Årsbudget 2014 Verksamhetsplan 2015-2016 Investeringsbudget 1
Innehållsförteckning Vision 4 Pajala 10 000! 4 Styrmodell 4 Mål 4 Bostäder 4 Näringsliv 4 Hållbart samhälle 4 Kommunal service 4 Kommunal ekonomi 4 Allmän omvärldsanalys 4 SKL:s bedömning: 4 Pajala kommun 5 Allmänt 5 Finansiellt 5 Pensionsåtaganden 5 Befolkning 6 Historiska fakta 6 Framtidsbedömning 6 Övergripande verksamhetsmål 7 Övergripande finansiella mål för att uppnå god ekonomisk hushållning 7 Investeringar 7 Personal, löner och pensioner 7 Åtgärder för en budget i balans 8 Budgetäskanden från verksamheterna/nämnderna 8 Driftramar 2012-2015 9 Investeringsram 2045-2017 9 Resultatbudget prognos 1/10 2013 10 Balansbudget 10 Finansieringsbudget 11 Kommunstyrelsen 12 Verksamhetsbeskrivning 12 Mål för 2014 12 Åtgärder 2014 13 Socialnämnden 14 Verksamhetsbeskrivning 14 Mål för 2014 14 2
Åtgärder 2014 15 Plan- och miljönämnden 16 Verksamhetsbeskrivning 16 Mål för 2014 16 Åtgärder 2014 17 Kultur- och utbildningsnämnden 18 Verksamhetsbeskrivning 18 Mål för 2014 18 Åtgärder 2014 19 Investeringar 2014-2017 20 Pajalabostäder AB 23 Verksamhetsbeskrivning 23 Mål för 2014 23 Ägardirektiv till Pajalabostäder AB 23 Pajala Värmeverk AB 24 Verksamhetsbeskrivning 24 Mål för 2014 24 Ägardirektiv till Pajala Värmeverk AB 24 3
Vision Pajala 10 000! Till 2020 ska Pajala kommun vuxit till 10 000 invånare. För att uppnå detta ska kommunen under planperioden öka befolkningen till 6 677 invånare. Styrmodell Kommunfullmäktige har antagit en ny styrmodell under 2012. Utifrån visionen har kommunfullmäktige satt ett antal mål för mandatperioden. Respektive nämnd ska från dessa mål lägga upp verksamhetsmål för året. Dessa finns på nämndernas egna sidor. Mål De mål kommunfullmäktige antagit avser Bostäder - nya bostadsområden som är attraktiva med hög service och en infrastruktur som ger möjlighet till ett gott liv - Pajala ska marknadsföras som en attraktiv boende- och arbetsort - den mångkulturella bas kommunen står på är en viktig faktor i byggande av nya områden Näringsliv - näringslivsklimatet ska vara så att näringslivet breddas, befintliga företag växer, nya företag skapas och nyetablering sker - nya samverkansformer ska skapas mellan kommun och företag samt mellan företagen Hållbart samhälle - bostäder och lokaler ska byggas med hänsyn till transporter, infrastruktur och energianvändning - vid etablering av nya områden ska hänsyn tas till natur- och kulturmiljöer - flerspråkighet ska lyftas fram som en av Pajalas framgångsfaktorer Kommunal service - servicen ska vara modern och på lika villkor - ett strategiskt fokus med omvärldsanalyser krävs för att säkerställa servicen i ett långsiktigt perspektiv - dialog med medborgare/kunder/brukare ska ske för att få en uppfattning om vad som efterfrågas och hur dagens verksamhet värderas. Kommunal ekonomi - överskott på minst 1 % av skatter och bidrag för att möta ett ökat investeringsbehov - verksamhetens nettokostnad ska vara max 94 %. - löneökning ska rymmas inom budgeterad ram - projekt ska maximalt avvika negativt med 1 % mot budgeterad projektkostnad. Allmän omvärldsanalys SKL:s bedömning: Efter en vinter med mycket svag tillväxt tar nu svensk ekonomi bättre fart inför vår och sommar. Det blir dock inte tal om några högre tillväxttal utan svensk ekonomi hålls även fortsättningsvis tillbaka av en dyster utveckling i vår omvärld. I år växer BNP med 1,5 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt starkt i år. Nästa år begränsas 4
tillväxten av sänkta pensioner. Sparandet i den offentliga sektorn som helhet stiger till 0,6 procent 2016, vilket inte riktigt är i nivå med regeringens sparmål. Denna utveckling är förenlig med att kommunsektorns kostnadsvolym växer med i genomsnitt 1,6 procent årligen mellan 2012 och 2016. Pajala kommun Allmänt I och med gruvetableringen ser det ljusare ut för Pajala än på länge. I budgeten beräknas befolkningen öka, arbetslösheten är låg. Budgeten förutsätter en befolkningsökning på ca 100 personer per år. I budgetförslaget har ännu ingen utökning av investeringsbudgeten tagits med däremot har en begäran om tilläggsbudget för investeringar gjorts under 2012. En utökad investeringsbudget medför behov av lån vilket i sin tur medför ökade finansiella kostnader. Finansiellt Ekonomiskt kommer både 2013 samt 2014 vara tuffa år. Befolkningen har stabiliserats mycket tack vare gruvetableringen. Där kommunen ser ännu stora effekter av gruvetableringen är att kostnaderna ökar och då framför allt trycket på investeringarna. Planering och projektering av nya områden för bostäder och industrier är mycket viktigt för att utvecklingen i kommunen ska få den önskvärda inriktningen. Dessa år präglas intäktssidan, framför allt skatteintäkterna, av lågkonjunkturen som gjort att rikets tillväxt är låg. Beslut kom om en förändring av kostnadsutjämningen vilket gör att det ekonomiska läget ljusnat betydligt för kommunen. En konsekvens av gruvetableringen är att antalet barn i behov av förskoleplats ökar i centrala Pajala och trycket är hårt just nu. Ett problem är att två av de tre stora nämnderna har stora ekonomiska problem i dagsläget. I den budget som nu föreligger finns heller inga krav på anpassning av ramar till demografiska förändringar och den är i balans mycket tack vare beslut om förändrad kostnadsutjämning. Om hänsyn tas till demografiska förändringar är det framför allt kultur- och utbildningsnämnden som bör får anpassa kostnaderna. Problemet är att de ännu inte klarat av 2010 års anpassning av demografiska förändringar. Socialnämnden har idag demografiskt en ökad verksamhet och borde anpassas uppåt. Kommunstyrelsen och plan- och miljönämnden är idag de nämnder som framför allt påverkas av den nya utvecklingen av kommunen. Pensionsåtaganden De senaste åren har ett stort antal anställda gått i pension och pensionsutbetalningarna ökade kraftigt framför allt under 2009-2010. 2011 och 2012 har kostnaden gått ner och den främsta förklaringen till detta är kostnader för Pajala-modellen, en annan förklaring till detta är att flera 40-talister som gått i pension i förtid tagit ut hela sin tjänstepension fram till 65 år. Utöver dessa pensionsutbetalningar finns även en försäkringslösning för anställda som har rätt till s k FÅP förmånsbaserad pension. Årets intjänade pensioner är den individuella delen. År (mkr) Utbet pensioner Utbet FÅP Individuell del 2005 9,4 0 9,8 2006 8,7 0,5 9,6 2007 8,8 4,0 8,8 2008 10,9 0,9 10,3 2009 13,0 0,9 9,4 2010 14,4 1,4 9,7 2011 11,9 2,2 8,1 2012 11,1 2,1 8,0 Inom den närmaste tiden kommer flera att gå i pension i kommunen och en ökning av kostnaderna kommer att ske. För 2014 budgeteras en ökad budget på 0,5 mkr. 5
Befolkning Historiska fakta Under en lång period har befolkningen i Pajala minskat. Sedan 2008 har minskningen avtagit och 2012 var första gången på närmare 30 år då kommunen växte i befolkningsunderlag. Den demografiska förändringen i befolkningen påverkar våra verksamheter. Det minskande antalet barn påverkar förskolan, grundskolan, gymnasieskolan samt kulturoch fritidssektorn. Det ökande antalet äldre påverkar äldreomsorgen. Den stora ökningen av äldre äldre har redan 2011 påverkat äldreomsorgen och fortsätter troligen påverka även under kommande år. En prognos som gjordes 2012 (se tabell nästa kolumn) visar sig redan vara fel på antal barn som är färre än prognosen och antal äldre än 75 år som är fler än prognosen. Tänkbara ekonomiska konsekvenser av ändrad befolkning märks redan. Kostnadsutjämningen som utjämnar kostnader mellan kommuner ökar i budgetförutsättningarna framför allt på grund av ökat antal äldre och ökat antal barn i gymnasieåldern. Det förslag till ny kostnadsutjämning som skulle innebära mer till Pajala har ännu inte antagits av riksdagen och är därför inte med i beräkningarna över skatter och bidrag. Framtidsbedömning SCB har hjälpt kommunen att ta fram en prognos för befolkningen den närmaste tiden observera att det är endast en prognos. År Befolkning Födda Förändring 2013 6 373 50 +94 2014 6 561 54 +188 2015 6 691 59 +130 Prognosen visar på att en kraftigt ökad inflyttning under 2013-2015 innebär en ökning av befolkningen dessa år. När inflyttningen avtar blir antalet födda högre än tidigare men detta kompenserar inte för antalet döda som är fortsatt högt. Prognos befolkning i vissa åldrar 0-6 7-15 75-w 2013 351 573 1 000 2016 449 607 1 021 2020 459 639 1 022 2025 438 679 1 109 Om prognosen stämmer kommer det öka inom förskola, grundskola samt äldreomsorg fram till 2025. 6
Övergripande verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning. Verksamhetens nettokostnad ska inte överstiga 94 %. Den centrala lönerevisionen ska inte överstiga budgeterade medel. Avslutade projekt ska maximalt avvika negativt med 1 % mot projektets totala omslutning. Övergripande finansiella mål för att uppnå god ekonomisk hushållning Pajala kommun har ett ansträngt ekonomiskt läge med budget i balans efter stora kraftansträngningar. För att kommunen ska uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagens krav ska Pajala kommun Inom räddningstjänsten finns ett antal investeringar som har sin grund i gruvetablering. flygplatsen är i stora behov av investeringar, dels på grund av mycket föråldrad maskinpark men även på grund av nya regler avseende bland annat räddningstjänst. Totalt uppgår behovet av investeringar till över 200 mkr. Personal, löner och pensioner Kommunen budgeterar med en årlig löneökning 2013-2015 på runt 7,5 mkr per år. Dessa budgeteras centralt. 1 procents löneökning har nedanstående påverkan på sparade semesterdagar/feriedagar per nämnd Kommunstyrelsen 30 tkr Socialnämnden 100 tkr Plan- och miljönämnden 2 tkr Kultur- och utbildningsnämnden 50 tkr Dessa kostnader budgeteras inte centralt. Ha ett överskott i resultaten 1,0 % av skatter och bidrag. Detta motsvarar ca 4,0 mkr. Stärka likviditeten kontinuerligt genom att ha en ekonomi i balans. Betalningsberedskapen ska vara minst 30 dagar. Investeringar I samband med en ökad befolkning kommer nya krav på infrastruktur. Ett flertal nya investeringar kommer att bli nödvändiga om befolkningen ska växa, bland annat krävs en åtgärd av reningsverket i Pajala. Vägstandarden är i dåligt skick i dagsläget, framför allt i Tärendö och Junosuando och ett antal åtgärder behövs för detta. Inom fastigheterna är underhållet eftersatt. En beräkning på att åtgärda det yttre underhållet av fastigheterna uppvisar en kostnad på ca 7,5 mkr. En ny centralskola i Pajala kan vara nödvändig i samband med en inflyttning. 7
Åtgärder för en budget i balans Inför 2014 budgeteras med att befolkningen ökar med 100 personer jämfört med 1 november 2012. Utjämningssystemet är nu beslutat förändras fr o m 2014 vilket kommer underlätta ekonomin för kommun. Balanskrav Bokslut 2011 Bokslut 2012 Prognos 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Resultat från resultaträkning 3,9 4,1 3,4 1,9 2,4 6,4 Avgår reavinster -7,4-6,8-2,5-2,0 0 0 Årets resultat -3,5 2,7 Tidigare års reservationer 4,6 4,2 6,6 7,4 7,3 9,7 Synnerliga skäl KL 8:5 Omstruktureringsåtgärder 3,0 5,1 Reservation av överskott -4,6-6,6-7,4-7,3-9,7-16,1 Ianspråktagande av reserv Justerat resultat 0,0 0,0 0,0 0 0 0 Budgetäskanden från verksamheterna/nämnderna Tekniska enheten har äskat om extraresurser för att bedriva utredningsarbeten. De uppskattar kostnaderna till ca 1,5 mkr. Plan- och miljönämndes projekt med länsstyrelsen upphör 2014 och för att kompensera detta bortfall vill nämnden få ytterligare 1 mkr. Kultur- och utbildningsnämnden samt socialnämnden har båda svårt att klara sina budgetramar men har inte specificerat något belopp. En uppskattning är att båda behöver ca 3,0 mkr mer. Lapplands kommunalförbund har aviserat om att de vill få kompensation för statsbidragsminskningen. I samband med regeringens höstbudget har statsbidragsminskningen upphävts och LKF:s ram är förändrad i förslaget. Totalt blir äskanden utöver ram 8,5 mkr. Skulle dessa äskanden beviljas blir resultatet på ca -7 mkr. 8
Driftramar 2012-2015 Mkr Budget Budget Plan Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kommunfullmäktige 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 0,40 Revisionen 0,60 0,60 0,60 0,60 0,60 0,60 Överförmyndare 0,34 0,34 0,34 0,34 0,34 0,34 Valnämnd 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 0,20 Kommunstyrelsen 100,2 101,9 101,7 101,7 101,7 101,7 Löneökningar 1,10 0,30 Justering KUN vaktmästeri 0,63-0,42 Justering SN vaktmästeri -0,10 Summa kommunstyrelsen 101,9 101,7 101,7 101,7 101,7 101,7 Socialnämnd 150,0 154,5 157,2 157,2 157,2 157,2 Löneökningar 4,20 1,20 Justering arbetskläder 0,25 Justering bostadsanpassning -1,50 Justering vaktmästare KS 0,15 Hemsjukvård 2,90 Socialnämnd 154,5 157,2 157,2 157,2 157,2 157,2 Plan- och miljönämnd 6,9 7,1 8,7 8,7 8,7 8,7 Löneökningar 0,20 0,10 Justering bostadsanpassning 1,50 Plan- och miljönämnd 7,1 8,7 8,7 8,7 8,7 8,7 Kultur- och utbildningsnämnd 83,5 85,6 86,8 86,8 86,8 86,8 Löneökningar 2,80 0,80 Justering vaktmästare KS -0,62 0,42 Kultur- och utbildningsnämnd 85,6 86,8 86,8 86,8 86,8 86,8 Lapplands gymnasium, komvux, högskola 31,8 32,4 33,9 33,9 33,9 33,9 SUMMA 382,1 388,1 389,6 389,6 389,6 389,6 Finansieringen Löneökningar -0,6 6,1 15,8 25,8 35,8 45,8 Försäljning av skog/fastigheter -2,0-2,0 Kapitaltjänst anläggningar -26,0-26,3-26,0-26,0-26,0-26,0 Pensionskostnader 10,0 12,0 12,5 13,5 14,5 15,5 Driftramar exklusive avskrivningar 365,5 377,9 389,9 402,9 413,9 424,9 Investeringsram 2045-2017 Mkr Plan Plan Plan Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Investeringsram 17 17 17 17 17 17 9
Resultatbudget prognos 1/10 2013 Befolkning 1/11 året innan 6 285 6 292 6 392 6 492 6 592 6 692 Mkr Plan Plan Plan Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens intäkter 95,0 99,7 100,2 101,5 103,0 104,5 Verksamhetens kostnader -460,5-477,6-490,1-504,4-516,9-529,4 Ej fördelat sparkrav Avskrivningar -13,0-14,5-16,0-17,0-18,0-17,0 Verksamhetens nettokostnader -378,5-392,4-405,9-419,9-431,9-441,9 Skatteintäkter 227,2 238,6 246,6 258,8 274,7 289,3 Generella statsbidrag 140,4 147,1 153,2 155,7 158,2 166,3 Slutavräkning 4,4-1,0 Kommunal fastighetsavgift 10,2 10,3 10,3 10,3 10,3 10,3 Finansiella intäkter 4,0 1,8 0,8 0,8 1,0 1,0 Finansiella kostnader -4,8-5,1-5,0-5,6-7,0-8,0 Årets resultat 2,9-0,7 0,0 0,0 5,2 17,5 Balansbudget Mkr Plan Plan Plan Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Tillgångar Anläggningstillgångar 313,5 316,0 316,0 315,0 310,0 304,0 Omsättningstillgångar 70,3 70,3 70,3 70,3 70,3 70,3 Likvida medel 46,8 43,3 44,0 47,4 58,7 82,5 Summa tillgångar 430,6 429,6 430,3 432,7 439,0 456,8 Skulder och Eget kapital Eget kapital 147,4 146,7 148,6 151,2 157,7 175,7 Avsättning pensioner 10,9 11,8 11,8 12,8 13,8 14,8 Långfristiga skulder *) 173,8 172,6 171,4 170,2 169,0 167,8 Kortfristiga skulder 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 S:a skulder & Eget kapital 430,6 429,6 430,3 432,7 439,0 456,8 Specifikation av det egna kapitalet Rörelsekapital 18,6 15,1 15,8 19,2 30,5 54,3 Anläggningskapital 128,8 131,6 132,8 132,0 127,2 121,4 Summa 147,4 146,7 148,6 151,2 157,7 175,7 *)Omsättning av lån 2014: 20 mkr, 2015: 45 mkr, 2016: 35 mkr, 2017: 30 mkr 10
Finansieringsbudget Plan Plan Plan Plan Plan Plan Mkr 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Den löpande verksamheten Årets resultat 2,9-0,7 1,9 2,6 6,4 18,0 Justering för ej likviditetspåverkande poster not 1 13,0 14,5 16,0 17,0 18,0 17,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar 0,5 1,0 1,0 2,0 Medel från verksamheten 16,4 14,8 18,9 20,6 25,4 37,0 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager 0,0 0,0 0,0 1,0 2,0 2,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 16,4 14,8 18,9 21,6 27,4 39,0 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -25,0-17,0-17,0-17,0-15,0-14,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 4,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten - 21,0-17,0-17,0-17,0-15,0-14,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagana lån 22 Amortering av långfristiga skulder -0,8-1,2-1,2-1,2-1,2-1,2 Ökning av långfristiga fordringar -0,2-0,1 Minskning av långfristiga fordringar 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringen 21,1-1,3-1,2-1,2-1,2-1,2 Årets kassaflöde 16,5-3,5 0,7 3,4 11,2 23,8 Likvida medel vid årets början 24,1 40,6 37,1 37,8 41,2 52,5 Likvida medel vid årets slut 40,6 37,1 37,8 41,2 52,5 76,3 Not 1 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justeringar för av- och nedskrivning 13,0 14,5 16,0 17,0 18,0 17,0 Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 13 14,5 16 17 18 17 11
Kommunstyrelsen 2013 2014 2015 2016 Intäkter 56,5 56,5 56,5 56,5 Kostnader 159,2 159,2 159,2 159,2 Nettokostnad 102,7 102,7 102,7 102,7 Nya ramäskanden 1,5 Resultat 0-1,5 0 0 Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen har ett helhetsansvar för kommunens utveckling och därmed särskilda övergripande uppgifter ifråga om samordning, ledning och styrning av den kommunala verksamheten och ekonomin. Kommunstyrelsen skall således utifrån ett helhetsperspektiv följa och främja utvecklingen inom olika samhällssektorer samt utifrån fullmäktiges strategiska program leda och samordna utformningen av den kommunala målstyrningsprocessen. Styrelsens ledningsfunktion innebär samordningsansvar för bl a demokratifrågor och brukarinflytande, kommunens personal- och lönepolitik, näringslivs- och arbetsmarknadsinsatser, markförsörjning och bostadspolitik, trafik- och kommunikationsfrågor, beredskaps-, säkerhets- och energifrågor, mellankommunala samverkansformer och vänortssamarbete samt generella övergripande planeringsfrågor. Kommunstyrelsen svarar vidare för bl a Samordnande kommunledningsfunktioner och den centrala nämndsadministrationen, Kommunens ekonomiska förvaltning och den centrala ekonomiadministrationen, Personalfunktionen och den centrala löneadministrationen, Informationsverksamheten med marknadsföring och kommunstatistik, Datasamordning och IT-utveckling, Post- tele och arkivhantering, Överförmyndaren och valadministration, Inköpssamordning, I samverkan med Pajalabostäder AB fastighetsrätt och försäkringsfrågor samt fastighetsförvaltning med drift och underhåll I samverkan med LKF ges energirådgivning, gymnasieutbildningar, lärcentra samt högskoleutbildningar Lokalvård och kosthållningsverksamhet teknisk administration, kommunaltekniska verksamheter med vatten och avlopp, renhållning och väghållning m m Verksamheten vid Pajala flygplats, I samverkan med Pajala utveckling AB sker näringslivsinriktade insatser, bya- och landsbygdsutveckling samt EU-samordning, Arbetsmarknadspolitiska sysselsättningsbefrämjande åtgärder, Jord- och skogsbruksfrågor samt fiskevårds- och renskötselfrågor m m. Utifrån sitt samordningsansvar skall kommunstyrelsen vidare med uppmärksamhet följa bl a natur- och miljövårdsfrågorna, folkhälso- och friskvårdsfrågorna, fritids- och kulturpolitiken, utbildningsformerna och de sociala omsorgerna samt då verka för en god behovsbaserad kommunal service i olika former. Mål för 2014 Bostäder - nya bostadsområden som är attraktiva med hög service och en infrastruktur som ger möjlighet till ett gott liv - Pajala ska marknadsföras som en attraktiv boende- och arbetsort - den mångkulturella bas kommunen står på är en viktig faktor i byggande av nya områden 12
Näringsliv - näringslivsklimatet ska vara så att näringslivet breddas, befintliga företag växer, nya företag skapas och nyetablering sker - nya samverkansformer ska skapas mellan kommun och företag samt mellan företagen Hållbart samhälle - bostäder och lokaler ska byggas med hänsyn till transporter, infrastruktur och energianvändning - vid etablering av nya områden ska hänsyn tas till natur- och kulturmiljöer - flerspråkighet ska lyftas fram som en av Pajalas framgångsfaktorer Kommunal service - servicen ska vara modern och på lika villkor - ett strategiskt fokus med omvärldsanalyser krävs för att säkerställa servicen i ett långsiktigt perspektiv - dialog med medborgare/kunder/brukare ska ske för att få en uppfattning om vad som efterfrågas och hur dagens verksamhet värderas. Kommunal ekonomi - överskott på minst 1 % av skatter och bidrag för att möta ett ökat investeringsbehov - verksamhetsens nettkostnad ska vara max 94 %. - löneökning ska rymmas inom budgeterad ram - projekt ska maximalt avvika negativt med 1 % mot budgeterad projektkostnad. Åtgärder 2014 - Utveckla den elektroniska administrationen samt bredbandsutbyggnaden i kommunen - Utveckla flyget bl a genom arbete med direktlinje till Stockholm - Arbeta med trafiksäkerhetshöjande åtgärder och rusta upp centrum - Byta ut 3000 armaturer inom vägbelysning de närmaste åren. - Utreda vattenskyddsområden och initiera VA-plan samt utöka kapaciteten på både vatten och avlopp - Fortsätta effektiviseringen av fastighetsförvaltningen - Påbörja arbete med att ta fram en lokalförsörjningsplan - 13
Socialnämnden 2013 2014 2015 2016 Intäkter 35,0 35,0 35,0 35,0 Kostnader 192,1 192,1 192,1 192,1 Nettokostnad 157,1 157,1 157,1 157,1 Nya ramäskanden Resultat 0 0 0 0 Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för kommunal äldre- och handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, kommunal hälso- och sjukvård, färdtjänst, prövning och kontroll av tillstånd till utskänkning av alkohol samt förebyggandearbete inom alla områden. Nämndens verksamheter utgör det yttersta skyddsnätet för kommuninvånarna och nämnden skall därför hålla sig väl underrättad om befolkningens levnadsförhållanden, delta i samhällsplaneringen för en god samhällsmiljö samt främja den enskildes rätt till arbete och bostad. Äldreomsorgen tillhandahåller enligt Socialtjänstlagen (SOL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om färdtjänst och riksfärdtjänst individanpassat stöd i hemmet som hemtjänst i hemmet genom anhörigvård i boende med särskild omvårdnad, som är bemannad dygnet runt i korttidsboende för avlastning som färdtjänst och riksfärdtjänst trygghetslarm och dagverksamhet/aktiviteter Individomsorgen tillhandahåller individanpassat stöd enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och Lagen om bostadsanpassningsbidrag. Insatserna ges i form av, bland annat, stöd i olika former där barns och ungdomars behov ges högsta prioritet familjerättslig service försörjningsstöd vård vid missbruk av droger personlig assistent i det egna hemmet samt ledsagning/kontaktperson särskilt boende (LSS) anpassning av bostad handikappfrågor och samverkan med brukarorganisationer Mål för 2014 Socialnämndens vision: Ett gott liv med glädje och trygghet ge god service, vård och omsorg till människor från livets början till livets slut. bedriva ett förebyggande arbete. Vara en god samverkansaktör. som arbetsgivare säkerställa en trygg och stimulerande arbetsmiljö och kompetens till personalen. 14
vara omvärldsorienterad, flexibel och ständigt arbeta för att nyttja resurserna på ett optimalt sätt. de människor som kommer i kontakt med Socialnämnden ska mötas av trygghet, respekt, integritet och kompetens. Engagemang och gott bemötande ska genomsyra verksamheternas uppdrag. Åtgärder 2014 - Nya föreskrifter angående demensvård i äldreboenden * utredning och bedömning om hjälp i hemmet * bemanningskrav * kompetenskrav - Arbete med att säkra personal- och kompetensförsörjningen - Uppföljning av hemsjukvård - Ideologiska och strukturella ställningstaganden om hur lagstyrd verksamhet ska bedrivas. 15
Plan- och miljönämnden 2013 2014 2015 2016 Intäkter 3,3 3,3 3,3 3,3 Kostnader 10,1 10,1 10,1 10,1 Nettokostnad 6,7 6,7 6,7 6,7 Nya äskanden 1,0-1,0-1,0 Resultat 0-1,0-1,0-1,0 Verksamhetsbeskrivning Plan- och miljönämnden är den nämnd i Pajala kommun som fullgör de uppgifter som kommunen enligt lag skall utföra inom räddningsväsendets, miljöbalkens, livsmedelslagens, plan- och bygglagens och lagen om bostadsanpassningsbidrags områden, med flera lagar och förordningar (se nämndens reglemente). Plan- och miljönämndens verksamhet är uppdelad i två avdelningar: Plan- och miljöavdelningen och Räddningstjänsten. Mål för 2014 Hemsidan ska uppdateras regelbundet med målsättningen att informationen ska vara aktuell, lättläst och lättillgänglig. Aktivt söka erfarenhetsutbyte med närliggande kommun(er). Utbildning och handledning ska prioriteras Genomföra en kulturmiljöinventering på uppdrag av kommunstyrelsen. Genomföra fyra livsmedelsrevisioner Ta fram en checklista/rutin för livsmedelsrevision Utbyte med en annan kommun inom livsmedels- eller miljöområdet. Färdigställa en vindkraftspolicy (färdig för samråd) Färdigställa en avloppspolicy Informera kommunens näringsidkare om enkelt avhjälpta hinder (EAH). Delta vid minst ett möte med tillgänglighetsrådet och i övrigt aktivt involvera dem i frågor rörande planer, policyer och tillgänglighet (t ex som remissinstans). Genomföra en försöksverksamhet i syfte att förbättra servicen i samband med ansökan om bostadsanpassning och bygglov genom att öka personalens tillgänglighet. Förbättra informationen kring handläggningen av bygglov, bostadsanpassning och strandskyddsdispenser. Under år 2013 antar nämnden nya planer som täcker behovet av minst 150 nya bostäder. Handläggningstiden för detaljplaner ska vara maximalt ett år från beskedet om planförfrågan till antagen plan, under förutsättning att den som söker planbesked vill gå vidare med planen. Hemsidan uppdateras med information om samtliga förekommande detaljplaner samt pågående samrådshandlingar/granskningshandlingar. Närheten till Torneälven ska lyftas fram i planeringen av centralorten. Räddningstjänsten ska ha god lokalkännedom i de anläggningar som klassas som farlig verksamhet enligt LSO 16
2 kap 4 gällande såväl lokaler som särskilda risker i objekten. Räddningstjänsten skall även ha kunskap om hur de ämnen som används vid dessa verksamheter kan påverka både människa och miljö. Samarbete med räddningstjänsten på finska sidan ska vidareutvecklas under 2013, för att på ett bättre sätt ta tillvara de resurser som räddningstjänsterna förfogar över. Kommunens verksamheter, utomhusmiljöer och offentliga miljöer ska göras tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Kommunen ska se till att tillgängligheten tillgodoses i all planering, utformning och utbyggnad av yttre och inre miljöer. Kommunala tillgänglighets- och pensionärsrådet skall utgöra ett rådgivande organ i funktionshinderfrågor och en länk mellan handikapporganisationerna och kommunen. Kommunen ska tillvarata kunskaper från handikapporganisationer i kommunal planering. Det är varje nämnds och styrelses ansvar att se till att rådet ges möjlighet till aktiv insyn, inflytande och påverkansmöjligheter Åtgärder 2014 - En översyn av räddningstjänstens förmåga i kommunen utifrån den förändrade riskbild som föreligger - Handlingsprogram för räddningstjänsten - Permanentning av resurs på miljösidan - Hantering av att planprojektet gemensamt med Länsstyrelsen upphör - Ändrade taxor - Översyn av hur arkiven kan digitaliseras 17
Kultur- och utbildningsnämnden 2013 2014 2015 2016 Intäkter 9,1 9,1 9,1 9,1 Kostnader 95,9 95,9 95,9 95,9 Nettokostnad 86,8 86,8 86,8 86,8 Nya äskanden Resultat 0 0 0 0 Verksamhetsbeskrivning Nämnden ansvarar för förskola, skolbarnomsorg, grundskola, grundsärskola. Vidare ansvarar nämnden för allmän kultur, stöd till organisationer och föreningar, biblioteken, Laestadiusmuseet, fritidsgården och kommunalt drivna fritidsanläggningar. Verksamheterna styrs i enlighet med statliga och kommunala styrdokument. Mål och ramstyrning tillämpas och årligen upprättas en kvalitetsredovisning som beskriver kvalitetsutvecklingen i verksamheterna. De föreslagna förbättringsåtgärderna i kvalitetsredovisningen bildar sedan grund för verksamheternas årliga arbetsplaner. Mål för 2014 Kultur- och utbildningsnämndens prioriteringar 2013-2014 Kultur- och utbildningsnämnden i Pajala kommun prioriterar målområdena * kunskaper * hållbar utveckling * mångkultur Kunskaper Alla elever ska ha goda kunskaper i samtliga ämnen när de slutar grundskolan Skapa en interaktiv förskola/skola med förändrat sätt att lära Fortlöpande kompetensutveckling inom IKT Alla grundskolor ska ha tillgång till en dator per fyra elever Alla förskoleavdelningar ska ha tillgång till minst en fungerande dator I-pads ska testas i undervisningen bland yngre elever. Skapa en förstelärartjänst med inriktning mot IKT Utveckla matematikundervisningen Tillsätta en matematikutvecklare Hållbar utveckling Öka antalet förskolor/skolor som arbetar för att få grön flagg Öka medvetenheten hos eleverna om innebörden av ett hållbart samhälle Kompetensutveckling av all personal i samarbete med den Globala skolan Några politiker, ledare och pedagoger deltar i den Globala resan Studiero och trygghet ska skapas i all verksamhet Nolltolerans mot kränkningar Fortsatt kompetensutveckling av personal inom detta område 18
Skapa två förstelärartjänster med inriktning mot värdegrundsfrågor Mångkultur Skapa goda förutsättningar för elever med annat modersmål. Inrätta en förskoleavdelning med fokus på våra minoritetsspråk Öka antalet uppnådda mål som finns i kommunens plan för minoritetsspråken. Utbildningsverksamhetens samverkan Utöver målbeskrivningarna anser Kultur- och utbildningsnämnden att en god samverkan mellan kommunens kultursektor, bibliotek och fritidssektor är viktig för det framgångsrika livslånga lärandet i Pajala kommun. Åtgärder 2014 - Planering av lokalbehov tillsammans med Pajalabostäder - Hantering av Laestadiusmuseet - Behov av ny skola, nya förskolor, fotbollsplan - Badhuset i Pajala har stora renoveringsbehov 19
Investeringar 2014-2017 TKR 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 IT-enheten Verktyg för analys, övervakning mm 300 100 Översyn av organisation mm Plan- och miljöenheten Ombyggnad lokal Sammanslagning av arkiv 600 Kost- och hygienenheten Möbler matsal Utrustning Kommunledning Växel/reception Inventarier 200 200 200 200 200 200 200 Inköpsmodul 400 Fastigheter Energibesparingsåtgärder 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Underhållsåtgärder Pajala c-skola 1 000 1 000 1 000 500 500 500 500 Underhållsåtgärder övriga skolor och förskolor 400 400 400 400 400 400 400 Åtgärder Pajala Badhus 400 500 500 500 500 500 500 Underhållsåtgärder Kunskapssmedjan 400 300 300 300 300 300 300 Målning Brandstn/Arbkontoret 400 Underhållsåtgärder Tallgården 200 300 300 300 300 300 300 Investeringsäskanden Lae-skolan 300 300 300 300 300 300 300 20
TKR 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Utemiljöer förskolor 320 350 350 350 350 350 350 Underhållsåtgärder Industrihuset 350 500 0 0 0 0 0 Underhållsåtgärder och lokalförändringar övriga fastigheter 450 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 Räddningstjänsten Tankbil 1 500 Tvättmaskin 80 Tekniska Nytt reningsverk Pajala c-ort 35 000 30 000 Utrustning flygplats 1 500 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Vägbelysning 1 700 5 000 5 000 VA-anläggningar 3 000 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 3 200 Vägar 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 Renhållning 600 800 800 800 800 800 800 Strandpromenad 1 500 Parker 200 Planering nytt reningsverk 200 Nya planområden Ombyggnad gator centralorten tillsammans med Trafikverket Socialnämnd Inventarier 200 200 200 200 200 200 200 Arbetskläder 50 50 100 100 50 50 100 Registreringsprogram hemtjänst 400 Äldreboende 60 000 60 000 21
TKR 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kultur- och utbildningsnämnd Kulturcentrum + skola Pajala c-ort 50 000 50 000 50 000 Badhus Pajala 120 000 Smedskolan Bokbuss 2 000 RFID utrustning Bibliotek 200 Möbler Pajala bibliotek 150 Rian-området Smedskolan Ny konstgräsplan 1 000 C-skolan Teknik i skolan 300 Trådlöst nätverk Lekplatser förskolan Sattajärvi skolgård 50 Sattajärvi markiser Summa äskanden 17 000 60 900 99 300 63 650 63 600 73 600 193 650 Ram 17 000 17 000 17 000 17 000 17 000 17 000 17 000 Differens 0-43 900-82 300-46 650-46 600-56 600-176 650 22
Pajalabostäder AB Verksamhetsbeskrivning Pajalabostäder ska tillhandahålla ändamålsenliga och energieffektiva bostäder och lokaler till privatpersoner, företag och Pajala kommuns verksamheter. Affärsmässighet med samhällsansvar Från och med 2011 gäller den nya lagen för allmännyttiga bostadsföretag. Nyckelorden i den lagen är just affärsmässighet med samhällsansvar. I affärsmässigheten ligger att Pajalabostäder ska drivas som vilket annat aktiebolag som helst med vinstsyfte och avkastningskrav från ägarna. Fastigheterna ska också förvaltas på ett sådant sätt att de inte tappar sitt värde. I samhällsansvaret finns att främja bostadsförsörjningen i kommunen och vara den aktör som kan erbjuda ett boende även till de personer som inte får en bostad någon annanstans. Mål för 2014 Fram till och med år 2020 har bolaget som krav på sig som fastighetsägare att sänka energiåtgången med 20% vilket gör att man arbetar aktivt och systematiskt med energieffektiviseringar. Arbetet forsätter enligt plan mot kommunens vision om 10 000 invånare 2020. Bolaget ska ha beredskap att agera utifrån vilket scenario som blir verkligt. Ägardirektiv till Pajalabostäder AB Pajalabostäder åläggs att under 2014 * ha ett avkastningskrav på 5 % * succesivt arbeta bort eftersatt underhåll för att öka marknadsvärdet på sina fastigheter 23
Pajala Värmeverk AB Verksamhetsbeskrivning Bolaget bildades för att skapa förutsättningar för en stabil biobränslemarknad i regionen och en positiv utveckling av fjärrvärme. Bolagets affärsidé är att erbjuda kundanpassad fjärrvärme som är miljövänligt producerad samt att vara en aktiv part i konsolideringsenhetens energihantering. Från och med 1 juli 2001 är bolaget genom uppköp helägt av Pajala kommun. Mål för 2014 - Effektivisera graden mellan förbränning och såld värme. Nuläget är 62 % verkningsgrad - Effektivisera värmeväxlarna i kommunens fastigheter - upphandla bränseavtal Ägardirektiv till Pajala Värmeverk AB Pajala Värmeverk AB åläggs att under 2014 * sträva efter en balanserad verksamhet * hålla investeringstakten på en för företaget rimlig nivå 24