Valla särskla Kyrkvägen 7 881 34 Sllefteå 1 (15) Sllefteå kmmun Djupövägen 3 881 80 Sllefteå Kvalitetsgranskning av Vallasklans särskla i Sllefteå kmmun Sklinspektinens beslut Sklinspektinen har i Vallasklans särskla granskat undervisningen i grundsärsklan med utgångspunkt i ämnet svenska. Sklinspektinen bedömer att Vallasklans grundsärskla behöver vidta åtgärder inm följande mråden för att kvaliteten ska förbättras: Sklan behöver analysera undervisningen ch förbättra den så att eleverna ges möjlighet att utveckla alla de förmågr sm uttrycks i målen att sträva mt. Sklan behöver förbättra kvaliteten i undervisningen så att alla elever ges reella, väl fungerande möjligheter att använda sina språkliga förmågr ch att kmmunicera på lika sätt. Sklan behöver bedriva ett mer medvetet arbete för att se till att alla elever ges reellt inflytande ch delaktighet över det egna lärandet, såväl utifrån elevernas stigande ålder ch mgnad sm utifrån deras lika förutsättningar. Sklan behöver förbättra kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna så att de på ett tydligare sätt relaterar till de natinella målen. Sklan behöver förbättra arbetet med utvärdering ch dkumentatin av elevernas kunskapsutveckling ch resultat. Verksamheten i Vallasklans grundsärskla uppfyller inte de regelkrav sm finns i sklförfattningarna ch måste vidta åtgärder i följande avseenden: Sklan måste säkerställa att betyg sätts enligt särskleförrdningens krav. Sklan måste säkerställa att undervisande lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Sklinspektinen, Nygatan 18-20, 903 27 Umeå, Tfn 08-586 080 00. www.sklinspektinen.se
2 (15) Rektrn måste se till att elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen följs upp ch utvärderas på sklövergripande nivå. Senast inm sex månader från beslutsdagen, d.v.s. den 13 september 2010 ska Vallasklans särskla skriftligt redvisa till Sklinspektinens avdelning i Umeå, vilka insatser sm har vidtagits för att åtgärda vanstående brister samt redvisa hur insatserna ska leda fram till tydliga kvalitetsförbättringar. Sklinspektinens granskning av undervisningen i Vallasklans särskla i Sllefteå kmmun Bakgrund ch syfte Sklinspektinens kvalitetsgranskning av undervisningen i särsklan bedrivs under periden augusti 2009 till april 2010. Granskningen mfattar 28 grundsärsklr i 21 kmmuner, varav 26 sklr är kmmunala ch två är fristående sklr. Granskningen av Vallasklans särskla i Sllefteå kmmun ingår i detta prjekt. Övergripande iakttagelser ch slutsatser inm mrådet kmmer att redvisas i Sklinspektinens kvalitetsgranskningsrapprt Undervisningen i särsklan. Infrmatin m kvalitetsgranskningen finns på Sklinspektinens webbplats (http://www.sklinspektinen.se/kvalitetsgranskning/). Syftet med denna kvalitetsgranskning är att granska m undervisningen i grundsärsklan utgår från elevernas förutsättningar ch behv samt ger eleverna utmaningar ch möjligheter att nå målen enligt de natinella kursplanerna ch lärplanen. Granskningen tar sin utgångspunkt i ämnet svenska. Kvalitetsgranskningen syftar vidare till att undersöka m kvaliteten i undervisningen uppvisar brister sm föranleder att åtgärder måste vidtas av Vallasklans särskla. Granskningen kan även bidra till att Vallasklans särskla själv initierar ytterligare insatser för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Bakgrunden till kvalitetsgranskningen är att det utifrån frskning ch studier framgår att det finns begränsad kunskap m hur undervisningen i särsklan är relaterad till natinella mål i lärplanen ch kursplaner. Den senaste statliga utredningen 1 m särsklan hänvisade i sitt slutbetänkande till studier sm bl.a. tyder på att det läggs större tnvikt på trygghet ch mvårdnad i särsklan än på kunskap, stimulans ch utmaning. Denna kvalitetsgranskning tar sin utgångspunkt i tre övergripande frågeställningar: arbetar sklan systematiskt för att ta reda på varje enskild elevs behv, förutsättningar ch möjligheter? 1 SOU 2004:98. För ss tillsammans. Om utbildning ch utvecklingsstörning. Slutbetänkande av Carlbeckkmmittén. 2004. Stckhlm
3 (15) utgår undervisningen från elevernas förutsättningar ch fkuserar den på vad sm är möjligt ch utmanande för eleverna i lärandet? följs elevernas kunskapsutveckling upp ch bedöms i ämnet svenska utifrån de den natinella kursplanens mål? De metder ch material sm utgör underlaget till beslutet är dkumentanalyser, intervjuer ch samtal med rektr, lärare, elever samt bservatiner av undervisningen. Dkumenten utgörs av uppgifter från Vallasklans särskla m lärares utbildning, sklans timplan för grundsärsklan samt individuella utvecklingsplaner för årskurs 5, 7 ch 9 från vårterminen 2009. Sklinspektinen besökte Vallasklans grundsärskla den 17 t..m. 20 ktber 2009. Vilka elever går i särsklan? För barn ch ungdmar sm inte kan gå i grundsklan ch gymnasiesklan därför att de är utvecklingsstörda finns särsklan (1 kap. 5 skllagen). På särsklan kan även barn ch ungdmar sm fått ett betydande ch bestående begåvningsmässigt funktinshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller krppslig sjukdm, samt persner med autism eller autismliknande tillstånd tas emt (1 kap. 16 skllagen). Styrelsen för särsklan i hemkmmunen prövar m ett barn skall tas emt i särsklan under sin sklpliktstid. Fråga m mttagande får även väckas av barnets vårdnadshavare (3 kap. 4 skllagen). Särsklan mfattar bligatrisk särskla (grundsärskla ch träningsskla) samt gymnasiesärskla. Styrelsen för särsklan avgör m en elev sm tas emt i särsklan ska gå i grundsärsklan eller träningssklan (6 kap. 3 skllagen). Valla särskla Den bligatriska särsklans verksamhet i Sllefteå kmmun bedrivs i Vallasklan. På Vallasklan finns grundsklans årskurser 4 9 samt fritidshem. Höstterminen 2010 ska de högre årskurserna från en närliggande skla flyttas till Vallasklan. För närvarande finns cirka 500 elever i Vallasklan sm är Sllefteå kmmuns största grundskla. Den bligatriska särsklan mfattar grundsärsklans ch träningssklans årskurser 1 10. Det finns några elever i Sllefteå kmmun sm är mttagna i särsklan ch får sin utbildning i grundsklan, s.k. integrerade elever. Höstterminen 2009 är det ttala elevantalet i särsklan 35. Av dessa är 21 elever mttagna i grundsärsklan. Verksamheten i grundsärsklan är rganiserad i tre åldersblandade klasser, 1 3, 4 6 ch 7 10. Verksamheten leds av en rektr sm arbetat länge sm rektr vid Vallasklan. Rektrn ansvarar för särsklans verksamhet i Vallasklan ch årskurserna 7 9 i Långsele skla. Rektrn har ckså en samrdnande funktin i Sllefteå kmmun vid mttagande av elever till särsklan.
4 (15) Sklinspektinens bedömningsgrunder 1. Har sklan fungerande system för att ta reda på elevers behv, förutsättningar ch möjligheter? Enligt 1 kap. 2 skllagen ch avsnitt 1, En likvärdig utbildning i lärplanen för det bligatriska sklväsendet, förskleklassen ch fritidshemmet (Lp 94) ska all utbildning vara likvärdig avsett sklfrm ch var i landet sm utbildningen anrdnas. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska vara utfrmad på samma sätt överallt utan den ska anpassas till elevernas lika förutsättningar ch behv ch ta sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk, kunskaper m.m. Det förutsätter att sklan tar reda på elevernas behv, möjligheter m.m. Bedömningen i detta avsnitt grundas på m sklan har fungerande system för att ta reda på elevernas lika behv, förutsättningar ch möjligheter. 2. Undervisningens utfrmning i förhållande till mål att sträva mt. Mål att sträva mt anges i grundsärsklans kursplaner i ämnet svenska. De uttrycker den inriktning sm undervisningen ska ha ch de kunskapskvaliteter sm är väsentliga i ämnet. Målen ska ligga till grund för lärarens planering ch utfrmning av undervisningen. Bedömningen i detta avsnitt grundas på m undervisningen utfrmas på ett sätt sm ger eleverna möjligheter att utveckla de förmågr sm anges i mål att sträva mt i grundsärsklans kursplaner i ämnet svenska. 3. Ges eleverna möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga? Språk, lärande ch identitetsutveckling är nära förknippade. I avsnitt 1, Sklans uppdrag i Lp 94 uttrycks att eleverna genm rika möjligheter att samtala, läsa ch skriva ska få utveckla sina möjligheter att kmmunicera ch få tilltr till sin språkliga förmåga. I grundsärsklans kursplaner betnas att ämnet svenska är ett kmmunikatinsämne sm ger möjligheter att kmmunicera på lika sätt ch att språket utvecklas i scialt samspel med andra. Språk ch litteratur är ämnets centrala innehåll ch ska behandlas sm en helhet. Bedömningen i detta avsnitt fkuserar ämnet svenska ch utgår från en helhetssyn på ämnet. Eleverna ska ges rika ch varierade möjligheter att använda sitt språk genm att tala, lyssna, skriva, läsa ch tänka i för dem meningsfulla sammanhang ch i samspel med andra. 4. Elevernas inflytande ch delaktighet i det egna lärandet. Elever i särsklan har enligt 6 kap. 2 skllagen rätt till inflytande ch delaktighet. Enligt Lp 94, avsnitt 2.3, Elevernas ansvar ch inflytande, ses det sm en förutsättning för elevernas kunskapsmässiga ch sciala utveckling att de tar ansvar för det egna arbetet ch sklmiljön. Alla elever ska, avsett bakgrund, funktinsnedsättning m.m., ges möjlighet till
5 (15) inflytande på arbetssätt, arbetsfrmer ch undervisningens innehåll. Hur inflytandet ch delaktigheten ska utfrmas preciseras inte i nämnda dkument, det kan se lika ut utifrån elevernas ålder, mgnad ch förutsättningar i övrigt. Bedömningen i detta avsnitt grundas på m det bedrivs ett aktivt arbete i sklan sm syftar till att ge eleverna möjligheter till inflytande ch delaktighet i frågr sm rör det egna lärandet ch undervisningen. Är elevernas inflytande ch delaktighet utfrmat på ett sätt sm relaterar till deras stigande ålder, mgnad ch förutsättningar i övrigt? 5. Elevernas kunskapsutveckling ch resultat. Att stimulera kunskapsutveckling ch lärande är ett centalt uppdrag i alla utbildningar. Enligt 7 kap. 1 särskleförrdningen ska läraren bedöma elevens kunskapsutveckling ch minst en gång per termin infrmera eleven ch vårdnadshavare m detta i samband med ett utvecklingssamtal. Lärarens infrmatin ska grundas på en utvärdering av elevens utveckling i relatin till målen i lärplanen ch kursplanerna. Vid samtalet ska det även behandlas hur elevens frtsatta utveckling ska stödjas. Bedömningen i detta avsnitt grundas på m lärarna bedriver ett kntinuerligt arbete med att bedöma elevernas kunskapsutveckling ch att det präglas av tydliga rutiner. Genmförs utvecklingssamtal ch upprättas individuella utvecklingsplaner, inklusive skriftliga mdömen, på det sätt sm anges i särskleförrdningen? 6. Får eleverna den undervisningstid de har rätt till? Bedömningen i detta avsnitt grundas på m eleverna i grundsärsklan får sin garanterade undervisningstid (2 kap. 3 särskleförrdningen) ch m de infrmeras ch erbjuds det tinde, frivilliga år de har rätt till. 7. Den undervisande persnalens utbildning ch kmpetens. Den enskilt viktigaste faktrn för elevernas kunskapsresultat är läraren, enligt rapprter från OECD ch frskningsöversikter från Sklverket. Bedömningen i detta avsnitt relateras till tre faktrer. Har lärarna en utbildning sm är avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver? Här får endast undantag göras m persner med sådan utbildning inte finns att tillgå. Det är ett krav sm anges i 2 kap. 3 skllagen. Den andra faktrn är m de lärare sm undervisar i ämnet svenska i grundsärsklan har ämnesdidaktisk kmpetens. Slutligen behandlas vilken kunskap ch kmpetens den undervisande persnalen har m elevernas funktinsnedsättningar ch dess påverkan på inlärningen. 8. Rektrs ansvar. Av 2 kap. 2 skllagen ch Lp 94 framgår att rektrn har ett övergripande ansvar för att verksamheten sm helhet inriktas på att nå de natinella målen. Rektrn har ansvar för sklans resultat. På sklövergripande nivå ska resultaten följas upp, analyseras ch ligga till grund för sklans frtsatta kvalitetsarbete. Sm rektr får
6 (15) enligt skllagen bara den anställas sm genm utbildning ch erfarenhet har förvärvat pedaggisk insikt. Bedömningen i detta avsnitt grundas på följande delar: har rektrn den utbildning ch erfarenhet sm krävs? Ser rektrn till att det görs uppföljningar ch analyser av elevernas kunskapsresultat i lika ämnen i grundsärsklan? Ligger detta till grund för sklans arbete med att utveckla ch förbättra verksamheten? Mtivering till beslutet 1. Har sklan fungerande system för att ta reda på elevers behv, förutsättningar ch möjligheter? Sklinspektinen bedömer att Vallasklans särskla har fungerande system för att ta reda på elevernas behv, förutsättningar ch möjligheter. Bedömningen grundas på att sklan får tillräcklig infrmatin m elevernas behv, förutsättningar ch möjligheter vid sklstart. Vidare genmförs uppföljningar frtlöpande. Lärarna vid Vallasklans särskla försöker på lika sätt att ta reda på de enskilda elevernas intressen, förmågr, erfarenheter ch kunskaper ch på så sätt få en bild av vilka behv, förutsättningar ch möjligheter ch sm varje elev har. Inledningsvis ges infrmatin m eleven via överlämnandeknferens i samband med att eleven ska börja i Vallasklans särskla. Bland annat överlämnas individuella utvecklingsplaner (IUP) i ämnena svenska ch matematik för de elever sm tidigare gått i grundsärskla. För de äldre eleverna överlämnas även IUP i engelska. Från grundsklan är materialet ch infrmatinen inte alltid lika fyllig även m lärarna uppger att viss dkumentatin kan förekmma. Lärare uppger vidare att de vid behv har möjlighet att fråga efter mer infrmatin från grundsklans lärare. När eleven börjat i särsklan använder sig lärare av lika tester ch diagnser för att hitta rätt nivå för undervisningen. Tester genmförs främst i ämnena svenska ch matematik, i andra ämnen är det inte lika tydligt hur lärarna arbetar för att ta reda på elevernas förutsättningar. Lärarna uppger att vid sklstart ch vid utvecklingssamtalen ger föräldrarna infrmatin till lärarna m sitt barns förutsättningar, intressen ch möjligheter. Vidare uppges vid intervjuer att lärarna ckså låter eleverna pröva lika arbetsuppgifter ch lärmedel kntinuerligt för att se var eleverna befinner sig kunskapsmässigt ch vad sm mtiverar dem. Sklinspektinen kan dck knstatera att infrmatinen ch dkumentatinen av elevers förutsättningar, behv ch möjligheter mestadels kncentreras till ämnena svenska ch matematik. 2. Undervisningens utfrmning i förhållande till mål att sträva mt Sklinspektinen bedömer att undervisningen delvis är inriktad mt mål att sträva mt i svenska men att det finns brister i kvaliteten i detta arbete. Den samlade bilden är att undervisningens utfrmning inte gör det fullt ut möjligt för eleverna att utveckla alla de förmågr sm uttrycks i grundsärsklans kursplaner i ämnet. Bedömningen grundas på att Sklinspektinen finner att Vallasklans särskla inte på ett tydligt sätt arbetar med att analysera undervisningen ch förbättra den så att den i högre grad utgår
7 (15) från mål att sträva mt så alla elever ges möjlighet att bredda ch fördjupa de förmågr sm anges i målen. Sklinspektinen vill framhålla vikten av att texter kan användas mer sm underlag för skrivande samt för ytterligare bearbetning ch fördjupade samtal m innehållet. Även elevers tankar kring innehållet i texter behöver tas tillvara mer ch bearbetas. En del av kvalitetsgranskningen innebär att belysa hur grundsärsklans kursplan i svenska ligger till grund för lärarnas undervisning i ämnet svenska. I denna kursplan finns ti mål att sträva mt sm anger den inriktning sm undervisningen ska ha för att utveckla elevernas kunskaper i ämnet. Ämnet svenska syftar till att utveckla elevens förmåga att tala, lyssna, se, läsa ch skriva. Detta ligger till grund för Sklinspektinens bedömning av undervisningens utfrmning i Vallasklans särskla. Att läsa. Två mål att sträva mt avseende att läsa är att: Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att läsa, förstå ch uppleva texter samt att söka efter meningsfull läsning. Eleven ska ckså utveckla sin fantasi ch lust att lära genm att lyssna på ch läsa litteratur. Lärarna berättar att sklans biblitek besöks flitigt av elever i alla klasser ch att flertalet elever kntinuerlig lånar hem skönlitteratur. Även i klassrummen finns tillgång till skönlitteratur av varierad svårighetsgrad. Vid bservatinstillfällena får ckså Sklinspektinen ta del av gda exempel hur ett mångfasetterat ch varierat lärmedel i bkfrm används. Eleverna ska besvara frågr m innehållet sm inte är direkt framskrivet i texten utan eleverna måste reflektera ch dra egna slutsatser. Frågrna är inte alltid av karaktären att de kan besvaras rätt eller fel, utan stimulerar eleven att använda sin fantasi. Även vid ett tematiskt arbete m människkrppen ser inspektörerna en tydlig kppling mellan förståelse för texter ch meningsfull läsning. Men Sklinspektinen nterar ckså att elevers funderingar kring innehållet i texter inte alltid tas tillvara ch bearbetas. När eleverna arbetar med andra texter, exempelvis lärmedel ch arbetsböcker i svenska, iakttar inspektörerna att fkus framförallt är att söka rätt svar på frågr. Texterna används inte fta sm underlag för skrivande ch för ytterligare bearbetning ch fördjupade samtal m innehållet. Sklinspektinen vill uppmärksamma sklan på att en stark betning på färdighetsträning i läsandet kan medföra att eleverna inte ges möjligheter att utveckla lust ch fantasi genm att återberätta, dramatisera ch diskutera texters innehåll. Att skriva. Ett mål sm sklan ska sträva mt är att utveckla elevernas lust att skapa med hjälp av språket. Vid lektinsbesök bserverar Sklinspektinen att bland både yngre ch äldre elever får färdighetsträningen ett förhållandevis strt utrymme. Skrivandet handlar fta m att skriva diktamen, krtfattade svar på lika frågr eller skriva av en text från en bk ch liknande. Bland de äldre elever används lggböcker där eleverna skriver ned uppgifter sm är viktiga att kmma ihåg. Det kan vara uppgifter sm veckans läxr, veckans rd ch liknande. Lggböcker signeras varje vecka av läraren. Eleverna skriver fta för att träna sig att skriva men mer sällan för att berätta eller uttrycka någt för andra. Vid intervjuer framkmmer dck flera gda exempel på hur lärarna arbetar med elevernas språkliga säkerhet ch utveckla elevernas förmåga att skriva läsligt för hand ch att använda datrn sm hjälpmedel. Bland annat får eleverna skriva egna berättel-
8 (15) ser utifrån bilder eller digitala ftn sm de tagit själva. Även så kallad stafettskrivning förekmmer då flera elever hjälps åt att skriva lika delar i en berättelse. De äldre eleverna har även prducerat en bk m sin hembygd då eleverna själva fått välja vad de velat skriva m. Bken har sedan tryckts på ett tryckeri i Sllefteå. Även en arbetsfrm för friskrivning beskrivs då elever får ta en sak ur en väska sm de sedan får skriva en berättelse m. Vidare finns datrer att tillgå i klassrummen sm används sm skrivhjälpmedel. Vid de lektiner sm Sklinspektinen besökt i ämnet svenska sker samtalen mestadels mellan en elev ch en lärare eller assistent. Den återkppling sm eleverna får är i frm av beröm eller rör stavning, punkt, str bkstav ch liknande. Att samtala (tala ch lyssna). Sklan ska sträva efter att eleverna fördjupar sin förmåga att i dialg med andra uttrycka tankar ch känslr. Sklinspektinen har fått ta del av hur eleverna stimuleras att vilja, våga ch kunna använda sitt eget språk. Exempelvis då lika typer av spel används när eleverna ställer frågr eller berättar m bilder för varandra ch då det tidigare nämnda mångfasetterade ch varierade lärmedlet används. Sklinspektinen får även ta del av undervisning då biblitekarien dramatiserar en indiansaga för de yngre eleverna. Eleverna stimuleras att använda sin fantasi genm att bland annat hitta på lämpliga indiannamn åt varandra. Lärarna stödjer ch uppmuntrar eleverna att samtala m sina känslr ch tankar ckså vid samlingsstunder ch vid arbete med lika frmer av värdegrundsmaterial. Sklinspektinen nterar att dessa samtal sker vid just sådana inplanerade stunder medan elevernas spntana reflektiner, exempelvis då elev vill berätta m någt spännande han upplevt, tillvaratas i mindre mfattning. Sklinspektinen kan knstatera att undervisningen med fördel i större utsträckning kan utgå från att eleverna fördjupar sin förmåga att samtala med andra, bland annat m egna tankar ch känslr i angelägna frågr. Andra förmågr sm undervisningen ska sträva efter. En sådan förmåga är att eleverna utvecklar sin medvetenhet m hur det egna lärandet går till. Vid intervjuer framkmmer att lärare spelar in elevers läsning av texter på band för att medvetandegöra eleven m elevens lärande ch kunskapsutveckling. Även prtfli i frm av digitala bilder används för detta syfte. En annan förmåga är att eleverna utnyttjar lika möjligheter för att hämta infrmatin ch bli medveten m mediers påverkan. Vid intervjuer framkmmer att när medier används i undervisningen är det främst i frm av filmvisning. Datrer används mest sm ett skrivhjälpmedel ch i mindre mfattning för att hämta infrmatin. Ytterligare en förmåga är att eleverna utvecklar lusten att ta aktiv del i fritids- ch kulturlivet. Lärarna uppger att detta är ett viktigt mål för eleverna. Aktiviteter sm studiebesök, utflykter ch liknande har, enligt lärarna, minskat i mfattning. Även förmågan att eleven ska utveckla förståelse för kulturell mångfald genm att möta litteratur från Sverige ch andra delar av världen, framkmmer i mindre mfattning i undervisningen. Under lektinsbesök i samhällsrientering får Sklinspektinen ta del av när eleverna frskar m Strbritannien. Det arbetet ska sedan presenteras i frm av en utställning då även föräldrar ch övriga elever i sklan bjuds in att medverka. I övrigt ser Sklinspektinen få exempel på lika sätt att arbeta med vanstående mål i undervisningen, vilket ckså bekräftas vid intervjuer med lärare.
9 (15) Rektrn driver ett utvecklingsarbete med att tydliggöra alla mål i grundsärsklans ämnen. Hn uppger att de kmmit en bit på väg ch är väl medveten m att det återstår en del att göra för att bland annat mål att sträva mt tydligt ska genmsyra undervisningen. Vid samtal med elever framkmmer att utmaningarna för eleverna varierar. Några elever tycker att många arbetsuppgifter är för lätta. Sklinspektinen knstaterar sammanfattningsvis att sklan behöver arbeta mera med att analysera undervisningens ändamålsenlighet ch förvissa sig m att eleverna ges möjlighet att utveckla de förmågr sm anges i mål att sträva mt i grundsärsklans kursplan i bland annat i ämnet svenska. 3. Ges eleverna möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga? Sklinspektinen bedömer att Vallasklans särskla ger eleverna flera möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga men att kvaliteten i detta arbete behöver förbättras. Kvaliteten behöver vidareutvecklas så att undervisningen ger alla elever reella, väl fungerande möjligheter att använda sina språkliga förmågr ch att kmmunicera på lika sätt. Sklan behöver föra pedaggiska diskussiner kntinuerligt m vilka metder ch arbetsfrmer sm främjar kmmunikativa sammanhang för alla elever. Bedömningarna ch beskrivningarna i detta avsnitt är nära relaterade till föregående avsnitt m undervisningens utfrmning i förhållande till mål att sträva mt. I detta avsnitt ges en fördjupad bild av arbetsfrmer, innehåll ch kmmunikatinen i klassrummet. Arbetsfrmer ch innehåll De lektinsbesök sm Sklinspektinen genmfört dmineras av individuellt arbete i hel- eller halvklass. Vid enstaka tillfällen rganiseras undervisningen i mindre grupper eller i en str grupp sm exempelvis vid värdegrundsövningar. Arbetsfrmerna bestäms i strt sett av lärarna. Skldagarna inleds vanligen i helklass, samling för de yngre eleverna, då innehållet för dagen gås igenm. Dagens schema finns uppskrivet på tavlan med tider för lektiner, raster, lunch ch liknande. För de äldre eleverna har läraren fta en krt genmgång i början av lektinen då de går igenm de uppgifter sm eleverna ska arbeta med. De äldre eleverna arbetar efter en så kallad alfabetisk rdning i ämnet svenska sm innebär att svårighetsgraden på uppgifterna ökar allt eftersm. Lärarna uppger att de följer en plan för undervisningen i ämnet svenska sm återkmmande bygger på färdighetsträning. För de yngre eleverna används ett lådsystem där dagens alla aktiviteter/ämnen sm eleverna ska arbeta med finns samlade. Arbetet har många gånger karaktären av islerad färdighetsträning där uppgifterna inte på ett tydligt sätt relateras till vidare läs- eller skrivsammanhang. Lärare ch assistenter går mellan eleverna str del av lektinstiden för att stödja ch uppmuntra dem i deras individuella arbete. Det förkmmer ckså att lärare eller assistent tar med sig en eller flera elever ut i ett angränsade rum för att exempelvis öva högläsning, skriva diktamen ch liknande. Även
10 (15) högläsningsgrupper då elever läser för varandra förekmmer ibland, någt sm uppskattas av de elever sm Sklinspektinen samtalat med. Vallasklans särskla har gd tillgång till lärmedel ch mestadels används färdigprducerade lärmedel. Sm tidigare beskrivits finns datrer att tillgå i klassrummen. Inspektörerna uppfattar att datrerna mestadels används sm skrivhjälpmedel ch för färdighetsträning. Enligt intervjuer styr lärplaner ch kursplaner delvis den undervisning sm genmförs men till stra delar är ckså de lärmedel sm används styrande. Någt sm framkmmer vid lärarintervjuerna är att lärarna inte har kunskap m varandras arbetsfrmer ch arbetssätt inm särsklan. Lärarna saknar återkppling mellan varandra, någt sm enligt Sklinspektinen är av str betydelse för att eleverna ska ges maximal möjlighet att utveckla den språkliga förmågan. Kmmunikatinen i klassrummet Lärarna i Vallasklans särskla uppger att ämnet svenska är viktigt ch att grunden för frtsatt inlärning är att eleverna lära sig läsa, skriva, tala ch lyssna. Lärarna för de äldre eleverna tycker att det är svårt att föra diskussiner i helklass. De tycker att eleverna har svårt att ta ställning till lika saker, exempelvis världshändelser, nyhetsstff ch liknande. När det handlar m elevernas egna frågr menar lärarna att de har lättare att berätta. En anledning sm nämns är att det kan vara svårt att anpassa kmmunikatinen i helklass eftersm gruppen är hetergen. Vidare anser lärarna att eleverna har svårt för att beskriva händelser av lika slag. Detta gör att Sklinspektinen vid lektinsbesök bland de äldre eleverna iakttar mindre av gemensamma diskussiner ch samtal där eleverna får möjlighet att ta del av andras tankar i undervisningen. Lärarna för de yngre eleverna menar att eleverna stimulerar varandra när diskussiner förs i helklass. Sklinspektinen får ckså ta del av en mer samtal där eleverna ges möjlighet att ta del av andras tankar exempelvis vid redvisning av arbeten, genmgång av nyheter i tidningen 8 sidr ch liknande situatiner. Sklinspektinen uppfattar att undervisningen för de yngre eleverna har en större flexibilitet ch att lärare många gånger ser att eleverna ger draghjälp åt varandra. Även m Sklinspektinen fått ta del av gda exempel på elevernas möjligheter att skapa med hjälp av språket, se bedömningspunkt 2, så ges eleverna i begränsad mfattning möjlighet att använda ch utveckla sin förmåga att skriva i kmmunikativa sammanhang. Sklinspektinen vill betna att det finns risk för att skrivandet kan bli fragmentariskt vilket kan mtverka sklans ansvar för att ge eleverna överblick ch sammanhang. 4. Elevernas inflytande ch delaktighet i det egna lärandet Sklinspektinen bedömer att eleverna i Vallasklans särskla till viss del har inflytande över det egna lärandet men att kvaliteten i detta arbete behöver förbättras. Bedömningen grundas på att det behöver finnas en tydligare prgressin i förhållande till elevernas stigande ålder ch mgnad samtidigt sm hänsyn tas till elevernas förutsätt-
11 (15) ningar i övrigt. Elevernas inflytande ch delaktighet anses, enligt lärplanen (Lp94), vara en viktig förutsättning för deras kunskapsmässiga ch sciala utveckling. Sklinspektinen har tagit del av gda exempel på elevers inflytande, sm vid utvecklingssamtal när elevens IUP upprättas ch eleven är delaktig i vilka mål sm ska pririteras. Detta utvecklas under bedömningspunkt 5, Elevernas kunskapsutveckling ch resultat. Vid utvecklingssamtalen medverkar eleven aktivt med synpunkter ch förslag på vad sm ska tas upp. Lärarna uppger ckså att eleverna varje vecka utvärderar vad de arbetat med. Eleverna har då möjlighet att tycka till m svårighetsgraden på de uppgifter sm de har genmfört. Lärarna tar till sig av elevernas synpunkter ch använder dem för att hitta rätt nivå på undervisning för varje elev. Vid intervjuer med rektrn, elever ch lärare framkmmer att elevinflytandet i undervisningen ftast är begränsat till val i temaarbeten, redvisningsfrmer ch frskning (fördjupning inm ett mråde). Den dminerande bilden under Sklinspektinens besök är att det är läraren sm bestämmer vilka uppgifter sm ska göras ch hur de ska genmföras. Även vid val av innehåll, sm exempelvis bkval vid frskning (fördjupning inm ett mråde) ch liknande är det läraren sm bestämmer. Sklinspektinen vill betna att det är sklans ansvar att se till att eleverna stimuleras att engagera sig i sin egen utbildning. Genm att i högre grad uppmuntra eleverna att delta i planering ch utvärdering av den dagliga undervisningen kan de utveckla sin förmåga att utöva inflytande ch ta ansvar. 5. Elevernas kunskapsutveckling ch resultat Sklinspektinen bedömer att det finns regelbrister inm detta mråde sm måste åtgärdas. Bedömningen grundas på att betyg inte sätts enligt de krav sm finns. Vidare behöver kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna förbättras så att de på ett tydligare sätt relaterar till de natinella målen. Sklinspektinen bedömer ckså att lärarnas arbete med att utvärdera ch dkumentera elevernas kunskapsutveckling ch resultat behöver förbättras. Utvecklingssamtal ch individuella utvecklingsplaner med skriftliga mdömen Rektrn för Vallasklans särskla har initierat ett arbete sm innebär att styrdkumentens mål tydliggörs för alla, såväl elever sm föräldrar ch persnal. Inför utvecklingssamtal får föräldrar ch elever ta del av målen att sträva mt i alla ämnen. De väljer tillsammans ut de mål sm eleven vill satsa på kmmande läsår. Vid utvecklingssamtalet upprättas knkreta delmål utifrån de aktuella målen sm elev, föräldrar ch lärare kmmer överens m. Tillsammans upprättar de en IUP. Lärarna uppfattar att föräldrarnas inflytande har ökat ch att de har blivit mera medvetna m vilka mål deras barn ska nå. Även elevernas medvetenhet m målen har ökat betydligt. Det fkuseras ckså nu mer på vad eleverna kan ch deras styrkr än tidigare. Alla elever får ckså skriftliga mdömen i alla ämnen. Sklinspektinen vill särskilt framhålla att det är psitivt att lärarna arbetar på ett tydligt sätt med att invlvera ch ta del av elevens ch föräldrarnas synpunkter såväl inför utvecklingssamtalet sm i arbetet med att upprätta en IUP.
12 (15) En gång i veckan genmförs en lektin sm kallas för IUP-lektin. Under den lektinen går eleverna igenm de mål sm finns i deras IUP ch arbetar med ett av målen. Detta är, enligt lärarna, ett sätt att göra elever medvetande m de mål sm satts upp samt att målen kntinuerligt följs upp ch gås igenm. Sklinspektinen har tagit del av elevers IUP med skriftliga mdömen ch kan knstatera att flertalet skriftliga mdömen kncentreras på elevers förmågr såsm arbetar flitigt, sköter läxrna, jbbar bra ch liknande istället för att fkusera på elevens kunskapsutveckling i relatin till målen i varje ämne sm eleven får undervisning i. De mål sm finns uppsatta i elevens IUP i ämnet svenska inriktas fta på färdighetsträning, såsm flyt ch tydlighet vid högläsning, träna på att skriva ch liknande. Sklinspektinen vill betna att kunskapsuppföljning ska präglas av tydliga rutiner ch att läraren använder resultaten i sitt arbete med att anpassa undervisningen i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. Kunskapsutveckling ch resultat Tillsammans har rektrn ch lärarna påbörjat ett arbete med att bryta ned ch tlka kursplanernas mål att uppnå. De bedömningsmatriser sm utarbetats håller nu på att implementeras i verksamheten. Lärarna uppger att de natinella målen blivit mer synliga i verksamheten men att de behöver utveckla sitt arbete med hur bedömningar ska göras. Sm tidigare beskrivits så följer lärarna delvis elevernas kunskapsutveckling bland annat genm bandinspelningar, prtfli, prv ch samtal med eleverna. För att få en rättvis bedömning av elevernas prv samarbetar lärare ch rättar varandras prv. Även avstämningar av hur eleven utvecklas både kunskapsmässigt ch scialt görs årligen vid så kallad klassknferenser. Då går rektrn ch lärarna tillsammans igenm alla elever i varje klass. Däremt dkumenterar inte alltid lärarna kntinuerligt elevens kunskapsutveckling. Den finns mestadels, sm lärarna utrycker det, i våra huvuden. Särskilt stöd ch åtgärdsprgram I Vallasklans särskla upprättas åtgärdsprgram endast m elever har någn beteendeprblematik ch i de fall föräldrar begär det. I övrigt menar lärare att undervisningen anpassas utifrån elevens behv ch anser att särsklan i sig är en särskild åtgärd. Enligt särskleförrdningen har sklan har ett särskilt ansvar för de elever sm av lika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Om det framkmmer att eleven kan ha behv av särskilda stödåtgärder, ska rektrn se till att behvet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektrn se till att ett åtgärdsprgram utarbetas. Av prgrammet ska det framgå vilka behven är, hur de ska tillgdses samt hur åtgärderna ska följas upp ch utvärderas. I denna kvalitetsgranskning av Sklinspektinen ingår inte en analys av sklans arbete med detta.
13 (15) Bedömning ch betygssättning Eleverna infrmeras m rätten att få betyg från årskurs åtta ch alla elever får betyg. Vid intervjuer framkmmer att m en elev gör sitt allra bästa får eleven betyget väl gdkänt. Om eleven är närvarande får eleven betyget gdkänt även m inte målen i ämnet nås. Sklinspektinen vill påtala att när betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats, ska elevens kunskaper bedömas i relatin till den kravnivå sm anges i kursplanen. Om en elev inte når upp till kraven för betyget gdkänt i ett ämne, ska betyg inte sättas i ämnet. Lärarna tycker att det finns en svårighet i att dels bedöma elever utifrån deras individuella förutsättningar ch dels utifrån kursplanernas mål för grundsärsklan. Sklinspektinen vill i det sammanhanget uppmana lärarna att arbeta vidare med bedömnings- ch betygssättningsfrågr ch i det arbetet särskilt uppmärksamma undervisningens anpassning till elevernas lika förutsättningar ch behv. Betyg sätts även för de elever sm följer grundsklans kursplan. Lärarna uppger att de då får stöd ch hjälp av betygssättande lärare i grundsklan. För att tydliggöra vad sm gäller vill Sklinspektinen betna följande: en förutsättning för att elever ska kunna tas emt i särsklan är att de inte bedöms kunna nå upp till grundsklans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda, eller har därmed jämställda tillstånd enligt skllagen. Det framgår av 3 kap. 3 skllagen. För varje ämne i grundsärsklan finns det en kursplan (2 kap. 2 särskleförrdningen) ch elever sm är mttagna i grundsärsklan ska följa dessa kursplaner. Om en elev i särsklan bedöms ha förutsättningar att därutöver tillägna sig kunskaper enligt grundsklans kursplaner i enstaka ämnen, bör samråd m detta först ske med eleven ch dennes vårdnadshavare. Innan beslut fattas bör det även övervägas m det har framkmmit uppgifter sm tyder på att grunderna för mttagande i särsklan inte längre är uppfyllda. I sådant fall bör det ske en prövning av m eleven inte längre ska vara mttagen i särsklan. Om en elev i särsklan följer grundsklans kursplaner i enstaka ämnen, ch vill ha betyg från grundsklan, har eleven rätt att gå igenm en prövning (7 kap. 16 grundskleförrdningen). 6. Får eleverna den undervisningstid de har rätt till? Sklinspektinen bedömer att grundsärsklan uppfyller kraven vad gäller att säkerställa att eleverna får den garanterade undervisningstiden de har rätt till samt elevernas rätt att gå ett tinde, frivilligt sklår. Garanterad undervisningstid. Av intervjuer ch vid granskning av grundsärsklans timplan för Sllefteå kmmun framgår att eleverna får sin garanterade underviningstid. Tillgång till ett tinde, frivilligt sklår. Eleverna ch deras vårdnadshavare infrmeras m möjligheten till ett tinde år, vilket tillämpas i str utsträckning.
14 (15) 7. Den undervisande persnalens utbildning ch kmpetens Sklinspektinen bedömer att Vallasklans särskla måste säkerställa att man för undervisningen använder lärare sm har en utbildning sm är avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. Undantag får endast göras m persner med sådan utbildning inte finns att tillgå. Bedömningen grundas på att förskllärare undervisar elever i grundsärsklan i ämnet svenska. I Vallasklans särskla undervisas de yngre eleverna av lärare sm har förskllärarutbildning ch lärare med mellanstadielärarutbildning. De äldre eleverna från årskurs 7 ch uppåt undervisas av lärare med lågstadielärarutbildning. Samtliga lärare har lika frmer av kmpletterande utbildningar. Flera har specialpedaggisk utbildning, en del har högsklepäng inm det pedaggiska mrådet ch elever i behv av särskilt stöd. Många av lärarna har flerårig vana av att undervisa i särsklan. Elevassistenternas rll i sklan är att finnas till hands för eleverna under hela skldagen samt att stötta ch hjälpa eleverna under lektinerna. De arbetar utifrån lärarens anvisningar. Lärare ch elevassistenter går i förväg igenm vad sm ska göras ch hur. Lärare beskriver i intervjuer att ansvarsfördelningen är tydlig. Det är lärarna sm har ansvar för planering ch genmförande av undervisningen, vilket bekräftas av de elevassistenter sm Sklinspektinen samtalat med under besöket. De intervjuade elever har ckså samma uppfattning. 8. Rektrs ansvar Sklinspektinen bedömer att rektrs ansvar i Vallasklans särskla till stra delar uppfyller de krav sm finns. Dck finns vissa brister i rektrns ansvar med att säkerställa att verksamheten inriktas mt natinella mål. Bedömningen grundas på att det inte görs någn sklövergripande sammanställning av elevernas kunskapsresultat i förhållande till de natinella målen. Rektrn har arbetat länge sm rektr vid Vallasklan ch det senaste året ansvarat för särsklans verksamhet. Rektrn är väl insatt i särsklans styrdkument ch driver pedaggiskt utvecklingsarbete. Rektrn är ckså väl förtrgen med verksamheten, känd av eleverna ch får mycket uppskattning av lärarna. Klassrumsbesök genmför rektrn regelbundet ch efter besök återkpplar rektrn det hn sett till lärarna. Det senaste året har rektrn initierat ch genmfört ett arbete med att bryta ned ch tlka de natinella målen i grundsärsklan ch träningssklan. Vidare har rektrn ckså drivit ch utvecklat arbetet med individuella utvecklingsplaner, skriftliga mdömen samt bedömningsmatriser. Särsklan håller på att utarbeta system för att redvisa elevernas kunskapsresultat på sklnivå. Vid tidpunkten för Sklinspektinens besök kan dck rektrn inte redvisa hur det går för eleverna. Sklinspektinen uppfattar av intervjuer att det kvalitetsarbete sm görs mer handlar m utvärderingar av görandet än utvärderingar av natinella mål. Vallasklans särskla använder samma mdell sm grundsklrna i Sllefteå kmmun använder i sitt kvalitetsarbete ch sm inte i alla avseenden är anpassat till
15 (15) särsklans verksamhet. Rektrn är ckså väl medveten m detta ch håller på att utfrma ett verktyg sm bättre följer upp ch utvärderar de natinella målen för särsklans verksamhet. I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråden AnnaCarin Nilssn ch Åsa Rehnberg samt utredaren Malin Frsman deltagit. På Sklinspektinens vägnar Luca Nesi Ansvarig enhetschef Eva Edlund Föredragande