Lunnevads folkhögskola www.regionostergotland.se Dnr 2015-01
Innehållsförteckning PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION 3 PRESENTATION AV PRODUKTIONSENHETEN 6 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING 10 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET 13 PROCESSPERSPEKTIVET 15 MEDARBETARPERSPEKTIVET 18 EKONOMIPERSPEKTIVET 20 FÖRDJUPAD EKONOMISK ANALYS 22 UTFALL NYCKELINDIKATORER 23 Ekonomisk redovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Investeringsredovisning Balansräkning Investeringssammanställning per objekt Statistik Verksamhets-, ekonomi- och personalstatistik 2
Till Regionstyrelsen Produktionsenhetschefens reflektion 2014 var ännu ett framgångsrikt år för Lunnevads folkhögskola. Många och nöjda elever, fullt på internatet, fantastiska konserter, konstutställningar, dansföreställningar, intressanta föreläsningar och mycket, mycket mer. Men även detta år drabbades skolan av stor sorg, när en elev och en medarbetare gick bort med några dagars mellanrum, strax innan våravslutningen. Mycket tungt och jobbigt för både elever och personal att hantera. Även i denna reflektion tar jag min utgångspunkt i de fyra syften som staten anger för folkbildningen och kopplar samman dessa med de mål, perspektiv och nyckeltal vi har i vår verksamhetsplan. Syfte 1: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Det är viktigt att våra elever känner att de går på en folkhögskola som präglas av en gemensam värdegrund, där demokrati, medmänsklighet och allas lika värde är centralt och där utgångspunkten för all utbildning är en tro på att alla människor har en vilja och förmåga att utvecklas. Vi har arbetat med detta syfte på olika sätt. Under 2014 genomförde vi ett antal gemensamma Storforum där elever och personal möttes kring olika teman med koppling till Syfte 1. Gina och Jovan Rajs, två överlevare från förintelsen höll en oförglömlig föreläsning i samband med Förintelsens minnesdag. Skolans genusgrupp hade lyckats boka Gudrun Schyman för en föreläsning kring jämställdhet i samband med Internationella kvinnodagen; högt tempo och stort engagemang! Husmor anordnade tillsammans med skolans kök- och städpersonal en utställning kring mat och hållbarhet. Mr Tourette alias Pelle Sandstrak avslutade vårterminen med en både rolig och tänkvärd föreläsning om att leva med Tourettes syndrom. Supervalåret 2014 innebar förstås goda möjligheter att studera och diskutera demokrati/alternativa styrelseskick i alla möjliga sammanhang. I valspurten var samtliga riksdagspartier inbjudna till en valmässa på skolan. Skolans ledningsgrupp deltog i början av höstterminen i en utbildningsdag Spelar roll som anordnades av Forum för levande historia. Vi fick med oss både inspiration och en verktygslåda för att arbeta med frågor som civilkurage och att våga ta ställning. Under startveckan i augusti hade vi ett lite annorlunda upplägg där vi lyssnat till elevernas synpunkter om att få mer tid till den egna klassen/gruppen och inte så många linjeövergripande aktiviteter som tidigare år. Både elever och personal var nöjda med upplägget och vi planerar att finputsa det till nästa höst. Elevråd och elevdrivna aktivitetsgrupper bildades i början av läsåret. Stort engagemang i början, men som planar ut lite grann allt eftersom studierna och vardagslivet på skolan tar mer tid i anspråk. När det gäller det strategiska målet Engagemang och delaktiga elever så når vi nästan upp till målvärdet 90% (en ökning med 6% från förra läsåret). För att ytterligare stärka elevernas egendrivna aktiviteter har vi inrättat en projektfond, där eleverna kan ansöka om ett mindre bidrag för att starta/genomföra olika aktiviteter. Ett exempel på detta är det elevdrivna Café AK som startades i höstas med hjälp av dessa medel. Syfte 2: Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Sedan 2013 arbetar vi på Lunnevad efter det övergripande målet att stödja och följa upp eleverna så att de utvecklas så långt som var och en förmår. Detta övergripande mål gäller all personal på skolan. 3
Förra året användes det för första gången som utgångspunkt vid lönesamtal/bedömning. Enhetschefernas uppfattning är att lönesamtalen fick ett relevant fokus utifrån detta. När det gäller personalen, framförallt lärarna, så visade medarbetaruppföljningen att de fortfarande upplever en viss osäkerhet kring lönekriterierna. Drygt 80 % av eleverna uppger i elevenkäten att tiden på Lunnevad har betytt mycket för dem, inte minst när det handlar om den egna synen på sig själv och sina möjligheter. En viktig återkoppling till oss som arbetar på skolan. Under läsåret 2013/14 fanns en liten grupp elever som tänjde på gränserna vad gäller alkohol/droger och skötsel av såväl de egna studierna som skolans lokaler och internatboendet. Detta ledde till att skolan gjorde en ordentlig genomgång med tillhörande revidering av skolans policydokument kring alkohol/droger, ordning/trivsel, närvaro och boende. Vid höstterminens start gicks denna igenom mycket noggrant och eleverna fick bekräfta att de förstod vad de nya rutinerna innebär. Under höstterminen har det varit en lugn och trygg stämning både på skolan och på internatet, jag tänker att tydligheten kring vad som gäller har bidragit till detta. Syfte 3: Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Mer än hälften av de ca 60 eleverna på allmän kurs har någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder. Det har påverkat deras skolgång genom åren, ofta på ett mindre bra sätt. Att bli antagen till allmän kurs på Lunnevad upplevs av många som en stor möjlighet och kanske också sista chansen, man har höga förväntningar både på sig själv och på skolan när man börjar. Det är en utmaning för lärarna att möta varje elevs behov, i många fall behövs helt individuella upplägg, vilket också kostar schemapositioner, d v s lärarresurser. Att bryta gamla vanor/mönster när det gäller frånvaro är heller inget som sker över en dag. Vi har inom ramen för Folkbildningsrådets utvecklingsbidrag påbörjat ett arbete för att öka närvaron på allmän kurs. Det har bl a handlat om att utvecklat mentorskapsrollen och att finna samsyn och gemensamt förhållningssätt i lärarlaget. Vi är en bra bit på väg, men arbetet fortsätter även 2015. Från och med hösten 2014 har skolan återigen en egen studie-och yrkesvägledare. Jag ser detta som en mycket viktig kvalitetsresurs för hela skolan, men kanske allra viktigast för allmän kurs-eleverna. Under höstterminen inrättade vi också ett elevvårdsteam som består av kurator och husmor och där aktuell linjeledare involveras vid behov. Vi kommer att utvärdera arbetet i vår. Under 2014 genomförde vi två 3 månader långa studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) med totalt 28 deltagare i samarbete med arbetsförmedlingen i Mjölby. Syftet med kurserna är att motivera deltagarna att vilja och våga ta tag i sina gymnasiestudier igen. Ca hälften av deltagarna valde att vid kursernas slut fortsätta på skolans Allmänna kurs. De extra statbidragsveckor vi tilldelades har bidragit till att vi kunnat erbjuda plats för de SMFare som önskade fortsätta hos oss, samtidigt som det positivt påverkade skolans ekonomi för 2014. Överlag är Lunnevads elever mycket nöjda med sina studier hos oss. För de två strategiska mål som handlar om elevernas nöjdhet med undervisning och med sitt välbefinnande är samtliga framgångsfaktorer uppnådda med råge. Syfte 4: Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Lunnevad har en estetisk profil som genomsyrar alla linjerna på skolan, så även på Allmän kurs, där två av de fyra inriktningarna har en estetisk profil; rock/pop- och bildinriktningarna. Under vår- och julavslutningarna 2014 framträdde elever från allmän kurs rock/pop för första gången på flera år med flera bidrag. Stort jubel! På Lunnevads särskilda kurser får ca 110 elever utbildning inom dans, konst och musik. Skolan har ett mycket gott renommé vilket innebär att vi har många kvalificerade sökande till varje plats. 4
Presentation av produktionsenheten Folkhögskolornas uppgift Folkhögskolan är en unik nordisk skolform. Lunnevads folkhögskola präglas av folkbildningens kännetecken: frihet från styrning, från centrala kursplaner, från betyg, friheten att skapa en egen profil och inte minst friheten för var och en att söka sig till en folkhögskola. Målet är att skapa goda samhällsmedborgare, aktiva, kritiska och självständiga människor som kan och vågar försvara demokratin. Om oss Lunnevads folkhögskola har sedan många år tillbaka en estetisk profil. Det både hörs och känns när man närmar sig skolan. Storband, kammarkör, folkmusik, balett, street, skulptur och grafik är några exempel på vad eleverna på skolans speciallinjer förkovrar sig i. Lärarna på dessa linjer är också verksamma som professionella musiker, konstnärer och dansare vilket innebär en hög kvalitet. På allmän kurs läser du för behörighet, samtidigt som du kan utveckla dig inom estetiska ämnen. Här finns vi Lunnevads folkhögskola ligger vid Sjögestad mellan Linköping och Mjölby. Skolan betjänar såväl länets invånare som sökanden från övriga riket. 6
Organisation Faktaruta Omsättning, mkr 33 Resultat, mkr 0,6 Eget kapital, mkr 6,8 Antal anställda i heltidsmått 35 Total sjukfrånvaro 2,0 procent Lönekostnadsutveckling 3,5 procent Antal deltagarveckor 7 099 (här ingår långa kurser, kortkurser, kulturevenemang och SMF-kurser) 7
Vision (och verksamhetsidé) Lunnevads folkhögskola var under verksamhetsåret 2014 en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam gick samman den 1 januari 2015 och bildade Region Östergötland. Landstinget refererar i denna text till landstingets organisation innan sammanslagningen. Landstinget i Östergötlands vision var: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalade östgötarna landstingsskatt som 2014 uppgick till 10.67 % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnade uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomförde den verksamhet som landstinget tillhandahållit östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation var omfattade och bestod under 2014 av ca 12 000 helårsarbetare. Bruttoomslutningen var ca 14 miljarder kronor. Lunnevads folkhögskola bedriver undervisning och kulturarbete på uppdrag av Landstinget i Östergötland. Verksamheten bedrivs enligt riktlinjer för folkbildningen. 8
Vår verksamhetsidé, vision och värdegrund presenteras nedan: 9
Omvärldsanalys och framtidsbedömning Lunnevad och omvärlden Att komma ut till Lunnevads folkhögskola känns ibland som att komma till en alldeles egen värld där allt kretsar kring dans, konst, musik, bildning och utbildning. Men Lunnevad är också en viktig del av samhället och omvärlden med alla dess utmaningar och möjligheter. Om jag ska lista de utmaningar vi har att förhålla oss till börjar jag med den som handlar om att kunna ta emot och ge eleverna på allmän kurs en så bra utbildning som de så innerligt behöver. En utbildning som både klarar av att kompensera för tidigare misslyckanden på grund- och gymnasieskolan och samtidigt gjuta nytt mod och kunskap i de många tappade sugar som börjar på Lunnevads allmänna kurs. Mer än hälften av eleverna har dessutom en/flera diagnoser. Under de senaste åren har andelen sökanden med denna bakgrund ökat kraftigt. Utvecklingen följer samma mönster som landet i övrigt. Statsbidraget som folkhögskolorna får för att finansiera kostnader för undervisningen är inte tillräckligt för att kunna inrätta t ex mindre undervisningsgrupper, ha tillgång till elevassistenter och specialpedagogisk expertis, trots att vi får ta del av det förstärkningsbidrag som är avsett för elever med diagnoser. I och med att vi har våra avtalselever och den externa verksamheten som genererar intäkter, så klarar vi att hålla en skaplig nivå på lärartätheten. Det är dock svårt att uppskatta hur många lärartjänster man vågar räkna med i budgeten, då det beror på faktorer som vi inte alltid kan påverka. Detta medför i sin tur att det inför varje läsårsstart är osäkert vilken tjänstgöringsgrad som lärarna kan räkna med att få. Vi löser detta genom att hålla en budgetanpassad nivå på omfattningen av den fasta delen av tjänsten och så fylla på så mycket som vi vågar. Detta är på inget vis optimalt för lärarnas arbetssituation, men det är det bästa vi kan göra. I juni antog riksdagen den nya folkbildningspropositionen Allas kunskap allas bildning. I denna uttalas krav på att folkhögskolorna ska arbeta för en ökad mångfald av deltagare. Som tidigare nämnts, kommer vi att lägga in ökad etnisk mångfald för elevgruppen som ett strategiskt mål i VP 2016. Intressant också att ordet kunskap lyfts fram i propositionen tillsammans med det folkbildningspolitiska bildningsbegreppet. Det en bra signal, kunskap och bildning är inga motsatser, utan går hand i hand. Den demografiska nedgången för ungdomsgruppen 16-19 år inleddes 2007 och når sitt bottenläge 2016/17 för att därefter vända upp i långsam takt. Detta har fått större och större påverkan på gymnasieskolans elevunderlag vartefter åren gått. För Lunnevads del har vi inte märkt särskilt mycket av nedgången, vi hade ett något lägre antal sökande totalt sett till läsåret 2014/15 än till året innan. Det känns bra, men vi inser dock att vi inte kan luta oss tillbaka, utan behöver arbeta för att behålla våra marknadsandelar. Vi ser därför kontinuerligt över vår marknadsföring på olika sätt, är aktiva på mässor, använder våra elever som ambassadörer etc. Vi är nyfikna på vad som händer med våra elever på sikt. Hur många har läst vidare på högskolan, hur många arbetar som professionella musiker/dansare/konstnärer mm? Intressant också att veta hur många av våra estetiska elever som valt ett annat yrke än kulturarbetare, men som ändå på olika sätt bidrar till det lokala kulturlivet där de bor/verkar. Vi kommer därför att undersöka detta i projektet Våra jättegamla elever, där vi vänder oss till elever som slutade på Lunnevad för 10 år sedan. Lunnevads folkhögskola och framtida förutsättningar Arbetet med utvecklingsprojektet Det kan bli hur bra som helst! har äntligen gått in i nästa fas. Lanstingsstyrelsen beslutade vid sitt möte innan jul att ge FM Centrum i uppdrag att genomföra en förprojektering av dansbygge och internathus utifrån de underlag som skolans ledning och styrelse presenterat. I skrivande stund pågår rekrytering av projektledare till förprojekteringen. Vi hoppas naturligtvis att underlag och kalkyler håller och att vi inom en inte allt för avlägsen framtid har danslinjen på plats ute på Lunnevad. 10
Stötta våra elever Det socialpedagogiska arbetet som bedrivs på en folkhögskola, och kanske då i synnerhet på en internatskola, är mycket värdefullt, speciellt för de elever som har en tung ryggsäck" att bära. Det är viktigt att all personal känner att de är involverade och betydelsefulla i mötet med skolans elever. Jag tycker att vi är på god väg med detta, både genom fokusområdet Stötta våra elever och genom de insatser, tex föreläsningar och arbetslagsarbete som genomförts inom genusfrågan och området neuropsykiatriska funktions-nedsättningar. Fastighetsarbete Planen för sommaren 2014 var att renovera och åtgärda fel och brister i avloppssystemet i fastigheten Västangård. Den externa projektledaren som utsetts för detta klarade inte av att få fram en tydlig statusbestämning av fastigheten. Detta medförde att underhållsarbetet inte kunde genomföras som planerat. I stället prioriterades kortsiktigt att lappa och laga de delar i avloppsystemet som orsakat både läckage, lukt och stopp i avloppen. En tillfällig lösning men långt ifrån slutgiltig. Under 2015 kommer en ny projektledare att utses av FM-centrum. I övrigt har underhållsarbetet rullat på. Det har målats om i trapphus och i dagarum i Västangård och i delar av skolhuset. Den trista mörka färgen från 50-talet har ersatts av lugna färger i olika ljusa nyanser. Även belysningen i trapphusen har kompletterats allt för att skapa ett ljust och frächt intryck. 2014 var också det år då fjärrvärmen kom till Lunnevad. Den osäkra pelletspannan stängdes ned och ersattes av ett stabilt fjärrvärmenät. 11
Styrelse Vid årsskiftet gick landstinget och Regionförbundet Östsam samman i Region Östergötland. Det innebar att skolans gamla styrelse avvecklades och att vi i dagsläget vet så mycket som att Lunnevad ska placeras under Regionala Utvecklingsnämnden. Vi tror att det blir en bra placering för skolan och önskar att vi också i fortsättningen får möjlighet att knyta några regionpolitiker nära oss i form av en egen styrelse eller liknande. Extern verksamhet Vår satsning på att kunna använda skolans lokaler och utrustning till extern verksamhet, framför allt under sommartid, har gått mycket bra. Inför sommaren 2015 har vi i stort sett fullt med bokningar under de veckor vi har möjlighet att ta emot stora sällskap. Det är bra på många olika sätt både ekonomiskt och marknadsföringsmässigt. Vi är glada att vi lyckas attrahera precis de gäster vi önskar, d v s orkestrar av olika slag och storlek. Vi ser fram emot att vi när dansbygget är klart, kan ta emot danskompanier/läger på samma fina sätt. Vår ambition är att Lunnevad inom några år - förutom att vara en folkhögskola i toppklass - också är ett regionalt centrum för kultur, bildning och personlig utveckling! LÄSANVISNINGAR - REDOVISNING AV RESULTAT I de följande avsnitten finns återkommande inslag där resultat redovisas för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Strategiska mål markerar vad som är strategiskt önskvärt att uppnå för att på sikt även leva upp till visionen. Framgångsfaktorerna visar vilka utvecklingsområden som bedöms nödvändiga att satsa på för att uppnå de strategiska målen. Nyckelindikatorerna har funktionen att målsätta och bidra till värderingen av utfallet för framgångsfaktorer/utvecklingsområden. Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål är en samlad bedömning varför utfallet för en enskild framgångsfaktor/nyckelindikator inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen för det strategiska målet. BEDÖMNING Strategiska mål Framgångsfaktorer Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Nyckelindikatorer Tillfredsställande resultat Inte helt tillfredsställande resultat Otillfredsställande resultat Uppgift saknas/ Ej möjligt att värdera 12
Medborgar-/ kundperspektivet Strategiskt mål Strategiskt mål 1 Nöjda elever genom att ha hög kvalitet på undervisningen, stimulera till delaktighet och eget ansvar. Strategiskt mål 2 Engagerad personal som bryr sig om elevens välbefinnande. Strategiskt mål 3 Skolans miljö stimulerar till engagemang och delaktiga elever Framgångsfaktor Framgångsfaktor 1 Undervisning av hög kvalitet och med moderna pedagogiska metoder Framgångsfaktor 2 Eleven har stimulerats till eget ansvar för lärande Framgångsfaktor 3 Lärare är engagerad i sitt yrkesutövande Framgångsfaktor 4 Icke undervisande personal är engagerade och serviceinriktade Framgångsfaktor 5 Personalen bryr sig om eleven och hans/hennes sociala välbefinnande Framgångsfaktor 6 Forum för delaktighet finns och nyttjas av eleverna - elevdemokrati Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse och resultatanalys Utfall för nyckelindikatorer i detta perspektiv har mätts i maj månad då skolans elever besvarar läsårets elevenkät. Verksamhetsmålen är satta under hösten 2013. Vid mättillfället i maj har de flesta eleverna studerat ett läsår och kan då ge ett mer rättvisande svar på frågorna. Svarsfrekvensen för enkäten var 78% vilket är en förbättring mot 2013 då det var 72% som svarade. Inför verksamhetsplanen 2014 justerade vi ner de tidigare extremt höga målvärdena för vissa nyckelindikatorer. Till exempel hade vi 98 % som målvärde för faktorn Nöjda elever vilket vi nu justerat till 90 % som fortfarande är ett högt ställt målvärde och en utmaning som vi lyckats nå upp till. Nöjda elever genom att ha hög kvalitet på undervisningen, stimulera till delaktighet och eget ansvar Att lärarna är engagerade i sitt yrkesutövande är den nyckelindikator som visat avsevärt bäst resultat vid mätningen i elevenkäten i maj. Hela 97 % ansåg att vi på Lunnevad har engagerade lärare. Det är glädjande att se att samtliga tre framgångsfaktorer har tillfredsställande måluppfyllelse. 13
Engagerad personal som bryr sig om elevens välbefinnande Det är viktigt att vår personal bryr sig om eleverna vilket utfallet från elevenkäten visar. 91 % av de svarande eleverna anger att personalen är engagerad och bryr sig. De båda framgångsfaktorerna är uppfyllda. Målet är nått. Skolans miljö stimulerar till engagemang och delaktiga elever Den arbetsmetodik som används på Lunnevad är framgångsrik Vi kan konstateras att vi har ett jättebra resultat och vi vill fortsätt att arbeta med valda frågor och säkerställa att den höga nivån kan bibehållas. Framgångsfaktorn är inte riktigt uppfylld men vi är på god väg. Föregående år hade vi utfall 82 % och för 2014 var utfallet 88 % vilket är avsevärt närmre målet på 90 %. Målet har dock inte tillfredsställande resultat. Sammanfattningsvis kan konstateras att vi på Lunnevad har mycket fina resultat från vår elevenkät vilket är glädjande för alla och vi kommer naturligtvis fortsätta att arbeta för att uppnå goda resultat. Bild: Framträdande av Allmän kurs och danslinjens elever vid julavslutningen 2014. Väsentliga insatser och resultat För att sätta fokus på elevens utveckling och möjlighet till att lyckas i sina studier och sitt sociala liv har vi under 2014 arbetat med följande övergripande mål: Stödja och följa upp eleverna så att de utvecklas så långt som var och en förmår. För att stärka elevernas delaktighet har vi till exempel varje vecka linjesamlingar på respektive linje, korridorsfika med husmor, klotterplank (utvärdering/önskemål om mat), projektmedel till elevdrivna projekt och varje månad har elevrådet möjlighet att träffa ledningsgruppen. Under vårterminen har skolans ledningsgrupp systematiskt arbetat med att omarbeta och förtydliga skolans ordningsregler och alkohol- och drogpolicyn. Nu är språkbruket enkelt och avbyråkratiserat. Risken för fria tolkningar är minimerad. Samtliga personalgrupper har varit delaktiga i detta arbete. Det som nog är allra viktigast för att våra elever ska vara nöjda med sin utbildning och trivas på skolan är att vi har så väldigt kompetenta lärare och att de, liksom övrig personal på skolan, verkligen engagerar sig och tycker om eleverna. Sånt märks. 14
Processperspektivet Strategiskt mål Strategiskt mål 1 Utveckling och anpassning av undervisningsmetoder och kursutbud Strategiskt mål 2 Minskat resursslöseri på skolan Strategiskt mål 3 Standardisera och förbättra Framgångsfaktor Framgångsfaktor 1 Lärande av andra/varandra Framgångsfaktor 2 Anpassning till rådande behov hos eleverna Framgångsfaktor 3 Öka elevernas och medarbetarnas medvetenhet kring klimatfrågan Framgångsfaktor 4 Miljömärkta livsmedel används vid matlagning Framgångsfaktor 5 Styrning som stödjer ett systematiskt miljöarbete Framgångsfaktor 6 Städa mer med ånga och använda mer mikroteknik Framgångsfaktor 7 Aktiv verksamhetsutveckling Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse och resultatanalys Utfallet för nyckelindikatorerna i detta perspektiv har mätts i maj, augusti och december månad. Målen är satta under hösten 2013 med ambitionen att åstadkomma förbättrade resultat under 2014. Utveckling och anpassning av undervisningsmetoder och kursutbud Under året har alla arbetslag genomfört minst tre studiebesök/konferenser. Detta utvecklar arbetslagen och vi kan dra nytta av varandras erfarenheter. Nedan följer några exempel som visar på bredden inom detta område. Under året har vaktmästeriet träffat driftchefen från Naturbruksgymnasiet för erfarenhetsutbyte kring olika drift- och underhållsfrågor. Kurator har deltagit i fortbildning för primärvårdskuratorer. Samtlig personal har genomgått brandsäkerhetsutbildning. Lärargruppen har bland annat haft utbildning i coachande samtalsmetodik, föreläsning om hur man kan stötta ungdomar med funktionshinder och några har även deltagit i pedagogiskt läger i Viksjöfors. Administration har fortbildat sig inom bl a arkivhantering och diarieföring. Bredskapsgruppen har utbildats i risk- och säkerhetsmetodik. Köket har bland annat fortbildat sig inom livsmedelshygien och lärt sig baka bröd på Saltå kvarn. Under året var Städ på städmässa och golvvårdskurs. 15
Minskat resursslöseri på skolan Vi har som en åtgärd för att minska resursslöseri genomfört ett miljöforum där samtlig personal och elever deltog. Där fick vi ta reda på hur mycket mat som slängs som ett led i att öka medvetenheten om matsvinn. Feedback till elever och personal har getts om resultatet av hur mycket mat som slängs och hur mycket det kostar. Vi ser att detta redan nu har gett positivt resultat i form av minskat matsvinn. Det uppsatta målet är nått. För 2014 har vi haft ett nytt miljömål som syftar till att minska skolans pappersförbrukning. Mätning har gjorts för jan-aug men det finns ingen jämförelsedata i och med att mätvärdet och målet är nytt för året. Första bedömningen görs under 2015. Vårt mål att städa mer med ånga har tyvärr inte ökat. Detta på grund av att utrustningen är tung och inte passar för alla typer av städning. Däremot har användande av microteknik ökat och det har medfört att andelen kemiska rengöringsmedel som använts under året har minskat avsevärt. Målet är nått. Standardisera och förbättra Vi har inte arbetet med så kallade rena leanprojekt. Däremot har vi inom vaktmästeri, kök och städ genomfört torsdagsmöten där man träffas första torsdagen i varje månad för avstämning av arbete inom områden som påverkar varandra. Det har medfört att vi jobbar effektivare i våra processer och att eleverna snabbare får fel och brister åtgärdade. Elevvårdsteamet som infördes i höstas är också det ett exempel på hur vi arbetar med förbättring. Det vi vill förbättra med detta team är att mycket snabbare än idag kunna fånga upp elever som har bekymmer av ett eller annat slag och sätta in resurser tidigt. När det gäller måluppfyllelse kan vi dock konstatera att det uppsatta målet inte är nått då vi inte arbetar med leanprojekt. Väsentliga insatser och resultat Att standardisera och förbättra är ett mål som vi dagligen applicerar i vår verksamhet på olika sätt. Men vi måste hitta en annan nyckelindikator än antal leanprojekt för att mäta våra förbättringar i fortsättningen. Under det här året är t ex arbetet med ordningsregler och alkohol- drog policyn, 16
fungerande larmöverföring vid brand och utbyte av dörrstängare in till internatens pentryn (för att eliminera risken med öppna dörrar vid eventuell brand), exempel på några förbättringsaktiviteter som vi genomfört. Ytterligare exempel på resultat från utvecklingsarbete är att alla som söker till våra kurser får ett automatgenererat svar om att vi har mottagit deras ansökan. Inom fastighetsförvaltningen använder vi ett internetbaserat verktyg, drop-box, som hjälper vaktmästarna att skapa en överblick och att kvalitetssäkra arbetet. Vi är mycket nöjda med detta arbetssätt och utvecklar det kontinuerligt. 17
Medarbetarperspektivet Strategiskt mål Strategiskt mål 1 Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning Strategiskt mål 2 Hälsofrämjande arbetsplats Strategiskt mål 3 Förankrad och motiverande lön och löneutveckling Framgångsfaktor Framgångsfaktor 1 Upprätta individuella utvecklingsplaner samt avsätta tid och resurser Framgångsfaktor 2 Gott ledarskap/delaktiga medarbetare Framgångsfaktor 3 Att medarbetare har god kunskap om livsstilens betydelse för den egna hälsan Framgångsfaktor 4 Kända lönekriterier Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse och resultatanalys Utfall för nyckelindikatorerna i detta perspektiv har mätts i maj och augusti. Framförallt är resultatet från den årliga medarbetarenkäten som analyserats samt en skriftlig avstämning med respektive ansvarig chef kring genomförda fortbildningsinsater och studiebesök under året. Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning På Lunnevad arbetar vi för att medarbetarna på skolan ska ha rätt kompetens och att det ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Dialog om detta sker i utvecklingssamtalen och mätning gjordes i medarbetaruppföljningen i maj. Exempelvis så har vaktmästeriet haft två erfarenhetsmöten tillsammans med Naturbruksgymnasiet där man behandlat drifts- och fastighetsfrågor. Kockarna har fortbildat sig inom bageri, samtlig personal har varit på föreläsning kring hur man stöttar ungdomar med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Den pedagogiska personalen har fortbildats inom verktyget coachande samtal. Samtlig personal har även genomgått brandutbildning. Administrationen har varit på en träff för folkhögskoleadministratörer på Liljeholmens folkhögskola kring nyheter från Folkbildningsrådet. Andelen medarbetare med individuella utvecklingsplaner är 90 % vilket också är motsvarar det uppsatta målet. Målet är därmed uppfyllt. Hälsofrämjande arbetsplats Den årliga medarbetaruppföljningen visar på att personalen på Lunnevad trivs och tycker om sitt arbete. Vi ligger i snitt 6 % över hela landstingets resultat inom samtliga mätområden! När det gäller framgånsfaktorn gott ledarskap/delaktiga medarbetare så är utfallet 83 för båda och målvärdet 80. Det är klart över målet och även en förbättring mot föregående mätning. 18
Ytterligare exempel på att Lunnevad är en hälsofrämjande arbetsplats är att skolans gym används flitigt av både elever och personal. Under året har även utrustningen kompletterats efter önskemål av de som använt gymmet. Personalen har under året även erbjudits att delta i blodomloppet viket ungefär en tredjedel av personalen gjorde. Massör har kommit till skolan varannan vecka vilken nyttjas flitigt av både elever och personal. I maj månad genomfördes också Lunnelunken, skolans egna årliga motionslopp på 4 km. För att uppmuntra till möten över linjerna och mellan de olika personalgrupperna startade vi också i september 2014 Lunnekören. Det är en kör där alla som går eller arbetar på Lunnevad är välkomna och deltar. Kören fick en kanonstart med 35 entusiastiska personer och hade sin världspremiär vid julavslutningen 2014. Detta är bara några exempel på aktiviteter som genomförts på Lunnevad under året och vi kan konstatera att målet är nått. Förankrad och motiverande lön och löneutveckling Dialog kring lönekriterierna sker i samband med utvecklings- och lönesamtal och mätning sker via medarbetarenkät i maj. Hur väl kända lönekriterierna är varierar beroende på facklig tillhörighet. Arbetssättet med att arbeta efter det övergripande målet att stödja och följa upp eleverna så att de utvecklas så långt som var och en förmår gäller som tidigare nämnts all personal på skolan. Det användes som utgångspunkt vid lönesamtal/bedömning. Upplevelsen från enhetschefernas är att lönesamtalen fått ett mer relevant fokus i och med detta. När det gäller personalen, framförallt lärarna, så visar medarbetaruppföljningen ändå att de upplever en viss osäkerhet kring lönekriterierna.utfallet på 74 % når inte upp till målet 80%. Vi kommer i och med detta fortsätta jobba hårt för att uppnå målet. Väsentliga insatser och resultat Under våren fördes dialog i samverkansgruppen om en mera målstyrd lönemodell som ska stödja målet Stödja och följa upp eleverna så att de utvecklas så långt som var och en förmår. Lönerevisionen är genomförd utifrån ovanstående lönemodell och utifrån detta har vi försökt att skapa ett sammanhang och förståelse mellan den individuella utvecklingsplanen och den årliga löneöversynen. Sammanfattningsvis kan konstateras att medarbetarna trivs och att målen i stort är uppnådda men vi kommer fortsätta att arbeta utifrån vår målstyrda lönemodell även under nästa läsår för att försöka uppnå ännu bättre måluppfyllelse. 19
Ekonomiperspektivet Strategiskt mål Strategiskt mål 1 Ekonomin ska ge handlingsfrihet Strategiskt mål 2 Effektivt resursutnyttjande Strategiskt mål 3 Högt söktryck finansiering Framgångsfaktor Framgångsfaktor 1 Ökat fokus på extern Framgångsfaktor 2 Verksamheten anpassad efter intäktsutvecklingen Framgångsfaktor 3 Bättre nyttjande av skolans lokaler o utrustning under lov Framgångsfaktor 4 Hög efterfrågan på våra kurser Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse och resultatanalys Utfall för nyckelindikatorer i detta perspektiv mäts i mars, maj, augusti och december månad. Ekonomin ska ge handlingsfrihet Efterfrågan på avtalsplatser i den specialpedagogiska verksamheten har varit hög vilket har inneburit att vi har fått in budgeterade intäkter. Under 2014 har vi haft två elever mer än planerat (10 platser är budgeterat). Vi har i och med detta uppnått målet. Under vårterminen 2014 hade vi 30 elever med särskilda behov. Under hösten, då det nya läsåret började, hade vi 25 elever med särskilda behov. Målet om 30 elever är ett maxmål då vi inte har resurser att ta emot fler. Målet är uppfyllt då vi legat inom intervallet 25-30 elever under året. Lönekostnadsutvecklingen för perioden är högre än målvärdet. Detta beror på att bemanningen förändrats sedan motsvarande period förra året. Den specialpedagogiska verksamheten är fullt utbyggd med max antal elever vilket gör att också personaltätheten ökat. Vi har även tilldelats extra statsbidragsveckor för att kunna ta emot deltagare från de två SMF-kurser som vi har genomfört under året. Då eleverna har blivit fler och intäkterna har ökat så har vi kunnat utöka bemanningen för att kunna ge god utbildning. Det innebär förstås att lönekostnadsutvecklingen är högre än målvärdet. Då nyckeltalet inte tar hänsyn till ökade intäkter eller förändring i verksamhet så blir det ett statiskt mätvärde. Sammanfattningsvis anser vi att det är ett bristfälligt nyckeltal och har därför valt att ta bort det i verksamhetsplanen för 2015. Effektivt resursutnyttjande Det ekonomiska resultatet av externa konferenser är +237 tkr för 2014. Detta trots att vi har haft färre deltagare på sommarkurserna än vad vi hade satt som mål. Vi kommer inför nästa år att ta bort nyckelindikatorn antal deltagare i sommarkurser då den inte relevant att mäta enskilt. Vi anser ändå att vi har uppnått målet då den ena nyckelindikatorn är grön och den andra röd och det ekonomiska resultatet är positivt. Därav den samlade bedömningen med grön färgmarkering. 20
Högt söktryck När vi mätt dessa nyckeltal vid förra terminsstarten användes tyvärr felaktiga mätvärden. Som bas användes då antalet antagna elever per linje istället för planerat antagna elever. Detta medförde lite för bra utfall. I år har vi korrigerat och därför är mätvärdena något lägre. Målvärdet är uppdelat per linje vilket gör att resultatet är lite blandat och färgkodningen inte är helt enkel. Att göra en total bedömning ängående måluppfyllelse är svårt då delar inte är uppnådda. Vi är ändå nöjda med att vi har bra söktryck och känner oss trygga inför framtiden. Vi kan nämna att vi under året har haft fler elever på allmän kurs än tidigare år och detta har vi kunnat ha då staten har gjort en tillfällig utökning av ersättningen med utökade antal deltagerveckor. Väsentliga insatser och resultat Med enkla medel har vi fräschat till våra internatrum vilket gör att vi ökat våra möjligheter till att ta emot externa gäster under ferietid. Att mäta den ekonomiska handlingsfriheten genom nyckelindikatorn löneutveckling i procent jmf med föregående år, är väl i och för sig, en bra nyckelindikator. Problemet för året 2014 är att när vi satte målvärdet på 2,1 % i verksamhetsplanen på hösten 2013 hade vi inte med i planeringen att vi skulle utöka personalstyrkan. Eftersom antalet elever med särskilda behov på allmän kurs är så stort, så har också behovet av personalresurser ökat. Detta leder till att lönekostnadsutvecklingen är högre än beräknat under 2014. Därav den gula färgmarkeringen. Vi anser att vi i år har haft ett bra utfall gällande ekonomin, resursutnyttjande och söktryck även om mätningen visar annat än enbart grön färgmarkering. 21
Fördjupad ekonomisk analys Positivt för en ekonomi i balans är att skolans alla ordinarie elevplatser har varit fyllda under året och att beläggningen på internatet varit högt. 2014 beviljades Lunnevad platser från Folkbildningsrådet för att genomföra Studiemotiverande Folkhögskolekurs. Kursen genomfördes i samarbete med arbetsförmedlingen i Mjölby. Målgruppen var arbetssökande som saknade fullständigt gymnasium. Kursen kan ses som en breddning av skolans verksamhet och samtidigt fungera som rekryteringskanal till Allmän kurs samtidigt som det visar på ett socialt ansvarstagande från skolans sida. Lunnevad fick även utökat antal platser på Allmän kurs under hösten 2014 just för att kunna bereda plats för de elever som gått SMF-kurs och sedan vill fortsätta sin utbildning. Dessa insatser har medfört ökade intäkter och påverkat verksamhetens resultat positivt. Lunnevads folkhögskola har haft god ekonomi och det positiva resultatet beror på flera bidragande orsaker. Elevplatserna på skolan har varit fyllda under året, internatet har varit fullbelagt, vi har fått ökat statsbidrag mot budgeterad volym, ökning av intäkterna inom den externt riktade verksamheten (konferenser, läger, sommarkurser) mot prognostiserat och att det har varit en mild vinter som medfört låga värmekostnader i relation till budgeterat. Lönekostnadsutvecklingen är något lägre än föregående mätning även om vi inte uppnått målet i procent. Det kan dock konstateras att lönekostnaden har ökat på grund av att vi under året har haft möjlighet att resursförstärka då vi har fått ökade medel som använts just till att förstärka personalstyrkan. Tabell specifikation resultat (mkr) Verksamhetsområde/klinik Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Lunnevads folkhögskola 0,6 0,0 0,7 Övrigt Summa 0,6 0,0 0,7 22
Utfall nyckelindikatorer Medborgarperspektivet Strategiskt mål 1: Nöjda elever genom att ha hög kvalitet på undervisningen, stimulera till delaktighet och eget ansvar Målvärde Föregående Mättid- Målupp- Utfall utfall punkt fyllelse Framgångsfaktor Nyckelindikator Undervisning av hög kvalitet Nöjda elever 90% 92% 95% 201405 och med moderna pedagogiska metoder Eleven har stimulerats till eget Elevupplevd måluppfyllelse 90% 91% 89% 201405 ansvar för lärandet Lärare är engagerade i sitt Nöjda elever 90% 97% 98% 201405 yrkesutövande Strategiskt mål 2: Engagerad personal som bryr sig om elevens välbefinnande Icke undervisande personal är engagerade och serviceinriktade Nöjda elever 90% 91% 98% 201405 Personalen bryr sig om eleven Nöjda elever 90% 91% 92% 201405 och hans/hennes sociala välbefinnande Strategiskt mål 3: Skolans miljö stimulerar till engagemang och delaktiga elever l Forum för delaktighet finns och nyttjas av eleverna - elevdemokrati Nöjda elever 90% 88% 82% 201405 Årligen i maj skickas en enkät till eleverna som ger svar på ovanstående områden. Svaren utgör sedan grunden för kommande verksamhetsplanering. 23
Processperspektivet Strategiskt mål 1: Utveckling och anpassning av undervisningsmetoder och kursutbud Framgångsfaktor Lärande av andra/varandra Anpassning till rådande behov hos eleverna Nyckelindikator Studiebesök/jobbskuggning och konferenser Utfall 6 av tot 6 arbetslag har 3 genomförda Hög svarsfrekvens på elevenkäten 75% 78% 72% 201405 Anpassning av svårighetsgrad på lektion utifrån elevens behov Strategiskt mål 2: Minskat resursslöseri på skolan Öka elevernas och Att endast en liten mängd matrester slängs medarbetarnas medvetenhet i matsalen vid frukost, lunch och middag kring klimatfrågan Storforum ang miljö Miljömärkta livsmedel används vid matlagning Styrning som stödjer ett systematiskt miljöarbete Städa mer med ånga och använda mer mikroteknik 85% 87% Saknas 201405 Max 3,5 kg/dag 1 per läsår 2,5 kg/dag 2,5 kg/dag 201412 1 1 201412 Andel miljömärkta livsmedel 45% 49,7% 45% 201412 Minska pappers- förbrukning genom ökat användande av interaktiv utrustning såsom takprojektor, Ipad & droppbox för åtkomst av dokument Sänka förbrukningen för kemiska rengöringsmedel Ska minska Ska minska 74 934 st utskrifter/kopi or jan-aug 2014 Saknas 201408 22 liter 45 liter 201412 Strategiskt mål 3: Standardisera och förbättra Aktiv verksamhetsutveckling Antal genomförda Lean-projekt Ska öka 0 0 201412 Målvärde 3 st per arbetslag Föregående utfall 4 av tot 6 arbetslag har 3 genomför da Mättidpunkt 201412 Måluppfyllelse Mätningen av matrester som slängs i matsalen är gjord vid två tillfällen under året, augusti och december. Användningen av kemiska rengöringsmedel (sanitetsmedel och allrent) har minskat. Från 2013 visar att vi har minskat användningen med drygt 50 %. Användning av diskmedel är inte medräknad då det inte finns något alternativ till denna i dagsläget. Mätning av pappersförbrukning har enbart gjorts för jan-augusti och inget mätvärde finns för föregående år varför det inte finns något jämförelsetal. 24
Medarbetarperspektivet Strategiskt mål 1: Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning Föregående Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall utfall Mättidpunkt Upprätta individuella Andel medarbetare med individuella 90% 90% 97% 201408 utvecklingsplaner samt avsätta utvecklingsplaner tid och resurser Strategiskt mål 2: Hälsofrämjande arbetsplats Gott ledarskap/delaktiga medarbetare Medarbetarenkäten Ledning/Situation 80/80 83/83 82/82 201408 Att medarbetare har god kunskap om livsstilens betydelse för den egna hälsan Antal erbjudna friskvårdsaktiviteter 3 st 4 st 5 st 201408 Strategiskt mål 3: Förankrad och motiverande lön och löneutveckling Kända lönekriterier Andel medarbetare som känner till lönekriterierna 80% 74% 78% 201408 Ekonomiperspektivet Verksamheten anpassad efter intäktsutvecklingen Antal elever med särskilda behov Lönekostnadsutvecklingen i % jmf motsvarande period föregående år Strategiskt mål 2: Effektivt resursutnyttjande Bättre nyttjande av skolans Ek resultat från externa kurser o lokaler o utrustning under lov konferenser ska öka. 30 st (Min 25 max 30) 25 st 30 st 201411 2,1% 3,5% 4,5% 201412 Ska öka mot föreg år +277 tkr 166 tkr 201412 Öka antalet deltagare i sommarkurser 35 st 27 st 30 st 201408 Måluppfyllelse Strategiskt mål 1: Ekonomin ska ge handlingsfrihet Framgångsfaktor Nyckelindikator Målvärde Utfall Föregående utfall Mättidpunkt Ökat fokus på extern Antal avtalselever 15 st 16 st 16 st 201412 finansiering Måluppfyllelse Strategiskt mål 3: Högt söktryck Hög efterfrågan på våra kurser Antal sökande per ledig plats för respektive linje 1 ) vid sista ansökningsdag AK 2,0 Dans 5,7 Konst 1,6 Musik 5,0 AK 1,9 Dans 4,5 Konst 1,5 Musik 5,4 AK 2,0 Dans 6,2 Konst 1,3 Musik 6,5 201408 1 Antalet sökande per utbildningsplats visar hur hög efterfrågan är på skolans utbildningar. Ett samlat mått för samtliga inriktningar ger dock inte tillräcklig styreffekt därför anges ett målvärde för respektive linje. Mätning av Antal elever med särskilda behov har gjorts två gången under året i samband med inlämning av statistik till SPSM, 10/6 och 20/11. 25
Färgsättning för måluppfyllelse sker enligt: Tillfredställande resultat Inte helt tillfredställande resultat Otillfredsställande resultat Uppgift saknas/inte möjligt att värdera 26
Bilaga 1 563 Lunnevads folkhögskola Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Intäkter Försäljning utbildning 13 590 13 536 12 757 Försäljning övriga tjänster 6 199 6 517 5 754 Statsbidrag 11 183 10 062 10 725 1 Bidrag för personal 341 439 398 Övriga bidrag 1 874 1 351 2 046 Försålt mtrl varor övr intäkt 217 50 239 Summa Intäkter 33 403 31 955 31 918 Personalkostnader Lönekostnader -12 596-12 606-12 165 Arbetsgivaravgifter -5 609-5 727-5 221 Övriga personalkostnader -159-321 -181 Summa Personalkostnader -18 364-18 654-17 568 Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -31-23 -23 Verksamhnära material o varor -1 251-1 190-1 303 Lämnade bidrag -15-12 -25 Övriga verksamhetskostnader -12 974-11 919-12 034 Summa Övriga kostnader -14 270-13 144-13 385 Avskrivningar Avskrivningar -218-243 -257 Summa Avskrivningar -218-243 -257 Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 38 90 65 Finansiella kostnader -1-4 -1 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter 37 86 64 Årets resultat 589 0 772 Noter till resultaträkningen: 1) Av statsbidraget avser 151 tkr särskilt utbildningsstöd från SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten).
Bilaga 1 563 Lunnevads folkhögskola Kassaflödesanalys Bokslut 2014 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 589 Justering för av- och nedskrivningar 218 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 806 Ökning/minskning kortfristiga fordringar -52 Ökning/minskning förråd och varulager -1 Ökning/minskning kortfristiga skulder -343 Kassaflöde från den löpande verksamheten 410 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 Investering i materiella anläggningstillgångar -457 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Investeringsbidrag 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -457 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital 0 Årets kassaflöde -47 Likvida medel vid årets början 5 625 Likvida medel vid årets slut 5 578 Noter till kassaflödesanalysen:
Investeringsredovisning Bilaga 1 Investeringar Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier 457 500 128 2 Datorutrustning Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Summa 457 500 128 Noter till investeringsredovisningen: 2) Årets investeringar består av grovdiskmaskin, ugn, tvättmaskin, kylskåp, tvärflöjt och klarinetter.
Bilaga 1 563 Lunnevads folkhögskola Balansräkning (tkr) Bokslut 2014 Bokslut 2013 Not TILLGÅNGAR Inventarier 1 397 1 108 3 Datautrustning 21 71 3 Summa Anläggningstillgångar 1 418 1 179 Förråd mm 152 151 Förutbet kostn upplupna intäkt 53 0 Kassa och bank 5 578 5 625 Summa Omsättningstillgångar 5 783 5 776 SUMMA TILLGÅNGAR 7 201 6 955 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 6 246 5 474 Årets resultat 589 772 Summa Verksamhetens eget kapital 6 835 6 246 Semlöneskuld okomp övertid mm 340 341 Upplupna kostn förutbet intäkt 23 365 Övriga kortfristiga skulder 3 3 Summa Skulder 366 709 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 7 201 6 955 Noter till balansräkningen: 3) Anläggningstillgångarna är värderade till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar.
Investeringssammanställning 2014, per objekt Bilaga 2 Produktionsenhetens namn: Lunnevads folkhögskola 2014 Budget 2014 Totalt investeringsbelopp (tkr) (tkr) (tkr) Beräknat slutår investering 1) Specifikation av objekt överstigande 1 000 tkr: (ej förkortningar) Övriga objekt < 1 000 tkr Inventarier 457 500 Summa investeringar (tkr) 457 500 0 Eventuell kommentar: 1) Totalt investeringsbelopp anges endast om investeringen löper över flera år, då anges även det år då investeringen beräknas vara slutförd.
Utbildningsstatistik 2014 jämfört med tidigare år Bilaga 3 Antal deltaantal deltagarveckor Lunnevads folkhögskola 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Konstlinje 1 527 1 544 1 500 1 558 1 507 1 555 1 497 Danslinje 667 679 655 684 677 630 656 Musiklinje 2 235 2 216 2 322 2 234 2 237 2 238 2 124 Turismlinje Allmän kurs med inriktningar 2 304 2 274 1 883 1 939 2 117 1 900 1 849 Studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) 286 414 114 Distanskurs Allmän kurs 0 201 291 283 Kortkurser inkl kulturevenemang 80 127 124 70 38 48 50 Summa 7 099 7 254 6 598 6 485 6 777 6 662 6 459 Personalstatistik 2014 jämfört med tidigare år Anställda exkl timanställda Lunnevads folkhögskola 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Antal anställda 41 44 40 40 41 42 44 Omräknat till heltid 34,86 35,92 33,6 34,07 34,72 35,7 37 Antal social-terapeutisk personal (kurator/syo) 3 1 1 2 1 1 1 Antal utbildnings- och kulturpersonal (lärare) 20 23 21 20 21 23 25 Antal driftpersonal (kök, städ, vaktm) 12 12 10 10 11 10 10 Antal övrig administrativ personal (rektor, exp) 6 8 8 8 8 8 8 Antal kvinnor 27 29 23 23 24 24 25 Antal män 14 15 17 17 17 18 19 Antal kvinnor omräknat till heltid 22,55 23,37 18,88 18,95 19,66 20,21 20,7 Antal män omräknat till heltid 12,31 12,55 14,0 14,73 14,86 15,5 16,3 Andel kvinnor i % 64,7% 65,1% 57,5% 57,5% 58,5% 57,1% 56,8% Antal anställda i åldern < 30 år 1 1 1 1 2 1 3 31-35 år 2 5 3 5 3 5 5 36-40 år 5 6 3 1 1 1 2 41-45 år 5 2 5 5 5 8 7 46-50 år 8 9 7 3 4 2 4 50 år - 51-55 år 2 3 2 8 8 9 11 56-60 år 10 12 13 9 10 9 6 61-65 år 8 5 6 7 8 7 6 66-0 1 0 1 0 0 0 SUMMA 41 44 40 40 41 42 44 Ekonomiskt resultat 2014 jämfört med tidigare år Tkr 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 Summa intäkter 33 403 31 918 30 174 29 839 30 337 28 643 29 571 Summa kostnader 32 814 31 146 29 744 29 857 29 448 29 125 29 459 Årets resultat 589 772 430-18 890-482 112 Eget kapital 6 835 6 246 5 474 5 044 5 062 4 172 4 654