Delårsrapport jan - aug , Lunnevads folkhögskola

Transkript

1 Delårsrapport jan - aug , Lunnevads folkhögskola

2 sidan 2 av 16 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Styrkorts, verksamhet och resultat 5 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET (ELEVPERSPEKTIVET)... 5 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET... 7 PROCESSPERSPEKTIVET... 9 MEDARBETARPERSPEKTIVET EKONOMIPERSPEKTIVET Bilagor BLANKETT 1 RR BR FA TILL HELÅRSBEDÖMNING 2

3 sidan 3 av 16 Till Landstingsstyrelsen ENHETSCHEFENS REFLEKTION Folkbildningen, genom studieförbunden och folkhögskolorna, uppvisar fortsatt en imponerande verksamhet med stor mångfald i verksamhetsformer och innehåll. Redovisningen visar att i stort sett alla grupper i samhället deltar i någon form. Efter riksdags- och regeringsbeslut har Folkbildningsrådets (FBR) roll förtydligats vad gäller ansvar för att på nationell nivå redovisa hur statsbidraget bidragit till att FBR: s syften uppnåtts. Ett särskilt ansvarsområde, nationell utvärdering har skapats samtidigt som en expertgrupp har knutits till Folkbildningsrådet. Expertgruppens uppgift är bland annat att delta i planering av utvärderingar samt att ta del i arbetet med att analysera resultaten. Utfallet av detta arbete, tillsammans med den nationella kvalitetsredovisningen och en utveckling av verksamhetsstatistiken, kommer att utgöra en viktig del av kommande års samlade bedömning av folkbildningens effekter. Processen för kvalitetsredovisning Processen med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom folkbildningen har efter första året utvärderats tillsammans med studieförbund och folkhögskolor vid tre så kallade återföringskonferenser. FBR har beaktat de synpunkter som har framkommit vid konferenserna och i form av skrivelser från RIO och Folkbildningsförbundet. FBR: s sammantagna bedömning är att folkhögskolor och studieförbund ställer sig allmänt positiva till det egna kvalitetsarbetet samt till att redovisa detta. Därutöver finns både kritiska och positiva synpunkter på aktiviteter som skett under det första året av den treåriga processen med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom folkbildningen. Syftet med den nationella kvalitetsredovisningen Den nationella rapporten skall ge en sammanfattande bild av folkbildningens arbete med att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete samt påvisa hur folkbildningen tagit sig an och utvecklat sitt arbete utifrån statens motiv för statsbidrag till folkbildningen och de sju områdena. Den sammanfattade bilden ska också visa på mångfald och profilering i verksamheterna. Tidsramar Mars 2009 Webbenkät för kvalitetsredovisningen skickas till folkhögskolor och studieförbund 1 juli 2009 Folkhögskolor skickar in sina kvalitetsredovisningar till FBR. Juli januari

4 sidan 4 av 16 FBR sammanställer rapporten "Nationell Kvalitetsredovisning för folkbildningen". Januari 2010 Rapporten Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen antas av FBR:s styrelse Februari 2010 Rapporten Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen skickas till riksdag och regering Mars - april 2010 Återföring till folkhögskolor och studieförbund. Prioriterade grupper Lunnevads folkhögskola når deltagare med funktionshinder och deltagare födda utomlands med brister i svenska språket. Både inom folkhögskolor och studieförbund görs extra insatser för dessa grupper. Vid fördelning av statsanslagen har folkbildningen beslutat att rikta medel till de prioriterade grupperna. Hoten mot folkhälsan - och folkbildningens möjligheter Folkbildningen ska bidra till att utveckla effektiva rehabiliteringsinsatser med sikte på ökad livskvalitet och med ambitionen att människor ska kunna ta ansvar för sin egen försörjning. Verksamheten på folkhögskolor är i sig folkhälsobefrämjande och det finns stora möjligheter att förstärka de förebyggande insatserna. Kultur - för personlig utveckling och livskraftiga lokalsamhällen Folkhögskolor och studieförbund ska i framtiden bibehålla och utveckla sin position som Sveriges största kulturarena, både när det gäller att förmedla kulturupplevelser och erbjuda människor möjlighet till ett eget skapande. Lunnevads folkhögskola ska vara självklar mötesplats och drivkraft i ett lokalt kulturliv. Insatserna för att möta ungdomars vilja att utöva och uppleva kultur ska intensifieras. Regeringens syn på folkbildningens kvalitetsarbete Regeringen uppmärksammar i den senaste budgetpropositionen att den verksamhet som bedrivs inom folkbildningen är i allt väsentligt av god kvalitet. Folkhögskolor och studieförbund når viktiga målgrupper och är verksamma över hela landet. Regeringen skriver vidare att Folkbildningsrådet under 2007 bedrivit ett omfattande arbete med att utveckla och förankra ett system för kvalitetsredovisning för studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet, som är anpassat för folkbildningens arbetssätt. Regeringen anser att det är angeläget att FBR, liksom folkhögskolor och studieförbund, fortsätter sitt systematiska s- och utvärderingsarbete på på olika nivåer (2008/09:1). Lunnevad Anders Ekstrand Rektor 4

5 sidan 5 av 16 STYRKORTSUPPFÖLJNING, VERKSAMHET OCH RESULTAT MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET (ELEVPERSPEKTIVET) Nöjda elever är av stor betydelse för vår verksamhet och målsättningen är att erbjuda ett rikt och varierat kursutbud med fokus på elevens behov och mål. Bedömning och måluppfyllelse Strategi 1: Nöjda elever genom att ha hög kvalitet på undervisningen, måna om elevens sociala välbefinnande samt stimulera till delaktighet. Målet är delvis uppfyllt. Arbetet med att få eleven att ta ett ökat ansvar för det egna lärandet har börjat ge resultat. En tydlig förbättring ses i nyckeltalet. Strategi 2: Service och internatverksamheten håller hög klass och stödjande funktioner är av god kvalitet. Målet är uppfyllt Strategi 3: Skolans miljö stimulerar till lärande. Lokaler och utrustning är ändamålsenliga och skolan har god tillgänglighet. Målet är delvis uppfyllt. Vi ser en klar förbättring i nyckeltalet sedan förutvarande mättidpunkt. Väsentliga insatser och resultat I elevenkäten som genomfördes i maj månad 2009 fick Lunnevads folkhögskola relativt bra betyg, Vi kan se mätbara förbättringar inom de flesta av våra strategier. Efter tidigare klagomål från internateleverna har den sk hustomtefunktionen tagits bort. I stället prövas ett nytt system där vaktmästare och städerskor tidigt går ut på internaten där de tillsammans med eleverna går igenom hur de vill att deras boende ska se ut under den kommande terminen. Tillsammans upprättar eleverna (korridorvis) ett kontrakt där de beskriver hur de vill/ska förhålla sig till skolans ordningsregler. När det gäller matrådet så har husmor initierat till mer frekventa träffar. Det var en bra uppslutning på mötena. Fler elever har kunnat framföra sina synpunkter vilket sammantaget lett fram till ett förbättrat resultat. Analys och reflektion Att vi skapat olika arenor för kommunikation mellan medarbetare och elever har starkt bidragit till att förbättra resultaten inom detta perspektiv. 5

6 sidan 6 av 16 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Nöjda elever genom att ha hög kvalitet på undervisningen, måna om elevens sociala välbefinnande samt stimulera till delaktighet. Framgångsfaktor Nyckelindikator/ annan Målvärde 1 Utfall 2 Senast Mättidpunkt Undervisning av hög Nöjda elever 95 % 87 % 87 % Maj 09 kvalitet med moderna pedagogiska metoder. Eleven tar eget ansvar för lärandet Elevupplevd måluppfyllelse 80 % 72,5 % 67 % Maj 09 Strategi 2: Service och internatverksamheten håller hög klass och stödjande funktioner är av god kvalitet. Framgångsfaktor Nyckelindikator/ annan Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt Medarbetarna är engagerade och serviceinriktade Nöjda elever 95 % 95 % 97 % Maj 09 Strategi 3: Skolans miljö stimulerar till lärande. Lokaler och utrustning är ändamålsenliga och skolan har god tillgänglighet. Framgångsfaktor Nyckelindikator/ annan Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt Ekonomiska resurser och elevdemokrati Nöjda elever 95 % 78 % 67 % Maj 09 1 Enligt enhetens verksamhetsplan Senast mätta utfall under År och månad för mätning av senaste utfall 6

7 sidan 7 av 16 FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Bedömning och måluppfyllelse Strategi 1: Kontinuerlig kompetensutveckling och lärande av andra. Målet är uppfyllt. Arbetet med att få samtliga medarbetare och chefer att gemensamt upprätta skriftliga utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalet är nu slutfört. Strategi 2: Systematisk utvärdering av verksamhetsresultat och anpassning av undervisningsmetoder och kursutbud. Målet är delvis uppfyllt. Vi ser att flera studiebesök har genomförts bland skolans olika verksamhetsgrenar. Vi ser också att olika inslag av individuell fortbildning bedrivits. Strategi 3: Lokaler och utrustning anpassade till verksamhetens innehåll. Målet är delvis uppfyllt. En stor del av det mest akuta underhållsarbetet av skolans lokaler har förlöpt som planerat. Väsentliga insatser och resultat Samtliga chefer har uppmanats att verkligen se till att utvecklingsplanen nedtecknas och sedan skrivs under både av ansvarig chef och medarbetare. Vid detta måttillfälle kan vi glädjande konstatera att samtliga medarbetare har en skriven utvecklingsplan. Att fortlöpande fortbildning av både medarbetare och chefer genomförs vittnar färsk statistik från Heroma om. När det sedan gäller fastighetsbeståndet så har elevinternatet Östangård fått nytt avloppsnät samt fått en del av ytskikten åtgärdat inomhus. Renovering av skolhusets fasad fortskrider så sakteliga och förväntas bli klart i november. Analys och reflektion Nu när målet inom strategi 1 är uppnådd, kommer vi troligen att byta fokus från att kontrollera att en utvecklingsplan upprättats till att följa upp i hur stor omfattning utvecklingsplanen förverkligas. En lämplig mätpunkt för detta bör vara i samband med de årliga lönesamtalen, där man ändå talar om måluppfyllnad kopplad till löneutveckling. När det gäller redovisning av genomförda studiebesök så har vi en bit kvar. Vi har talat om att den som genomför ett studiebesök helt kort ska rapportera om detta i en särskild mapp/forum på vårt eget intranät (First Class). 7

8 sidan 8 av 16 När det gäller skolans lokaler och underhåll av densamma så finns det en hög ambitionsnivå med underhållsarbetet men tyvärr kostar det mycket pengar varvid underhållsarbetet får läggas ut på tid och längd. Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Kontinuerlig kompetensutveckling och lärande av andra. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde 4 Utfall 5 Senast Mättidpunkt Att tid och andra Individuell 100 % 100 % 100 % Sep 09 resurser avsätts för utvecklingsplan för utveckling medarbetarna Strategi 2: Systematisk utvärdering av verksamhetsresultat och anpassning av undervisningsmetoder och kursutbud. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast Lärande av andra Studiebesök och 3st per Saknas konferenser enhet Strategi 3: Lokaler och utrustning anpassade till verksamhetens innehåll. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast Finansiering Fortlöpande bevakning Enligt underhålls -plan Mättidpunkt Årsredovis ning Mättidpunkt Saknas 4 Enligt enhetens verksamhetsplan Senast mätta utfall under År och månad för mätning av senaste utfall 8

9 sidan 9 av 16 PROCESSPERSPEKTIVET Lunnevads folkhögskola bedriver folkbildning. I processperspektivet har vi valt att fokusera på lärandet och lärandeprocessen. Bedömning och måluppfyllelse Strategi 1: Tydliga kommunicerade mål för lärandet. Målet är delvis uppfyllt och förväntas vara uppfyllt efter nästa omgång av utvecklingssamtal. Strategi 2: God servicenivå och säkra rutiner. Målet är uppfyllt Strategi 3: Standardisera och förbättra. Från och med 2010 kommer vi att följa utvecklingen av antalet undervisningstimmar i relation till personalkostnaden. Därmed får vi ett enkelt och relevant mått som indikerar hur produktiviteten är och utvecklar sig i vår verksamhet. Eftersom behoven hos eleverna i hög grad påverkar nämnda mått kommer vi även att följa upp omfattningen av särskilda behov hos eleverna. Väsentliga insatser och resultat Verksamheten har fortsatt sitt kommunikativa arbete med att utvidga och fördjupa relationen till eleven. Strategin för att uppnå målvärdet med tydliga kommunicerade mål för lärandet har varit att fokusera kring elevens utvecklingssamtal. Eleverna har fått ett utvecklingssamtal samt ett ssamtal per termin med respektive lärare. Kontinuerliga vägledningsfrågor är också vanliga och en viktig funktion för eleverna på skolan. Utöver detta har vi jobbat innovativt med att utveckla nya varor och tjänster. Det metodiska arbetet med att finna nya metoder för att bemöta funktionshinder inom läs och skrivsvårigheter samt psykisk ohälsa fortsätter. När det gäller vårt operativa förbättringsarbete så har vaktmästeri och städpersonalen slutfört sitt arbete med att skapa samverkansplaner inom sina respektive områden. Analys och reflektion Arbetet har bedrivits enligt uppgjord plan och ingen avvikelse av vikt finns att rapportera. God service och säkra rutiner är en viktig del i att skapa en god 9

10 sidan 10 av 16 miljö och goda förutsättningar för lärande och utveckling, vilket gör resultatet i utfallet för detta perspektiv mycket glädjande. Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Tydliga kommunicerade mål för lärandet. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde 7 Utfall 8 Senast Mättidpunkt Kontinuerliga utvecklingssamtal Andel genomförda utvecklingssamtal 100 % 92 % *) 98 % Maj 09 Strategi 2: God servicenivå och säkra rutiner. Framgångsfaktor Engagerade och serviceinriktade medarbetare Strategi 3: Standardisera och förbättra Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Ökad produktivitet Produktivitet (Omsättn/lönekostnad) **) Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt Nöjda elever 95 % 95 % 95 % Maj 09 Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt Enligt enhetens verksamhetsplan Senast mätta utfall under År och månad för mätning av senaste utfall * Frågan omformulerades i samband med att Lunnevads folkhögskola gick över till enkätverktyget LEO. ** Fr om 2010 kommer produktiviteten i verksamheten följas upp via ett eget framtaget mått. 10

11 sidan 11 av 16 MEDARBETARPERSPEKTIVET Utgångspunkten är att Lunnevads folkhögskola ska vara en hälsofrämjande arbetsplats. Det mesta av det prioriterade arbete som bedrivs inom detta perspektiv har sitt ursprung baserat på analys av landstingets medarbetarenkät Efter nästa stora Landstingsgemensamma medarbetarenkät kan fokus komma att förändras. Bedömning och måluppfyllelse Strategi 1: Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Upprätta individuella utvecklingsplaner samt avsätta tid och resurser. Målet är uppfyllt Strategi 2: Hälsofrämjande arbetsplats. Gott ledarskap/delaktiga medarbetare Målet är delvis uppfyllt. Pga att vi är en liten personalgrupp så får en enstaka sjukskrivning stor påverkan över det procentuella sjuktalet. Strategi 3: Förståelig och motiverande lön och löneutveckling. Andel medarbetare som har fått ett lönesamtal Målet är delvis uppfyllt. Samtliga medarbetare har erhållit någon form av lönesamtal. Dock är inte all helt förstående till sin lönesättning. Väsentliga insatser och resultat Ett prioriterat område är att medarbetarna har rätt kompetens och att de ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning. För att kartlägga kompetensutvecklingsbehovet ska ansvariga chefer se till att alla medarbetare inom en 18 månadersperiod fått ett utvecklingssamtal och att en skriftlig utvecklingsplan upprättats i anslutning till detta. Utöver att betona egenansvaret hos den enskilde medarbetaren bedrivs ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete på skolan. De arbetsmiljöansvariga chefer som tidigare inte erhållit någon formell arbetsmiljöutbildning har nu genomgått en sådan. I samarbete med folkhälsovetenskapligt centrum har skolan genomfört en omfattande enkätundersökning rörande levnadsvanor hos elever och medarbetare. Målet med den undersökningen är att ge oss en bild av elevernas och medarbetarnas levnadsvanor, motivation till förändring och ev behov av stöd för förändring. Bearbetning av materialet planeras vara klart under senare delen av ht

12 sidan 12 av 16 Målet är att verksamheten inte ska ha en genomsnittlig sjukfrånvaro som inte överstiger 2 %. Ett annat prioriterat område är att skapa incitament för att medarbetaren ska motiveras att göra goda arbetsinsatser. På det här området har vi valt att lägga fokus på en förståelig och motiverande löneutveckling kopplad till verksamhetens mål och inriktning. Analys och reflektion Värt att notera är vikten av att regelbundet genomföra en omfattande medarbetarenkät, både för att utvärdera hur väl verksamheten fungerat och för att identifiera områden där det finns förbättringspotential. De områden inom medarbetarperspektivet som ledningen valt att fokusera på under 2009 bygger i huvudsak på den analys som medbestämmandegruppen gjort av medarbetarenkät För att få in lite färskare underlag har vi beslutat att genomföra en egen medarbetarenkät under ht Baserat på det resultatet har vi ambitionen att utforma en ny lokal hälsopolicy/handlingsplan för skolan. 12

13 sidan 13 av 16 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde 10 Utfall 11 Senast Mättidpunkt 12 Upprätta individuella utvecklingsplaner samt avsätta tid och resurser Andel medarbetare med individuella utvecklingsplaner 100 % 100 % 100 % Sep 09 Strategi 2: Hälsofrämjande arbetsplats. Framgångsfaktor Gott ledarskap/delaktiga medarbetare Nyckelindikator/annan Sjukfrånvaro (total sjukfrånvaro) Handlingsplan för återgång i arbete efter 1 månads sjukskrivning 100% Finns årsredovis ning Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt <2% 2,4 % 1,9 % Aug 09 Strategi 3: Förståelig och motiverande lön och löneutveckling. Framgångsfaktor Nyckelindikator/annan Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt Lönesamtal Andel medarbetare som haft lönesamtal 100 % 100 % 100 % Mar Enligt enhetens verksamhetsplan Senast mätta utfall under År och månad för mätning av senaste utfall 13

14 sidan 14 av 16 EKONOMIPERSPEKTIVET Lunnevads folkhögskola arbetar för att uppnå ett resultat i balans. Den viktigaste framgångsfaktorn är möjligheten att rekrytera nya elever, framförallt för att uppnå hög beläggning på internatboende men även för att upprätthålla elevunderlaget för volymbaserade delen i statsbidraget. Bedömning och måluppfyllelse Strategi 1: Ekonomin ska ge handlingsfrihet. Målet är uppfyllt. Strategi 2: Effektivt resursutnyttjande. Utfall redovisas i samband med årsredovisningen. Strategi 3: Marknadsföring genom olika media. Målet är uppfyllt. Nyckelindikatorn har dock inte givit den signal som var tanken och därför omformuleras måttet inför verksamhetsåret Väsentliga insatser och resultat Lunnevads folkhögskola arbetar med delegerat budgetansvar och uppmuntrar till linjernas egna ansvarstagande för elevrekrytering och hushållning med sina resurser. Elviraverksamheten, där vi erbjuder kommunerna att köpa en kombinerad utbildning och behandling för unga kvinnor i åldern år fortsätter. Vi arbetar fortsatt aktivt mot utökat samarbete med den kommunala skolan där vi har möjlighet att ta hand om elever med särskilda behov. Detta kan medföra ökande kostnader för att upprätthålla kvaliteten i undervisning och elevsocialt arbete, men visar sig även i form av ökade externa intäkter. I dagsläget har vi fler elever med särskilda behov än budgeterat. Möjligheten att öka de externa intäkterna samt verka för en gynnsam finansiell utveckling från ägaren och staten är ständigt i fokus för en god ekonomi. Trots lägre intäkter än förväntat räknar vi med att åtgärder i form av restriktioner när det gäller inköp, höjda hyror för eleverna samt införandet av tre månaders uppsägningstid för internatboende (förväntas leda till minskad rörlighet i boendet) ska bidra till att resultatet för 2009 blir i närheten av ett nollresultat om än negativt. Vi ser också ljust på möjligheterna att även fortsättningsvis driva skolan med god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. 14

15 sidan 15 av 16 Analys och reflektion Utfallet efter åtta månader är -904 tkr. En viktig förklaring till detta är en lägre beläggningsgrad på internatet än budgeterat. Detta samtidigt som statsbidraget från Folkbildningsrådet och ränteintäkterna för likvida medel blir lägre än förväntat. Åtgärder har vidtagits när det gäller internatet, se ovan. Samtidigt kommer vi ta med oss detta i budgetarbetet inför

16 sidan 16 av 16 Utfall nyckelindikatorer Strategi 1: Ekonomin ska ge handlingsfrihet. Framgångsfaktor Ökat fokus på extern finansiering Verksamheten är anpassad efter intäktsutvecklingen Nyckelindikator/annan Målvärde 13 Utfall 14 Senast Mättidpunkt 15 Antal avtalselever 11st Aug 09 Antal elever med särskilda behov Lönekostnadsutveckling en i % jmf med motsvarande period föregående år Strategi 2: Effektivt resursutnyttjande. 25st 28 33* Aug 09 <3,5 % 0,7 % ** 3,7 % Aug 09 Framgångsfaktor Egna resurser till merparten av verksamheten Nyckelindikator/annan Andel köpta undervisningstjänster Målvärde Utfall Senast Minskar Saknas mot föregåend e år Mättidpunkt Årsredovis ning Strategi 3: Marknadsföring genom olika media. Framgångsfaktor Hög efterfrågan på våra kurser Nyckelindikator/annan Antal sökande per plats Målvärde Utfall Senast Mättidpunkt 2-3st per Sep 09 plats 13 Enligt enhetens verksamhetsplan Senast mätta utfall under 2009 * I HÅ redovisades en preliminär siffra. Nu redovisas verkligt utfall för hösten 08. ** Är missvisande då lönekostnader för tillfälliga anställningar under 2008 ingår. 15 År och månad för mätning av senaste utfall 16

17 Blankett Lunnevads folkhögskola Resultaträkning (tkr) Not Helårsbedöm n Helårsbedöm n Budget 2009 Bokslut 2008 Intäkter Patientavgift sjukvård/tandvård not Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Sålt material varor övr intäkter Summa intäkter Kostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa personalkostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhetsnära material och varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar Netto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraord poster Årets resultat Noter till resultaträkning: not 1: Elviraverksamhet

18 Blankett Lunnevads folkhögskola Kassaflödesanalys DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Helårsbedöm n Helårsbedöm n Årets resultat 0 Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter till kassaflödesanalysen:

19 Investeringsredovisning Blankett 1 Nettoinvestering Helårsbedöm n Helårsbedöm n Budget 2009 Bokslut 2008 Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner 138 Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till Investeringsredovisning:

20 Blankett Lunnevads folkhögskola Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Helårsbedöm n Helårsbedöm n Budget 2009 Bokslut 2008 Anläggningstillgångar Inventarier Datorutrustning Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs och trädgårdsmaskiner Investering i annans fastighet Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och lager Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Årets förändring Summa eget kapital Långfristiga skulder Långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens skatter, avgifter o övr löneavdrag Semesterlöneskuld, okomp övertid mm Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital Noter till balansräkningen