Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran
|
|
- Gunnel Pålsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tid- och frekvensmätning - inför laborationen 2 - Ola Jakobsson Johan Gran per.augustsson@elmat.lth.se johangran@gmail.com
2 Lektionsplan Kapitel 4: Mätning av tid och frekvens Mätning av höga frekvenser (>1 GHz) Tidbasoscillatorn Övriga mätfunktioner (universalräknare) Styrning av mätförlopp Mätosäkerhet -förberedelseuppgifter -labkort etc.
3 4.6 Mätning av höga frekvenser >1GHz (mikrovågor) TV, markbundet ~ 800 MHz Mobiltelefoni ~ 1-2 GHz TV, satellit ~ 1-2 GHz Radar, radiolänk ~ GHz
4 Mätning av höga frekvenser Prescaler - delar ner frekvensen så att den neddelade frekvensen hamnar inom räknarens mätbara område Heterodyne Converter - blandar signalen med en lokaloscillator och mäter frekvensskillnaden (svävningen)
5 Prescaler 3-5 GHz f in Ingångssteg Prescaler f in /10 Räknare Display * 10
6 Prescaler 3-5 GHz f *10 HF-ingång (50 ) gör den bruskänslig (implementera nivådetektor) Bredbandig-kort söktid (jfr. Heterodyne converter)
7 Heterodyne Converter (upp till 30 GHz)
8 Heterodyne Converter (upp till 30 GHz) f in Blandare f in +/-f LO LP f in -f LO Räknare Bandbredd 200 MHz Ex: f in = 9,21 GHz, f LO = 9,2 GHz f LO f uppmätt = 10 MHz display: f LO + f uppmätt = 9,21 GHz
9 Heterodyne Converter (upp till 30 GHz) f in Blandare f in -f LO f LO =N*200 MHz Räknare max 200 MHz Kamgenerator multiplar av 200 MHz N Lokaloscillator f*20 10 MHz Till mikroprocessor
10 Kamgenerator Lokaloscillatorns utgångspunkt är tidbasen (t.ex. 10MHz) uppmultiplicerad till t.ex. 200 MHz, som skickas in i en kamgenerator 100 taggar i kammen => 100 x 200MHz=20GHz
11 YIG-filter
12 Heterodyne Converter Klarar frekvenser upp till 30 GHz, upptäcker om signalen innehåller olika frekvenser Sveper smalbandigt igenom frekvensområdet (tar tid)
13 Mätning av höga frekvenser (repetetion) Prescaler - delar ner frekvensen så att den neddelade frekvensen hamnar inom räknarens mätbara område Heterodyne Converter - blandar signalen med en lokaloscillator och mäter frekvensskillnaden (svävningen)
14 4.7 Tidbasoscillatorn Vanligast är kvartskristall (SiO 2 ) Bygger på piezoelektrisk effekt Resonansfrekvensen beror bl.a. tjockleken, ytan och massan Problem; åldring, gravitation, stötar och retracing
15 Piezoelektrisk effekt Mekanisk stress ger upphov till ett elektriskt fält Pålagt elektriskt fält ger upphov till mekanisk rörelse
16 Piezoelektrisk effekt
17 Temperaturberoende och åldring Resonansfrekvensen påverkas av temperaturen (även luftfuktighet och lufttryck) Kristallen åldras p.g.a. att främmande atomer diffunderar in i kristallen eller att atomer vandrar ut
18 Tidbasoscillatorn Tre olika typer av kristalloscillatorer för olika krav Standardoscillatorer (UCXO) 10 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 100Hz) Temperaturkompenserade oscillatorer (TCXO) en termistor styr en fintrimmningskondensator 1 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 10Hz) Ugnsstabiliserade oscillatorer (OCXO) kristallen sitter i ett hölje/ugn som hålls vid konstant temperatur (70 C ± 0,01 ) av effekttransistorer 0,1-0,002 ppm frekvensändring 0-50 C (ca 1-0,02 Hz)
19 Vilken är den mest exakta klocktypen idag?
20 p2bxau6wzi8
21 Atomklocka (Cesiumoscillator) Magnetfält RF-fält Magnetfält Cs 133 Upphettas Har olika energitillstånd Detektor Sveper RF-fältet så att maximal detektion uppnås RF-svep Hz
22 Atomklocka (Cesiumoscillator) x Enligt boken klumpiga och dyra med 12 siffrors noggrannhet (1997) Numera ca 15 siffror och integrerad på chip (NIST) NIST-F1: 1 sek per 20 millioner år High-Accuracy Al+ Optical Clocks: 1 sek per 3.7 miljarder år!!!
23 Olika oscillatorers noggrannhet ja, i princip 1 sekund motsvarar svängningar av ljuset från en av övergångarna i Cesium 133 Referensoscillatorer
24 4.8 Övriga mätfunktioner (universalräknaren) Fasskillnadsmätning Perioden T Fördröjningen t Hur? Fasskillnaden = 360 x ( t/t)
25 Fasskillnadsmätning Fel i fasskillnaden p.g.a. hysteresbandets bredd Felet minimeras genom hystereskompensering
26 Pulskvot Dimensionslös (anges som värde mellan 0-1 eller i %)
27 4.9 Styrning av mätförloppet (frekvens) Mättid och dödtid (freerunning) Kontinuerlig mätning används sällan Extern Arming använder en arming signal på separat ingång, bra för bursts Arming Delay för att undvika instabilitet
28 Styrning av mätförloppet, trigger hold-off (tidmätning) Under en Hold-Off-tid ignorerar räknaren alla stopptriggningar, den stoppar först på första negativa flanken efter Hold-off tidens utgång Hold-off sätts antingen som en tid (Time Delay) eller som ett visst antal triggerhändelser (Event Count Delay)
29 4.10 Mätosäkerheten De fem vanligaste osäkerhetsfaktorerna för frekvens- och tidintervallmätning är: Mätningens upplösning (kvantiseringsfelet) Triggerfel p.g.a. brus Tidbasoscillatorns osäkerhet Triggerpunktens inställningsosäkerhet Skillnader mellan ingångskanaler
30 Mätningens upplösning Konventionell frekvensräknare (+/- en count): Absolut: QE = 1 / mättiden Relativ: QE / fsignal = signalperiod / mättid Reciprok frekvensräknare (+/- en klockperiod): Absolut: QE = klockpulsperiod * fsignal / mättid Relativ: QE / fsignal = klockpulsperiod / mättid Konventionell -> Osäkerhet i antal pulser Reciprok -> Osäkerhet i tidmätning Förvirring
31 Triggerfel p.g.a. brus Termiskt brus, hagelbrus (shot noise), yttre störningar
32 Triggerpunktens inställningsosäkerhet Osäkerhet i hysteresbandets bredd Osäkerhet i triggernivån
33 Skillnad Frekvens och Tid (från igår)
34 Skillnader mellan ingångskanaler T.ex. vid tidintervallmätning då flera kanalingångar används v = c*2/3 = 2*10 8 m/s ; ds = 0,1 m ; dt = 0,1/2/10 8 = 0,5 ns
35 Kort om tid&frekvens labben Labb-dugga (5 frågor, minst 3 rätt) Om ni går igenom listan läsanvisningar i labbhäftet kommer ni med hög sannolikhet att klara duggan! Kort labb-rapport
36 Att kunna till Labben Konventionell, reciprok och interpolerande räknare De fem vanligaste mätfelsorsakerna vid frekvens- och tidintervallsmätning Det s.k. ±1 felet vid frekvensmätning Relativ och absolut noggrannhet för konventionell och reciprok frekvensräknare Period- och tidintervallsmätare Olika sätt att öka upplösningen vid tidintervallsmätning Påverkan av hysteresbandets bredd för triggerns känslighet och när olika bredd på hysteresband används SR-vippans funktion i en räknare Stigtid, falltid, amplitud, periodtid, frekvens och pulslängd för en pulsliknande signal DC-kopplad resp. AC-kopplad ingång på frekvensräknare resp. periodtidsmätare Tre typer av kristalloscillatorer och kunna rangordna dem efter noggrannhet Prescaler- och heterodynetekniken för mätning av höga frekvenser och deras föroch nackdelar Fasskillnadsmätning Pulskvot
37
38 Stimulanskort 5V Start/Stop-signal ut Stoppknapp Motor
39 Djupmätning i vatten Pulsgenerator Oscilloskop/räknare h t
40 Lektionsfrågor
41 Varför använder man räknare när oscilloskopen är så bra?
42 Ett oscilloskop har 3 4 siffrors noggrannhet som bäst. En räknare kan ha upp till 9 siffrors noggrannhet. Tidsupplösningen begränsar inte mättiden. Dvs. man kan mäta långa förlopp med hög upplösning.
43 Denna frekvensräknare kan lätt modifieras så att man mäter periodtid. Hur?
44 Rita om schemat ovan till en tidsintervallmätare med en SR-vippa. Skall klocksignalen delas ner? Skall huvudvippan vara med?
45
46 Om en klocka drar sig en minut på ett år, hur mycket drar den sig då på en sekund?
47 Om en klocka drar sig en minut på ett år, hur mycket drar den sig då på en sekund? Antal minuter på ett år: 365 * 24 * 60 = En minut är 1/ av ett år 1/ av en sekund är 1/ sekunder Svar: Klockan drar sig ca 1,9 µs per sekund
48 Klockan som nämns i förberedelseuppgift 4 har kanske en kvartskristall som tidbas. När klockan var ny hade kristallen en resonansfrekvens på 10 MHz och visade tiden helt korrekt. Vilken resonansfrekvens har klockans tidsbas nu?
49 Klockan som nämns i förberedelseuppgift 4 har kanske en kvartskristall som tidbas. När klockan var ny hade kristallen en resonansfrekvens på 10 MHz och visade tiden helt korrekt. Vilken resonansfrekvens har klockans tidbas nu? T kristall : periodttiden för resonansfrekvensen 1 s = T kristall_ny * N pulser => N pulser = , s = T kristall_nu * N pulser => T kristall_nu = 1, * 10-7 f nu = 9, MHz Eller T ny * f ny = T nu * f nu f nu = 10 MHz * 1 s / 1, s = 9, MHz
50 Tack för idag
Tid- och frekvensmätning - inför laborationen del 2 -
Tid- och frekvensmätning - inför laborationen del 2 - Lars Wallman Johan Gran Lektionsplan Kapitel 4: Mätning av tid och frekvens - 4.6 Mätning av höga frekvenser (>1 GHz) - 4.7 Tidbasoscillatorn - 4.8
Tid- och frekvensmätning -inför laborationen-
Tid- och frekvensmätning -inför laborationen- Martin Bengtsson Johan Gran martin.bengtsson@bme.lth.se johan.gran@bme.lth.se Plan för dagen och morgondagen Måndag kl. 13 - genomgång av kapitel 4 tisdag
Multimeter och räknare Del 2: Räknare. Räknare - varför
Multimeter och räknare Del 2: Räknare 1 Räknare - varför! Mätning av tid eller frekvens! Ett oscilloskop har normalt 3 4 siffors upplösning som bäst! En räknare kan ha 9 eller fler siffror 2 Räknare -
Tid- och frekvensmätning Ola Jakobsson Johan Gran, labbhandledare
Tid- och frekvensmätning Ola Jakobsson Johan Gran, labbhandledare Ola.jakobsson@elmat.lth.se johangran@gmail.com Plan för dagen och morgondagen Måndag -Genomgång av kapitel 4 -Räkneuppgifter i boken (frivilligt
Multimeter och räknare AD-omvandling. Multimeter
Multimeter och räknare AD-omvandling 1 Multimeter 2 1 Praktiskt prov E:1325 Tre stationer för övning Anmälan på lista 3 Upplägg Multimeter Grundprincip Inre resistans Spänningsmätning Resistansmätning
Multimeter och räknare AD-omvandling. Multimeter
Multimeter och räknare AD-omvandling 1 Multimeter 2 1 Fördjupningsarbete T.ex. Givarsystem i bilar Kemiska givarsystem Mikromekaniska givarsystem Nanosystem Patch-clamp system System för mätning på nervaktivitet
Multimeter och räknare
Multimeter och räknare Förberedelser Multimeter och räknare Inför laborationen: Skriv ut den här laborationshandledningen eller ladda ner den till dator/surfplatta (ej mobiltelefon) och ta med handledningen
Operationsförstärkaren. Den inverterande förstärkaren. Integrerande A/D-omvandlare. Multimeter - blockschema. Integratorn. T ref *U x = -T x *U ref
Multimeter)och)räknare) Multimeter och räknare Läsanvisningar Carlson,)Johansson:)Elektronisk)Mätteknik) Multimeter och räknare! Kap.)2.2) )Standardavvikelse),)s.72@73)! Kap.)3.) )Allmänt)om)spänningsmätning,)s.27)
Multimeter & Räknare
Multimeter & Räknare LARS WALLMAN, BIOMEDICINSK TEKNIK Läsanvisningar Kap. 2.2 Standardavvikelse, s. 72-73 Kap. 3.1 Allmänt om spänningsmätning, s. 127 130 Kap 3.3 Ingångssteget i en DVM/DMM, s. 136 137
Multimeter och räknare Del 1: Multimetern. Multimeter
Multimeter och räknare Del 1: Multimetern 1 Multimeter 2 1 Multimeter - bakgrund Numera nästan alltid digitala Klarar av att mäta många storheter Mäter t ex spänning, resistans, ström, kortslutning, temperatur
SENSORER OCH MÄTTEKNIK
Räknare & Impedans SENSORER OCH MÄTTEKNIK 2017 Räknare - varför Ett oscilloskop har normalt 3 4 siffors noggrannhet som bäst En räknare kan ha upp till 9 siffor 1 Räknare - frekvens Frekvens anger hur
Mätteknik för E & D Laborationshandledning Tid & frekvens Institutionen för biomedicinsk teknik LTH
Mätteknik för E & D Laborationshandledning Tid & frekvens 2018 Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Inför laborationen Skriv ut den här laborationshandledningen eller ladda ner den till dator/surfplatta
Mätteknik för E & D Tid- och frekvensmätning Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH
Mätteknik för E & D Tid- och frekvensmätning Laborationshandledning 2016 Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Inför laborationen Skriv ut den här laborationshandledningen eller ladda ner den till
2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2009-06-04 kl 14 18 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter
Multimeter och räknare
Multimeter och räknare Inför laborationen: Skriv ut den här laborationshandledningen eller ladda ner den till dator/surfplatta (ej mobiltelefon) och ta med handledningen till laborationen. Läs igenom laborationshandledningen,
2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2007-12-21 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med
Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE
Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE Laborant: Datum: Medlaborant: Godkänd: Teori: Alfredsson, Elkraft, Kap 5 Förberedelseuppgifter Asynkronmotorn vi skall köra har märkdata 1,1 kw, 1410
Impedans och impedansmätning
Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z),
DN-SERIEN 5.00 (1/2) E - Ed 1. Icke-bindande dokument
Pinces Strömtänger ampèremetriques för AC-ström pour courant AC DN-SERIEN D N-serien omfattar en rad högpresterande AC-strömtänger utvecklade för högströmsmätningar. Deras utmärkta strömtransformatoromsättning
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar
Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar Förberedelseuppgifter: 1. Förklara vad som menas med logiskt sving. 2. Förklara vad som menas med störmarginal. 3. Förklara vad som menas med stegfördröjning.
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!
Impedans och impedansmätning Impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... Impedans Z = R + jx R = Resistans = Re(Z), X = Reaktans = Im(Z) Belopp Fasvinkel Impedans
Lab 4. Några slides att repetera inför Lab 4. William Sandqvist
Lab 4 Några slides att repetera inför Lab 4 Oscilloskopets Wave-generator Waveform Sine Square Ramp Pulse DC Noise BNC-kontakt Frequency Amplitude Offset Man kan använda oscilloskopets inbyggda Wave-generator!
Grundläggande signalbehandling
Beskrivning av en enkel signal Sinussignal (Alla andra typer av signaler och ljud kan skapas genom att sätta samman sinussignaler med olika frekvens, Amplitud och fasvridning) Periodtid T y t U Amplitud
4:4 Mätinstrument. Inledning
4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att
2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2011-01-18 kl 8 12 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter med
RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa
RealSimPLE: Pipor Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa Vad händer när ljudvågor färdas genom ett rör? Hur kan man härma ljudet av en flöjt? I detta experiment får du lära dig mer om detta! RealSimPLE
Elektroteknikens grunder Laboration 1
Elektroteknikens grunder Laboration 1 Grundläggande ellära Elektrisk mätteknik Elektroteknikens grunder Laboration 1 1 Mål Du skall i denna laboration få träning i att koppla elektriska kretsar och att
2E1112 Elektrisk mätteknik
2E1112 Elektrisk mätteknik Mikrosystemteknik Osquldas väg 10, 100 44 Stockholm Tentamen för fd E3 2011-06-08 kl 14 18 Tentan består av: 1 uppgift med 6 kortsvarsfrågor som vardera ger 1 p. 5 uppgifter
Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:
UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur
Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.
Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät. Labhäftet underskrivet av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter
Vad är ett oscilloskop? TFMT3 Fö : Digitala oscilloskop och pulsmätngar tt graf-ritande stument för att visa elektriska signaler X tid Y Spänng (Z- tensitet) Per Sandström Institutionen för Fysik, Kemi
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:
Multimeter & Räknare 2015
Laborationshandledning, EEM007 Multimeter & Räknare 2015 INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICINSK TEKNIK, LTH Multimeter och räknare Läsanvisningar Carlson, Johansson: Elektronisk Mätteknik Kap. 2.2 Standardavvikelse,
Ultraljudsfysik. Falun
Ultraljudsfysik Falun 161108 Historik Det första försöken att använda ultraljud inom medicin gjordes på 1940- och 1950-talet. 1953 lyckades två kardiolger i Lund (Edler och Hertz) med hjälp av en lånad
Lik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Feb 2015 2 Innehåll
FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (11) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING
1 1 (11) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet,
EEM076 ELEKTRISKA KRETSAR OCH FÄLT
EEM076 ELEKTRISKA KRETSAR OCH FÄLT Föreläsning: Ledningar Professor Per Larsson-Edefors VLSI Research Group Chalmers tekniska högskola perla@chalmers.se Per Larsson-Edefors, Datorteknik, Chalmers tekniska
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M 2012-01-13 Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv
ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3
ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3 Daniel Sjöberg daniel.sjoberg@eit.lth.se Institutionen for Elektro- och informationsteknik Lunds universitet Oktober 2013 Outline 1 Introduktion
Verifiering av GPS-kontrollerad frekvensstandard, Pendulum Modell GPS89 (serienummer )
Pendulum Instruments AB Sorterargatan 26 162 15 VÄLLINGBY Handläggare, enhet / Handled by, department Datum / Date Beteckning / Reference Sida / Page Kenneth Jaldehag, Fysik och Elteknik 2000-09-04 FEmF016992
Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Växelström och reaktans
Växelström och reaktans Magnus Danielson 6 februari 2017 Magnus Danielson Växelström och reaktans 6 februari 2017 1 / 17 Outline 1 Växelström 2 Kondensator 3 Spolar och induktans 4 Resonanskretsar 5 Transformator
Laboratorier Element Metech AB Linköping Ackrediteringsnummer 0012 Ackrediterat laboratorium 0012 A ±50 khz - ±1100 MHz ±50 khz - ±1100 MHz
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Element Metech AB Linköping Ackrediteringsnummer 0012 Ackrediterat laboratorium 0012 A000787-005 Kalibrering Elstorheter Elektrisk spänning, AC T/2003:PMM915- Elektrisk
Lik- och Växelriktning
FORDONSSYSTEM/ISY LABORATION 3 Lik- och Växelriktning Tyristorlikriktare, step-up/down och körning med frekvensritkare (Ifylles med kulspetspenna ) LABORANT: PERSONNR: DATUM: GODKÄND: (Assistentsign) Maj
Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden
Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (A/D) och Digital/Analog (D/A) omvandling AD omvandling DA omvandling Motivation - -.2.4.6.8 -.2.4.6.8 - -.2.4.6.8 Analog/Digital
Räknare och impedansmätningar
Förberedelser Inför laborationen: Skriv ut den här laborationshandledningen eller ladda ner den till dator/surfplatta (ej mobiltelefon) och ta med handledningen till laborationen. Läs igenom laborationshandledningen,
Impedans och impedansmätning
2016-09- 14 Impedans och impedansmätning Impedans Många givare baseras på förändring av impedans Temperatur Komponentegenskaper Töjning Resistivitetsmätning i jordlager.... 1 Impedans Z = R + jx R = Resistans
Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys
Laboration 3 Sampling, samplingsteoremet och frekvensanalys 1 1 Introduktion Syftet med laborationen är att ge kunskaper i att tolka de effekter (speglingar, svävningar) som uppkommer vid sampling av en
Brus och Stör introduktion TIF081-Del B Elektrisk mätteknik
Brus och Stör introduktion TIF081-Del B Elektrisk mätteknik Per Hyldgaard MC2 Chalmers Vad är brus och stör, och hur klarar vi oss i riktiga mätningar? Många ska inte göra brus- och stör-labben omedelbart
Accelerometer. Rikard Ekström Mattias Kindborg. Informationsteknologi Lunds Universitet
Accelerometer Rikard Ekström Mattias Kindborg Informationsteknologi Lunds Universitet Handledare: Bertil Larsson 7 december, 4 INNEHÅLLSFÖRECKNING SEKION SIDNUMMER ABSRAC 1 INRODUKION EORI 3 ACCELEROMEERN
Fartbestämning med Dopplerradar
Vågrörelselära, 5 poäng 007 03 14 Uppsala Universitet Projektarbete Fartbestämning med Dopplerradar Per Mattsson, FA Olov Rosén, FA 1 1. Innehållsförteckning. Sammanfattning......3 3. Inledning......3
AFS 2016:3 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT
AFS 2016:3 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT Vad behöver vi göra? AFS 2016:3 Vilka branscher är intressanta Mätförfarandet Vad gör vi nu? 1 Källa SNRV AFS 2016:3 2 Induced electric field [V/m,peak] Ska skydda arbetstagarna
Experiment med schmittrigger
dlab00a Experiment med schmittrigger Namn Datum Handledarens sign. Varför denna laboration? Schmittriggern är en mycket användbar koppling inom såväl analog- som digitaltekniken. Ofta används den för att
Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn
Ellära. Laboration 3 Oscilloskopet och funktionsgeneratorn Labhäftet underskriven av läraren gäller som kvitto för labben. Varje laborant måste ha ett eget labhäfte med ifyllda förberedelseuppgifter och
Fröken Ur - En mångfacetterad dam Kenneth Jaldehag SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Borås www.sp.se Anders Karlsson och Jan Smith Cendio Systems AB, Linköping www.cendio.se UppLYSning Linköpings
210 manual.pdf Tables 4
1 Illustrations 2 Tables 3 Tables 4 Tables 5 Tables 6 Tables English... 8 Svenska... 19 Norsk... 25 Dansk... 29 Suomi... 37 Deutsch... 44 Netherlands... 52 Français... 60 Italiano... 68 Español... 76 Português...
Grundläggande ellära - - 1. Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1
IEA Lab 1:1 - ETG 1 Grundläggande ellära Motivering för laborationen: Labmomenten ger träning i att koppla elektriska kretsar och att mäta med oscilloskop och multimetrar. Den ger också en koppling till
Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR
Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR 1 Bandbredd anger maximal frekvens som oscilloskopet kan visa. Signaler nära denna
Sensorer och brus Introduktions föreläsning
Sensorer och brus Introduktions föreläsning Administration Schema Kurslitteratur Föreläsningar Veckobrev Övningsuppgifter Laborationer Tentamen Kommunikation Kursens Innehåll Mätsystem Biasering Brus Sensorer
LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING. Med PLL
LABORATION I TELEKOMMUNIKATION FREKVENSMODULERING Med PLL Målsättning Att förstå principerna för faslåst slinga och kunna tillämpa det vid detektering av frekvensmodulerade signaler. Teori Kursbok, bilaga
Mätteknik för F 2017 Störningar
Mätteknik för F 2017 Störningar 1 EMC Elektromagnetisk kompatibilitet Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) är förmågan hos en apparat, utrustning eller system att fungera i sin elektromagnetiska omgivning
Mätteknik för F 2018 Störningar
Mätteknik för F 2018 Störningar 1 EMC Elektromagnetisk kompatibilitet Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) är förmågan hos en apparat, utrustning eller system att fungera i sin elektromagnetiska omgivning
Digitala kretsars dynamiska egenskaper
dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.
Statens strålskyddsinstituts författningssamling
Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 03475468 Statens strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält; SSI FS 00:3 Sakbeteckning
Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 6 A/D- och D/A-omvandling Elektronik för D ETIA01 Peter Hammarberg Anders J Johansson Lund April 2008 Mål Efter laborationen skall du ha studerat följande:
Laborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 2 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare
Laboration 2 Instrumentförstärkare och töjningsgivare 1 1 Introduktion Denna laboration baseras på två äldre laborationer (S4 trådtöjningsgivare samt Instrumentförstärkare). Syftet med laborationen är
Global Positioning System GPS
Global Positioning System GPS (Navstar 2) Mahtab Nasiri mni03001@student.mdh.se CIDEV 2 Handledare: Gordana Dodig Grnkovic Västerås 2004-10-18 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en grundläggande
Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000
Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000 21 februari 2000 Inledning Denna laboration innefattade fyra delmoment. Bestämning av ultraljudvågors hastighet i aluminium Undersökning
Sekvensnät. William Sandqvist
Sekvensnät Om en och samma insignal kan ge upphov till olika utsignal, är logiknätet ett sekvensnät. Det måste då ha ett inre minne som gör att utsignalen påverkas av både nuvarande och föregående insignaler!
ANVÄNDARMANUAL SGR. Scintillation Gamma Radiameter
ANVÄNDARMANUAL SGR Scintillation Gamma Radiameter INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1) Inledning 3 1.1) Inställningar för blåbetong 3 2) Instrumentet 4 3) Kraftförsörjning 5 4) Mätning 5 5) Instrumentinställningar
Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Systemteknik/Processreglering F2
Systemteknik/Processreglering F2 Processmodeller Stegsvarsmodeller PID-regulatorn Läsanvisning: Process Control: 1.4, 2.1 2.5 Processmodeller I den här kursen kommer vi att huvudsakligen att jobba med
Bruksanvisning Elektroniska räknare
Bruksanvisning Elektroniska räknare CODIX 521, 522, 523 och 524 Säkerhetsinstruktioner och varningar Använd endast räknaren enligt gällande bestämmelser i tekniskt felfritt tillstånd under iakttagande
Spänningsmätning av periodiska signaler
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Bo Tannfors 1996-05-15 Spänningsmätning av periodiska signaler Laboration E8 ELEKTRO Laboration E8 Spänningsmätning av periodiska signaler
Laborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNGE11 Digitalteknik Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters namn: Handledarens
Laborationshandledning
Laborationshandledning Utbildning: ED Ämne: TNE094 Digitalteknik och konstruktion Laborationens nummer och titel: Nr 5 Del A: Schmittrigger Del B: Analys av sekvensnät Laborant: E-mail: Medlaboranters
Förstå elektriska signaler
PROGRAMANTECKNING Förstå elektriska signaler Enheter som omvandlar elektrisk effekt till mekanisk kraft, såsom pumpar, kompressorer, motorer, bandtransportörer, robotar med flera, driver den industriella
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 0000987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 0000987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering
Laboration 1. Introduktion 1 H-NMR, tuning-matchning, shimning
1 H-NMR, tuning-matchning, shimning KR Teori Tuning/matching Den centrala komponenten av en probe är en liten spole, i vilken provet hamnar när man haft ned det i magneten. För att spolen skall kunna sända
1. Mekanisk svängningsrörelse
1. Mekanisk svängningsrörelse Olika typer av mekaniska svängningar och vågrörelser möter oss överallt i vardagen allt från svajande höghus till telefoner med vibrationen påslagen hör till denna kategori.
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme
I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.
FAFF25-2014-03-14 Tentamen i Fotonik - 2014-03-14, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Exempel: reglering av en plattreaktor. Varför systemteknik/processreglering? Blockdiagram. Blockdiagram för en (del)process. Exempel: tankprocess
Systemteknik/reglering Föreläsning Vad är systemteknik oc reglerteknik? Blockdiagram Styrstrategier Öppen styrning, framkoppling Sluten styrning, återkoppling PID-reglering Läsanvisning: Control:..3 Vad
Spänningsstyrd Oscillator
Spänningsstyrd Oscillator Referat I det här projektet byggs en delkrets till frekvensneddelare för oscilloskop som inte har tillräcklig bandbredd för dagens höga frekvenser. Kretsen som byggs är en spänningsstyrd
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Fluke 170-serien Digitala multimetrar med sann RMS
TEKNISKA DATA Fluke 170-serien Digitala multimetrar med sann RMS Digitala multimetrar i Fluke 170-serien är standardfelsökningsverktyget inom industrin för elektriska och elektroniska system Digitala multimetrar
Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.
Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning. I del 1 bekantade vi oss med op-förstärkaren som likspänningsförstärkare. För att kunna arbeta med op-förstärkaren vill vi kunna mäta
Trådlös kommunikation
HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet
LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration
Reviderad: 20 december 2016 av Jonas Enger jonas.enger@physics.gu.se Förberedelse: Du måste känna till följande Kirchoffs ström- och spänningslagar Ström- och spänningsriktig koppling vid resistansmätning
Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Dan Weinehall PA Persson Redigerad av Johan Haake och Stig Esko Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion 20020820 Strömförsörjning Laboration
Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.
Föreläsning 3 20071105 Lambda CEL205 Analoga System Genomgång av operationsförstärkarens egenskaper. Utdelat material: Några sidor ur datablad för LT1014 LT1013. Sidorna 1,2,3 och 8. Hela dokumentet (
Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, 21 oktober, 2006
Institutionen för elektrovetenskap Tentamen Modellering och simulering inom fältteori, oktober, 006 Tillåtna hjälpmedel: Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori Varje uppgift ger 0 poäng. Delbetyget
Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet
Mätning av elektriska storheter Oscilloskopet Mål Känna till egenskaperna hos grundtyperna av instrument för mätning av elektrisk spänning, ström, resistans och effekt Ha förståelse för onoggrannhet och
Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden
Agenda Enchipsdatorns gränssnitt mot den analoga omvärlden Erik Larsson Analog/Digital (AD) omvandling Digital/Analog (DA) omvandling Sampling, upplösning och noggrannhet Laborationsuppgift.5 Motivation.5.5
Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012
Räkneövning 8 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 2012 Problem 40.1 Vad är våglängden för emissionsmaximum λ max, hos en svartkropps-strålare med temperatur a) T 3 K (typ kosmiska mikrovågsbakgrunden)
Uppgifter 2 Grundläggande akustik (II) & SDOF
Uppgifter Grundläggande akustik (II) & SDOF. Två partiklar rör sig med harmoniska rörelser. = 0 u ( Acos( där u ( Acos( t ) 6 a. Vad är frekvensen för de båda rörelserna? b. Vad är periodtiden? c. Den