Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Slussen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN
Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering...2 4. Förankring och medverkan...2 5. Nulägesanalys...3 6. Åtgärder...3 7. Kompetensutveckling...3 8. Uppföljning och utvärdering...4 Definition av begrepp...5 Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling...6
1. Vision På vår förskola genomsyras verksamheten av att förskolan ser varje barns värde. Vi betraktar alla människor som lika värda och anser att alla har något att tillföra. 2. Vad säger lagen I Diskrimineringslagen (2008:567) finns förbud mot diskriminering och krav på att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan, där det ska beskrivas hur man arbetar för att följa lagen. Skollagen (1985:1100) krav på att vår verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En plan ska varje år upprättas för att beskriva arbetet för att förhindra kränkande behandling. Vår Likabehandlingsplan inkluderar denna plan. 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering Genom observationer och samtal följer pedagogerna kontinuerligt barnets utveckling och lärande och möter barnen där de är. Pedagogen deltar aktivt utifrån sin roll och observerar, bekräftar och anpassar situationen. På vår mall för verksamhetsplanering finns rubriken Jämlikhet och jämställdhet. Där planerar pedagogerna arbetet med att förebygga kränkningar och diskriminering genom att ge barnen modeller och förebilder genom t ex sagor och sång. Vi tillämpar ett vägledande samspel. Vägledande samspel är en metod där pedagogerna medvetet arbetar med att bejaka barns känslor och upplevelser samt stödjer dem i deras utveckling. Om kränkning(ar) inträffar ser pedagogerna över vilka förbättringar som kan göras för att undvika att det händer igen. Vuxen på förskolan som märker att en annan vuxen på förskolan kränker eller diskriminerar ett barn ingriper direkt. Rektor informeras alltid om det inträffade. Rektor informeras också vid misstanke om att personal kränker elev. Rektor inleder därefter en utredning kring händelsen. Om förälder upplever att personal kränker ett barn uppmanas föräldern att kontakta rektor. Rektor inleder då en utredning av det inträffade. Vi använder oss av enkäter till föräldrar och samtal/intervjuer med barn för att fånga upp signaler om klimatet på förskolan. Vi använder husmodellen för att analysera vår verksamhet. Där går vi igenom de olika rum och miljöer vi har och ser om vi kan finna problemområden som vi behöver åtgärda. Lagledaren ansvarar för att detta genomförs. Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett (bilaga). Vid behov skrivs åtgärdsprogram. 4. Förankring och medverkan Förankring Likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras så här: 2
Pedagogerna går igenom och diskuterar innehållet. Detta inleds vid en arbetslagsträff i januari. Lagledaren ansvarar för det. Planen tas upp på Utvecklingsrådet. Rektor är ansvarig. I förskolan tar pedagogerna upp planens innehåll med barnen på ett sätt som lämpar sig för barnens ålder t ex vid samlingar och när något inträffat. På detta sätt får barnen dels kännedom om planen och dels en möjlighet att komma med synpunkter inför nästa års plan. Alla pedagoger har ansvar för att det genomförs. Medverkan Vi använder oss av synpunkter från utvecklingssamtalen när vi tar fram nästa års plan. Varje pedagog som har utvecklingssamtal ansvarar för att ta till vara synpunkter. Pedagogerna för samtal med barnen för att få in deras synpunkter på vad som kan behöva förbättras i verksamheten. Brukarrådet får möjlighet att komma med synpunkter på planen 5. Nulägesanalys Vi har bland annat använt oss av husmodellen för att kartlägga risker på förskolorna. Vi gick igenom de olika rummen som finns hos oss, tillsammans med barnen under en samling. Vi tog även upp utegården och frågade hur det var ute. Barnen fick berätta hur det kändes att vara i de olika rummen, om det hade hänt något som inte kändes så bra, eller om man var en bra kompis i alla rum. Det vi fick fram efter att barnen hade fått berätta var att det kan hända saker nere vid röret ute på gården, att man t ex knuffas eller säger dumma saker till varandra, något som även vi har tänkt på. Några barn upplevde att det inte var sådan lugn och ro som de ville att det skulle vara i mysen. Att en del barn inte respekterade att det skulle vara lugnt och tyst där för de som vill kunna gå in där och få lugn och ro, vila. 6. Åtgärder Vi genomför dessa åtgärder: Målet är att barnen ska uppleva att det är lugnt och tryggt att leka vid röret. Vi ser till att alltid ha personal där barnen är. Inte bara på synavstånd, utan även höravstånd. Genomförs från januari och all personal är ansvarig. Målet är att barnen ska uppleva att det är lugnt och tryggt att vara i mysen. Vi ser till att det alltid finns en vuxen i närheten av mysen. Vi uppmuntrar barnen att ta kontakt med oss vuxna vid konflikter. Genomförs från januari. All personal är ansvarig. 7. Kompetensutveckling För närvarande genomgår några personer en utbildning i genusfrågor. Just nu planeras hur deras kunskaper också ska komma övrig personal till godo för att höja personalens medvetenhet och kompetens inom detta område. 3
8. Uppföljning och utvärdering I samband med arbetet med Kvalitetsredovisningen i slutet av vårterminen följs också denna plan upp och utvärderas. Föräldrarna får varje år en enkät där de bland annat tillfrågas om hur de upplever barnets trygghet på förskolan. Åtgärderna följs upp med intervjuer/samtal med barn och föräldrar inför utvecklingssamtalen. Då kommer vi bl a att kontrollera att barnen känner sig trygga vid röret och i mysen. Säter 2010-03-29 Elisabeth Lilja Rektor 4
Definition av begrepp Kränkande behandling definieras i skollagen (14 kap. 3) som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). I Diskrimineringslagen (2008:567, 4) definieras vad som avses med diskriminering: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. I Diskrimineringslagen (2008:567 5) definieras vad som avses med Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden 5
Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling Förskola Ansvarig rektor Tfn e-post Barn/elev Personnummer Avd De kommunikationer och åtgärder som kan hänföras till ärendet (t.ex. elevvårdskonferens eller övriga kontakter med berörda parter) anges nedan: Datum Kommunikation/åtgärd 6