Kvalitetsredovisning

-7- Kvalitetsredovisning för läsåret / Förskolan Rödluvan Avesta, -7- Förskolechef: Jerker Olofsson Utvecklingsledare: Alexandra Hållén Resultatenhetschef: Karin Vestman

Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av enheten/verksamhetens resultat och beskriva strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument, verksamhetsmål i Mål- och budgetdokumentet Verksamhetsplaner Inför Kvalitetsredovisningen Planera för aktuell arbetsgrupp och tillvägagångssätt inför arbetet med resultatuppföljning och redovisning Arbetsgång Samla in underlag/resultatbilder Analysera resultat Dra slutsatser Identifiera utvecklingsområden Planera för utveckling Under varje huvudrubrik presenteras en resultatbild, analys och utvecklingsstrategi

INNEHÅLL Innehåll.... Normer och värden....förskolans övergripande bild av insatser och resultat - likabehandlingsarbete... 5. Förskolans övergripande bild av insatser och resultat - barnhälsoteam... 5. Barns delaktighet och inflytande... 6. Förskolans övergripande bild av insatser och resultat... 6. Utveckling och lärande... 8. Resultat pedagogiska målplananer... 8.. Lilla björn... 8.. Stora Björn... 9.. Smultronet.... Förskolans övergripande bild av insatser och resultat..... Språk..... Matematik..... Naturvetenskap och Teknik..... IT.....5 Sammanfattning.... Kvalitetsenkät.... Förskolans övergripande bild, analys och slutsats... 5. Hem och Förskola... 5. Förskolans övergripande bild av insatser och resultat... 6 Kompetensutveckling... 5 6. Förskolans övergripande bild av insatser och resultat... 5 6.. Målplaner... 5 6.. Pedagogisk dokumentation... 5 6.. IT-kompetens... 6 6.. Modersmål... 6 7 Pedagogiskt ledarskap... 7 7. Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat... 7 7. Målplaner. Övergripande bild av insats och resultat... 7 7. Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen... 8 8. Entrepenöriellt Lärande... 9 8. Förskolans övergripande bild av insatser och resultat... 9 9. Identifierade framgångsfaktorer.... Identifierade utvecklingsområden...

. NORMER OCH VÄRDEN Vi försöker lära barnen att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion eller funktionshinder. Det är främst i dialoger med barnen som vi pratar om dessa frågor. När de har en fundering eller när vi hör att barnen pratar om detta så kan vi gå in i samtalet och vara med och styra dialogen. Personalen har tydliga regler i vad vi accepterar för beteende mot varandra. Vi anser att det är viktigt att ha tydliga rutiner och regler och att all personal är lojal mot dessa. HT Lilla Björn Smultronet Stora Björn VT Lilla Björn Smultronet Stora Björn Bland de yngre barnen på Lilla & Stora Björn har man arbetat mycket med trygghet. Detta beror mycket på att barngruppen har förändras hela tiden. På dessa avdelningar är majoriteten av barnen under år vilket gör att tryggheten blir extra viktig för att de ska kunna delta på ett bra sätt i verksamheten. På Lilla björn arbetar man mycket med att ha en förutsägbar struktur, där barnen vet vad som ska hända. Personalen ser att det har givit ett lugn. På Stora björn hade man under hösten ett väl fungerande arbete med Normer & Värden, de hade tydliga rutiner och struktur. Under våren var det två längre sjukskrivningar på den avdelningen. Detta gjorde att det var svårare att följa de vanliga rutinerna och strukturen. De har under våren arbetat med att ge barnen ett verktyg för när de inte vill något, vilket är att säga STOPP. Detta har baren acceptera och tagit till sig.

På Smultronet har man arbetat mycket med hur man är som vän. Kartläggningarna till likabehandlingsplanen visade att barnen sa elaka saker till varandra och kunde vara hårdhänta mot varandra. För att arbeta med detta använde sig pedagogerna av ett material som heter Kanin & Igelkott. En bit in på våren kunde pedagogerna se en förändring i gruppen, då konflikterna mellan barnen blev betydligt färre..förskolans ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT - LIKABEHANDLINGSARBETE I höstas genomförde vi kartläggningar som blev grunden för vår likabehandlingsplan. Dessa visade att de vanligaste förkommande kränkningarna var att man sa något elakt som t.ex. att någon var ful, att man slog någon för att man inte fick som man ville och att man inte respekterade när ett annat barn sa stopp. Under resterande del av hösten arbetade pedagogerna med detta bl.a. genom att vara mer med barnen så att det inte kunde bli konflikter. Man hade fokus på detta på samlingar, de äldre barnen hade även ett minitema där de arbetade med värdegrunden. På alla avdelningar kunde man se att arbetet gett resultat. Vi har kunnat se att medvetenheten har ökat kring vikten av att dokumentera incidenter, inser att det finns brister att göra det systematiskt. Detta beror troligtvis på att det är svårt att fastställa vilka typer av händelser som man ska skriva en incidentrapport på. Detta skall diskuteras under hösten så att vi kan säkerställa systematisk dokumentations arbete kring likabehandling.. FÖRSKOLANS ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT - BARNHÄLSOTEAM Specialpedagogen Christina Eklund har varit hos oss nästan en förmiddag i veckan under läsåret. Detta för att kunna se de barn som går på Rödluvan och kunna vara ett stöd till personalen. Vi har även haft två BHT möten. Ett för barnen på Lilla och Stora björn och ett för barnen på Smultronet. På mötet för Lilla och Stora björn deltog en pedagog från vardera avdelningen, specialpedagog och utvecklingsledare. På mötet för Smultronet deltog en pedagog från Smultronet, specialpedagog och utvecklingsledare. På dessa gick vi igenom alla barn. Under läsåret har även specialpedagogen använts till mycket föräldrastöd, hon har haft flera möten med vissa vårdnadshavare. Samarbetet med specialpedagogen skall ses över. Vi har nu haft BHT en gång/ termin, vi vill att det skall vara en högre frekvens på dessa möten, men att man då inte behöver gå igenom alla barn. En plan för detta skall arbetas fram vid terminsstart. 5

. BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE HT Lilla Björn Smultronet Stora Björn VT Lilla Björn Smultronet Stora Björn. FÖRSKOLANS ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT Den proximala utvecklingszonen ligger till grund för mycket i vardagen. Barnen får försöka göra så mycket de kan själva, men med stöd av en vuxen. Problem som uppstår uppmanas barnen att lösa genom samarbete. Om konflikter uppstår får de försöka lösa de själva men med stöd från en vuxen. Det finns tillfälle för fri lek varje dag på alla avdelningar då kan barnen bestämma själva vilken aktivitet de vill göra. I den fria leken försöker pedagogerna vara med som stöd och som observant. Detta är något som alla avdelningar behöver utveckla mer. Detta ska ske genom att vi utvecklar tydligare rutiner på vad som skall observeras och när. På Smultronet får barnen efter maten möjlighet att välja om de vill leka ute eller inne efter maten. På Smultronet är allt som barnen får ha placerat i deras höjd så att de lätt kan göra det de vill. På Stora björn skedde en stor förändring på hösten då miljöerna sågs över. Pedagogerna gjorde så att nästan allt material blev lättillgängligt för barnen. Hyllor sänktes till barnens höjd. Där har pedagogerna arbetat med att barnen får välja mellan aktiviteter som erbjuds, vad som erbjuds att har varit utifrån barnens intresse. Detta har de gjort för att få ett lugn i barngruppen där barnen tränas i att få göra 6

val. Under hösten hade Lilla björn fortfarande mycket kvar högt upp på hyllorna men efter att en pedagog fått göra ett studiebesök under våren så har mer material flyttats lägre ner på hyllorna. Att material placeras lättillgängligt är speciellt viktigt ur ett inflytande perspektiv, då barnen annars knappt har något eget inflytande över sin vardag utan är beroende av att det finns vuxna i närheten. Det är även viktigt att materialet byts ut med jämna mellanrum utifrån barnens intresse. Detta gör att miljön blir mer spännande för barnen. På Smultronet fungerade inte den struktur som fanns på avdelningen tidigare. Det märktes tydligt att arbetslagsledaren var utlånad till förskoleklass. Detta kombinerat med att nästan hela arbetslaget var nytt gjorde att flera saker ej fungerade som det skulle. Flera saker blev inte gjorda då ingen tog ansvar för det skulle bli gjort. Under våren gjordes strukturen om så att man inte var så beroende av att det fanns någon tydlig arbetslagsledare. Det gjorde att arbetet blev bättre. Man kan även se att resultaten på Stora björn sjönk när de utvärderade sig igen i våras. Detta beror främst på att det varit hög frånvaro, med två längre sjukskrivningar under våren. Barnen får vara med och påverka sin dag i stor utsträckning. Men det finns utrymme för förbättring. Det finns fler moment i verksamheten som de skulle kunna vara med att påverka t.ex. vad de ska göra på gymnastiken, vart de ska gå på utflykt, hur rummen ska användas med mera. Dessutom måste alla avdelningar bli bättre på att ändra miljöerna utifrån vad barnen har för intresse. Observationer och kartläggningar av barnens intresse ska ligga till grund för verksamheten och det är viktigt att miljön inte blir något statiskt. Eftersom vi vill att barnen ska lära sig genom lek så blir miljön ett av våra viktigaste verktyg för att förverkliga detta. Det är även viktigt att det finns ett gemensamt förhållningssätt till hur barn får inflytande, där kommer Vägledande Sampel att bli en viktig del i utvecklingsarbetet. 7

. UTVECKLING OCH LÄRANDE. RESULTAT PEDAGOGISKA MÅLPLANANER.. LILLA BJÖRN HT Språk Förskola Hem Matematik IT Natur & Teknik Motorik Barns inflytande Normer & Värden VT Entrepenöriellt Språk Matematik Förskola Hem Natur & Teknik IT Barns inflytande Motorik Normer & Värden 8

.. STORA BJÖRN HT Språk Förskola Hem Matematik IT Natur & Teknik Motorik Barns inflytande Normer & Värden VT Entrepenöriellt Språk Matematik Förskola Hem Natur & Teknik IT Barns inflytande Motorik Normer & Värden 9

.. SMULTRONET HT Språk Förskola Hem Matematik IT Natur & Teknik Motorik Barns inflytande Normer & Värden VT Entrepenöriellt Språk Matematik Förskola Hem Natur & Teknik IT Barns inflytande Motorik Normer & Värden

. FÖRSKOLANS ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT.. SPRÅK Mycket av språkarbetet pågår i vardagen, det är då man betonar saker och har dialog med barnen. Alla avdelningar har arbetat mycket med språk på samlingar med sånger, lekar, praxis, sagostund varje dag. För barnen på Stora björn har man använt språkmaterialet Babblarna, detta har varit mycket uppskattat hos baren. De äldre barnen på Smultronet använder sig av före Bornholmsmodellen. Dock så har detta material inte använts i samma utsträckning som tidigare år eftersom stukturen på avdelningen varit bristfällig. Pedagogerna tänker på att prata mycket med barnen och att använda så mycket ord som möjligt för att stärka barnens ordförråd. De äldre barnen får höra minst en saga/dag då högläsning är viktigt för barnens språkutveckling. Användandet av medvetna språkliga miljöer är något som behöver utvecklas, därför skall alla arbetslag när de planerar inför hösten motivera sina miljöer och beskriva hur de använder dem för att stärka språket... MATEMATIK Matematik övas varje dag med barnen främst i vardagen. Pedagogerna tittar efter former vid måltider, räknar klossar vid bygglek, spel, pussel, lekmaterial sorteras vid städning med mera. Det övas även vid varje samling då det alltid finns matematikinslag på alla samlingar t.ex. räkna barn, betoning av lägesord, klappa namn och liknande. Alla 5-åringar har även genomfört NTA-lådan jämföra mäta. Vi kan fortfarande se goda resultat av mattecirkeln som alla pedagoger gick för något år sedan, de tänker på matematiken i vardagen. Dock behöver användandet av medvetna matematiska miljöer utvecklas, därför skall alla arbetslag när de planerar inför hösten motivera sina miljöer och beskriva hur de använder dem för att stärka matematiken... NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Alla avdelningar arbetar med att ha olika konstruktionsmaterial lättillgängligt för barnen. För de äldre barnen byts detta material ut med jämna mellanrum för att göra materialet mer lockande för barnen. Vid konstruktionslek finns det ofta en pedagog närvarande som antingen är med och bygger med barnen eller finns bredvid som stöd. De äldre barnen går på utflykt minst en gång i veckan. Då går de i mindre grupper för att utflykten ska bli mer pedagogisk. Då har de undersökt naturen som finns runt omkring oss, mycket utifrån barnens intresse. Man har även genomfört olika pedagogiska aktiviteter på utflykterna genom att t.ex. arbeta med motstasord, sortering och liknande med hjälp av naturmaterial som mossa, stenar, pinnar. Barnen har även fått plocka med sig material till förskolan från utflykterna för att kunna skapa med. På Stora björn gick detta inte att genomföra under våren p.g.a. den höga personalfrånavaron. De yngre barnen gick sällan på utflykt under hösten då de ville få barnen trygga på förskolan i första hand. Under våren har de gått cirka en gång i månaden. I ateljén på Smultronet finns många olika material och färger lättillgängliga för barnen för att utmana deras kreativitet och för att de ska få lära sig att skapa med olika material. Detta rum har varit väldigt populärt bland barnen, de har skapat många olika kreationer i olika material både på egen hand och med stöd av pedagoger. Dock behöver användandet av medvetna Natur & Teknik miljöer utvecklas, därför skall alla arbetslag när de planerar inför hösten motivera utformningen av sina miljöer och beskriva hur de använder dem för att stärka arbetet med natur och teknik. På Stora björn ser man tydligt i ateljén att detta behövs utvecklas... IT Alla avdelningar har haft svårt med användandet av IT med barnen. Vi kan se att pedagogernas egna kunskaper har ökat inom IT under året som gått, men då har det främst varit i dokumentationssyfte. Pedagogerna behöver få input utifrån i hur man kan använda IT med barnen. Idag används IPad:en mest till pedagogiska spel, men möjligheterna är så mycket större.

..5 SAMMANFATTNING Rödluvans verksamhet bygger mycket på utevistelse. Vi är ute mycket i naturen eftersom den ligger nära. Utevistelsen har haft en stor del i uppfyllelsen av målen. I naturen kan man få in många olika moment så som motorik, naturvetenskap, matematik, språk m.m. De större barnens utflykter har haft en tydlig planering. Den pedagog som har ansvarat för utflykten har dokumenterat planeringen och utvärderingen av den. Dessutom har den dokumenterats i den gemensamma planeringen. De mindre barnens utflykter har haft fokus på att bli vana vid naturen och att vara ute och ses som ett bra sätt att öva motoriken samt att se naturens kretslopp. Deras planering och utvärdering har dokumenterats vid den gemensamma planeringen. Alla avdelningar går minst en gång i veckan på utflykt och vi är ute minst en gång om dagen På flera målplaner kan man se skillnader i avdelningarnas resultat. Lilla björn har fått goda resultat som hållit sig stabila under läsåret, t.o.m. ökat. Detta är en kontrast mot övriga avledningar när resultaten varit varierande. Detta beror på att arbetslaget haft en bättre kontinuitet och större arbetsro. De som arbetar i det arbetslaget har ofta varit på plats så att verksamheten har kunnat fortgå som planerat. Det man tydligt kan se på Stora björns resultat är att de var oerhört goda under hösten, det var bara inom IT som det var bristande kvalitet. Under våren kan man se att resultatet har sjunkit, detta beror till mycket på att de drabbades av två långtidssjukskrivningar där fokusen ofta blev att klara vardagen ofta fick pedagogiken stå åt sidan då det var mycket vikarier och de ofta var en person kort p.g.a. vikariebrist. På Smultronet fungerade inte den struktur som fanns på avdelningen under hösten. Det märkte tydligt att arbetslagsledaren på denna avdelning var utlånad till förskoleklass, vilket kombinerat med att nästan hela arbetslaget var nytt gjorde att flera saker inte fungerade som det skulle. Flera saker blev inte gjorda då ingen tog ansvar för det. Detta ledde till att resultaten under hösten var undermåliga. Under våren gjordes strukturen om så att man inte var så beroende av att det fanns någon tydlig arbetslagsledare. Detta gjorde att arbetet blev bättre. Detta märks även i resultatet, under hösten var resultaten knappt godtagbara, under våren höjde sig arbetslaget i vissa av områdena. Men fortfarande var det bristfälligt i fler av områdena. Strukturen på denna avdelning är oerhört viktig då den har många barn som delar på en plats, detta gör att det faktiska barnantalet kan bli högt, detta gör att det måste finnas en välfungerande struktur och rutiner..

. KVALITETSENKÄT. FÖRSKOLANS ÖVERGRIPANDE BILD, ANALYS OCH SLUTSATS. Känner du och ditt barn er välkomna när ni kommer till förskolan: Överlag goda resultat, 6,5 % svarade alltid resten svarade ofta. Det som framkommer i kommentarerna är att vårdnadhavarna önskar att bli mötta när de lämnar sitt barn.. Upplever du att personalen är lyhörd för ditt barns funderingar och idéer: Överlag goda resultat, 8 % svarade alltid, resterande svarade ofta. På denna fråga fanns inte så många kommentarer, endast en som sa om de har tid.. Upplever du att dina synpunkter beaktas gällande ditt barns behov på förskolan: Överlag goda resultat, 5 % svarade alltid, resterande svarade ofta. Det fanns inga kommentarer på denna fråga.. Möts du av positiv och engagerad personal: Överlag goda resultat, 9 % svarade alltid, resterande svarade ofta. I kommentarerna kan man se att de i överlag är nöjda, dock att det ibland kan variera bland personalen. 5. Upplever du att barnen möts av stimulerande miljö på förskolan: Överlag goda resultat, 7 % svarade alltid, resterande svarade ofta. Kommentarerna visar att vårdnadhavare tycker att pedagogerna gjort det bästa av de lokaler som de har. 6. Upplever du att barnen är trygga med varandra i gruppen: Överlag goda resultat, 5,5 % svarade alltid, resterande svarade ofta. Kommentarerna visar att det ibland kan vara incidenter med barn som slåss. 7. Upplever du att det är positiv och trevlig stämning på förskolan: Överlag goda resultat, % svarade alltid, resterande svarade ofta. Kommentarerna visar att de främst är nöjda, vissa har upplevt att de varit rörigt på vissa avdelningar. 8. Upplever du att det är lätt att få kontakt med ledning på förskolan: % svarade alltid, 6% svarade ofta, 6% svarade sällen. Det som främst framkommer av kommentarerna är att de inte vet vad vi menar med ledning, detta kan bero på att den de oftast har kontakt med är Alexandra och hon också är en av pedagogerna. Kommentarerna visade även att flera ej behövt ta kontakt med ledningen. 9. Sammanfattning av Övriga synpunkter: Överlag är det främst positiva kommentarer om att pedagogerna gör ett bra arbete med barnen och att de är trygga med att lämna barnen på förskolan. De tycker att pedagogerna gör ett bra arbete med de förutsättningar och lokaler som de har. De visar även på att vissa vårdnadshavare känt av att det varit lite rörigt på vissa avdelningar, vilket skall förbättras till hösten Resultatet av enkäten kommer att diskuteras i personalgruppen under hösten.

5. HEM OCH FÖRSKOLA HT Lilla Björn Smultronet Stora Björn VT Lilla Björn Smultronet Stora Björn 5. FÖRSKOLANS ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT På två av avdelningarna uppvisar man goda resultat i målplanen Förskola Hem, dock sjönk Stora björns resultat under våren p.g.a. den höga sjukrånvaron, men de har fortfarande bra resultat. Vårdnadshavarna har främst varit nöjda vilket vi även ser i kvalitetsenkäten som kommunen skicka ut. Men vi kan även se att Smultronet fick ej godtagbart under våren, detta beror på att alla utvecklingssamtal inte genomfördes. Det är inte accepterbart då dessa är obligatoriska. Förutom detta har de haft bra kontakt med vårdnadshavare. Men de märks också att vissa vårdnadshavare har känt av att det varit rörigt på avdelningen vilket skall stärkas upp till hösten. Vi kommer att öka kraven på förskolan i målplanen genom att försöka införa ett föräldraråd samt att alltid ha samtal med vårdnadshavare när hösten börjar för att se vad deras barn är intresserade av samt vad vårdnadshavarna har för förväntningar på verksamheten och vad vi kan genomföra utav dessa..

6 KOMPETENSUTVECKLING Under läsåret har förskolan satsat på att utveckla de prioriterade utvecklingsområdena som framkom i förra årets kvalitetsredovisning. Dessa områden var Målplaner, Pedagogisk dokumentation, IT-kompetens och Modersmål. Vi satte upp mål för detta i vår verksamhetsplan och gjorde insatser utifrån detta. 6. FÖRSKOLANS ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT 6.. MÅLPLANER MÅL Att all personal ska vara medveten om hur det systematiska kvalitetsarbetet är uppbyggt INSATSER Få målplanerna att bli en del av verksamheten Tydligare kvalitetsmål Dokumentationsmall för den gemensamma arbetslagsplaneringen, för att få en systematik i dokumentations och utvärderingsarbetet. All personal lämnar in två skriftliga reflektionsprotokoll till ledningen. Dessa skrivs på ens egen planering. På APT-tid och stängningsdagar ska personalen få tid att arbeta med målplanerna. Fokusmöten med fokus på kvalitetsmål, samt APT-tid för detta i arbetslagen All personal har läst och diskuterat Skolverkets Allmänna råd för förskolan UTVÄRDERING Personalen börjar bli mer medveten om målplanernas roll i verksamheten. Under lönesamtalen kunde utvecklingsledaren tydligt se att många pedagoger använde sig av dem vid planeringar. Alla avdelningar förstår vitsen med att använda en dokumentationsmall på arbetslagsplaneringen. Under slutet av våren kunde vi även se att flera började komma igång med reflektionsprotokollen. Vi kommer tillämpa Södra förskoleområdets mall för bedömning i målplanerna, där det finns tydliga krav på vad man ska göra för att komma upp till de olika nivåerna. 6.. PEDAGOGISK DOKUMENTATION MÅL KVAR FRÅN FÖREGÅENDE PLAN Alla barn ska ha en portfolio som uppdateras regelbundet Dokumentationsarbetet ska leda till att verksamheten utvecklas. Barnen ska vara delaktiga i dokumentationsarbetet Verksamheten ska dokumenteras på fler sätt än bilder All dokumentation av barns utveckling och lärande ska göras i relation till den pågående verksamheten MÅL Att få en struktur på dokumentationsarbetet där alla vet vad som skall dokumenteras INSATSER Vi ska se över användandet av portfolio, diskutera syftet med den I den utsträckning som barnen kan så ansvarar de för sin egen portfolio. De ska själva klippa, klistra och berätta vad som ska stå under bilden. Pedagogiska målplaner Reflektionsprotokoll Dokumentationsmall arbetslagsplaneringen Inläsning av litteratur Finns - kameror på varje avdelning Förbättra årshjulet för dokumentation 5

UTVÄRDERING Under våren har vi beslutat att till hösten skall portfolion för barnen se annorlunda ut. I dagsläget samlas mycket av vad vi erbjudit i verksamheten i varje barns pärm, detta har gjort att det krävts mycket arbete för en enda dokumentationen. Samtliga åtgärder är genomförda men fortfarande finns det utrymme för förbättringar särskilt när det gäller barnens medverkan i dokumentationen. 6.. IT-KOMPETENS MÅL KVAR FRÅN FÖREGÅENDE PLAN All personal ska kunna använda det digitala klassrummet På avdelningar med Ipads ska all personal kunna det grundläggande som starta, logga in, hitta appar MÅL IT ska användas pedagogiskt med barnen Förbättra målplanen för IT så att det tydligt framgår hur avdelningarna skall arbeta med IT INSATSER Extra utbildnings tillfällen med fokus på hur man använder IT med barn IT ansvariga reviderar målplanen före jul UTVÄRDERING Insatserna har genomförs som planerat. Vi kan se att pedagogerna har blivit tryggare med datorn och med Ipad:en. Nästan alla kan hantera dem i dagsläget. Det som inte riktigt kommit igång är hur man kan arbeta med detta med barnen. Barnen får spela spel på Ipad men inte så mycket mer. Pedagogerna behöver mer tips och idéer på hur man kan använda IT pedagogiskt. 6.. MODERSMÅL MÅL Alla barn med annat modersmål ska få stöd i dess modersmål Alla barn med annat modersmål ska få extra stöd i svenska Att utveckla våra miljöer så att de utvecklar språket hos våra barn både modersmålet och svenskan INSATSER 5% tjänst för detta, används till litteratur samt timlön till personer som kan komma och bl.a. läas för barnen. Leta upp passande IT-material Göra personalen säker på IT så att de kan använda detta för att ge barnen stöd. En pedagog går Förskolelyftet: Interkulturalitet & Flerspråkighet Se över våra språkliga miljöer UTVÄRDERING Arbetet med modermål är fortfarande bristfälligt. De insatser som var planerade har ej blivit genomföra förutom att en pedagog går förskolelyftet, men den pedagogen kommer sluta hos oss till hösten. De mål som vi satt upp har vi ej uppnått detta har till stor del berott på att ledning ej har drivit arbetet då det ej funnits tid för detta p.g.a. en för splitrad tjänst under läsåret. Dessutom har inte pedagogerna i dagsläget tillräckligt med kompetens för att utveckla detta område. Det behövs kompetensutveckling inom detta område. 6

7 PEDAGOGISKT LEDARSKAP I Horndals RO har vi i dagsläget en rektor/förskolechef samt en utvecklingsledare på 5 % som arbetar 75 % i verksamheten. Utvecklingsledaren är den som haft rollen som den pedagogiska ledaren på Rödluvan under läsåret. För att kunna få in tankar från arbetslagen har tanken varit att det skulle hållas fokusmöten varje vecka. Dessa möten har ofta fått utgått då det varit personal frånvarnade och vi ej kunnat få vikarier. När mötena har varit så har fokusen ofta hamnat på att få verksamheten att gå ihop när det varit så mycket frånvaro i ett arbetslag. Till hösten skall fokusmötena fungera som det är tänkt, som ett diskussionsforum för pedagogiska frågor. Varje medarbetare har även haft medarbetarsamtal med utvecklingsledaren under hösten. Dessa skedde utifrån en gemensam mall för hela Horndals RO. Syftet med dessa var att se vad medarbetaren är bra på, vad den behöver utveckla samt vilket stöd den behöver för att utvecklas. Som stöd för detta fanns även lönekriterierna med. Dessa blev underlag till en utvecklingsplan för varje medarbetare som i sin tur var underlaget för lönesamtalet under våren. 7. VERKSAMHETSBESÖK. ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT Verksamhetsbesöken på förskolan har varit svåra att få till på Lilla & Stora björn för utvecklingsledaren. Detta beror mycket på en ambition att vara där under förmiddagen då de har huvudsakligverksamhet. Detta krockade det med den delade tjänsten som utvecklingsledaren har då denna har mycket ansvar för verksamheten i förskoleklassen Tiden har varit svår att få till. Men ett besök på Lilla björn har genomförts under våren, vilket har varit för lite. Detta arbete behöver förbättras. Till hösten kommer utvecklingsledaren få mer som ledare. Tanken är ett denne skall vara med på alla avdelningars gemensamma planering så mycket som möjligt under början av hösten för att hjälpa de ny arbetslagen att komma igång. 7. MÅLPLANER. ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATS OCH RESULTAT Under året har vi arbetat mycket med att förankra målplanerna. Syftet har varit att personalen ska förstå varför dessa är ett viktigt verktyg i vårt systematiska kvalitetsarbete. Arbete med målplaner var ett av lönekriterierna som sattes upp inför vårens lönesamtal. På dessa samtal fick personalen beskriva hur de arbetar med dessa. Då framgick att de hade fått en ökad förståelse för vikten av dem. Största delen ansåg att dessa var viktiga för att se/visa hur vi arbetar mot målen i läroplanen. Det som även framkom var att dessa hade varit till stor hjälp för att kunna arbeta med de stärkta kraven i läroplanen. Detta arbete har ledat till en ökad medvetenhet hos personalen. När vi reviderade målplanerna beslutade vi oss för att använda oss av ett liknande bedömningssystem som Södra förskoleområdet har i sina målplaner. Detta visar tydligt vad man ska göra för att hamna på de olika bedömningsnivåerna. Vi ändrade även mycket under rubriken Val av aktiviteter, där behövdes det bättre beskriva vad vi arbetar med och varför vi gör det. Kvalitetsmålen har även arbetats om under våren av ledning och nyckelpersonerna. Då har vi främst utgått från den resultatbild som finns i den pedagogiska deklarationen. Dessa förändringar i målplanerna tror vi kommer göra det lättare för personalen att förstå syftet med dem, de är mer konkreta för dem. 7

7. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE. ÖVERGRIPANDE BILD AV PROCESSEN Vi kan se att vi börjar komma en bit på vägen. Vi har nu en struktur som bestämmer hur kvalitetsarbetet ska se ut. Personalen börjar bli mer och mer medvetana om vikten av detta arbete och om varför vi gör detta. Men vi har fortfarande många bitar att arbeta med. Många i personalen har slarvat med reflektionsprotokoll och har enbart skickat in ett eller två, men under slutet av våren kunde vi se en ökning i inlämnande av detta. Detta skedde främst efter lönesamtalen då utvecklingsledaren gjorde en prioriteringordning för pedagogerna över vad som den förväntar sig att de gör på planeringen. Då förklarade den även ännu en gång vikten av reflektioner/planering, utvärdering.. Den gemensamma mallen för arbetslagsplanering har fungerat bra på alla avdelningar. De dokument som används för att säkerställa kvalitetsarbetet har setts över under året och det har gjorts justeringar i vissa av dem t.ex. har utvecklingssamtalsunderlaget arbetats om för att bättre stämma överens med vad Lpfö98/ vill att vi arbetar emot. Ledningen har även skapat ett komplement till reflektionsprotokollen, pedagogerna kan skicka in en planering av ansvarsområde. Syftet med denna är att man kan skriva i den om man t.ex. ansvarar för utflykter, gymnastik m.m.. I den kan man visa hur man tänkt arbeta med detta under en tid. 8

8. ENTREPENÖRIELLT LÄRANDE Lilla Björn Smultronet Stora Björn 8. FÖRSKOLANS ÖVERGRIPANDE BILD AV INSATSER OCH RESULTAT Under våren har förskolan mest fokuserat på att begreppet skulle få landa hos personalen. Innan stängningsdagen i höstas så var många oroliga kring vad detta innebar. Många trodde att arbetet med detta skulle leda till en större arbetsbelastning. Vi arbetade då med vad vi redan gör inom detta område så att personalen skulle känna att detta är vi bra på. En målplan skapades för området, för Rödluvan blev miljöerna för barnen något som ansåg viktigt. Det är viktigt att material som inspirerar barnens kreativitet finns lättillgängligt samt att det finns medvetna pedagoger som stöttar barnen i sitt utforskande. Personalen känner fortfarande att de behöver mer kompetens inom detta område. Nästa steg i processen är att se vad vi kan utveckla inom detta område när vi redan fastställt vad vi redan gör. För att kunna göra detta kommer tid läggas på att utveckla målplanen för detta område. 9

9. IDENTIFIERADE FRAMGÅNGSFAKTORER Rutiner är en viktig framgångsfaktor i arbetet med barnen. Rutinerna är oerhört viktigta för att göra barnen trygga på förskolan. Fasta rutiner gör att barnen vet vad som ska hända och det minskar oron hos barn som är oroliga. Kompetens är också en viktig framgångsfaktor. Vi kan tydligt se att i arbetet med matematik har lyfts sen personalen fick gå mattekursen, därför är det viktigt att satsa på vidare utbildning inom fler olika områden så att alla delar på förskolan fortsätter att utvecklas. Kontinuitet och arbetsro i arbetslagen I två av arbetslagen har det varit mycket personal frånvarande av olika anledningar. Dessutom har det varit svårt att få vikarier vilket gjort att de ofta varit en man kort i arbetslagen ibland t.o.m. två Detta har gjort att deras resultat har varit ojämna. I det arbetslag som ej haft så mycket frånvaro kan vi se att resultaten har varit jämna till och med ökat från hösten till våren. För att stärka upp detta har vi anställt en fast pooltjänst på ca 5% tanken är att vi alltid ska kunna ha den som vikarie om någon är borta så att vi ej hamnar i den situation som vi var i våras.

. IDENTIFIERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN Gemensamt förhållningssätt På flera avdelningar har vi kunnat se att bristen på ett gemensamt förhållningssätt har varit stressande och lett till irritation i arbetslagen. Det har även påverkat det pedagogiska arbetet då barnen kunnat få olika signaler från olika pedagoger. Därför kommer vi under detta läsår att sats på att arbeta med det gemensamma förhållningssättet. Under hösten kommer det genomföras en studiecirkel i Vägledande samspel, syftet med den ska vara att stärka arbetslagen. Entreprenöriellt lärande Begreppet entreprenöriellt lärande har börjat lägga sig hos pedagogerna och de efterfrågar nu mer kunskap inom området. Området tog emot väl under förra läsåret, speciellt uppskattat var stängningsdagen då vi lyssnade på Anna Fredqvist. Under detta läsår kommer vi satsa på att utveckla det entreprenöriella lärandet i förskolan. Under hösten kommer vi lägga en mer teoretisk bakgrund med litteraturläsning som skall diskuteras. Under våren kommer vi arbeta med det området i praktiken. Modersmålsstöd Tanken var att vi skulle arbeta med modersmålsstödet under läsåret som gått. Detta har ej skett, därför står detta kvar som ett utvecklingsområde även under nästa läsår.