ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se

2

3 Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

4 År 2011 i korthet för kommunen s ekonomiska resultat för 2011 blev mycket bra 25,2 miljoner kronor drygt 15 miljoner mer än vi räknat med. Det stora överskottet beror på flera saker men några vikt iga orsaker är att vi fick 10 miljoner mer i skatte intäkter, tack vare att fler invånare arbetade, och att statsbidraget blev 3 miljoner högre än vi visste från början. 4

5 Kommunen lyckades vända underskott Resultatet är väldigt bra framförallt eftersom prognoserna under första halvåret pekade mot ett underskott. Prognoserna togs på allvar och under det andra halvåret av 2011 har våra verksamheter jobbat framgångsrikt för att förhindra ett underskott. Resultatet innebär att kommunen uppfyller överskottsmålet, som säger att resultatet ska vara minst 2 procent av skatter och statsbidrag. Även kommunens bolag hade ett bra år och fick tillsammans ett resultat på 3,6 miljoner kronor för Kommunen slipper låna för att investera Det stora överskottet är bra för Kils ekonomi. Kommunen kan till exempel betala av lån eller betala nya investeringar med egna pengar istället för att låna. 5

6 Hur mycket bestämmer kommunen över sin ekonomi? Det finns vissa lagar och riktlinjer som kommunen ska följa, även om kommunen själv bestämmer sin budget och hur den ska organisera sina verksamheter. Kommunen får till exempel inte gå med underskott år efter år, utan måste ha en sund ekonomi på lång sikt, och spara in tidigare underskott inom en treårsperiod. De verksamheter som kommunen måste erbjuda, som barnomsorg, skola och äldreomsorg, står för ungefär 80 procent av kommunens totala kostnader. Intäkter och kostnader Kommunen fick 2011 totalt 680 miljoner kronor i intäkter. 125 miljoner var intäkter från avgifter och liknande, 427 miljoner var skatteintäkter och 123 miljoner var statsbidrag och utjämningsbidrag. Kommunen hade samtidigt kostnader på totalt 655 miljoner kronor inklusive avskrivningar och räntekostnader. 6

7

8 Hur mycket av inkomsterna använde vi? En bra ekonomi är inte bara att ha pengar kvar det handlar också om att använda en så liten andel som möjligt av intäkterna. Ju mindre kostnader jämfört med inkomster, desto mer pengar blir kvar i vår plånbok det kallas för nettokostnadsandel använde vi 96,2 procent av inkomsterna. Det var lite mer än 2010, och berodde på att vi gjorde större investeringar än förra året. Ett önskeresultat är att få ner kostnaderna till 95 procent av inkomsterna. (procent) Förbrukat totalt 97,7 95,8 96,2 8

9 Vart gick skattepengarna? Så fördelas kronorna av varje hundralapp du betalar i skatt: Förskola och skola totalt varav: grundskola gymnasieskola Social verksamhet varav: äldreomsorg LSS, stöd till funktionshindrade Ekonomiskt bistånd Gator och vägar Kommunledningsservice varav: Kollektivtrafik (buss och tåg) Räddningstjänsten Övrig politisk verksamhet 46 kr 22 kr 9 kr 32 kr 17 kr 6 kr 2 kr 6 kr 11 kr 1,40 kr 1,40 kr 5 kr Så här får kommunen sina pengar Intäkter för kommunal service 7,5 % Skatter och bidrag 82 % Finansiella intäkter 0,5 % 9

10 Det här kostar servicen till medborgarna Verksamhet (kr) Kostnad 2011 Riksgenomsnitt Heltidsplats Skillnad i förskola Grundskoleplats Gymnasieplats Hemtjänst, per brukare Plats i särskilt boende Individ- och familjeomsorg, kr/invånare Tabellen visar Kils kostnader för olika verksamheter jämfört med genomsnittet för alla Sveriges kommuner. Här kan man se att Kil har lägre kostnader än genomsnittet i Sverige utom för äldre i särskilt boende. Statistiken är den senast tillgängliga, från 2010, men kostnaden förändras väldigt lite mellan åren. Källa: Kolada, kommun- och landstingsdatabasen. 10

11 Viktiga händelser under året Vi bytte ut alla kvicksilverlampor i gatu belysningen mot natriumlampor som är mer miljövänliga och energisnåla. Vi byggde två nya gång- och cykelvägar, en vid Allégatan på Karlslund och en i Fagerås. I Sannerudsskolan arrangerades Fårfesten med besökare. Andra evenemang var Fryksta vatten festival och Kil hela veckan. Kommunstyrelsen beslutade att bygga om och bygga till Sannerudsskolan. Kil blev utsedd till Fairtrade City en diplomering till kommuner som uppfyller särskilda krav på etisk upphandling av varor och tjänster. Försäljningen av tomter på Mons backe stannade av på grund av oron i ekonomin. Vi utökade antalet platser i förskolan för att möta det ökande behovet av barnomsorg. 11

12 Vi startade ett nytt HVB-hem (hem för vård och boende) för ensamkommande flyktingbarn i augusti. Ungdomsgården flyttades till lokaler i samma hus som HVB-hemmet, vilket var väldigt bra eftersom det gjorde att ungdomarna på HVB-hemmet också deltog i ungdomsgård ens aktiviteter. Vi utökade nattbemanningen på särskilt boende för dementa. Jobbcenter tog över driften av Kil Arena. Det nya avloppsreningsverket i Nilsby blev färdigt. Kilsbostäder började bygga bostäder i centrum, som blir inflyttningsklara under Bolaget beslutade också att bygga två nya lekplatser, varav en multisportarena. 12

13 13

14 14

15 Större investeringar under året (mkr) Totalt investerade kommunen 37 miljoner kronor under året. Här sammanfattar vi de största investeringarna. Kvävereningsprojektet 23,3 Renovering av reningsverket i Nilsby 2,9 Ombyggnad av gruppbostad på Klövervägen 1,8 Byte av lampor i gatubelysning 1,1 15

16 Så gick det för de olika verksamheterna Socialnämnden Socialnämnden fick ett överskott på 0,65 miljoner kronor totalt. Men resultatet var väldigt olika för olika verksamheter. Kommunen har mycket högre kostnader än beräknat för ekonomiskt bistånd, men fick ett stort överskott inom bland annat arbetsmarknadsåtgärder, tack vare högre bidrag än beräknat från AMS, arbetsmarknadsstyrelsen. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden fick ett överskott på drygt 0,3 miljoner kronor mot budget, tack vare högre intäkter än väntat inom bygglov, livsmedelskontroll och kontroll av avlopp. 16

17 Tekniska nämnden Tekniska nämnden fick ett underskott på nästan 2,5 miljoner kronor, främst på grund av höga kostnader för snöröjning och reparation av vägar. Många vattenläckor bidrog också till kostnaderna. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden fick ett överskott på 2,5 miljoner kronor. Förskolan redovisade underskott på närmare 2,5 miljoner men samtidigt fick gymnasieskolan överskott på nästan 4,7 miljoner och gymnasial vuxenutbildning överskott på drygt 1 miljon. Gymnasiets överskott beror på att nämnden anpassat verksamheten till färre elever och skapat lyckade samarbeten som sparar pengar. Ett exempel är gymnasiesamarbetet mellan kommunerna i hela Värmland. 17

18 18

19 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 0,6 miljoner kronor, bland annat på grund av att personalkostnaderna var lägre än beräknat på grund av lediga tjänster, och att en del planerade investeringar inte blev av. Kostverksamheten gav också ett överskott. Kommunens medarbetare ökade antalet anställda med nio personer, främst inom socialförvaltningen. Dessutom fick fler medarbetare öka sin sysselsättningsgrad. Genomsnittsåldern har sjunkit något jämfört med 2010 och var under ,6 år. Sjukfrånvaron i kommunen var 5 procent, samma som för

20 Klimat- och miljöfrågorna Vi arbetar kontinuerligt för att minska vår på verkan på klimat- och miljö. En viktig åtgärd är bytet från kvicksilverlampor till mer miljövänliga natriumlampor i gatubelysningen. 20

21 21

22 Hur gick det med målen? Att sköta kommunal verksamhet handlar inte bara om att hålla budgeten. Det är lika viktigt att få ut det man tänkt för pengarna. Kommunen har därför mål som handlar om kvalitet, medarbetare, sjukfrånvaro, med mera. Barn- och utbildningsnämnden uppfyllde målet om fler förskoleplatser i centrala Kil och införandet av nya läroplaner och anpassning till andra nya lagar och regler för skolan. Socialnämnden uppfyllde målen om tjänste garantier inom alla verksamheter, förebyggande äldreomsorg och valfri sysselsättningsgrad inom vård och omsorg, men inte målet att minska sjukfrånvaron. 22

23 Tekniska nämnden uppfyllde mål om bland annat jämställdhet och minskad energiförbrukning i kommunens fastigheter. Inom miljö uppfylldes inte målet om minskad radonhalt i lägenheter (högst 200 becquerel senast år 2020), men däremot uppfyllde man målet om minskad radonhalt i förskolor. Kommunstyrelsen uppfyllde sina ekonomiska mål och målet om en bättre marknadsföring och information kring kommunens verksamheter. Flertalet av de andra målen är på väg att uppfyllas. Däremot uppfylldes inte målen för byggandet på Mons backe och tjänstegarantier för föreningsverksamhet. Samverkansnämnden uppfyllde målen att införa nytt telefonisystem och enhetlig ärendehantering. 23

24 Invånarna i Kil Fler barnfamiljer vill bo här Kil har ungefär invånare. Invånarantalet sjönk med 40 personer I gruppen 1-5 år vill fler ha förskoleplats jämfört med tidigare. Det är positivt för Kil att fler barnfamiljer vill bo här men ännu bättre om vi ökar invånarantalet. Då krävs fler bostäder, utökad service, bättre kommunikationer och andra saker man behöver i vardagen. Det är något som vi måste planera för. 24

25 25

26 2012 och framåt Vi har flera år i rad haft en bra ekonomi och överskott. Men för att fortsätta ha en bra ekonomi behöver vi vara noggranna med att ta vara på de senaste årens överskott. Förutom att ekonomin i omvärlden är osäker, och det är svårt att veta hur sysselsättningen kommer att bli de närmaste åren, har Kil stora lån, på totalt 270 miljoner kronor. Stora lån för med sig betydande utgifter i räntor och amorteringar. Vi kommer därför att behöva vara sparsamma med överskottet och försöka amortera en del av skulden under 2012 och framåt, samtidigt som vi strävar efter att förbättra resultatet ännu mer för att trygga både ekonomin och kommunens verksamheter. De senaste årens överskott är positiva tecken på att vi är på rätt väg, och arbetar på ett bra sätt med kommunens ekonomi. 26

27 27

28 Nu har du fått en första inblick i s ekonomi. Läs mer i årsredovisningen 2011 på kil.se