SVENSKA YRKESHÖGSKOLAN BARNSKYDDSDOKUMENTATION Uppsats i IT inom social-och hälsovård Februari 2004 Sonja Enkvist-Nyman Britt-Helen Tuomela-Holti
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...3 2 BARNSKYDDSLAGEN...4 3 DOKUMENTATIONEN...4 3.1 Anmälan...5 3.2 Kartläggning av familjen...6 3.3 Kartläggning av situationen...6 3.4 Problemformulering...7 4 PLANERING...14 5. SAMMANFATTNING OCH AVSLUTNING...16 LITTERATUR...16
3 1 INLEDNING Socialarbetare är ett skilt sorts folk. De är vanligtvis och åtminstone i början av karriären intresserade av människor. De lyssnar på människor och deras problem. De försöker förstå människor och sätta sig in i människors olika svårigheter och livssituationer. De relaterar problemen till andra människors problem och försöker tillsammans visa på olika möjligheter att lösa svårigheterna. Socialarbetare inom barnskyddet koncentrerar sig på små människors problem. Kort sagt socialarbete går ut på kontakter med människor. Därav följer att när en socialarbetare träffar en nörd sker en kulturkrock. Hon, socialarbetaren är med största sannolikhet en hon, förstår inte vad nörden säger. Nörden är vanligtvis en man och han pratar inte alls samma språk som hon. Han vill ha konkreta enkla problem som går att lösa upp i ettor och nollor, hon pratar om komplexa relationer och invecklade problem och de är så långt ifrån varandra som någon kan bli. Vi ser den här problematiken som en utmaning. Vi vill med vår uppsats närma oss nörden. Vi vet att barnskyddsarbete är svårt och vi vet att det skulle vara till gagn för alla parter, både klienter och socialarbetare om man kunde få mera struktur på det arbetet. Det är viktigt att få fram kvalitativa och konkreta data för att kunna mäta resultaten eller bristen på resultat. Vi börjar med att kort gå igenom barnskyddslagen, som ligger till grund för hela barnskyddsarbetet. Sen går vi igenom barnskyddsanmälan och därefter koncentrerar vi oss på kartläggningen och problemformuleringen. Vi begränsar vår dokumentation till att gälla fall där problemen beror på föräldrarnas bristande omsorg. Vi tar inte upp fall där barnskyddsarbetet är en följd av barnets eget destruktiva beteende.
4 2 BARNSKYDDSLAGEN Barnskyddets uppgift är att trygga barnets rättighet till en trygg och stimulerande uppväxtmiljö genom att påverka allmänna uppväxtförhållanden och genom att stöda vårdnadshavarna vid fostran av barnet. (683/1983, 1-2). Verksamhetsformerna inom individ- och familjeinriktat barnskydd är stödåtgärder inom öppna vården, omhändertagande och vård utom hemmet samt eftervård. ( 683/1983, 8). En första förutsättning för att ett individ- och familjeinriktat barnskydd ska inledas är att ett barns eller en ungdoms hälsa och utveckling äventyras antingen genom omgivningens beteende eller genom eget beteende ( 683/1983, 12). Vanligtvis blir socialmyndigheten uppmärksammad på att ett barn eller en ungdom far illa genom att någon myndighet eller privatperson gör en anmälan. När en anmälan har kommit in vidtar en kartläggning av problemet. Tillsammans med barnet, dennes familj och eventuellt andra inblandade, t ex skola, dagvård, rådgivning osv. görs ett åtgärdsprogram. I första hand är det fråga om service från öppna vården. Beroende på problemens art kan det vara kontakter till mentalvårdsbyrå, A-klinik, stödperson eller - familj, stödande av fritidsverksamhet, frivillig placering utan för hemmet och liknande åtgärder. Ifall stödåtgärderna inte leder till resultat eller familjen i fråga inte är villig att ta till sig den service som erbjuds och barnets hälsa och utveckling fortfarande äventyras kan det bli fråga om omhändertagande. Omhändertagande kan ske med eller mot de inblandades vilja. Placeringen kan bli antigen i familjevård eller på någon form av barnskyddsinrättning, t ex skolhem. Omhändertagandet upphör när barnet fyller 18 år, men eftervård kan ordnas till dess barnet fyller 21 år. Eftervården går oftast ut på att bistå den unga med anskaffning av utbildning och bostad. 3 DOKUMENTATIONEN I nedanstående kapitel har vi försökt skissa upp de olika delarna i dokumentationen. Vår utgångspunkt är de frågor som finns i familjerollkartan, som är ett bra hjälpmedel när barnskyddsarbete görs. Vi går igenom vad föräldrarollkartan består av och vilka frågor
5 som kan/skall ställas under varje del av kartan. Rollkartan hjälper inte bara till att fokusera på problemet utan den visar också om resultat nåtts. Problemet med frågorna i rollkartan är att socialarbetaren / användaren gör en subjektiv bedömning av varje fråga och resultaten kan därför inte jämföras med andra socialarbetares/användares bedömningar av andra fall. Den här problematiken behandlar vi dock inte närmare i vår uppsats. 3.1 Anmälan Vi anser att de viktigaste uppgifterna i själva anmälan är att få reda på vem anmälan gäller och orsaken till att anmälaren anser att barnet är i behov av barnskyddsarbete. Identiteten på den som anmäler är naturligtvis önskvärd, särskilt om anmälaren är en myndighet, men det är inget absolut krav. Nedan har vi skissat upp hur en anmälan kan se ut. Första anmälan Barn/Familj som anmälan gäller Namn: Personbeteckning: Adress: Vårdnadshavare/Föräldrar: Anmälare Namn: Adress: Telefon: Vad anmälan gäller: Barn som lever i otrygga förhållanden Ungdom som med eget beteende äventyrar sin hälsa och utveckling Orsaker; hos föräldrarna eller ungdomen Missbruk Psykiska problem våld (psykiskt, fysiskt) Sexuellt utnyttjande gränssättning; för strikt gränssättning, för slapp
6 likgiltighet inför andras/barnens behov självdestruktivitet Mottagare av anmälan: Datum: 3.2 Kartläggning av familjen Kartläggningen behöver inte vara lång. Det viktigaste med den är att placera in familjen i ett sammanhang; socialt, ekonomiskt och yrkesmässigt. Familjeförhållande Utbildning Yrken Arbetsplats / Sysselsättning Barnets / barnens dagvårdsplats Barnets / barnens skola Tidigare förhållanden Familjens släkt och vänner Familjens officiella nätverk / myndigheter 3.3 Kartläggning av situationen Under denna rubrik gör socialarbetarna en bedömning av den problemsituation barnet befinner sig i. Nedanstående frågor är öppna frågor. Vad är du orolig för när det gäller denna familj? Beskriv oron konkret Vad är familjen orolig för? Tänk på situationen ur familjens synvinkel. Är det någon annan som är orolig för familjen? Vem? Varför är denna familj en barnskyddsfamilj? Vad händer om inget görs? Vad vill familjen ha hjälp med? Vad är familjemedlemmarna själva beredda att göra? Vad är din viktigaste uppgift just nu? Väntar någon i nätverket att du ska göra något?
7 3.4 Problemformulering För att kunna göra en grundlig och tillförlitlig bedömning av familjens situation, formulera problemen och se familjens möjligheter till tillväxt är familjerollkartan ett bra hjälpmedel. I beskrivningen av familjerollkartan utgår vi från Helminen & Rautiainens bok (2000) om föräldraskapet som rollkarta. Som hjälpmedel är rollkartan inte för teoretisk, utan den kan väcka kunden till självinsikt och känna sig som subjekt i sitt liv. Man kan med rollkartan åskådliggöra förändringsbehovet och se vilka nödvändiga barnskyddsåtgärder som kan komma ifråga. Ju fler roller en förälder har, desto flexiblare är hon som mor eller far. Alla föräldraroller är inte färdigt utformade, utan utvecklas i relationen till och i samspelet med barnet. När man bedömer ett föräldraskap går man igenom vilka av rollerna som är över-, väl- eller underutvecklade eller helt saknas. Huvudrollerna i en rollkarta är livets lärare, relationsläraren, kärleksgivaren, vårdnadshavaren och gränssättaren. Man kan be föräldrarna att bedöma sina fem huvudroller, så att de på fri hand ritar rollerna i cirklar; ju större cirkel desto mera utvecklad. För att utvärdera föräldrarollerna behöver vi diskutera rollerna på ett konkret plan, t.ex. vad det innebär att vara vårdnadshavare eller gränssättare i praktiken. När vi går igenom rollerna på ett konkret plan försöker vi tillsammans med föräldrarna att bedöma hur rollerna på handlingsplanet kan anses överutvecklad (++), välutvecklad (+), underutvecklad (-) eller saknas (--). Rollen som vårdnadshavare är viktig för att skapa och upprätthålla rutiner, speciellt för spädbarnet är rollen livsviktig. Bedömning Föräldern som näringsgivare: Sköter regulariteten i måltiderna ( ) Ser till att maten är varierande och näringsrik ( ) Begränsar barnets sötsaksintag vid behov ( )
8 Förser barnet med smakupplevelser ( ) Köper och lagar mat tillsammans med barnet ( ) Uppmuntrar den unga till matlagning ( ) Föräldern som sköter barnets kläder Sköter om att det lilla barnet har torra och rena kläder ( ) Klär det lilla barnet enligt väder ( ) Vägleder det större barnet i att sköta sina kläder ( ) Respekterar klädstil och klädsmak som den unga på väg ut i världen väljer ( ) Föräldern som impulsgivare: Förser babyn med ljus- och synintryck ( ) Förser det lilla barnet med leksaker, böcker, musik och andra upplevelser ( ) Uppmuntrar barnets hobbyn och hjälper barnet konkret i mån av möjlighet t.ex. genom transporter till aktiviteterna. ( ) Föräldern som tryggar barnets behov av vila: Ser till att barnet sover tillräckligt ( ) Ser till att barnet har en lugn och trygg sovplats ( ) Föräldern som svarar för ekonomin Ser till barnets grundläggande behov ( ) Reserverar tillräckligt med pengar för mat och kläder till barnet ( ) Lär barnet pengarnas värde ( ) Skapar ett system för att ge barnet pengar (t.ex. veckopeng, månadspeng, belöningar eller pengar vid behov) ( ) Föräldern som förebild rörande hygien Sköter barnets hygien ( ) Lär barnet att tvätta sig regelbundet ( )
9 Föräldern som håller ordning Förbjuder barnet att skräpa ner utomhus ( ) Sköter städningen i hemmet ( ) Vägleder barnet efter ålder att städa sitt eget rum ( ) Ger barnet större ansvar för ordningen i hemmet i takt med att barnet växer ( ) Föräldern som sköter det sjuka barnet För barnet till läkare vid behov ( ) Svarar för medicinering ( ) Föräldern som ser till nyttan med motion Tillbringar tid utomhus med det lilla barnet ( ) Uppmuntrar barnet till utomhuslekar ( ) I kärleksgivarrollen skapar föräldern grunden för barnets kvinnliga eller manliga självkänsla. Lika viktigt är att föräldern älskar både barnet och sig själv. För spädbarnsåldern (0-2 år) understryks behovet av rollen som kärleksgivare. Bedömning Föräldern med sund självkänsla Tar hand om sig själv och hushållar med sina krafter ( ) Tar emot hjälp av andra vuxna, släktingar eller vårdpersonal vid behov ( ) Den ömhetsgivande föräldern Ger barnet närhet på ett sätt som respekterar dess integritet ( ) Visar barnet ömhet i relation till dess ålder ( ) Fungerar som modell genom sin egen parrelation ( )
10 Den tröstande föräldern Klär barnets känslor i ord ( ) Lever sig in i barnets känslor och uppmuntrar barnets uttrycksförmåga i relation till barnets ålder. Det lilla gråtande barnet lugnas i famnen och med det större barnet diskuteras det inträffade ( ) Den beskyddande föräldern Garanterar barnet en trygg och säker uppväxtmiljö ( ) Ger barnet information om olika saker ( ) Skyddar barnet mot våld och våldsunderhållning ( ) Kontrollerar sina egna impulser. Sätter gränser för barnet ( ) Lär barnet att försvara sig ( ) Lär barnet att skydda sig ( ) Den accepterande föräldern Accepterar sig själv ( ) Accepterar barnet sådant det är ( ) Skiljer på gärning och gärningsman ( ) Den positiva föräldern Respekterar barnet ( ) Uppskattar barnet för vem barnet är och inte för vad barnet gör ( ) Uppmärksammar barnets positiva sidor ( ) Ger barnet positiva gensvar ( ) Till rollen som livets lärare hör att lära ut sociala seder och bruk. I synnerhet i skolåldern (6-12 år) blir rollen central. Föräldern i det dagliga livet Bedömning Lär barnet att städa upp efter sig själv ( ) Lär barnet att sköta sin hygien ( )
11 Lär barnet bordsskick ( ) Lär barnet uträtta sina behov ( ) Vägleder barnet i att klä sig ( ) Lär barnet att sköta ärenden i ämbetsverk, butiker osv. ( ) Föräldern lär barnet att skilja på rätt och fel Lär barnet att uppskatta ärlighet, jämlikhet osv. ( ) Upplyser barnet om felaktiga värderingar: lögn, stöld, våld ( ) Föräldern som lär ut sociala färdigheter Lär barnet att ta hänsyn till andra och invänta sin tur ( ) Lär barnet att ge andra utrymme och uttrycka sin egen ( ) Upplyser barnet om mobbning i olika sammanhang ( ) Utsätter barnet för en lämplig dos av besvikelser ( ) Stödjer barnet i att uthärda besvikelser ( ) Föräldern som förebild Synar sitt eget handlande och konsekvensen av det i kraven på barnet ( ) Svarar för sitt eget uppträdande ( ) Föräldern som lär ut seder och bruk Lär barnet allmänna samhälleligt accepterade beteenderegler ( ) (att tacka, ta hänsyn till andra, hälsa) Vägleder barnet i trafiken ( ) Vägleder barnet i ett korrekt uppförande på allmänna platser ( ) Föräldern som värnar traditioner Ordnar tillställningar enligt familjens vanor och traditioner ( ) Hjälper barnet att omfatta sina rötter och sin finländskhet ( ) Respekterar familjens egna traditioner ( )
12 Föräldern som förmedlar värderingar Är rättvis i olika situationer ( ) Ser till att barnet lär sig omfatta samhälleliga värderingar ( ) Föräldern som estetiker Uppskattar skönhet (t.ex. näromgivningen och kläder) ( ) Uppmuntrar barnets kreativitet och intellektualitet ( ) Ger barnet möjligheter att uppleva olika sinnesintryck ( ) Relationslärarens roll i föräldraskapet får ökad tyngd i puberteten (12-15 år) och i frigörelseskedet (15-18 år), när de unga skall skapa en egen självständig personlighet. Bedömning Den samtalande föräldern Diskuterar med barnet ( ) Använder ett språk på barnets nivå ( ) Reflekterar över olika frågor och fungerar som barnets samtalspartner vid behov ( ) Den lyssnande föräldern Lyssnar på barnet och förstår vad det säger ( ) Föräldern i konfliktsituationer Klarar av barnets reaktioner ( ) Klär barnets känslor i ord ( ) Hjälper det lilla barnet att fatta konkreta beslut ( ) Stödjer barnet i besluten ( ) Den uppmuntrande föräldern Stöttar barnet ( ) Ger barnet positiva gensvar i klara ordalag ( ) Lär barnet att fungera med olika människor ( )
13 Föräldern som accepterar känslor Identifierar barnets känslor ( ) Tillåter barnet att uttrycka både positiva och negativa känslor ( ) I rollen som gränssättare är föräldrarnas uppgift att ge en trygg uppväxt. Rollen som gränssättare får ökad tyngd när barnet kommer i puberteten. Bedömning Föräldern som garanterar fysisk immunitet Kontrollerar sitt eget uppförande ( ) Kontrollerar andras uppförande ( ) Förhindrar allt slag av fysiskt, psykiskt och sexuellt utnyttjande ( ) Föräldern som skapar trygghet Lämnar inte det lilla barnet ensamt ( ) Överger inte barnet ( ) Ger endast hållbara löften ( ) Lär barnet att hantera oväntade situationer ( ) Föräldern som följer och övervakar regler och överenskommelser Övervakar och svarar för reglerna i hemmet ( ) Bestämmer barnets hemkomsttider och tidsschema i familjen ( ) Genomför påföljder (straffen) ( ) Övervakar att reglerna följs ( ) Stöttar barnet i skolgången ( ) Föräldern som säger nej Reagerar på barnets negativa uppförande ( ) Är konsekvent i sin relation till barnet ( ) Kan också hantera barnets känslor av besvikelse ( ) Föräldern som dygnsrytmanpassare Ser till regulariteten i vardagslivet ( )
14 Uppfyller barnets behov av sömn och vila ( ) Föräldern som sätter sina egna gränser Avväger sina egna resurser och krafter ( ) Behärskar sitt missbruk ( ) Behärskar sin egen aggressivitet ( ) Vid samtal med föräldrarna ombeds föräldrarna att nämna 1-2 roller som fungerar bra eller dåligt. Det idealiska är att man grundligt går igenom alla roller i kartan med föräldrarna, men det viktigaste är att man fokuserar på en roll som har central betydelse för barnets välmående och behöver utvecklas. Alla roller i föräldraskapet har inte samma värde. Att en viss föräldraroll är underutvecklad kan medföra livsfara för barnet, vilket bör leda till snabba barnskyddsåtgärder. En del roller påverkar barnets psykiska utveckling på längre sikt och endel har sådan karaktär att barnet inte far illa om de saknas helt. Det lönar sig att bedöma föräldraskapet separat för varje barn i familjen. När det gäller barn som omfattas av barnskyddsverksamhet delar ofta flera olika instanser sinsemellan på föräldrarollen. Utöver de biologiska föräldrarna deltar ofta mor- och farföräldrar, andra släktingar, fosterföräldrar, barnskyddspersonal och stödpersoner. Personalen måste då göra en översyn av rollerna för att förvissa sig om att inga viktiga aspekter av föräldraskapet blir förbisedda. 4 PLANERING Efter karläggning och problemformulering är följande skede en planering av åtgärder. Efter att familjerollkartan ifyllts bör man ha en plan för fortsättning. Nedan följer en lista på olika stödåtgärder som kan vidtas. Dels kan listan fungera som en checklista över vilka åtgärder som vidtagits genom att kryssa för det som familjen gjort, dels bör listan också kunna visa på om önskat resultat uppnåtts eller inte, med att sätta ett plus eller minus i rutan.
15 Att sätta plus eller minus i rutan för resultat säger ingenting om kvaliteten på resultaten, men det ger en snabb första överblick över hur ärendet framskrider. Det måste dock finnas en möjlighet att på annat ställe på formuläret beskriva resultatens kvalitet med ord och längre formuleringar. Uppgörande av familjerollkarta Utvecklingsuppgift angående roll i familjerollkartan Samtal med socialarbetare Samarbetsmöten/kontakter med andra myndigheter Familjerådslag eller nätverksmöte Ekonomisk hjälp Stödperson eller stödfamilj Hänvisning till kontakt med andra myndigheter; A-klinik, mentalvårdsbyrån, familjerådgivningsbyrå, tonårspolikliniken, Hälsovården Ordnande av dagvård, hemservice Stöda barn eller unga i skolgång, förvärvande av yrke, anskaffning av bostad, placering i arbete Semester eller rekreation Familje- eller anstaltsvård Åtgärder som vidtagits Resultat
16 5. SAMMANFATTNING OCH AVSLUTNING Som tidigare konstaterats i denna uppsats är barnskyddsarbete komplicerat. Inget ärende är det andra likt och därför är det mycket svårt att standardisera frågor som passar för alla ärenden. En rundringning till ett antal olika kommuner visar att kommunerna ofta har ett eget system med en hemmagjord blankett. På blanketten står namn, adress, personsignum och resten är tomma rader att fylla i, efter eget gottfinnande. Vi tycker att familjerollkartan är en bra utgångspunkt att starta från när det gäller att få fram kvalitativa data. Det intressanta blir att tolka resultaten när rollkartan är ifylld. Ska det finnas skalor som säger att om det finns flera än tio minus är det nödvändigt att omhänderta barnet genast? Eller att det fordras att minst nittio procent av klamrarna är fyllda med plus för att familjen ska klara sig från att betraktas som barnskyddsfamilj? Det är oerhört svårt att försöka sig på att standardisera än verksamhet som bygger så mycket på mänskliga relationer och subjektiva bedömningar som barnskyddsarbete gör och vi är övertygade om att det krävs mycket utvecklingsarbete innan ett bra system ser dagens ljus. LITTERATUR Barnskyddslagen 5.8 1983/683 Helminen, M-L & Rautiainen, M. (2000). Föräldraskapet som rollkarta. Helsingfors: Finlands kommunförbund