplan Kapitel 4: Mätning av tid och frekvens - 4.6 Mätning av höga frekvenser
Reglerteknik M3, 5p. Tentamen 2008-08-27
Reglerteknik M3, 5p Tentamen 2008-08-27 Tid: 08:30 12:30 Lokal: M-huset Kurskod: ERE031/ERE032/ERE033 Lärare: Knut Åkesson, tel 0701-749525 Läraren besöker tentamenssalen vid två tillfällen för att svara
Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00
Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Tentamen omfattar fem uppgifter och till samtliga skall fullständiga lösningar lämnas. Maximal poäng per uppgift är 5. Godkänt garanteras på 11 poäng. Som hjälpmedel
Projekt. Mats Gustafsson, Electroscience, Lund University, Sweden
Elektromagnetiska ti k beräkningar Projekt 1 Människa och mobil EMB Projekt Metamaterial Fotoniska kretsar MIMO-antenner Spridning i mot antenner Självkomplementära antenner friskt eller rötskadat? FSS
ASYC IV. METRIX revolution! Multimeterserie med grafisk färgdisplay. ... och ändå så enkla att använda!
ASYC IV Multimeterserie med grafisk färgdisplay METRIX revolution! XI X laboratoriet eller ute på fältet, detta är referensmultimetrarna XGrafisk X visning av trender samt en mängd parametrar XBandbredd
TSTE93 Analog konstruktion
Komponentval Flera aspekter är viktiga Noggranhet TSTE9 Analog konstruktion Fysisk storlek Tillgänglighet Pris Begränsningar pga budget Föreläsning 5 Kapacitanstyper Kent Palmkvist Resistansvärden ES,
NYNÄSHAMNS GYMNASIUM El-programmet
NYNÄSHAMNS GYMNASIUM El-programmet 1996 FÖOD Denna skrift har tillkommit främst av två skäl: Det ena är att decibelbegreppet är mycket användbart om el- och teletekniken där det underlättar beräkngar och
100318/Thomas Munther IDE-sektionen/Högskolan i Halmstad. Formelsamling Reglerteknik
38/Thoms Munther IDE-sektionen/Högskoln i Hlmstd Formelsmling Reglerteknik Smbnd melln stegsvr och överföringsfunktion ( insignlen u är nedn ett steg med mplitud = som pplicers vid t=, där är llmänt y/
Lik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj
DN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument
Pinces Strömtänger ampèremetriques för AC-ström pour courant AC DN-SERIEN D N-serien omfattar en rad högpresterande AC-strömtänger utvecklade för högströmsmätningar. Deras utmärkta strömtransformatoromsättning
Impedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
BRUKSANVISNING VE ISO
BRUKSANVISNING ISOLATIONSPROVARE VE ISO E9019200 Referenser märkta på instrumentet eller i manualen Mått i mm Varning för potentiell fara, kontrollera i manualen. Referens: Läs detta noga. Försiktighet!
Denna PCB-layout har optimerat länden på ledarna för att undvika skillnader i fördröjning.
Denna PCB-layout har optimerat länden på ledarna för att undvika skillnader i fördröjning. En transmissionslinje för två ledare utgör i verkligheten en rad små induktanser och kapacitanser. Detta gör att
Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist
Lab 4 Några slides att repetera inför Lab 4 Oscilloskopets Wave-generator Waveform Sine Square Ramp Pulse DC Noise BNC-kontakt Frequency Amplitude Offset Man kan använda oscilloskopets inbyggda Wave-generator!
TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP
TEORETISKT PROBLEM 2 DOPPLERKYLNING MED LASER SAMT OPTISK SIRAP Avsikten med detta problem är att ta fram en enkel teori för att förstå så kallad laserkylning och optisk sirap. Detta innebär att en stråle
Tid- och frekvensmätning Ola Jakobsson Johan Gran, labbhandledare
Tid- och frekvensmätning Ola Jakobsson Johan Gran, labbhandledare Ola.jakobsson@elmat.lth.se johangran@gmail.com Plan för dagen och morgondagen Måndag -Genomgång av kapitel 4 -Räkneuppgifter i boken (frivilligt
Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande frågor för att få rätt strömtång (tångamperemeter) till rätt applikation.
Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande frågor för att få rätt strömtång (tångamperemeter) till rätt applikation. 1. Är det AC eller DC ström som ska mätas? (DC tänger
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:
Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner Kurs: MTF108 Totala antalet uppgifter: 6 Datum: 2006-05-27 Examinator/Tfn: Hans Åkerstedt/491280/Åke Wisten070/5597072 Skrivtid: 9.00-15.00 Jourhavande lärare/tfn:
Tid- och frekvensmätning - inför laborationen del 2 -
Tid- och frekvensmätning - inför laborationen del 2 - Lars Wallman Johan Gran Lektionsplan Kapitel 4: Mätning av tid och frekvens - 4.6 Mätning av höga frekvenser (>1 GHz) - 4.7 Tidbasoscillatorn - 4.8
Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2012-03-09 Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
OBS! Svaren på förståelsedelen skall ges direkt på tesen som skall lämnas in.
Dugga i Elektromagnetisk fältteori för F2. EEF031 2011-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar
Sensorer och brus Introduktions föreläsning
Sensorer och brus Introduktions föreläsning Administration Schema Kurslitteratur Föreläsningar Veckobrev Övningsuppgifter Laborationer Tentamen Kommunikation Kursens Innehåll Mätsystem Biasering Brus Sensorer
ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3
ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen for Elektro- och informationsteknik Lunds universitet Oktober 2013 Outline 1 Introduktion
Strömtänger för AC ström
Strömtänger för AC ström Y serien Denna serie strömtänger är gjorda för att vara enkla att använda och ha ett brett mätområde. Tängerna har en form som gör de enkla att kunna omsluta en kabel eller skena
Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
ABC för strömtänger. Användarbeskrivning. Transformatorns användning
ABC för strömtänger Vad är en strömtång och vad kan den göra? Vilka mätningar är möjliga med en strömtång? Hur får du maximal nytta av din strömtång? Vilken strömtång passar bäst i olika miljöer? Svaren
Grundläggande Akustik
Läran om ljud och ljudutbredning Ljud i fritt fält Ljudet utbreder sig som tryckväxlingar kring atmosfärstrycket Våglängden= c/f I luft, ljudhastigheten c= 344 m/s eller 1130 ft/s 1ft= 0.3048 m Intensiteten
ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3
ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen for Elektro- och informationsteknik Lunds universitet Oktober 2014 Outline 1 Introduktion