Carl Olsson Carl Olsson Linjär Algebra / 18

Relevanta dokument
Linjär algebra F1 Ekvationssystem och matriser

Dagens program. Linjära ekvationssystem och matriser

November 6, { b1 = k a

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 2

14 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Linjär Algebra, Föreläsning 11

Dagens program. Linjära ekvationssystem och matriser

Innehåll. 1 Linjärt ekvationssystem (ES) 5. 2 Grundläggande algebra 13

MATRISTEORI. Pelle Pettersson MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema med tal, reella eller komplexa, vilka kallas matrisens

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: 1 1 Basvektorer i tre dimensioner: Enhetsvektor i riktningen v: v v

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 3

Subtraktion. Räkneregler

Stora bilden av Linjära algebran. Vektorrum, linjära transformationer, matriser (sammanfattning av begrepp)

Några saker som jag inte hann: Ur trigonometriska ettan kan vi uttrycka och i termer av. Vi delar båda led i trig. 1:an med :

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-4.

LÖSNINGAR TILL UPPGIFTER TILL RÄKNEÖVNING 1

Linjär Algebra M/TD Läsvecka 1

6. Matriser Definition av matriser 62 6 MATRISER. En matris är ett rektangulärt schema av tal: a 11 a 12 a 13 a 1n a 21 a 22 a 23 a 2n A =

Gausselimination fungerar alltid, till skillnad från mer speciella metoder.

15 september, Föreläsning 5. Tillämpad linjär algebra

Matriser. En m n-matris A har följande form. Vi skriver också A = (a ij ) m n. m n kallas för A:s storlek. 0 1, 0 0. Exempel 1

Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 1

SF1624 Algebra och geometri

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

TMV166 Linjär algebra för M, vt 2016

1 Linjära ekvationssystem. 2 Vektorer

Linjär algebra på 2 45 minuter

1 Grundläggande kalkyler med vektorer och matriser

TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1. Omfattning. Innehåll Lay, kapitel , Linjära ekvationer i linjär algebra

TMV166 Linjär algebra för M. Datorlaboration 2: Matrisalgebra och en mekanisk tillämpning

Geometriska vektorer

Avsnitt 2. Matriser. Matriser. Vad är en matris? De enkla räknesätten

4x az = 0 2ax + y = 0 ax + y + z = 0

MULTIPLIKATION AV MATRISER, BASER I RUMMET SAMT FÖRSTA MÖTET MED MATRISINVERSER = = =

Linjär algebra. Lars-Åke Lindahl

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Onsdagen 29 oktober, 2014

Linjär Algebra F14 Determinanter

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

reella tal x i, x + y = 2 2x + z = 3. Här har vi tre okända x, y och z, och vi ger dessa okända den naturliga

Moment 5.5 Övningsuppgifter I 5.60a. 5.60b, 5.60.c, 61

November 17, 2015 (1) en enda lsg. Obs det A = 1 0. (2) k-parameter lsg. Obs det A = 0. k-kolonner efter sista ledande ettan

1. Ekvationer 1.1. Ekvationer och lösningar. En linjär ekvation i n variabler x 1,..., x n är en ekvation på formen. 2x y + z = 3 x + 2y = 0

Tentamen TMV140 Linjär algebra Z

Moment Viktiga exempel Övningsuppgifter

Linjär algebra. 1 Inledning. 2 Matriser. Analys och Linjär Algebra, del B, K1/Kf1/Bt1. CTH/GU STUDIO 1 TMV036b /2013 Matematiska vetenskaper


Veckoblad 4, Linjär algebra IT, VT2010

Vi skalla främst utnyttja omskrivning av en matris för att löas ett system av differentialekvaioner. 2? Det är komplicerat att

2 = 3 = 1. ekvationssystem är beskriven som de vektorer X =

Dagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer

Ekvationer och olikheter

x 23 + y 160 = 1, 2 23 = ,

Laboration: Vektorer och matriser

Moment 6.1, 6.2 Viktiga exempel Övningsuppgifter T6.1-T6.6

5 Linjär algebra. 5.1 Addition av matriser 5 LINJÄR ALGEBRA

Dagens program. Repetition Determinanten Definition och grundläggande egenskaper

Preliminärt lösningsförslag

Vektorrum. EX. Plan och linjer i rummet genom origo. Allmänt; mängden av lösningar till AX = 0.

Linjära ekvationssystem. Avsnitt 1. Vi ska lära oss en metod som på ett systematiskt sätt löser alla linjära ekvationssystem. Linjära ekvationssystem

Lite Linjär Algebra 2017

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

Definition 1 Ett vektorrum M (över R) är en mängd element, vektorer, sådan att det finns en kommutativ operation + på mängden M som uppfyller

Linjär algebra Tio förrätter och två efterrätter Roy Skjelnes

Avsnitt 4, Matriser ( =

Mer om analytisk geometri

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A

TMV166 Linjär Algebra för M. Tentamen

(a) Bestäm för vilka värden på den reella konstanten c som ekvationssystemet är lösbart. (b) Lös ekvationssystemet för dessa värden på c.

ax + y + 2z = 3 ay = b 3 (b 3) z = 0 har (a) entydig lösning, (b) oändligt många lösningar och (c) ingen lösning.

Föreläsn. anteckn. TMV206-VT13. Vecka 6-7. Egenvärden och Egenvektorer. Kap. 8-9

Lösningar till SF1861/SF1851 Optimeringslära, 24/5 2013

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen

Vectorer, spannet av vektorer, lösningsmängd av ett ekvationssystem.

TENTAMEN. Linjär algebra och analys Kurskod HF1006. Skrivtid 8:15-13:00. Tisdagen 31 maj Tentamen består av 3 sidor

Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 2

En vektor är mängden av alla sträckor med samma längd och riktning.

Slappdefinition. Räkning med vektorer. Bas och koordinater. En vektor är mängden av alla sträckor med samma längd och riktning.

Sidor i boken V.L = 8 H.L. 2+6 = 8 V.L. = H.L.

Linjära ekvationssystem

Matriser och linjära ekvationssystem

1 Addition, subtraktion och multiplikation av (reella) tal

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

MYSTERIER SOM ÅTERSTÅR

Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment B, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 1 juni 2011 kl

Algebraiska egenskaper hos R n i)u + v = v + U

KTH, Matematik. Del I. (totalt 15 poäng, inklusive bonuspoäng). (1) Betrakta följande mängder i R 3 :

Begrepp :: Determinanten

Lösningar till SF1852 Optimeringslära för E, 16/1 08

3 1 = t 2 2 = ( 1) ( 2) 1 2 = A(t) = t 1 10 t

Linjära ekvationssystem

M = c c M = 1 3 1

Ekvationssystem, Matriser och Eliminationsmetoden

Kursplanering för Linjär algebra, HT 2003

Mer om linjära ekvationssystem

A = (3 p) (b) Bestäm alla lösningar till Ax = [ 5 3 ] T.. (3 p)

Linjära ekvationssystem

Vektorgeometri för gymnasister

Transkript:

Linjär Algebra: Föreläsn 1 Carl Olsson 2018-03-19 Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 1 / 18

Kursinformation Kurschef Carl Olsson arbetsrum: MH:435 tel: 046-2228565 epost: calle@maths.lth.se Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 2 / 18

Kursinformation Kurshemsida: http://www.maths.lth.se/~calle/linalgvt18/linalg.html Frågeforum: http://forum.maths.lth.se/login Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 3 / 18

Ex 3. Fortsättning. Har (S1) och (S2) samma lösningar? x + 2y + z = 1 (a) x + 2y + z = 1 (a ) = (a) (S1) : 2x + 3y 2z = 1 (b) (S2) : y 4z = 1 (b ) = (b) 2(a) 3x + 2y 4z = 1 (c) 2y 7z = 2 (c ) = (c) 3(a) Hur visar vi detta? Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 4 / 18

Ex 3. Fortsättning. Har (S1) och (S2) samma lösningar? x + 2y + z = 1 (a) x + 2y + z = 1 (a ) = (a) (S1) : 2x + 3y 2z = 1 (b) (S2) : y 4z = 1 (b ) = (b) 2(a) 3x + 2y 4z = 1 (c) 2y 7z = 2 (c ) = (c) 3(a) Hur visar vi detta? 1 Antag (x 0, y 0, z 0 ) löser (S1). Visa att (x 0, y 0, z 0 ) löser (S2). Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 4 / 18

Ex 3. Fortsättning. Har (S1) och (S2) samma lösningar? x + 2y + z = 1 (a) x + 2y + z = 1 (a ) = (a) (S1) : 2x + 3y 2z = 1 (b) (S2) : y 4z = 1 (b ) = (b) 2(a) 3x + 2y 4z = 1 (c) 2y 7z = 2 (c ) = (c) 3(a) Hur visar vi detta? 1 Antag (x 0, y 0, z 0 ) löser (S1). Visa att (x 0, y 0, z 0 ) löser (S2). 2 Antag (x 0, y 0, z 0 ) löser (S2). Visa att (x 0, y 0, z 0 ) löser (S1). Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 4 / 18

Ex 3. Fortsättning. Har (S1) och (S2) samma lösningar? x + 2y + z = 1 (a) x + 2y + z = 1 (a ) = (a) (S1) : 2x + 3y 2z = 1 (b) (S2) : y 4z = 1 (b ) = (b) 2(a) 3x + 2y 4z = 1 (c) 2y 7z = 2 (c ) = (c) 3(a) Första delen: Antag att (x 0, y 0, z 0 ) uppfyller (S1). V.L. blir lika med H.L. i (a),(b),(c) när vi stoppar in (x 0, y 0, z 0 ). V.L. blir lika med H.L. i (a),(b)-2(a),(c)-3(a) när vi stoppar in (x 0, y 0, z 0 ). (x 0, y 0, z 0 ) uppfyller (S2). Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 5 / 18

Ex 3. Fortsättning. Har (S1) och (S2) samma lösningar? x + 2y + z = 1 (a) x + 2y + z = 1 (a ) = (a) (S1) : 2x + 3y 2z = 1 (b) (S2) : y 4z = 1 (b ) = (b) 2(a) 3x + 2y 4z = 1 (c) 2y 7z = 2 (c ) = (c) 3(a) Andra delen: Antag att (x 0, y 0, z 0 ) uppfyller (S2). V.L. blir lika med H.L. i (a ),(b ),(c ) när vi stoppar in (x 0, y 0, z 0 ). Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 6 / 18

Ex 3. Fortsättning. Har (S1) och (S2) samma lösningar? x + 2y + z = 1 (a) x + 2y + z = 1 (a ) = (a) (S1) : 2x + 3y 2z = 1 (b) (S2) : y 4z = 1 (b ) = (b) 2(a) 3x + 2y 4z = 1 (c) 2y 7z = 2 (c ) = (c) 3(a) Andra delen: Antag att (x 0, y 0, z 0 ) uppfyller (S2). V.L. blir lika med H.L. i (a ),(b ),(c ) när vi stoppar in (x 0, y 0, z 0 ). Vi har (a) = (a ) (b) = (b ) + 2(a ) (c) = (c ) + 3(a ) V.L. blir lika med H.L. i (a ),(b )+2(a ),(c )+3(a ) när vi stoppar in (x 0, y 0, z 0 ). (x 0, y 0, z 0 ) uppfyller (S2). Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 7 / 18

Ex 3. Fortsättning. Vi säger att (S1) och (S2) är ekvivalenta och skriver (S1) (S2). På samma sätt ser man att (S2) (S3) och därför är (S1) (S3). Sats 1 (sid 9): Vid radoperationer ändras inte lösningsmängden om man byter ordning på ekvationerna, multiplicerar en ekvation med en konstant 0, adderar en ekvation till en annan. Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 8 / 18

Ex. 7 x 1 + 2x 2 + 3x 3 + x 4 = 0 (a) 2x 4 + x 5 x 6 = 0 (b) x 5 + x 6 + x 7 = 0 (c) 3x 7 = 0 (d) Understrukna element = pivå element. (d) x 7 = 0 Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 9 / 18

Ex. 7 x 1 + 2x 2 + 3x 3 + x 4 = 0 (a) 2x 4 + x 5 x 6 = 0 (b) x 5 + x 6 + x 7 = 0 (c) 3x 7 = 0 (d) Understrukna element = pivå element. (d) x 7 = 0 (c) x 5 + x 6 = 0, x 6 = s x 5 = s Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 10 / 18

Ex. 7 x 1 + 2x 2 + 3x 3 + x 4 = 0 (a) 2x 4 + x 5 x 6 = 0 (b) x 5 + x 6 + x 7 = 0 (c) 3x 7 = 0 (d) Understrukna element = pivå element. (c) x 5 + x 6 = 0, (d) x 7 = 0 (b) 2x 4 2s = 0, x 6 = s x 5 = s x 4 = s Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 11 / 18

Ex. 7 x 1 + 2x 2 + 3x 3 + x 4 = 0 (a) 2x 4 + x 5 x 6 = 0 (b) x 5 + x 6 + x 7 = 0 (c) 3x 7 = 0 (d) Understrukna element = pivå element. (c) x 5 + x 6 = 0, (d) x 7 = 0 (b) 2x 4 2s = 0, x 6 = s x 5 = s x 4 = s (a) x 1 + 2x 2 + 3x 3 + s = 0, x 2 = t, x 3 = u x 1 = 2s 3u s (x 1, x 2, x 3, x 4, x 5, x 6, x 7 ) = ( 2s 3u s, t, u, s, s, s, 0). Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 12 / 18

Ex. 7 x 1 + 2x 2 + 3x 3 + x 4 = 0 (a) x 2 = t x 3 = u 2x 4 + x 5 x 6 = 0 (b) x 5 + x 6 + x 7 = 0 (c) x 6 = s 3x 7 = 0 (d) Antal parametrar = Antal variabler - Antal pivå element. (Kallas dimmensionsatsen senare i kursen.) Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 13 / 18

Matriser En matris är ett rektangulärt schema av tal. a 11 a 12... a 1n a 21 a 22... a 2n A =...... a m1 a m2... a mn a ij är talet på rad i och kolonn j. A har m rader och n kolonner. vi säger att A en m n matris. Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 14 / 18

Matriser Räkneregler Addition: Addera elementen på samma plats. ( ) ( ) ( 1 2 5 6 1 + 5 2 + 6 + = 3 4 7 8 3 + 7 4 + 8 ) = ( 6 8 10 12 ) Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 15 / 18

Matriser Räkneregler Addition: Addera elementen på samma plats. ( ) ( ) ( 1 2 5 6 1 + 5 2 + 6 + = 3 4 7 8 3 + 7 4 + 8 OBS: Funkar bara om matriserna är lika stora. ) = ( 6 8 10 12 ) Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 15 / 18

Matriser Räkneregler Addition: Addera elementen på samma plats. ( ) ( ) ( 1 2 5 6 1 + 5 2 + 6 + = 3 4 7 8 3 + 7 4 + 8 OBS: Funkar bara om matriserna är lika stora. ) = ( 6 8 10 12 Multiplikation med tal: Multiplicera alla elementen med talet. ( ) ( ) ( ) 1 2 5 1 5 2 5 10 5 = = 3 4 5 3 5 4 15 20 ) Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 15 / 18

Matriser Räkneregler Matrismultiplikation: C = AB. På plats (i, j) i matrisen C står rad i från A multiplicerad med kolonn j från B. Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 16 / 18

Matriser Räkneregler Matrismultiplikation: C = AB. På plats (i, j) i matrisen C står rad i från A multiplicerad med kolonn j från B. 1 2 3 4 5 6 ( 1 2 3 0 ) = 1 1 + 2 3 1 2 + 2 0 3 1 + 4 3 3 2 + 4 0 5 1 + 6 3 5 2 + 6 0 = 7 2 15 6 23 10 Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 16 / 18

Matriser Räkneregler Matrismultiplikation: C = AB. På plats (i, j) i matrisen C står rad i från A multiplicerad med kolonn j från B. 1 2 3 4 5 6 ( 1 2 3 0 ) = 1 1 + 2 3 1 2 + 2 0 3 1 + 4 3 3 2 + 4 0 5 1 + 6 3 5 2 + 6 0 = 7 2 15 6 23 10 OBS: Funkar bara om A har lika många kolonner som B har rader. Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 16 / 18

Matriser Räkneregler Matrismultiplikation: C = AB. På plats (i, j) i matrisen C står rad i från A multiplicerad med kolonn j från B. 1 2 3 4 5 6 ( 1 2 3 0 ) = 1 1 + 2 3 1 2 + 2 0 3 1 + 4 3 3 2 + 4 0 5 1 + 6 3 5 2 + 6 0 = 7 2 15 6 23 10 OBS: Funkar bara om A har lika många kolonner som B har rader. Oftast blir AB BA. Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 16 / 18

Matriser Räkneregler Matrismultiplikation: C = AB. På plats (i, j) i matrisen C står rad i från A multiplicerad med kolonn j från B. 1 2 3 4 5 6 ( 1 2 3 0 ) = 1 1 + 2 3 1 2 + 2 0 3 1 + 4 3 3 2 + 4 0 5 1 + 6 3 5 2 + 6 0 = 7 2 15 6 23 10 OBS: Funkar bara om A har lika många kolonner som B har rader. Oftast blir AB BA. Om A är m p, B är p n blir C m n. Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 16 / 18

Ex 8 Beräkna AX om 1 2 1 x A = 2 3 2 och X = y. 3 4 4 z 1 2 1 x x + 2y + z 2 3 2 y = 2x + 3y 2z. 3 4 4 z 3x + 4y 4z }{{}}{{}}{{} 3 3 3 1 3 1 1 Systemet i Ex 4 kan skrivas AX = Y om Y = 1. 1 Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 17 / 18

Ex 9 Beräkna xa 1 + ya 2 + za 3 om 1 2 1 A 1 = 2, A 2 = 3, A 3 = 2. 3 4 4 1 2 1 x 2y z x + 2y + z x 2 +y 3 +z 2 = 2x + 3y + 2z = 2x + 3y 2z 3 4 4 3x 4y 4z 3x + 4y 4z Systemet i Ex 4 kan alltså skrivas xa 1 + ya 2 + za 3 = Y. Carl Olsson Linjär Algebra 2018-03-19 18 / 18