Köpings kommun Årsredovisning 2011
Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Ekonomi i korthet 4 Verksamhetsberättelse Barn och utbildning 6 Teknik och miljö 8 Kultur och fritid 11 Stöd och omsorg 13 Miljön i Köpings kommun 15 Kommunens organisation 17 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 18 Kommunfullmäktiges mål 20 Personalöversikt 21 Driftredovisning med kommentarer 23 Investeringsredovisning 27 Ekonomisk analys 30 Finansiella rapporter Resultaträkning och finansieringsanalys 46 Balansräkning 47 Tilläggsupplysningar Noter 48 Redovisningsprinciper 51 Ord och begrepp 52 Sammanställd redovisning 54 Förslag till beslut 62 Om årsredovisningen Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning av årets verksamhet och den ekonomiska ställningen i kommunen och dess bolag. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens invånare. Förhoppningsvis kan årsredovisningen bidra till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. Mer information om kommunens verksamhet hittar du på vår webbplats, www.koping.se. Fakta om Köping 2007 2008 2009 2010 2011 Folkmängd 24 646 24 740 24 847 24 905 24 807 Kommunalskatt, kr 22:04 22:04 22:04 22:04 22:04 Landstingsskatt, kr 10:80 10:65 10:50 10:50 10:50 Kyrkoavgift, kr 1:03 1:03 1:03 1:03 1:03 Begravningsavgift, kr 0:20 0:20 0:20 0:20 0:20 Årets resultat, Mkr 14,3 12,5 26,3 33,8 18,4 Låneskuld, Mkr 24,0 22,7 70,0 20,0 110,0 Nettoinvesteringar, Mkr 46,9 79,6 99,7 67,7 94,8 Soliditet, % 62,1 62,4 55,6 58,8 57,3 Areal, km 2 606,8 Tätorter: Köping, Kolsva, Munktorp Årsredovisningen 2011 är producerad av kommunens drätselkontor och informationsenhet i samverkan med kommunala förvaltningar och bolag samt Reklambyrån Info, Köping. Tryck: Reklamtryckeriet, Köping 2012. 2
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Positivt år - i dubbel bemärkelse Återigen kan vi redovisa ett positivt bokslut för Köpings kommun. Positivt såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Vi klarar balanskravet och våra finansiella mål med råge, kan redovisa flera och viktiga investeringar för framtiden samt utveckling av den kommunala servicen. Stora investeringar har skett inom va- och fjärrvärmesidan som tillsammans med investeringar för energibesparingar, gång- och cykelvägar, trädplanteringar, bättre skötsel av grönytor, ny rondell mm ökar känslan av trygghet och trivsel samtidigt som de gynnar miljön och klimatet. Gynnar gör också arbetet med va-plan samt den klimatstrategi som påbörjades under 2011. Tillgänglighet till byggnader och samhället i övrigt förbättrades genom hissinstallation i rådhuset, ombyggnader i centrum, anpassning av hemsidan samt en mängd smärre åtgärder som genomförts efter råd och synpunkter från allmänheten. Önskvärt vore att fler fastighetsägare skulle arbeta mer aktivt med tillgängligheten, bl.a. i Köpings centrum. Glädjande är att efterfrågan på förskoleplatser varit stor och lett till att tre nya avdelningar öppnats i Köping och ytterligare en i Munktorp. Skolans samarbete med näringslivet har också burit frukt. Teknikcollege, vård- och omsorgscollege (länets bästa!), det nya handels- och administrationsprogrammet samt teknikprogrammets återupptagna samarbete med Volvo Powertrain och GKN Driveline ger våra gymnasieelever en bra grund att stå på inför framtiden. Näringslivet har återhämtat sig bra efter den kris vi genomlevde tidigare år och kommunens service till företagen får höga betyg, bland de högsta i landet, enligt SKL:s (Sveriges kommuner och landstings) undersökning. Etapp tre av småföretagshus i KMV-kvarteren invigdes och har plats för fler små företag och nystartare i de s.k. groddlokalerna. Vi har också tagit ett rejält kliv uppåt när det gäller antal nystartade företag i kommunen. Under året har 200-årsminnet av Richard Dybecks födelse uppmärksammats, bl.a. genom en soaré som också sänts ut via Sveriges Radio. Även Theodor Dahl uppmärksammades genom invigning av minnesmärke på Stora Torget på arkitektens födelsedag. Ombyggnad har påbörjats av torget som bl.a. kommer att prydas av en stor utomhusscen och öka möjligheterna till offentliga arrangemang. Mycket, mycket mer har naturligtvis hunnit hända under året som gått framför allt tack vare stora och viktiga arbetsinsatser från kommunens personal och förtroendevalda. Ett stort tack riktas till alla för värdefullt arbete som gör Köping till en bra och ännu bättre kommun att bo och verka i. Elizabeth Salomonsson Kommunstyrelsens ordförande 3
Ekonomi i korthet Balanskravet uppfyllt Köpings kommun har även 2011 uppfyllt det lagstadgade balanskravet. Resultat bättre än budget Årets resultat före extraordinära poster blev 18,4 Mkr mot ett budgeterat resultat på 1,9 Mkr. Resultatet motsvarar 1,6 % av skatteintäkterna. Nämnderna visar ett underskott på -1,7 Mkr medan finansförvaltingen ger ett överskott på 18,3 Mkr. Befolkningsminskning Invånarantalet i Köpings kommun 2011-12-31 var 24 807 personer, en minskning med 98 personer från föregående år som kan förklaras av utflyttning och lågt födelsetal. 25 100 24 900 24 700 24 500 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Årets intäkter och kostnader I diagrammen visas hur de externa intäkterna och kostnaderna för året har intjänats och konsumerats. Resultaträkningen bygger på dessa intäkter och kostnader. Verksamheternas huvudområden Under år 2011 uppgick kommunens nettokostnader för verksamheterna till 1 182,8 Mkr. I dessa kostnader ingår både skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet. De kommunala verksamheterna har kostat 40,5 Mkr mer under 2011 än under verksamhetsåret 2010, vilket motsvarar 3,5 % (3,6 %). Vad kostar verksamheterna? Politisk verksamhet Infrastruktur Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Verksamhet att fördela inkl semesterskuld m m 13,6 37,7 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Totalt 1 182,8 Mkr Negativt för nämndernas budgetavvikelser Styrelsens och nämndernas utfall i förhållande till budget visar på ett totalt underskott på -1,7 Mkr. Budgetresultatet blev sämre jämfört med prognosen i delårsrapporten där resultatet för nämnderna var 5,4 Mkr. Vård- och omsorgsnämndens budgetöverskott blev 3,7 Mkr, vilket främst beror på senarelagd start för ett nytt LSS-boende. Vatten och avlopps- samt fjärrvärmeverksamhetens (avgiftsfinansierad verksamhet) negativa resultat på -6,2 Mkr, beror främst på ökat underhåll och återbetalningar på grund av felvisande mätare samt dyrare kostnader för att producera värme. 14,2 9,2 68,1 56,6 499,7 483,7 Positivt för skatteintäkter och utdebitering Utdebitering av kommunalskatt är oförändrad på 22,04 kr. Kommunalskatt och generella statsbidrag uppgår totalt till 1 185,2 Mkr varav kommunalskatt utgör 922,9 Mkr. Totalt har skatteintäkter och generella statsbidrag ökat med 2,7 % mellan 2010 och 2011. Varifrån kommer pengarna? Vad används pengarna till? Bidrag 6% Material och tjänster 24% Lokalkostnader 7% Avskrivningar 3% Övrigt 1% Kommunalskatt 60% Taxor och avgifter 19% Bidrag 6% Övrigt 1% Generella statsbidrag/ utjämning, netto 14% Personalkostnader 59% 4
Ekonomi i korthet Resultatet för finansförvaltningen blev totalt ett överskott på 18,3 Mkr och förklaras främst av positiv skatteavräkning med anledning av den påtagligt ökade skatteunderlagsutvecklingen under året. Varje hundralapp vi Köpingsbor betalat i skatt har fördelats ut i verksamheterna enligt: 25,30 Vård och omsorg till äldre 18,67 Grundskola för 2 615 elever 12,71 Förskola och fritidshem för 1 977 barn 10,45 Gymnasieutbildning för 1 139 elever samt vuxenutbildning för 300 elever 7,87 Insatser till funktionshindrade enligt LSS/ LASS 4,79 Kultur- och fritidsverksamhet 4,29 Kommunens övriga verksamheter 4,03 Försörjningsstöd (socialbidrag) till 843 hushåll 3,69 Insatser inom individ och familjeomsorgen 2,75 Skötsel av parker, gator samt 59 km cykelbanor mm 1,20 Politisk verksamhet och revision 1,15 Affärsverksamhet (kommunikation, fjärrvärme, vatten mm) 0,60 Arbetsmarknadsåtgärder 0,43 Fysisk och teknisk planering 0,38 Miljö- och hälsoskydd Årets investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 94,8 Mkr. Av årets större investeringar kan följande nämnas: Tillgänglighet Rådhuset 3,1 Mkr Investeringar i hamnen, 2,4 Mkr Rondell Nygatan/Sveavägen, 1,8 Mkr Ombyggnad Stora Torget, 3,0 Mkr Datorer, skolan, 3,2 Mkr Malmön, etapp 3, vatten och avlopp, 2,9 Mkr Slamhantering, vatten och avlopp, 2,1 Mkr Övriga investeringar i vatten och avlopp, 17,1 Mkr Norsa, träpulverpanna, fjärrvärme, 25,2 Mkr Övriga investeringar i fjärrvärme, 8,6 Mkr Personalöversikt Kommunen är en stor arbetsgivare med totalt cirka 3 300 anställda och en årslönekostnad på 850 Mkr. Skola, förskola, vård och omsorg är de mest personalintensiva verksamheterna med 77 % av de anställda. Ohälsotalet i kommunen är totalt 5,4 % av arbetad tid varav andelen långtidssjukskrivna mer än 60 dagar utgör 37,5 % av den totala frånvaron. Ökade lån Kommunens långfristiga låneskuld uppgår vid årsskiftet till 110,0 Mkr och var 2010 20,0 Mkr. Långivare är Kommuninvest med 90,0 Mkr och SEB med 20,0 Mkr. De kommunala bolagen Kommunen bedriver en del verksamhet i bolagsform. För att få en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning görs en sammanställd redovisning. Årets resultat för koncernen Köpings kommun blev 25,8 Mkr efter justering av koncerninterna köp och försäljningar. Bolagens redov. res. efter finansiella poster Bolag, ägd andel i % 2007 2008 2009 2010 2011 Köpings Bostads AB, 100 3,3 4,9 5,8 4,3 7,4 Kungsörs Grus AB, 25 3,1 4,0 2,8 1,7 4,1 Mälarhamnar AB, 45 4,5-2,5-9,3 6,4 1,9 Västra Mälardalens Kommunalförb, 56 0,1 2,8 2,5 2,8 3,6 Ekonomiska framtidsutsikter svag tillväxt I Budget 2012 och ekonomisk plan 2013-2014 framgår att resultatet 2012 är beräknat till 5,7 Mkr efter att en ramökning med 15,0 Mkr exklusive löneökningar gjorts. Det kommer att krävas fortsatt god anpassningsförmåga och samarbete för att bibehålla en god ekonomisk hushållning när skatteintäkterna ökar svagare än pris- och löneökning. En viktig faktor för fortsatt god ekonomisk hushållning är att anpassa nettokostnadernas ökning till skatteintäkternas utveckling. Kostnaderna för verksamheterna ökade med 3,4 % under 2011, medan skatteintäkterna ökade med 2,7 %. Det måste också finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och kvalitet som säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. 5
Fler förskolebarn och datorer Inspektion med krav på bättre resultat Under vårterminen granskades hela skolverksamheten, från förskola till vuxenutbildning, av Skolinspektionen. Efter inspektionen har verksamheterna aktivt arbetat med de avvikelser som upptäcktes. Inspektionen påpekade bland annat att det samlade resultatet måste förbättras och att alla elever ska ha betyg i alla ämnen. Det viktigaste uppdraget är därför arbetet med att öka måluppfyllelsen. Fler vill ha förskoleplats Förskolan i Köpings kommun fortsätter att växa och efterfrågan på förskoleplatser ökar. Tre avdelningar öppnades under året. Beslut togs om utbyggnad av Koltrasten i Kolsva med två avdelningar och en avdelning till i Munktorp i modulbyggnad. Planeringen av den nya förskolan intill Ringvägen har fortsatt under 2011. Ny skollag och läroplaner Den nya skollagen och reviderade eller nya läroplaner började gälla 1 juli 2011. Under året har arbete pågått för att arbeta in de nya bestämmelserna i verksamheten och flera utbildningar har genomförts för personalen. Inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet startade arbetet med att införa ett integrerat ledningssystem för miljö- och kvalitetsfrågor. Tekniska kontoret har tagit fram ett program för att förbättra grundskolans och förskolans skolgårdar. Gymnasiereform och datorer till år 1 Höstterminen innebar starten för de nya programmen i gymnasiereformen GY11. Nya kurser, nytt betygssystem och datorer till alla elever i årskurs 1 gäller från hösten. Det nya handels- och administrationsprogrammet startades, ett lärlingsprogram med arbetsplatsförlagd utbildning i samarbete med handeln. Teknikprogrammet har återupptagit samarbetet med Volvo Powertrain och GKN Driveline. Elever som väljer produktionsteknik kommer att ha nära kontakter med företagen under utbildningen. Fler elever väljer gymnasieutbildning på andra orter och under 2011 var det cirka 30 procent av eleverna som valde en skola i annan kommun. Antalet elever på Ullvigymnasiet minskade med 80 till 1 066 elever. Fler barn behöver förskoleplats. Här inviger kommunalrådet Roger Eklund en förskoleavdelning med hjälp av ung assistent. Förskollärare Kajsa Osbeck i pulkabacken med barnen utanför förskolan Lärkan. 6
Verksamhetsberättelse Barn & Utbildning Praktisk gymnasieutbildning, här byte av avgassystem på Ullvigymnasiets fordonsprogram. Kolsva kommundel Förvaltningen ansvarar för drift av förskola, skola, äldreomsorg och kultur- och fritidsfrågor i Kolsva. Kommundelsnämnden ska arbeta med helhetssyn från ett lokalt perspektiv. Kolsva skolområde omfattar skolorna i Odensvi och Kolsva. Barn & Utbildning Skolan ansvarar för skolverksamheten i kommunen (undantaget Kolsva kommundel). Verksamheten omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, särskola, gymnasieskola. I verksamheten ingår även skolskjutsar, skolhälsovård, måltidsservice och musikskolan. Barn & utbildning Antal Nettokostnad Antal Nettokostnad Antal Nettokostnad 2009 2009* 2010 2010* 2011 länet 2010 Förskolebarn 1 043 113 790 1 109 114 797 126 114 407 Fritidshemsbarn 692 38 906 707 38 314 729 33 839 Förskoleklass 237 54 532 244 54 352 260 45 434 Grundskoleelever 2 331 91 432 2 310 91 845 2 288 92 820 Gymnasieelever 1 199 94 663 1 146 97 045 1 066 102 051 Komvux, årsplats 185 34 073 281 38 096 281 44 691 * Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun 7
Verksamhetsberättelse Teknik & Miljö Torgrenovering och miljövänlig värmepanna Under första kvartalet fortsatte vintern med flera stora snö- och sandningsinsatser. Året resulterade i ett underskott på nästan 1,9 Mkr för vinterväghållning. De större insatserna på beläggningsunderhållet har utförts på Industrivägen i Köping och på Norrbovägen, Parkvägen, Mellanvägen, Allmänningsvägen och Guttstavägen i Kolsva. Rondell på Nygatan och torgrenovering Korsningen Nygatan-Sveavägen byggdes under året om till en cirkulationsplats som ansluter till Nettobutiken och en parkeringsplats. Delar av Stora torget byggdes om i den första etappen med en bred trapp som ersätter de sten- och betongmurar med barrplanteringar som delat Stora torget och Scheeleparken. På Hisingsgatan, sträckan Ringvägen till Östanåsgatan, byggdes hela gatan om med avsmalningar, anpassade busshållplatser, gångbana och gång- och cykelväg. Gräsklippning och städning i centrum Standarden på gräsklippningen har höjts och i några parker och i Köpings centrum klipptes gräset oftare. Städningen i centrum prioriterades och sopning och ogräsbekämpning utökades. Under året gjordes planteringar vid parkeringen på Östra Långgatan och cirkulationsplatsen Nygatan/ Sveavägen. 100 nya träd planterades bland annat vid Ringvägen, på Hisingsgatan och vid södra infarten till Köping. Ny pelletspanna för fjärrvärme Under året byggdes en pelletspanna som även går att elda med bioolja eller torrflis. Pannan gör det möjligt att ersätta oljan som bränsle vilket både sänker kostnader och värnar miljön. Fjärrvärmen byggdes ut och 30 nya abonnenter anslöts. Parkeringstillstånd och bostadsanpassning till förbundet Ansvaret för parkeringstillstånd för rörelsehindrade och bostadsanpassningsbidrag fördes över till Västra Mälardalens Kommunalförbund. Köpings bygglovhantering i topp I den servicemätning där bygglovsökande företag sva- Den nya rondellen i i korsningen Nygatan Sveavägen ger en ny vy med Netto i bakgrunden. 8
Verksamhetsberättelse Teknik & Miljö rat på frågor och bedömt kommunernas handläggning och service rankades bygglovhanteringen i Köpings kommun högt. Köpings kommun tog första platsen bland kommunerna inom Stockholm Business Alliance och tredje platsen i en jämförelse med de 166 kommuner som ingick i Sveriges Kommuners och Landstings undersökning. På senhösten kunde förslaget till ny översiktsplan ställas ut efter genomfört samråd. Miljökörkort för alla Arbetet med att införa miljöledningssystemet i förvaltningar och i Köpings Bostads AB har fortsatt, bland annat med utbildning av chefer, miljösamordnare, miljöombud och övrig personal. I utbildningen ingår också att alla medarbetare ska ta Miljökörkortet, en bred miljöutbildning i elva avsnitt. Ett mål med miljöarbetet är att alla förvaltningar och bolaget ska kunna certifieras under 2012. Ny webbplats och företagshus invigt Kommunens webbplats byggdes om liksom webbplatserna för Ullvigymnasiet, Kompetenscenter och alla grundskolor. Tillgänglighetsanpassning, ny navigationsstruktur och omarbetat innehåll har varit några av utgångspunkterna. I februari invigdes Företagshusets etapp 3 med lokaler för mindre företag och Företagsbyrån. I huset finns också möjlighet att hyra kontorsplatser för nystartade företag i Groddlokalerna. Rådhuset fasadrenoverades under året efter det att huset gjorts tillgängligt genom hissinstallation och bygge av handikapptoalett. Läsplattor köptes in till politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott och via dessa distribueras nu handlingar digitalt inför sammanträden. Kommunen har från 2012 totalt 3 465 datorer med en kostnad för drift och support på 10,7 miljoner kronor, en kostnadsminskning med 257 000 kronor jämfört med föregående år. 9
Verksamhetsberättelse Teknik & Miljö Pelletsugnen har ställts på plats i värmeverket, miljövänlig och mer ekonomisk uppvärmning väntar. Tekniska kontoret Ansvarsområdet omfattar bl a gator, vägar, parker, trafik, vatten och avlopp samt fjärrvärme. Kontoret har förutom en administrativ del en entreprenadavdelning som utför många underhålls- och byggnadsuppgifter. Miljökontoret Kontoret är tillsynsmyndighet för miljölagstiftningen. En uppgift är att arbeta förebyggande inom miljö- och hälsoområdet. Kontoret ska arbeta för en ökad miljömedvetenhet och lämna information till allmänheten i miljöfrågor. Stadsarkitektkontoret Kontoret ansvarar för tillsyn enligt bygglagstiftning och svarar för kommunens planering av bebyggelse m m. Kontoret är även ansvarigt för kommunens geografiska informationssystem och fysisk planering. TEKNIK OCH MILJÖ 2007 2008 2009 2010 2011 Beviljade bygglov 200 206 188 186 168 Antal markförsäljningar 24 14 10 11 11 Vattenförbrukning hushåll, liter per person och dygn 186 185 188 188 180 Antal vattenläckor 12 8 8 18 16 Nya va-abonnenter 20 10 183 47 29 Antal kunder med fjärrvärme 1 303 1 378 1 421 1 449 1 488 Gång- och cykelvägar i km 57,4 57,4 58,5 59,0 59,5 10
Verksamhetsberättelse Kultur & Fritid Minnesmärke och 200-årsfirande Arkitekten Theodor Dahl uppmärksammades med ett minnesmärke placerat på Stora torget. 200-årsminnet av Rickard Dybecks födelse firades med olika aktiviteter. Fornminnesvandring, musikprogram och en mycket välbesökt nationaldagsfrukost var några av aktiviteterna. På Dybecks födelsedag ordnades en aftonunderhållning med ett musikprogram i Dybecks anda. Kolsva bibliotek renoverades och programverksamheten har utökats. Linje 500 är ett läsfrämjandeprojekt för ungdomar där biblioteken längs busslinje 500 samarbetar, från Köping till Avesta. Skejtverksamheten i KMW har ökat kraftigt och lokalen anpassades för aktiviteterna med specialgolv och sarg. I samband med att parkeringen vid Kristinelunds sportfält asfalterades byggdes också ny entré till sportfältet. Under våren anordnades pojklandskamp i fotboll mellan Sverige och Schweiz. 25 nya båtplatser blev klara i inre hamnen. De flesta platserna ligger längs med högkajen och är ett bra tillskott för att minska båtplatskön. Flera större idrottsläger förlades till Köping och cuper har genomförts av Köpingslag. En välbesökt museinatt arrangerades i augusti då alla museer i Köping höll öppet. Våfflor och musik i Gammelgården, guidningar i järnvägsmuseet och en titt i Nyströms snickeri var några av begivenheterna. Richard Dybecks 200-års jubileum firades med nationaldagsfrukost och aftonunderhållning. Många kom till invigning av Theodor Dahls minnesmärke där dansuppvisningen blev ett färgstarkt inslag. Stadsvandringarna under sommaren fortsatte med medverkan av Hagateatern. 11
Verksamhetsberättelse Kultur & Fritid Festligt, folkligt och fullsatt vid Allsång i Himlabacken med flera tusen allsjungare i publiken, Gösta och Ulla Fredriksson i förgrunden på första parkett. Streck in Kultur & Fritid Kultur & Fritid ansvarar för kommunens kultur- och fritids-/föreningsfrågor samt turismen. Stödet till föreningslivet är budgetmässigt dominerande, i form av bidrag samt drift av lokaler och anläggningar. Verksamhet för barn och unga prioriteras. KULTUR OCH FRITID 2007 2008 2009 2010 2011 Antal besök Karlbergsbadet 67 165 66 392 66 662 70 357 60 042 Antal besök Kristinelundsbadet 17 389 15 536 17 547 2 953 8 564 Antal besök Malmabadet 21 624-10 609 11 483 10 654 Antal besök Köpings bibliotek 102 700 90 695 93 440 104 678 90 826 Antal besök Kolsva bibliotek 22 239 20 149 18 902 21 552 22 000 Antal besök Köpings museum 3 793 2 999 3 468 3 272 3 310 Antal elever i Musikskolan 486 473 506 508 443 12
Verksamhetsberättelse Stöd & Omsorg Nytt jobbcenter för arbetslösa Jobbcenter startade i april med syfte att förbättra arbetslösas förutsättningar för att få arbete och att på sikt minska behovet av försörjningsstöd. 500 personer har sedan starten varit inskrivna och erbjudits olika insatser. Ny ansvarsfördelning för flyktingar Ansvaret för ersättningar till flyktinghushållen som fått uppehållstillstånd under 2011 övergick till staten. Kommunen svarar för svenskundervisning, samhällsinformation samt förskola och skola för barnen. Många flyktingar har en låg utbildningsnivå från hemlandet och flera än tidigare är analfabeter. En verksamhet för det kommunala informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-20 år startades. Syftet är att fånga upp ungdomar som hoppar av eller inte går gymnasiet och erbjuda dem andra insatser. Under sommaren kunde feriearbete erbjudas till alla gymnasieungdomar som avslutat årskurs ett och sökte arbete, vilket innebar att 163 ungdomar fick jobb. Individ- och familjeomsorgen har fortsatt att utveckla öppenvården och har kunnat erbjuda fler hemmaplanslösningar för familjer, barn och vuxna. Färre söker särskilt boende Under 2011 har 113 personer ansökt om plats i särskilt boende, nästan en halvering sedan 2007 då 209 ansökningar kom in. Kön för att få en plats i särskilt boende redovisas löpande och väntetiden har aldrig överstigit tre månader. I genomsnitt har 14 personer stått i kö under året. Anhörigstöd, fixare och änglar Köpings kommun har anslutit sig till webbtjänsten Gapet, en mötesplats som är öppen för alla anhöriga som stödjer eller vårdar en närstående. Teatergruppen Änglarna har permanentats som daglig verksamhet under året. Från och med januari har en fixartjänst inrättats som ett led i att förebygga skador och underlätta för äldre som bor i eget boende. Önskad sysselsättningsgrad Införandet av schemaplaneringssystem och önskad sysselsättningsgrad har medfört en förbättring för både medarbetare och verksamhet. Alla medarbetare ges en gång per år möjlighet att välja sysselsättningsgrad. Den utökade arbetstiden används för att ersätta vikarier på egen eller annan enhet. Möjligheten har införts även för medarbetarna inom enheterna för funktionshindrade och personlig assistans. Socialstyrelsen ställer krav på kommunerna att arbetet med värdegrund och värdighetsgarantier i äldre- och handikappomsorg ska utvecklas. Ett projekt för kvalitetsutveckling pågår för både Kolsva kommundel och Vård & Omsorg inom dessa områden. Insatser har gjorts för att minska kostnader för utskrivningsklara personer från sjukvården. Under året har endast 8 dygn betalats i vårdersättning, en halvering sedan 2009. Carl-Inge Westberg, Per Överberg, David Schanzer-Larsen och Anna-Klara Sjölund var med när Social & Arbetsmarknad invigde sitt jobbcenter. 13
Verksamhetsberättelse Stöd & Omsorg Ann-Britt Bernhardsson- Holm och Charlotte Gustén distribuerar matlådor och utför fixaruppdrag. Samtal, aktivitet och gemenskap i Nygårdens restaurang Social & Arbetsmarknad ansvarar för individ- och familjeomsorg, försörjningsstöd, flyktingmottagande arbetsmarknadsåtgärder och vuxenutbildning. Vård & Omsorg ansvarar för insatser inom äldre och handikappomsorg enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (undantaget Kolsva kommundel). Stöd & OMSORG Antal Nettokostnad Antal Nettokostnad Antal Nettokostnad 2009 2009 (kr) 2010 2010 (kr) 2011 länet 2010 Personer i särskilt boende, SoL 357 *552 076 359 *532 296 351 *488 600 Personer i bostad med särskild service, LSS 84 *485 483 81 *531 124 81 *559 569 Hushåll med socialbidrag och kr/hushåll 897 41 851 930 42 901 843 Barn/ungd i institutionsvård och kr/årsplac 4,28 1 316 757 3,22 1 226 089 2,29 Barn/ungd i familjehem och kr/årsplac 46,12 251 955 32,56 203 802 40,66 Vuxna i institutionsvård/familjehem och kr/årsplac 4,48 542 586 5,01 592 626 3,65 *) Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun 14
Miljöredovisning Miljöarbete på flera fronter Miljöarbetet i Köpings kommun har en långsiktig målsättning, att dagens beslut ska vara positiva även för kommande generationer. De 16 nationella miljökvalitetsmålen, kommunens miljöpolicy och övergripande miljömål är ett stöd för att driva miljöarbetet framåt. Det sker genom det kommunala ansvaret för samhällsplanering och myndighetsutövning, men även genom åtgärder inom den egna organisationen. Aktivt arbete för en bättre miljö I början av året antogs en vatten- och avloppsplan för Köpings kommun. Planens syfte är att ha en heltäckande långsiktig planering för vatten- och avloppsförsörjning. Ett särskilt fokus finns på att hitta långsiktigt hållbara lösningar för kommunens tätbebyggda fritidshusområden. Arbetet med att ta fram en klimatstrategi för Köpings kommun startade. Med anledning av detta bjöds allmänhet, företag och politiker in till en klimatdialog i syfte att få in synpunkter och underlag till det fortsatta arbetet. För tredje året i rad medverkade Köpings kommun i klimatmanifestationen Earth Hour. Ungdomsfullmäktige stod för programmet på Stora torget. Till årets miljöpristagare utsågs restaurang Buffé Grön. Miljökörkort på schemat Miljökörkortet är en webbaserad utbildning som kommunen köpt för utbildning av all personal och som man inom skolan beslutat att samtliga elever i årskurs 9 ska genomföra som en del av utbildningen. Öppen natur Kommunen medverkade i länets satsning öppen natur som syftar till att få allmänheten att upptäcka naturen. Ett hundratal personer nappade på erbjudandet om att göra en utflykt till Norsa hagar. Många följde med på en guidad tur i området för att lära sig om växter, fåglar och svamp. Arbetet med att utveckla Norsa hagar till ett tätortsnära naturområde fortsätter. Kommunen har fått bidrag för att göra en inventering av födobasen för våtmarksfåglarna i Norsadammen. Under året har även en fågelinventering utförts av Hedströmsdalens Ornitologiska Förening.. Miljöarbete genom myndighetsutövning Lokalt har kommunen det samlade ansvaret för att nå de nationella miljökvalitetsmålen och på så sätt skapa en god livsmiljö för invånarna. I det dagliga arbetet sker detta genom tillämpning av till exempel miljöbalken och plan- och bygglagen. Inom ramen för miljöbalken anordnades för tredje året en uppskattad informationsträff för tillstånds- och anmälningspliktiga företag. Målet med träffarna är att underlätta tillsynen för verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet. En träff för företag som inte är tillstånds- och anmälningspliktiga men där kommunen ändå bedriver tillsyn ordnades också. I Köpings kommun finns förorenade områden och för att komma närmare målet om en Giftfri miljö har en sammanställning gjorts med syfte att få överblick och tydliggöra behovet av tillsyn, ett stöd för vilka Total CO2 utsläpp - Tjänsteresor och arbetsfordon Under 2011 har kommunens totala utsläpp av fossilt koldioxid från tjänsteresor och arbetsfordon ökat med ca 7 % jämfört med år 2010 och ökat med ca 25 % jämfört med år 2009. En förklaring till detta är att inköp av diesel till arbetsfordon för snöröjning ökade till följd av den snörika vintern i början av 2011. Kg 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2007 Tjänstebil/fordon 2008 2009 2010 Egen bil i tjänsten 2011 Elförbrukning - Köpings kommun 2007-2011 Kommunens totala elförbrukning har under året minskat med ca 2,5 % jämfört med år 2010 och minskat med ca 8 % jämfört med år 2009. MWH 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2007 2008 2009 mwh totalt 2010 2011 15
Miljöredovisning förorenade områden som ska prioriteras. Utifrån miljölagstiftningen ställs krav på enskilda avlopp på landsbygden och för att kontrollera luft- och vattenkvaliteten genomförs regelbundna mätningar. Miljöledningssystemet som miljöverktyg I början av året genomfördes uppföljande revision vid de förvaltningar som är certifierade. Resterande förvaltningar och Köpings Bostad AB arbetar vidare mot en certifiering, bland annat med utbildning av chefer, miljösamordnare, miljöombud och övrig personal. Vid årets slut hade drygt 1 450 av de ca 2 100 kommunanställda tagit Miljökörkort med målet att alla anställda ska ha klarat provet under 2012. För att nå kommunens miljömål görs både små och stora insatser på förvaltningarna och i kommunens fastigheter genomfördes energieffektiviseringar. Sol och vind utreddes För att möjliggöra elförsörjning från förnyelsebara energikällor har förslag till en vindkraftspolicy tagits fram. Vindkraftspolicyn ska fungera som ett planeringsunderlag för vindkraftsutbyggnad i kommunerna. Under året har kommunen deltagit i en förstudie om solenergiparker med syfte att hitta lämpliga platser. 16
Förvaltningsberättelse Organisationsplan 2011 Kommunrevision Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Stadskansliet Valnämnd Drätselkontoret Överförmyndarnämnd Tekniska kontoret Miljö- och byggnadsnämnd Stadsarkitektkontoret Miljökontoret Vård- och omsorgsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Vård & Omsorg Social & Arbetsmarknad Barn & Utbildning Kultur & Fritid Nämnd Kommundelsnämnd Kolsva kommundel Ordförande Förvaltning Förvaltningschef Kommunfullmäktige Revision Överförmyndarnämnd Valnämnd Kommunstyrelse Miljö- och byggnadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Carl-Inge Westberg Georg Lövelius Carl-Inge Westberg Leif Strandh Elizabeth Salomonsson Per Carlesson Roger Eklund Roger Eklund Andreas Trygg Kultur- och fritidsnämnd Jonny Clefberg Kommundelsnämnd Börje Eriksson Stadskansliet Drätselkontoret Tekniska kontoret Stadsarkitektkontoret Miljökontoret Barn & Utbildning Vård & Omsorg Social & Arbetsmarknad Kultur & Fritid Kolsva kommundel Olle Emanuelsson Jan Häggkvist Tommy Karlqvist Per-Inge Nilsson Göran Nilsson Torkel Nilson Lillemor Quist Göran Fagerberg (fr 1 nov) David Schanzer -Larsen Christina Axelsson Bo Nilsson 17
Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Påverkansfaktorer Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Köpings kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är konjunkturutvecklingen, utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut samt pris- och löneutveckling. Global osäkerhet Världsekonomin befinner sig nära recession 2012 även om det finns ljusglimtar. Länder som Kina och Indien växer med 7-8 procent. Den amerikanska ekonomin har utvecklats något bättre än väntat de senaste månaderna och riskerna för recession har minskat. USA växer sakta men stabilt och även det svåra arbetsmarknadsläget har förbättrats. På sikt måste USA också åtgärda sitt stora budgetunderskott vilket innebär att några restriktioner inom penning- eller finanspolitiken inte kommer att genomföras den närmaste tiden vilket förmodligen innebär att den amerikanska ekonomin fortsätter att stärkas. Statsskuldkrisen i Europa påverkar Sverige genom ökad osäkerhet och svag export. Svensk ekonomi Svensk export utvecklades starkt under 2011 med stor efterfrågan från tillväxtekonomierna, också BNP ökade rejält. När sedan skuldkrisen inom EMU eskalerade under hösten försvagades stämningsläget. Sedan dess har både företag och hushåll blivit allt försiktigare. I de senaste bedömningar som presenterats beräknas svensk BNP endast öka med 1,0 procent 2012 mot 4,4 procent 2011. Tillväxten har stannat av under vintern och beräknas bli väsentligt svagare under 2012 än under de två senaste åren. Det innebär att arbetslösheten kan komma att stiga något. Detta kommer också att påverka skatteunderlag och skatteprognoser negativt under 2012. Även om det skett en viss nedgång sista kvartalet 2011 för industriföretagen ser orderingången positiv ut för första kvartalet 2012. Även om exporten stiger kommer den inte upp i samma nivå som förut förrän i slutet av året. Det innebär att exporten endast ökar med 1,5 procent mellan 2011 och 2012. Ekonomin på lite längre sikt beräknas ta fart efter 2013. Förhoppningsvis har Europas omfattande statsfinansiella problem som många länder brottas med löst sig. Det kommer nog att bli en utdragen process innan alla stater får ordning på sina finanser. Låg inflation med minskad ränta Det låga resursutnyttjandet i både Sverige och omvärlden innebär lågt kostnadstryck och att kronan har stärkts under de senaste åren. Inflationstrycket på svensk ekonomi är låg. Riksbanken mål att hålla inflationen på en 2 procentnivå och skapa ett resursutnyttjande i ekonomin på en normal nivå har inneburit att riksbankens direktion sänkt reproräntan till 1,5 procent. Riksbankens prognos är att reproräntan kommer att ligga på den nivån en bit in på 2013. De räntor som hushållen möter är betydligt högre. Den onormalt stora skillnaden mellan bolåneräntan och Riksbankens reproränta gör att vissa bedömare ser motiv till ytterligare sänkt reproränta. Befolkningens sammansättning Antalet invånare påverkar ekonomin i kommunen bland annat genom att det generella statsbidraget utgår per invånare. De närmaste åren blir antalet elever i grundskolan och gymnasiet färre. Pensionärerna blir å andra sidan fler medan antalet kommuninvånare i de förvärvsarbetande åldrarna sannolikt förblir oförändrat. 90+ 80-89 70-79 60-69 50-59 40-49 30-39 20-29 10-19 0-9 Befolkningspyramid i procent för Köping jämfört med riket. Köping män Köping kvinnor Riket män Riket kvinnor 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Befolkningen minskade Den 31 december 2011 var det 24 807 invånare i kommunen. Under året föddes 264 barn medan 306 personer avled. Det medförde att födelsenetto blev -42. 1 102 personer flyttade till och 1 151 personer från kommunen vilket resulterade i ett flyttnetto på -49. Sammanlagt medförde födelse- och flyttnettot, och en justeringspost på -7, att kommunens befolkning minskade med 98 personer (0,4 %) under 2011. 18
Förvaltningsberättelse Under åren 2008-2010 ökade befolkningen med 250 personer till 24 905, för att under 2011 minska till 24 807. Minskningen kan dels relateras till det negativa födelsenettot, dels till att förhållandevis många ungdomar flyttade från kommunen. Det kan kopplas till att en stor ungdomskull lämnade gymnasiet samtidigt som det rådde hög ungdomsarbetslöshet. Det ledde i sin tur till att många ungdomar flyttade till andra orter för att arbeta eller studera. Ovisshet på arbetsmarknaden Näringslivet i Köpings kommun kännetecknas av industrin, i synnerhet den konjunkturkänsliga bilkomponenttillverkningen, och närmare en tredjedel av arbetena finns i industrisektorn. Som en följd av depressionen 2008-2009 ökade arbetslösheten kraftigt och nådde maximum i januari 2010 då antalet arbetslösa (öppet och i program) var 1 767 stycken (11,3 %). Därefter inträdde en successiv återhämtning och i september 2011 hade det totala antalet arbetslösa minskat till 1 155 stycken (7,5 %). Under 2011 kom en ny kris - kort uttryckt euro-krisen - vilken än en gång orsakat ekonomiskt oro och återhållsamhet. För Köpings vidkommande medförde det att arbetslösheten började öka under senhösten och i december saknade 1 345 stycken (8,8 %) kommuninvånare arbete. Kommunernas utmaningar Ett minskat antal arbetade timmar 2012 medför en sämre skatteunderlagsutveckling vilket medför ett försämrat resultat. För 2013 innebär prognosen att resultatet blir något bättre. Men sammantaget riskerar kommunerna att resultatet för 2013 blir lägre än 2 procent för utvecklingen på skatter och generella statsbidrag som är en tumregel i god ekonomisk hushållning. Därför är det viktigt att staten klargör statsbidragsramarna för 2013 redan i vårpropositionen för att ge rimliga planeringsförutsättningar och undvika onödiga förändringar av verksamheterna i kommunerna. För 2012 väntas försämrade ekonomiska förutsättningar genom att den internationella skuldkrisen sätter sina spår även på svensk ekonomi. Därför är det viktigt med en stabil ekonomi för att möta det fortsatta behovet av välfärdstjänster och investeringar i välfärden. För att klara detta måste arbetet med strategin för ekonomisk balans och kvalitetsutveckling ihärdigt fortsätta med högsta prioritet. Intern kontroll Syftet med intern kontroll är att säkra en effektiv förvaltning och att undgå allvarliga fel. En god intern kontroll skall bidra till att ändamålsenligheten stärks och att verksamheten med medborgarnas bästa för ögonen bedrivs effektivt och säkert. Uppföljningen av 2011 års internkontroll har genomförts genom att styrelse och nämnder själva har fått bedöma och redovisa vilken internkontroll som man har genomfört samt hur väl man anser att internkontrollen har fungerat. Uppföljningen har genomförts dels inom två gemensamma områden dels inom 30 områden som styrelse och nämnder själva har bedömt som viktiga för sin verksamhet. I jämförelse med 2010 kan konstateras att utfallet blev något bättre. Fler kontroller kunde genomföras och något färre avvikelser har redovisats. Framför allt kan konstateras att, med ett undantag, kontrollmetoderna har blivit bättre. Beträffande de gemensamma kontrollområdena visar kontrollen av attestrutiner att inga avvikelser kunde påträffas hos de nio av tio förvaltningar som kunde genomföra kontrollen. Kontrollen om extern inkommen post blir öppnad och registrerad visade på att rutinerna fungerar väl för post i pappersformat samt inkommen e-post till myndighetsbrevlådor. Vad gäller kontroll av inkommen e-post till personliga e- postadresser kan konstateras att det inte gick att hitta en lämplig gemensam kontrollmetod. 30 olika områden kontrollerades inom styrelsens och nämndernas egna internkontrollområden. Samtliga områden kunde kontrolleras, och avvikelser mot rutinerna kunde identifierats inom 8 områden, jämfört med 10 områden 2010. Av de brister som konstaterats gäller flera enbart delar av kontrollområdet. Samtliga avvikelser är föremål för åtgärder och ligger till grund för kommande förbättringar av såväl verksamhetens arbetssätt som för rutiner kring internkontrollen. Arbetet med att utveckla internkontrollen kommer att fortsätta under året, framför allt hur internkontrollen kan användas som metod i det fortlöpande kvalitetsarbetet. 19
Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges övergripande mål för perioden 2006-2012 är vägledande för arbetet inom kommunen. Målen är att år 2012 1 ska nio av tio Köpingsbor svara ja på frågan om de känner sig trygga med livet i Köping. 2 ska det finnas 250 nya attraktiva bostäder i Köping. 3 ska Köping vara bland Sveriges 100 bästa nyföretagarkommuner och antalet arbetstillfällen ska ha ökat med 500. 4 ska man kunna bo i Köping och med tåg regelbundet nå Stockholm inom en timme. 5 ska nio av tio Köpingsbor svara ja på frågan om de upplever sig ha möjlighet att påverka utvecklingen i kommunen. Trygghet I enkätundersökningen Köpingsindex år 2010 uppgav 82 procent av kommunens invånare att de känner sig trygga. Boende Som en följd av den ekonomiska osäkerheten har det byggts få småhus de senaste åren. Under 2011 ansöktes om bygglov för 9 småhus, vilket kan jämföras med 14 hus 2010, 7 hus 2009, 18 hus 2008 och 36 hus 2007. Arbete och företagande I början av 2011 saknade 1 431 personer arbete. Sedan minskade arbetslösheten successivt till 1 155 i september. Under senhösten försämrades situationen och vid årets slut saknade 1 345 personer arbete. Nyföretagandet ökade jämfört med 2010 och Företagsbyrån har arbetat för att öka nyetableringen. Kommuntjänstemän med näringslivskontakter har genomgått den så kallade komprenörsutbildningen och de månatliga företagarfrukostarna har fortsatt. Under året genomfördes även 50-dagen, då politiker och tjänstemän gemensamt besökte femtio företag under en dag. Kommunikationer Att kunna åka tåg till Stockholm på högst 60 minuter har länge varit ett mål. Att det fortfarande inte har förverkligats beror främst på att spårkapaciteten in mot Stockholm är otillräcklig för den ständigt ökande trafiken. Engagemang Enligt Köpingsindex 2010 anser 15 procent av kommuninvånarna att de kan påverka utvecklingen i kommunen. 20