Årsbudget Verksamhetsplan Investeringsbudget

Transkript

1 Årsbudget 2012 Verksamhetsplan Investeringsbudget 1

2 Budget för Vision...3 Allmän omvärldsanalys...3 Stark svensk ekonomi... 3 Pajala kommun... 3 Befolkning...3 Historiska fakta... 4 Framtidsbedömning... 4 Övergripande verksamhetsmål...5 Övergripande finansiella mål för att uppnå god ekonomisk hushållning...5 Investeringar...5 Personal, löner och pensioner...5 Åtgärder för en budget i balans...6 Driftramar Resultatbudget... 9 Balansbudget... 9 Finansieringsbudget Nämndernas konsekvensbeskrivningar Kommunstyrelsen...11 Socialnämnden...11 Plan- och miljönämnden...11 Kultur- och utbildningsnämnden...12 LKF inklusive Lapplands gymnasium

3 Budget för Vision Pajala ! Till 2020 ska Pajala kommun vuxit till invånare. För att uppnå detta ska kommunen under planperioden öka befolkningen till invånare. Allmän omvärldsanalys Stark svensk ekonomi Regeringen presenterar en mycket ljus bild för Sveriges ekonomi de närmaste åren. BNP ökade förra året med historiskt höga 5,5 procent, vilket till stor del kan förklaras av det stora fallet året innan. Men den höga farten i svensk ekonomi fortsätter även de följande åren. BNP beräknas öka med 4,6 procent i år och med 3,8 procent år (Det är en upprevidering jämfört med i höstas (BP), då motsvarande tal var (4,8; 3,7; 3,4)). Återhämtningen i den svenska ekonomin är stark och sysselsättningen ökar kraftigt de kommande åren enligt regeringens bedömning. Det är i stor utsträckning den inhemska efterfrågan som är motor i denna konjunkturuppgång. Såväl privat konsumtion som investeringar ökar starkt. Även den globala ekonomin har stärkts och världshandeln har ökat kraftigt år 2010 som en rekyl efter nedgången i samband med finanskrisen. Men den internationella återhämtningen bedöms nu fortsätta i lugnare takt, med mer normala tillväxttal i världshandeln 2011 och Det är framför allt hög ökningstakt i investeringar och privat konsumtion som bidrar till den svenska återhämtningen. Hushållen har en betydligt starkare situation i Sverige än i många andra västländer där budgetsanering och hög arbetslöshet dämpar efterfrågan. Hushållen i Sverige har förhållandevis stark ekonomi och inkomstökningarna förstärks av jobbskatteavdrag och sysselsättningsuppgången. Pajala kommun I och med gruvetableringen ser det ljusare ut för Pajala än på länge. I budgeten beräknas befolkningen öka, arbetslösheten är låg. Den kommunala fastighetsavgiften förväntas öka med närmare en miljon kronor inför Budgeten förutsätter en befolkningsökning på ca 67 personer per år. I budgetförslaget har ännu ingen utökning av investeringsbehovet tagits med även om det finns Befolkning Kommunen räknar med att befolkningen kommer att öka under planperioden. Per olika åldersgrupper har förändringen historiskt under åren varit: Befolkning 1 november 31 december år år år år år år år år år w

4 Historiska fakta Procentuellt har befolkningen minskat med 13 % under dessa år vilket gör en minskning i snitt på 1,4 % per år. Gruppen som framför allt är i barnafödande ålder har minskat med 2,4 % i snitt per år och barn/ungdomar med 2,2 %. Även antalet över 65 har minskat under perioden, med 0,4 %. Det senaste året har minskningen varit mycket lägre än under tidigare period. Mellan 2010 och 2009 är antalet barn under 15 år samma. Gymnasieungdomarna har däremot minskat. Antalet i gruppen som framför allt föder barn har ökat med närmare 1 %. Den demografiska förändringen i befolkningen påverkar våra verksamheter. Det minskande antalet barn påverkar förskolan, grundskolan, gymnasieskolan samt kulturoch fritidssektorn. Det minskade antalet äldre påverkar äldreomsorgen. Minskningen av dessa verksamheter påverkar administration, fastighetsförvaltning, kost- och hygien. Tänkbara ekonomiska konsekvenser av ändrad befolkning märks redan. Kostnadsutjämningen som utjämnar kostnader mellan kommuner minskar framför allt på grund av minskat antal äldre och minskat antal barn i gymnasieåldern. Denna utveckling kommer i samband med en inflyttning på grund av gruvetablering fortsätta. Framtidsbedömning Vilka konsekvenser gruvetablering har på kommunens verksamheter beror mycket på om kommunen lyckas få personer att bosätta sig här. I översiktsplanen som fullmäktige antog i juni 2010 tänker man att mellan jobb skapas i gruvan och ca 225 inom transportsektorn. Detta innebär ca nya arbetstillfällen i kommunen. Vilket kan medföra en ökad befolkning på ca 3000 invånare. kommunen. Denna utgår från en inflyttning av barn med ca 10 %. Av dessa barn flyttar ca 80 % till centralorten Pajala. Idag finns inom grundskola inklusive förskoleklass 607 barn. Fram till 2014 skulle antalet barn minska till 568 enligt födelsetalen som är kända idag. En inflyttning som ökar antalet barn med ca 10 % skulle medföra att Pajala (inklusive barn i Erheikki) och Korpilombolo skulle ha en viss ökning. Sattajärvi, Tärendö och Junosuando (inklusive barn i Kangos) skulle fortsätta minska Pajala Sattajärvi Tärendö Korpilombolo Junosuando I förskoleålder finns idag 253 barn. Antalet barn som fötts har minskat de senaste åren. En ökning av antalet barn i förskoleålder med ca 10 % skulle innebära relativ oförändrade tal för respektive område Förskolebarn Pajala Sattajärvi Tärendö Korpilombolo Junosuando För övriga befolkningsåldrar skulle en ökning av antalet åringar med 10 % innebära en ökning på ca 100 personer. En ökning av åldern år med 5 % skulle innebära ca 100 fler invånare. Totalt inklusive en ökning av antalet barn skulle befolkningen öka med invånare till Fram till 2014 har en beräkning gjorts på antal barn i respektive skolområde gjorts av 4

5 Övergripande verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning. Verksamhetens nettokostnad ska inte överstiga 94 %. Den centrala lönerevisionen ska inte överstiga budgeterade medel. Avslutade projekt ska maximalt avvika med 1 % mot projektets totala omslutning. Övergripande finansiella mål för att uppnå god ekonomisk hushållning Pajala kommun har ett ansträngt ekonomiskt läge med budget i balans efter stora kraftansträngningar. En glesbygdskommun som Pajala med utflyttning under drygt 50 år med åtföljande åldrande befolkning, nästan 30 % av kommuninvånarna är över 65 år. Samtidigt har kommunen samma krav på kommunal service och omsorg som i övriga Sverige. Utöver detta krävs ekonomiska insatser för att skapa tillväxt vilket ytterligare tar resurser från den totala kommunala ekonomin. För att kommunen ska uppnå god ekonomisk hushållning enligt kommunallagens krav ska Pajala kommun Ha ett överskott i resultaten mellan 0,25-1,0 % av skatter och bidrag. Detta motsvarar ca 0,9-4,0 mkr. Från 2004 fram till 2015 stärka det egna kapitalet med minst 10 mkr. Stärka likviditeten kontinuerligt genom att ha en ekonomi i balans samt hålla investeringarna på en rimlig nivå. Betalningsberedskapen ska vara minst 30 dagar. Investeringar ska som regel finansieras utan upplåning. Om en investering inte ryms inom den investeringsram kommunstyrelsen förfogar över men bedöms ge ett betydande samhällsekonomiskt mervärde på lång sikt kan upplåning ske efter beslut. Investeringar I samband med en ökad befolkning kommer nya krav på infrastruktur. Ett flertal nya investeringar kommer att bli nödvändiga om befolkningen ska växa, bland annat krävs en åtgärd av reningsverket i Pajala. Vägstandarden är i dåligt skick idagsläget, framför allt i Tärendö och Junosuando och ett antal åtgärder behövs för detta. Inom fastigheterna är underhållet eftersatt. En beräkning på att åtgärda det yttre underhållet av fastigheterna uppvisar en kostnad på ca 7,5 mkr. En ny centralskola i Pajala kan vara nödvändig i samband med en inflyttning. Inom räddningstjänsten finns ett antal investeringar som har sin grund i gruvetablering. Flygplatsen är i stora behov av investeringar, dels på grund av mycket föråldrad maskinpark men även på grund av nya regler avseende bland annat räddningstjänst. Totalt uppgår behovet av investeringar till över 200 mkr. Personal, löner och pensioner Kommunen budgeterar med en årlig löneökning på 2,8 %. Dessa budgeteras centralt. 1 procents löneökning har nedanstående påverkan på sparade semesterdagar/feriedagar per nämnd Kommunstyrelsen 30 tkr Socialnämnden 100 tkr Plan- och miljönämnden 2 tkr Kultur- och utbildningsnämnden 50 tkr Dessa kostnader budgeteras inte centralt. Under planerings åren kommer ett antal personer att gå i pension enligt nedanstående tabell. KS/PMN KUN SN Totalt Totalt

6 Åtgärder för en budget i balans Inför 2012 budgeteras med att befolkningen ökar med 67 personer jämfört med 1 november Om detta blir fallet kommer budgeten vara underbalanserad med 3,7 mkr. För att inte behöva lägga ut sparkrav på nämnderna i detta läge planeras en försäljning av fastigheter under Denna försäljning beräknas ge 4 mkr. Balanskrav Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Ingående resultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 1,6 0,6 0,0 0 0 Reavinster/-förluster -0,7-0 Synnerliga skäl KL 8:5 Budgeterade omstruktureringsåtgärder Reservation av överskott -0,9 0 Ianspråktagande av reserv. Utgående resultat 0,0 0,6 0,0 0 0 Ackumulerat årets resultat 6

7 Driftramar Mkr Plan Plan Plan Plan Plan Kommunfullmäktige 0,400 0,40 0,40 0,40 0,40 Revisionen 0,600 0,60 0,60 0,60 0,60 Överförmyndare 0,340 0,34 0,34 0,34 0,34 Valnämnd 0,200 0,20 0,20 0,20 0,20 Kommunstyrelsen 101,688 98,6 98,6 98,6 98,6 Löneökningar 0,200 Justering arbetsgivaravgift -0,185 Överfömyndare Helår 2008 års besparingar Justeringar / kapitaltjänst -0,575 TB 2009 Justering KUN/Plan o miljö -0,451 Högskola/komvux -1,099 Besparingar 2009/2010-1,000 Summa kommunstyrelsen 98,6 98,6 98,6 98,6 98,6 Socialnämnd 149, ,7 147,7 147,7 147,7 Löneökningar 0,698 Justering arbetsgivaravgift -0,680 Justeringar tidigare år Friskvård TB 2009 Anhörigvård 0,201 Besparingar 2009/2010-2,000 Socialnämnd 147,7 147,7 147,7 147,7 147,7 Plan- och miljönämnd 6,252 6,7 6,7 6,7 6,7 Löneökningar 0,036 Justering arbetsgivaravgift -0,018 Justeringar tidigare år Helår räddningstjänst TB 2009 Utökning av ram Besparingar 2009/justering KS 0,451 Plan- och miljönämnd 6,7 6,7 6,7 6,7 6,7 Kultur- och utbildningsnämnd 89,007 82,8 82,8 82,8 82,8 Löneökningar 0,420 Justering arbetsgivaravgift -0,299 7

8 Justeringar Lae-museets hyra Budgetberedning TB 2009 Justering KS 0,031 Komvux, Laestadiusskolan -3,354 Besparingar 2009/2010-3,000 Kultur- och utbildningsnämnd 82,8 82,8 82,8 82,8 82,8 Lapplands gymnasium, komvux, högskola 30,0 31,4 31,4 31,4 31,4 SUMMA 367, ,4 368,4 368,4 368,4 Finansieringen Löneökningar 4,046 12,1 20,0 28,0 36,0 Försäljning av skog/fastigheter -2,000 Oförutsedda Kapitaltjänst anläggningar -26,000-26,6-26,6-26,6-26,6 Pensionskostnader 13,000 10,0 14,3 15,3 16,3 Driftramar exklusive avskrivningar 356,1 364,0 376,2 385,2 394,2 Investeringsram Mkr Plan Plan Plan Plan Plan 2011, Investeringsram 17,

9 Resultatbudget Befolkning 1/10 året innan Mkr Plan Plan Plan Plan Plan Verksamhetens intäkter 95,0 95,0 95,0 95,0 96,0 Verksamhetens kostnader -451,1-459,0-471,2-480,2-490,2 Ej fördelat sparkrav Avskrivningar -13,5-14,0-14,0-14,0-13,0 Verksamhetens nettokostnader -369,6-378,0-390,2-399,2-407,2 Skatteintäkter 216,0 230,0 241,0 252,2 263,7 Generella statsbidrag 146,4 141,2 141,9 141,6 139,8 Slutavräkning 2,5 Konjunkturdämpande statsbidrag Kommunal fastighetsavgift 9,1 10,2 10,2 10,2 10,2 Finansiella intäkter 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 Finansiella kostnader -5,0-5,2-5,5-5,5-5,5 Årets resultat 1,2 0,0-0,7 1,1 2,9 Balansbudget Mkr Plan Plan Plan Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar 306,4 304,5 307,5 310,5 313,5 Omsättningstillgångar 70,3 70,3 70,3 70,3 70,3 Likvida medel 31,5 32,2 28,6 25,9 26,0 Summa tillgångar 408,2 407,0 406,4 406,7 409,8 Skulder och Eget kapital Eget kapital 145,7 145,8 145,1 146,2 149,1 Avsättning pensioner 11,4 10,9 11,8 11,8 12,8 Långfristiga skulder 152,6 151,8 151,0 150,2 149,4 Kortfristiga skulder 98,5 98,5 98,5 98,5 98,5 S:a skulder & Eget kapital 408,2 407,0 406,4 406,7 409,8 Specifikation av det egna kapitalet Rörelsekapital 3,3 4,0 0,4-2,3-2,2 Anläggningskapital 142,4 141,8 144,7 148,5 151,3 Summa 145,7 145,8 145,1 146,2 149,1 9

10 Finansieringsbudget Plan Plan Plan Plan Plan Mkr Den löpande verksamheten Årets resultat 1,2 0,0-0,7 1,1 2,9 Justering för ej likviditetspåverkande poster not 1 13,5 14,0 14,0 14,0 13,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar 0,5 0,5 1,0 Medel från verksamheten 15,2 14,5 14,3 15,1 15,9 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager 0,0 0,0 0,0 0,0 1,0 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 15,2 14,5 14,3 15,1 16,9 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -17,0-17,0-17,0-17,0-16,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 3,0 4,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -14,0-13,0-17,0-17,0-16,0 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagana lån Amortering av långfristiga skulder -0,8-0,8-0,8-0,8-0,8 Ökning av långfristiga fordringar -0,5-0,2-0,1 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Minskning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringen -1,3-0,9-0,9-0,8-0,8 Årets kassaflöde -0,1 0,6-3,6-2,7 0,1 Likvida medel vid årets början 31,6 31,5 32,2 28,6 25,9 Likvida medel vid årets slut 31,5 32,2 28,6 25,9 26,0 Not 1 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justeringar för av- och nedskrivning 13,5 14,0 14,0 14,0 13,0 Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 13,

11 Nämndernas konsekvensbeskrivningar Kommunstyrelsen Budgetförslag netto 99,2 mkr Tekniska enheten har ett underskott på 5,4 mkr från år Inga nya sparkrav har lagts på enheten men i det nya Pajala som växer fram ställs nya krav. Inom enheten kommer investeringsbehovet att uppgå till närmare 100 mkr. Idag finns ingen på enheten som kan hålla i upphandlingar av projekt i den storleksordningen varvid behovet av anställning av projektsamordnare är stort. Fastigheterna har idag en budget där inga utrymmen för underhållsåtgärder finns. Man kan inte budgetera för den energikostnad som man vet att man har på grund av att budgeten är för liten och har varit det under många år. Inom kommunledning, kansli, ekonomi och personal & löner finns i dagsläget behov av en informatör. Eftersom organisationen saknar informatör är det kommunalrådet som står för informationen utåt och internt. Markhandläggningsfrågor är tillfälligt löst under 2011 men en permanent lösning bör göras. Inom personalområdet kommer framför allt hjälpen vid rekryteringar att öka. Kost- och hygienenheten har genomfört relativt omfattande minskningar av verksamheten och ser idag inte någon möjlighet till personalminskningar. Vissa åtgärder kan göras på matkvaliteten men det finns också krav på att få välja mer än en rätt vid måltider, framför allt inom äldreomsorgen. I dagsläget finns ingen efterfrågan av valmöjlighet och ges en sådan möjlighet vore det kostnadsdrivande. Inom IT-enheten ger man framför allt service till övriga verksamheter och följer upp dessa. Ökar verksamheterna så ökar även kraven på IT. Under 2011 kommer enheten driva ett stort projekt avseende bredband i glesbygd. Projektet finansieras helt via externa aktörer. Socialnämnden Budgetförslag netto 147,7 mkr Inom äldreomsorgen finns ett antal förändringar på gång. Det finns en tendens att ta fram nationella styrdokument för att skapa mer enhetlighet inom landet. Inom LSS pågår ett nationellt arbete med att försöka minska kostnadsökningarna och att få bättre kontroll över insatserna. Andra förändringar är bland annat krav på arbetskläder för omsorgspersonal. Lyckans äldreboende har idag inte ett godtagbart kök, hur den frågan ska hanteras är inte ännu utredd. Individomsorgen och då främst individ- och familjeomsorgen klarar arbetet genom att kontinuerligt ta in extra personal. Det är en ryckig situation och för att få ett jämt flöde vore det önskvärt med en högre grundbemanning. En tillväxt i befolkningen kan få vissa negativa effekter såsom splittrade hem, mer missbruk. Detta kan leda till kostnader för socialnämnden. Inom socialnämnden ser man behovet av särskilt boende inom äldreomsorgen kommer att vara liknande. Eventuellt kan behov av att återbesätta inom hemtjänsten minska om boendena kan ta över några av de tyngre brukarna. Plan- och miljönämnden Budgetförslag netto 6,7 mkr Plan- och miljönämnden ligger idag i fasen för planering av det nya Pajala. 11

12 När verksamheter kommer igång räknar de med att granskningen kommer att öka. Bland annat utgår nämnden från att livsmedelstillsyn kommer att öka inom en framtid. Eftersom avgifter inom t ex bygglov kommer att stiga kommer en del av kostnadsökningen finansieras via dessa. Inom räddningstjänsten finns ett antal åtgärder som gruvetablering samt ändrade regler inom flyget medför. En viss ökning av intäkter bör ske i samband med gruvetablering. Ett nytt kommunikationsverktyg, Rakel, kommer införas inom räddningstjänsten. Systemet kommer innebära merkostnader både vad gäller investering men även vad gäller driften. Inom räddningstjänsten ser man redan idag att det är svårt att rekrytera deltidsbrandmän, framför allt på grund av krav på c-körkort. Man räknar med att svårigheterna tilltar när gruvverksamheten är igång. LKF inklusive Lapplands gymnasium Budgetförslag netto 31,2 mkr LKF har tagit fram 3 alternativ till budget. Direktionen har valt alternativ 1 där gymnasieskolan får dels minska men elevtalet, dels med den förändring i statsbidrag som orsakats av gymnasiereformen. För Pajalas del stiger kostnaden med ca 130 tkr. Antalet elever är 213 jämfört med 221 året innan. Kultur- och utbildningsnämnden Budgetförslag netto 82,8 mkr Kultur- och utbildningsnämnden har 2011 ett sparkrav på 3 mkr. Utöver detta finns ett underskott från 2010 på ca 1 mkr. Det kommer att bli mycket svårt att ta igen dessa 4 mkr och strukturella åtgärder kan komma att bli nödvändiga för att klara sparkravet på sikt. De beslutade förändringar i lagstiftningen vad gäller lärarnas kompetens ställer ytterligare krav på skolan. Kultur- och utbildningsnämnden bedömer att utifrån dagens barnantal är inte behovet av att återanställa inom skolan mer än ungefär hälften. Inom kulturoch fritidssektorn beror behoven på vilka anläggningar/bibliotek kommunen ska ha. 12