Köpings kommun Årsredovisning 2012

Transkript

1 Köpings kommun Årsredovisning 2012

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Ekonomi i korthet 4 Verksamhetsberättelse Barn & utbildning 6 Miljö & teknik 8 Kultur & fritid 10 Stöd & omsorg 11 Miljön i Köpings kommun 13 Kommunens organisation 14 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 15 Kommunfullmäktiges mål 17 Personalöversikt 18 Driftredovisning med kommentarer 19 Investeringsredovisning 23 Ekonomisk analys 26 Finansiella rapporter Resultaträkning och finansieringsanalys 45 Balansräkning 46 Tilläggsupplysningar Noter 47 Redovisningsprinciper 51 Ord och begrepp 52 Sammanställd redovisning 53 Förslag till beslut 62 Om årsredovisningen Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning av årets verksamhet och den ekonomiska ställningen i kommunen och dess bolag. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens invånare. Förhoppningsvis kan årsredovisningen bidra till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. Mer information om kommunens verksamhet hittar du på vår webbplats, Fakta om Köping Folkmängd Kommunalskatt, kr 22:04 22:04 22:04 22:04 22:16 Landstingsskatt, kr 10:65 10:50 10:50 10:50 10:38 Årets resultat, Mkr 12,5 26,3 33,8 18,4 44,7 Låneskuld, Mkr 22,7 70,0 20,0 110,0 110,0 Nettoinvesteringar, Mkr 79,6 99,7 67,7 94,8 100,5 Soliditet, % 62,4 55,6 58,8 57,3 57,0 Areal, km 2 606,8 Tätorter: Köping, Kolsva, Munktorp Årsredovisningen 2012 är producerad av kommunens drätselkontor och informationsenhet i samverkan med kommunala förvaltningar och bolag samt Reklambyrån Info, Köping. Omslagsbild: Thomas Ljungqvist Tryck: Reklamtryckeriet, Köping

3 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Här ska det vara en rubrik om Elizabeths summering av 2012 Återigen kan vi redovisa ett positivt bokslut för Köpings kommun. Positivt såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Vi klarar balanskravet och våra finansiella mål med råge, kan redovisa flera och viktiga investeringar för framtiden samt utveckling av den kommunala servicen. Stora investeringar har skett inom vatten, avlopp och fjärrvärme som tillsammans med investeringar för energibesparingar, gång- och cykelvägar, trädplanteringar, bättre skötsel av grönytor, ny rondell mm ökar känslan av trygghet och trivsel samtidigt som de gynnar miljön och klimatet. Gynnar gör också arbetet med vatten- och avloppsplan och klimatstrategin som startade Tillgänglighet till byggnader och samhället i övrigt förbättrades genom hissinstallation i rådhuset, ombyggnader i centrum, anpassning av webbplatsen samt många mindre åtgärder som genomförts efter tips och synpunkter från allmänheten. Önskvärt vore att fler fastighetsägare skulle arbeta mer aktivt med tillgängligheten, bland annat i Köpings centrum. Glädjande är att efterfrågan på förskoleplatser varit stor och tre nya avdelningar öppnades i Köping och en i Munktorp. Skolans samarbete med näringslivet har också burit frukt. Teknikcollege, vård- och omsorgscollege (länets bästa!), det nya handels- och administrationsprogrammet samt teknikprogrammets återupptagna samarbete med Volvo Powertrain och GKN Driveline ger våra gymnasieelever en bra grund att stå på inför framtiden. Näringslivet har återhämtat sig bra efter den kris vi genomlevt tidigare år och kommunens service till företagen får höga betyg, bland de högsta i landet. Etapp tre av småföretagshus i KMV-kvarteren invigdes och har plats för fler små företag och nystartare i de s.k. groddlokalerna. Vi har också tagit ett rejält kliv uppåt när det gäller antal nystartade företag i kommunen. Under året har 200-årsminnet av Richard Dybecks födelse uppmärksammats, bl.a. genom en soaré som också sänts ut via Sveriges Radio. Även Theodor Dahl uppmärksammades genom invigning av minnesmärke på Stora Torget på arkitektens födelsedag. Ombyggnad har påbörjats av torget som bl.a. kommer att prydas av en stor utomhusscen och öka möjligheterna till offentliga arrangemang. Mycket, mycket mer har naturligtvis hunnit hända under året som gått framför allt tack vare stora och viktiga arbetsinsatser från kommunens personal och förtroendevalda. Ett stort tack riktas till alla för värdefullt arbete som gör Köping till en bra och ännu bättre kommun att bo och verka i. Elizabeth Salomonsson Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Ekonomi i korthet Balanskravet uppfyllt Köpings kommun har även 2012 uppfyllt det lagstadgade balanskravet. Resultat bättre än budget Årets resultat före extraordinära poster blev 44,7 Mkr mot ett budgeterat resultat på 0,2 Mkr. Resultatet motsvarar 3,7 % av skatteintäkterna. Nämnderna visar ett överskott på 9,2 Mkr, verksamhetskostnader inom finansförvaltning har överskott på 9,7 Mkr, medan finansiering ger ett överskott på 25,6 Mkr. Befolkningsökning Invånarantalet i Köpings kommun var personer, en ökning med 47 personer från föregående år som förklaras av inflyttning Årets intäkter och kostnader I diagrammen visas hur de externa intäkterna och kostnaderna för året har intjänats och konsumerats. Resultaträkningen bygger på dessa intäkter och kostnader. Verksamheternas huvudområden Under år 2012 uppgick kommunens nettokostnader för verksamheterna till 1 205,3 Mkr. I dessa kostnader ingår både skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet. De kommunala verksamheterna har kostat 22,5 Mkr mer under 2012 än under verksamhetsåret 2011, vilket motsvarar 1,9 % (3,5 %). Vad kostar verksamheterna? Politisk verksamhet Infrastruktur Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser 14,0 12,1 68,0 58,9 Affärsverksamhet Verksamhet att fördela inkl semesterskuld m m 4,1 33, Totalt 1 205,3 Mkr 522,9 491,5 Positivt för nämndernas/verksamheternas budgetavvikelser Styrelsens och nämndernas utfall i förhållande till budget visar på ett totalt överskott på 9,2 Mkr. Budgetresultatet blev bättre jämfört med prognosen i delårsrapporten där motsvarande resultat var 4,0 Mkr. Vård- och omsorgsnämndens budgetöverskott blev 3,6 Mkr och återfinns framförallt inom hemtjänst och korttidsvård. Lokalförsörjningen inom stadskansliet visar ett underskott på 4,7 Mkr som orsakas av ökad uppvärmningskostnad och elförbrukning samt oplanerat underhåll. Vatten och avlopps- samt fjärrvärmeverksamhetens (avgiftsfinansierad verksamhet) positiva resultat på 7,7 Mkr, beror främst på att fjärrvärme budgeterat positivt resultat för att minska tidigare minusresultat. Överskottet på 9,7 Mkr för verksamhetskostnader inom finansförvaltningen förklaras framförallt av statsbidrag för sammanhållen vård om de mest sjuka äldre på 9,9 Mkr. Varifrån kommer pengarna? Vad används pengarna till? Bidrag 7% Material och tjänster 24% Lokalkostnader 6% Avskrivningar 3% Övrigt 0% Kommunalskatt 57% Taxor och avgifter 19% Bidrag 6% Övrigt 1% Generella statsbidrag/ utjämning, netto 16% Personalkostnader 61% 4

5 Ekonomi i korthet Positivt för skatteintäkter och utdebitering Utdebitering av kommunalskatt är 22,16 kr, efter en skatteväxling med landstinget på 0,12 öre inför Kommunalskatt och generella statsbidrag uppgår totalt till 1 222,7 Mkr varav kommunalskatt utgör 947,4 Mkr. Totalt har skatteintäkter och generella statsbidrag ökat med 3,2 % mellan 2011 och Resultatet för finansförvaltningen blev totalt ett överskott på 25,6 Mkr och förklaras främst av engångsintäkter för sjukförsäkringspremier på 25,2 Mkr som återbetalats av AFA Varje hundralapp vi Köpingsbor betalat i skatt har fördelats ut i verksamheterna enligt: 24,87 Vård och omsorg till äldre 18,99 Grundskola för elever 13,26 Förskola och fritidshem för barn 10,63 Gymnasieutbildning för elever samt vuxenutbildning för 265 elever 8,39 Insatser till funktionshindrade enligt LSS/ LASS 4,89 Kultur- och fritidsverksamhet 4,09 Kommunens övriga verksamheter 3,84 Försörjningsstöd (socialbidrag) till 843 hushåll 3,88 Insatser inom individ och familjeomsorgen 2,71 Skötsel av parker, gator samt 60 km cykelbanor mm 1,67 Räddningstjänst och civilförsvar 1,16 Politisk verksamhet och revision 0,72 Arbetsmarknadsåtgärder 0,40 Miljö- och hälsoskydd 0,34 Affärsverksamhet (kommunikation, fjärrvärme, vatten mm) 0,34 Fysisk och teknisk planering Årets investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 100,5 Mkr. Av årets större investeringar kan följande nämnas: Energieffektiviseringar 8,4 Mkr Tillbyggnad förskola i Kolsva, 12,6 Mkr Plan 7 och 8, hamnen, 4,1 Mkr Upprustning IP-paviljongen, 3,2 Mkr Malmön vägombyggnad, 2,9 Mkr Toppbeläggning Nya Hamnvägen, 1,9 Mkr Ombyggnad Stora Torget, 2,0 Mkr Malmön, etapp 4, vatten och avlopp, 5,7 Mkr Ombyggnad vågtorget, vatten och avlopp, 1,4 Mkr Övriga investeringar i vatten och avlopp, 12,9 Mkr Norsa, pelletspanna, fjärrvärme, 10,2 Mkr Kolsva pelletspanna, 3,2 Mkr Övriga investeringar i fjärrvärme, 8,8 Mkr Personalöversikt Kommunen är en stor arbetsgivare med totalt cirka anställda och en årslönekostnad på 887 Mkr. Skola, förskola, vård och omsorg är de mest personalintensiva verksamheterna med 77 % av de anställda. Ohälsotalet i kommunen är totalt 5,2 % av arbetad tid varav andelen långtidssjukskrivna mer än 60 dagar utgör 33,1 % av den totala frånvaron. Oförändrad lånenivå Kommunens långfristiga låneskuld uppgår vid årsskiftet till 110,0 Mkr och låg på samma nivå Enda långivare är Kommuninvest. De kommunala bolagen Kommunen bedriver en del verksamhet i bolagsform. För att få en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning görs en sammanställd redovisning. Årets resultat för koncernen Köpings kommun blev 25,8 Mkr efter justering av koncerninterna köp och försäljningar. Bolagens redov. res. efter finansiella poster Bolag, ägd andel i % Köpings Bostads AB, 100 4,9 5,8 4,3 7,4 5,7 Kungsörs Grus AB, 25 4,0 2,8 1,7 4,1 5,8 Mälarhamnar AB, 45-2,5-9,3 6,4 2,6-5,3 Västra Mälardalens Kommunalförb, 56 2,8 2,5 2,8 3,6 3,2 Ekonomiska framtidsutsikter svacka i ekonomin I Mål och Budget 2013 med plan framgår att resultatet 2013 är beräknat till 6,3 Mkr efter att en ramökning med 14,4 Mkr exklusive löneökningar gjorts. En fortsatt god anpassningsförmåga och samarbete behövs för att behålla en god ekonomisk hushållning när skatteintäkterna ökar svagare än prisoch löneökning. För att nå ekonomisk balans och för att få den handlingsfrihet som krävs inför framtiden måste kostnaderna anpassas till intäktsutvecklingen. Samtidigt måste medel finnas för kommande investeringar, återbetalning av lån och för pensioner. Medel till detta frigörs genom att redovisa positiva resultat. 5

6 Barn & utbildning Ny förskola i Kolsva Förskolan har fortsatt att växa och antalet inskrivna barn är väsentligt högre i jämförelse med tidigare år. Skogsbrynets förskola utökades med en avdelning och en avdelning i modulbyggnad kom till vid Tallbacken i Munktorp. I Kolsva stod Koltrastens två nya avdelningar färdiga till årsskiftet. För att kunna erbjuda plats inom garanterad tid har förskolan Blåmesen startats som en tillfällig lösning. Planeringen av två nya förskolor intill Ringvägen på Köping öster, med åtta respektive fyra avdelningar, har fortsatt under Förskolans mål att inom tre till fyra månader erbjuda plats i förskolan har uppnåtts. Arbetet har pågått med att åtgärda de brister som Skolinspektionen upptäckte i förskole- och skolverksamheter I juni konstaterade Skolinspektionen att bristerna hade åtgärdats och att tillsynen avslutats. Bättre betyg i grundskolan Malmaskolans elever i år 9 hade ett betygsresultat med 100 procent behöriga till gymnasieskolan, Scheeleskolan 84 procent och Karlbergsskolan 93,8 procent. Andelen grundskoleelever som är behöriga till yrkesprogram i gymnasieskolan har ökat vårterminen 2012 med 1,9 procent jämfört med 2006 när målet sattes och målet på 1,0 procents ökning är uppfyllt. och för att ge ytterligare effekt i undervisningen arrangerades en kompetensutvecklingsdag kring användning av datorer/läsplattor i skolan med deltagare även från andra kommuner. Arbetet med att säkerställa besluten om mottagande i särskolan efter Skolinspektionens tillsyn fortsatte. Under höstterminen flyttade gymnasiesärskolans verksamhetsträning in i nya lokaler, bättre anpassade till den verksamhet som bedrivs. Färre elever på Ullvi Gymnasieskolans mål om att andelen kurser med minst godkänt ska uppgå till minst 97 procent under 2012 uppfylldes. Antalet elever på Ullvigymnasiet minskade med 72 stycken till 994 elever jämfört med Även antalet in- och utresande gymnasieelever minskade Under året har arbete med de nya programmen och kurserna inom gymnasiereformen GY11 fortsatt. Ytterligare en årskurs fick egna datorer. Lärplattformen It s Learning används i allt större utsträckning för elektronisk kommunikation mellan lärare och elever. Fler läsplattor Antalet läsplattor i Köpings grundskolor har ökat Ann Forsström, förskollärare på Koltrasten, är glad åt de ljusa och ändamålsenliga lokalerna. Här tillsammans med barnen i det naturnära lekrummet. 6

7 Barn & utbildning Önskad sysselsättning i måltidsservice Arbetstidsprojektet önskad sysselsättning startades i måltidsservice. All personal i Köping erbjöds heltidstjänster och under våren fick man önska vilken sysselsättningsgrad man ville ha kommande läsår. Detta medförde mycket arbete med nya scheman, ett nytt arbetssätt och ett utökat samarbete mellan skolorna. De utökade tjänsterna finansierades bland annat genom att inga timvikarier sattes in vid frånvaro. Några av Ullvigymnasiets elever firar sin studentexamen med traktorfärd genom stan. Kolsva kommundel Förvaltningen ansvarar för drift av förskola, skola, äldreomsorg och kultur- och fritidsfrågor i Kolsva. Kommundelsnämnden ska arbeta med helhetssyn från ett lokalt perspektiv. Kolsva skolområde omfattar skolorna i Odensvi och Kolsva. Barn & Utbildning Skolan ansvarar för skolverksamheten i kommunen (undantaget Kolsva kommundel). Verksamheten omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, särskola, gymnasieskola. I verksamheten ingår även skolskjutsar, skolhälsovård, måltidsservice och musikskolan. BARN OCH UTBILDNING Antal Nettokostnad Nettokostnad Antal Nettokostnad Nettokostnad Antal * länet länet Förskolebarn Fritidshemsbarn Förskoleklass Grundskoleelever Gymnasieelever Komvux, årsplats * Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun 7

8 Miljö & teknik Miljöcertfikat klart för kommunen Förvaltningarna och Köpings Bostads AB certifierades som en av Sveriges första kommuner enligt miljöstandarden ISO Arbetet som startade redan 2000 kröntes med att de två sista och största förvaltningarna Barn & Utbildning och Vård & Omsorg certifierades under hösten. Ett stort miljöengagemang ligger bakom och som exempel kan nämnas att anställda tagit sitt miljökörkort via en populär och givande webbutbildning. Ett förslag till klimatplan har tagits fram och arbetet startade med ett samlat miljöprogram för hållbar utveckling utifrån kommunens mål och de nationella miljökvalitetsmålen. Kommunens miljöpris gick till Yara AB för ett framgångsrikt miljöarbete i processteknisk industri. Ett efterlängtat tankställe för biogas intill bussterminalen på Maskinistgatan invigdes. Energiinvesteringar i fastigheter Energieffektiviseringar i kommunens fastigheter fortsatte och den största investeringen var byte av belysning på Ullvigymnasiet. Fjärrvärme installerades också i Köpings Museum. Totalt kommer energieffektiviseringens fyra paket kosta cirka 18 miljoner kronor med energibesparing på 4 miljoner kilowattimmar och lika mycket i kronor räknat på några års sikt. I juni avslutades renoveringen av IP i och med att paviljongen invigdes. Förskolan Tallbackens nya avdelning stod klar under våren 2012 och strax efter årsskiftet kunde barn och personal flytta in i Koltrastens nya avdelningar Lek- och utemiljön kring Folkets park blev klar och Elundsskolan byggdes om för fler grupprum och arbetsplatser. Arbetet med gemensamma lokaler för miljö-, stadsarkitekt och tekniska kontoret på Kristinelundsvägen 4 fortsatte och tekniska kontoret flyttade till före detta polishuset under ombyggnadstiden. Översiktsplan och nya mål Den nya översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige liksom nya mål för perioden Kommunfullmäktige beslutade också att anta en ny modell för ekonomi- och verksamhetsstyrning liksom en kvalitetspolicy. Mycket gjort på Malmön Nya Hamnvägen har fått ny asfalt och körbanan har gjortssmalare. Malmönvägen har förstärkts och en gång- och cykelväg har byggts intill. Ny belysning har monterats längs gång- och cykelvägen. Sista etappen av ombyggnaden av Malmöns avloppssystem blev klar. Uppskattade planteringar med kärlekstema Tekniska kontoret har fortsatt arbetet med att variera och komplettera prydnadsplanteringar. Årets sommarblomsprogram med kärlekstema blev lyckat och uppskattat. Även lökprogrammet förnyas och I november invigdes den första tankstationen för biogas i Köping. Biogasen framställs av bioavfall som hushållen lämnar i de bruna papperspåsarna och vallgrödor från lantbruken. 8

9 Miljö & teknik utvecklas varje år. Under året planterades 100 träd bland annat vid Nygatan, Ringvägen och Hisingsgatan. Två lekplatser har byggts om vid Diskusgatan och Bondgårdsberget, som senare ska kompletteras med belysning. Nya trappor vid Stora torget En bred trapp i röd granit har byggts mellan Scheeleparken och Stora torget. Rådhustrappan har byggts om för att kunna användas som scen och värmesystem har byggts in för att hålla ytan ren från snö och is. På prov har det varit möjligt med torghandel på Hökartorget, med ett bra utnyttjande av de fyra platser som finns till förfogande tisdagar och fredagar. Slut på traditionell oljeeldning Ingen eldningsolja används i fjärrvärmen numera. Fördelningen av energislag är; Yara spillvärme 51 procent, avfall 30 procent, pellets 10 procent, bioolja 6 procent, elpanna 3 procent. Ett avtal för leverans av spillvärme även från Nordkalk blev klart och planeras gälla från december Under början av året startades den nya pelletspannan i Norsa som ersätter oljeförbränning. Pelletspannan kunde inte köras så mycket som planerat under de första månaderna och innan jul stoppades den på grund av tekniska problem. Ny panna även i Kolsva En ny pelletspanna har byggts i Kolsva och togs i drift under oktober månad. Den ska komplettera nuvarande anläggning och att minska oljeförbrukningen på vintern. I Kolsva har produktionen bestått av 87 procent pellets och 13 procent RME (rapsmetylester). Den totala värmeproduktionen under året slutade på 19,8 GWh. 16 nya fjärrvärmekunder kom till under året, 6 stycken stora och 10 stycken villor. Bygglov beviljades för 4 villor. Två tomter såldes och två tomträtter blev friköpta. Bygglov har beviljats för tre verksamheter i kvarteret Reparatören 6 intill E 18. Årets sommarblommor med kärlekstema uppskattas av många Köpingsbor. Det märks inte minst på alla positiva kommentarer på kommunens Facebooksida. Tekniska kontoret Ansvarsområdet omfattar bl a gator, vägar, parker, trafik, vatten och avlopp samt fjärrvärme. Kontoret har förutom en administrativ del en entreprenadavdelning som utför många underhålls- och byggnadsuppgifter. Miljökontoret Kontoret är tillsynsmyndighet för miljölagstiftningen. En uppgift är att arbeta förebyggande inom miljö- och hälsoområdet. Kontoret ska arbeta för en ökad miljömedvetenhet och lämna information till allmänheten i miljöfrågor. Stadsarkitektkontoret Kontoret ansvarar för tillsyn enligt bygglagstiftning och svarar för kommunens planering av bebyggelse m m. Kontoret är även ansvarigt för kommunens geografiska informationssystem och fysisk planering. MILJÖ & TEKNIK Beviljade bygglov Antal markförsäljningar Vattenförbrukning hushåll, liter/person och dygn Antal vattenläckor Nya va-abonnenter Antal kunder med fjärrvärme Gång- och cykelvägar i km 57,4 57,4 58,5 59,0 59,5 60,0 9

10 Kultur & fritid Kulturkalas och industriutställning Rally-SM som arrangerades av Kolsva MS under oktober drog som vanligt en stor publik, besökare och kommuninvånare. Museets nya basutställning, som bygger på industrialismens historia i Köping fram till 1970, blev klar. Kulturkalas med 100 evenemang Kulturkalaset, nästan 100 olika kulturevenemang under 9 dagar med 30 medverkande föreningar ordnades i april. Arrangörer var Kultur & Fritid och Musikskolan tillsammans med föreningarna. Prova på idrott En Prova på-dag i idrott genomfördes för alla elever i årskurserna 5 och 6 och 480 barn deltog. Eleverna fick prova 14 olika idrotter under en dag på Kristinelunds sportfält där föreningarna var medarrangörer. I december delade Kultur & Fritid återigen ut kultur- och idrottsstipendier till åtta stipendiater. Uppåt för biblioteket i Kolsva Antalet besök på Kolsva biblioteket ökade stort under året mycket beroende på att biblioteket renoverats och att programverksamheten var större. För andra året i rad ökade också utlåningen. Förutom basutställning Aldrig mer som förr finns flera intressanta utställningar på Köpings museum, bland annat apoteksavdelningen Scheeles minne. Kultur & Fritid Kultur & Fritid ansvarar för kommunens kultur- och fritids-/föreningsfrågor samt turismen. Stödet till föreningslivet är budgetmässigt dominerande, i form av bidrag samt drift av lokaler och anläggningar. Verksamhet för barn och unga prioriteras. KULTUR OCH FRITID Antal besök Karlbergsbadet Antal besök Kristinelundsbadet Streck in Antal besök Malmabadet Antal besök Köpings bibliotek Antal besök Kolsva bibliotek Stadsvandringarna under sommaren fortsatte Antal besök Köpings museum med medverkan av Hagateatern. Antal elever i Musikskolan

11 Stöd & omsorg Hemsjukvård till kommunen Kostnaderna för försörjningsstöd har fortsatt att minska och antalet bidragsmottagande hushåll likaså, trots höga arbetslöshetssiffror. Istället har pengar förts över till arbetsmarknadsinsatser i bland annat Jobbcenter. 170 gymnasieungdomar i årskurs 1, d v s alla som sökte sommarjobb, kunde erbjudas det under året. Hemsjukvård och nytt gruppboende Kommunen har övertagit ansvaret för hemsjukvården från 1 september En skatteväxling med landstinget har genomförts och samordningen mellan landsting och kommunen har fungerat väl. Nybyggt och fräscht blev första intrycket av den nya gruppbostaden för funktionshindrade på Byjordsgatan 3 D som invigdes under våren. Sex lägenheter med gemensamma utrymmen finns nu i det tidigare demensboendet Almen. Bättre verktyg för bemanning Under hösten har enhetscheferna inom äldreomsorgen gått utbildning i bemanningssystemet Time Care. Målsättningen är att ge bättre kunskaper och verktyg för att planera personalstyrkan efter behoven, något som påverkar både arbetsmiljön och ekonomin positivt. De två korttidsverksamheterna för funktionshindrade slogs samman i och med att verksamheten på Kristinelundsvägen 12 flyttade till Kristinelundsvägen 6. Sammanslagningen gjordes då efterfrågan minskat och för att lokalerna inte längre motsvarade kraven för bra arbetsmiljö och handikappanpassning. Stimulansprojekt avslutat Under året avslutades det statliga stimulansmedelsprojektet för insatser inom vård och omsorg för äldre. Mellan 2007 och 2011 har kommunen fått 11 miljoner kronor. Avsikten med statsbidraget är att höja kvaliteten inom ett antal prioriterade områden. Olika former av utbildning, t.ex. i demenskunskap, socialt innehåll, rehabiliterande förhållningssätt, fallprevention samt kost och näring har genomförts. Färre söker särskilt boende Färre (128) personer än tidigare år ansökte om plats i särskilt boende. Minskningen av ansökningar visar att arbetet med att öka möjligheten att bo kvar i eget Roger Eklund, ordförande i Vård- och omsorgsnämnden, inviger det nyrustade demensboendet på Byjordsgatan, och redan samma vecka flyttar de första hyresgästerna in. 11

12 Stöd & omsorg boende förbättrats. Redovisningen visar också att tiden från beslut om särskilt boende tills dess att en plats erbjudits alltid givits inom tre månader. En målsättning är att minska kostnader för färdigbehandlade patienter från landstingets sjukvård. Under året har endast nio vårddygn betalats av kommunen. I jämförelse med de 125 dygnen under 2006 är detta en avsevärd förbättring. Ökad efterfrågan på SFI Efterfrågan på svenska för invandrare, SFI, har ökat kraftigt både från personer som är nyanlända flyktingar, anhöriga till de som bor i kommunen och andra grupper av invandrare. 160 platser budgeterades och SFI hade under året 195 elever, med 60 personer i kö inför årsskiftet. Social & Arbetsmarknad Ansvarar för individ- och familjeomsorg, försörjningsstöd, flyktingmottagande arbetsmarknadsåtgärder och vuxenutbildning. Vård & Omsorg Ansvarar för insatser inom äldre- och handikappomsorg (ej Kolsva kommundel) och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stöd OCH OMSORG Antal Nettokostnad Antal Nettokostnad Nettokostnad Antal (kr) (kr) länet Personer i särskilt boende, SoL 359 * * * Personer i bostad med särskild service, LSS 81 * * * Hushåll med socialbidrag och kr/hushåll Barn/ungd i institutionsvård och kr/årsplac 3, , ,9 Barn/ungd i familjehem och kr/årsplac 32, , ,65 Vuxna i institutionsvård/familjehem och kr/årsplac 5, , ,93 *) Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun 12

13 Miljöredovisning Långsiktigt miljöarbete Miljöarbetet i Köpings kommun har en långsiktig målsättning, att dagens beslut ska vara positiva även för kommande generationer. De 16 nationella miljökvalitetsmålen, det kommungemensamma miljömålet och kommunens miljöpolicy är ett stöd för att driva miljöarbetet framåt. Ett gemensamt ledningssystem Under hösten miljöcertifierades de två sista och största förvaltningarna, Vård & Omsorg och Barn & Utbildning. I miljöcertifikatet enligt standarden ISO ingår kommunens tio förvaltningar och Köpings Bostads AB. Det certifierade miljöledningssystemets är en plattform som ger goda förutsättningar för ett fortsatt bra miljöarbete. Chefer utbildas kontinuerligt i miljöstandardens krav. Internrevisorer, miljösamordnare och miljöombud utbildas och träffas regelbundet för att stärka förvaltningarnas miljöarbete. Internrevisioner har genomförts både vår och höst med syfte att att säkerställa att miljöarbetet uppfyller lagkrav, standarden och uppsatta miljömål. För att alla medarbetare ska få grundläggande kunskaper om miljö finns sedan ett par år tillbaka miljökörkortet, ett webbaserat utbildningsmaterial som alla anställda i Köpings kommun ska gå igenom. Miljökörkortet är ett bevis på att man har goda kunskaper om lokala, nationella och globala miljöfrågor och vid årets slut är 88 procent av kommunens anställda godkända. Under året har miljöarbetet resulterat i små och stora åtgärder. Administrationen arbetar enligt stoppa onödan, spar på resurser som el, papper, återvinning och förvaltningar har lärt sig eco-driving. Till de större åtgärderna hör energieffektivisering i kommunens fastigheter och investeringar i pelletspannor för fjärrvärme. Bytet av belysning på Ullvigymnasiet sänker driftkostnaden med 1 miljon kronor och energiförbrukningen med hälften. Fastighetsinvesteringar på 13, 9 miljoner kronor har minskat energiförbrukningen 10 procent från 2008 till Nya mål för fortsatt miljöarbete Ett av målområdena i kommunfullmäktiges nya mål handlar om Hållbar samhällsutveckling och miljömålet Miljöarbete med omsorg om gemensamma resurser, natur och klimat. Alla nämnder och förvaltningar har i sin verksamhetsplan talat om hur man kommer att arbeta för att bidra till att förverkliga målet. Alla förvaltningar ska också bestämma lokala miljömål för att komma åt den miljöpåverkan den egna verksamheten ger upphov till och där miljöarbetet ger bäst effekt. Klimat- och energiplan Arbetet med att ta fram en handlingsplan för klimat- och energiarbetet i Köpings kommun har pågått under året och består av två delar. Handlingsplanen är tillsammans med miljömålsområdet Hållbar samhällsutveckling ett viktigt dokument när förvaltningarna tar fram de lokala miljömålen för Under året har det också tagits beslut om att samla kommunens fordon i en organisation. Syftet är att få en bättre kontroll över vilka fordon som finns i organisationen, och successivt byta till fordon med fossilfria bränslen. Miljöarbete genom myndighetsutövning Köpings kommun har det lokala ansvaret för att nå de nationella miljökvalitetsmålen och skapa en god livsmiljö för invånarna. I det dagliga arbetet sker detta genom tillämpning av till exempel miljöbalken och plan- och bygglagen. Avlopp på landsbygden och för att kontrollera luft- och vattenkvaliteten genomförs regelbundna mätningar. Kommunens miljöledning vid trappan till Kyrkparken, från vänster: Linda Eriksson, miljöstrateg, Göran Nilsson, miljöchef och Joachim Svärdh, miljökonsult 13

14 Förvaltningsberättelse Organisationsplan 2012 Kommunrevision Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Stadskansliet Valnämnd Drätselkontoret Överförmyndarnämnd Tekniska kontoret Stadsarkitektkontoret Miljö- och byggnadsnämnd Miljökontoret Vård- och omsorgsnämnd Vård & Omsorg Social- och arbetsmarknadsnämnd Social & Arbetsmarknad Barn- och utbildningsnämnd Barn & Utbildning Kultur- och fritidsnämnd Kultur & Fritid Kommundelsnämnd Kolsva kommundel Nämnd Ordförande Förvaltning Förvaltningschef Kommunfullmäktige Revision Överförmyndarnämnd Valnämnd Kommunstyrelse Miljö- och byggnadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Carl-Inge Westberg Georg Lövelius Carl-Inge Westberg Leif Strandh Elizabeth Salomonsson Per Carlesson Roger Eklund Roger Eklund Andreas Trygg Kultur- och fritidsnämnd Jonny Clefberg Kommundelsnämnd Börje Eriksson Stadskansliet Drätselkontoret Tekniska kontoret Stadsarkitektkontoret Miljökontoret Barn & Utbildning Vård & Omsorg Social & Arbetsmarknad Kultur & Fritid Kolsva kommundel Olle Emanuelsson Jan Häggkvist Tommy Karlqvist Per-Inge Nilsson Göran Nilsson Torkel Nilson Jeanette Sander David Schanzer -Larsen Christina Axelsson Ingvar G Wahlström 14

15 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Påverkansfaktorer Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Köpings kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är konjunkturutvecklingen, utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut samt pris- och löneutveckling. Ekonomiskt läge Den internationella utvecklingen det närmaste året ser mest negativ ut i Europa. Det som tynger Europa är skuldsaneringen av Sydeuropa. Detta negativa har också smittat av sig på starka europeiska ekonomier som Tyskland, till vilket Sverige har stor export. Även andra viktiga exportmarknader för Sverige såsom Storbritannien, Danmark och Finland beräknas under 2013 ha en måttlig tillväxt på BNP med 1 %. Däremot kommer Norge ha fortsatt förhållandevis hög tillväxt på BNP med 3 %. Utvecklingen i Norge bidrar till att Nordens tillväxtsiffror hålls uppe. Den mycket svaga tillväxten i Europa påverkar även tillväxtekonomierna negativt. Tillväxten för Kina det närmaste året bedöms uppgå till 8 % som är en hög tillväxt men betydligt lägre än de senaste tio åren. För både Kina och Ryssland finns ett utrymme för att driva expansiv finans- och penningpolitik. Den amerikanska ekonomin utvecklas positivt och visar uppgång i sin tillväxt under 2012 och arbetslöshet minskar. De orosmoln som finns i USA är fiscal cliff (finanspolitiska stupet) där politikerna i kongressen måste komma överens om utgiftstak och skatter. Kommer de överens gör många bedömningen att USA fortsätter en expansiv penning- och finanspolitik. Sverige bedöms få en svag tillväxt i början av detta år men kommer därefter att få en viss återhämtning. Denna försvagning förklaras till huvudsak av minskad export som i sin tur till stor del beror på svårigheterna i Europa. BNP tillväxten under 2013 beräknas bli 1,2 % samma tillväxt som föregående år. Hushållens konsumtion beräknas öka relativt måttligt under 2013 trots att hushållens inkomster haft gynnsam ökning och att sparandet har en hög nivå. Byggbranschen bedömer att 2013 blir ett år av relativt svag utveckling av byggnadsinvesteringar även om kommunsektorn bedöms öka i förhållandevis snabb takt. De svaga tillväxtutsikterna bedöms ge en försvagad sysselsättning. Det innebär att arbetslösheten växer och når 8,3 % under Den svaga arbetsmarknaden medför att löneökningarna under 2013 blir lägre än i fjol. Den totala löneökningen bedöms hamna under 3 % under Det reala skatteunderlaget var 2,4 % under 2011 och beräknas sjunka till 1,2 % under Trots en inledning med svagare utveckling av sysselsättning och ett lägre löneutfall kommer inte skatteunderlaget sjunka ytterligare då det beräknas kompenseras av ökande pensioner och sysselsättning i slutet av året. Den ökande arbetslösheten kommer att hämma tillväxten. Det avgörande för hur snabbt återhämtningen kommer att ske är hur nedgången i arbetslösheten lyckas. Där kommer Sverige att vara beroende av framgångar i Europa. Ändå är våra egna förutsättningar för tillväxt större än många andra länder då vi inte har statsfinansiella problem och den privata sektorn har ett finansiellt överskott. Bedömningen är att Sverige uppnår konjunkturell balans först i mitten av (Källa till denna analys är SCB, Sveriges Kommuner och Landsting, Konjunkturinstitutet och Skatteverket). Befolkningens sammansättning Antalet invånare påverkar ekonomin i kommunen genom att det generella statsbidraget utgår per invånare. De närmaste åren minskar antalet grundskole- och gymnasieelever samtidigt som pensionärerna blir fler. Detta medan antalet invånare i de förvärvsarbetande åldrarna sannolikt förblir på nuvarande nivå Befolkningspyramid i procent för Köping jämfört med riket. Köping män Köping kvinnor Riket män Riket kvinnor

16 Förvaltningsberättelse Befolkningen ökade med 47 Den 31 december 2012 hade kommunen invånare. Under året föddes 245 barn medan 297 personer avled. Det innebar att födelsenetto slutade på personer flyttade till och från kommunen vilket gav ett flyttnetto på Sammanlagt medförde födelse- och flyttnettot och en justeringspost på -1, att kommunens befolkning ökade med 47 personer (0,2 %) under minskade befolkningen med 98 personer för att under 2012 öka med 47. Som antytts ovan är ökningen kopplad till flyttnettot. I praktiken till invandringsnettot på +106 medan det inrikes flyttnettot blev marginella -6. Nervösa arbetsmarknad Kommunens näringsliv är starkt präglat av industrin, där ungefär en tredjedel av arbetstillfällena finns. Industrin domineras i sin tur av de konjunkturkänsliga bilkomponenttillverkarna. Som en konsekvens av den internationella depressionen ökade arbetslösheten i kommunen kraftigt och var som högst i januari 2010 då antalet arbetslösa (öppet och i program) var st. (11,3 %). Därefter kom en återhämtning som sträckte sig till andra halvåret Men då kom euro-krisen som för Köping innebar att arbetslösheten åter ökade. Därefter har det varit oro i den internationella ekonomin och arbetslösheten i kommunen har varierat med den. Under hösten 2012 ökade den och i december saknade personer (9,4 %) arbete. Intern kontroll Syftet med intern kontroll är att säkra en effektiv förvaltning och att undgå allvarliga fel. En god intern kontroll skall bidra till att ändamålsenligheten stärks och att verksamheten med medborgarnas bästa för ögonen bedrivs effektivt och säkert. Uppföljningen av 2012 års internkontroll har genomförts genom att styrelse och nämnder själva har fått bedöma och redovisa inom vilka områden som internkontroll genomförts samt hur väl man anser att internkontrollen har fungerat. Uppföljningen har genomförts dels inom två gemensamma områden dels inom 28 områden som styrelse och nämnder själva har bedömt som viktiga för sin verksamhet. Rent generellt kan sägas att utfallet ligger på ungefär samma nivå som Nio avvikelser har framkommit, jämfört med åtta stycken Samtliga avvikelser gäller enbart delar av kontrollområdet. Kontrollerna som genomförts är i många stycken omfattande, och berör stora delar av förvaltningarnas kärnverksamhet. Detta visar på att internkontrollen fungerar som en metod i det fortlöpande kvalitetsarbetet. Beträffande de gemensamma kontrollområdena har 9 av 10 genomfört kontrollen om information om säkerhetspolicyn, brandskydd och intern kontroll i introduktionsprogrammet för nyanställda. Samtliga som genomfört kontrollen anser att internkontrollen fungerar. Introduktion av nyanställda utgår ifrån en kommungemensam blankett som sedan förvaltningarna kompletterar med eget material. Några förvaltningar har under året kompletterat introduktionen med information med ovanstående punkter. De kommungemensamma blanketterna kommer att tillföras motsvarande information inklusive kommunens kvalitetspolicy. Vidare kontrollerades om det finns rutin för anmälan om sjukfrånvaro samt utifrån stickprov om sjukfrånvaron blev registrerad i personalsystemet. Åtta av förvaltningarna genomförde kontrollen helt och en förvaltning delvis. Av de åtta förvaltningarna konstaterades avvikelse på en förvaltning, där avvikelser korrigerats av ansvarig enhetschef, och att respektive chef har fastställt system för kontroll. Inom en förvaltning konstaterades att rutiner finns men inte hur de fungerade. I åtgärdsplanen har angetts, att kontroller med enhetschefer ska göras rörande tillämpningen. Möjligheten att överföra information om sjukskrivningar från bemanningssystemet till personalsystemet ska undersökas. 16

17 Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges övergripande mål för perioden är vägledande för arbetet inom kommunen. Målen är att år ska nio av tio Köpingsbor svara ja på frågan om de känner sig trygga med livet i Köping. 2 ska det finnas 250 nya attraktiva bostäder i Köping. 3 ska Köping vara bland Sveriges 100 bästa nyföretagarkommuner och antalet arbetstillfällen ska ha ökat med ska man kunna bo i Köping och med tåg regelbundet nå Stockholm inom en timme. 5 ska nio av tio Köpingsbor svara ja på frågan om de upplever sig ha möjlighet att påverka utvecklingen i kommunen. Trygghet I enkätundersökningen Köpingsindex år 2012 uppgav 75 procent av kommunens invånare att de känner sig trygga. Boende De senaste åren har det byggts förhållandevis få småhus ansöktes det om bygglov för 6 st. småhus, vilket kan jämföras med 9 st. 2011, 14 st. 2010, 7 st. 2009, 18 st och 36 st Arbete och företagande I början av 2012 saknade personer sysselsättning. Sedan minskade arbetslösheten under sommarhalvåret för att åter öka under hösten och vid årets slut var personer (9,4 %) arbetslösa. Nyföretagandet har minskat något jämfört med Men företagsbyrån har arbetat för att öka nyetableringen genom inspirations- och informationsträffar. En gång i månaden har företagsfrukostar arrangerats och under året genomfördes även 50-dagen, då politiker och tjänstemän besökte femtio företag under en dag. Kommunikationer Att kunna åka tåg till Stockholm på högst 60 minuter har länge varit ett mål. Att det fortfarande inte har förverkligats beror främst på att spårkapaciteten in mot Stockholm är otillräcklig för den ständigt ökande trafiken. Engagemang Enligt Köpingsindex 2011 anser nio procent av kommuninvånarna att de kan påverka utvecklingen i kommunen. 17

18 Förvaltningsberättelse Personalöversikt 2012 Att vara en attraktiv arbetsgivare som kan behålla och rekrytera duktiga medarbetare är av största vikt för att kunna erbjuda medborgarna god service. En strategiskt viktig fråga för kommunen är att ha engagerade och välutbildade chefer. Under året har ett avtal tecknats med en konsult om samarbete i ett ledarutvecklingsprogram som sträcker sig över flera år. Internt finns ett utbildningsprogram med kortare utbildningar, både på bas- och fördjupningsnivå som kompletterats med utbildningar inom rekrytering och intervjuteknik under året. Samverkansavtalet fyllde fem år Köpings kommun och de fackliga organisationerna tecknade för fem år sedan ett samverkansavtal. Arbetet med att utveckla samverkan och öka medarbetarnas delaktighet fortsätter. Fler enheter har utbildat samtalsledare och påbörjat arbetet med samverkansmaterialet, FAS som syftar till att utveckla dialogen och samarbetet på arbetsplatsen. 150 nya medarbetare Ungefär 150 nya medarbetare har under året rekryterats till kommunen. Kommunen har totalt tillsvidareanställda av dessa är 84 procent kvinnor och 16 procent män. Medelåldern för kvinnor är 47 år och för män 50 år. 46 procent av all tillsvidareanställd personal är 50 år eller äldre. Omfattande pensionsavgångar förväntas inom de kommande åren. Inom vård och omsorg, förskola och skola arbetar 77 procent av alla anställda. Undersköterskor, vårdbiträden, förskollärare och grundskolelärare är de största yrkesgrupperna. Personalkostnader inkl ersättningar och pensioner uppgick till 60 procent av kommunens totala kostnader eller 987 miljoner kronor. Drygt löner och ersättningar betalas ut varje månad, cirka 58 miljoner kronor. arbete med den korta sjukfrånvaron tagits fram som hjälpmedel för en positiv utveckling av sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid Procentuell andel av total frånvaro, 60 dagar eller mer Ålder ,7 4,4 4,8 22,8 17,8 18, ,8 5,3 5,2 41,2 36,1 31,5 50-6,6 5,8 5,4 49,4 42,4 37,8 Kvinnor 5,8 5,8 5,6 37,8 36,0 32,0 Män 4,5 3,8 3,7 52,1 47,9 39,8 Totalt 5,6 5,4 5,2 40,0 37,5 33,1 Total sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid omfattar frånvaro för arbetsskada, sjukdom och rehabilitering samt tid för sjuk/aktivitetsersättning. Definition av tillgänglig arbetstid; för månadsavlönade anställningar har timmar enligt arbetstidsvillkor summerats och obetald frånvaro (ej kompensationsledighet och sjukdomsrelaterad frånvaro) dragits bort. För timavlönade anställningar har inrapporterad tid och frånvaro (ej mer/övertid) summerats. Sjukfrånvaron minskar Den totala sjukfrånvaron för kommunen 2012 var 5,2 procent av arbetstiden 0,2 procentenheter lägre än Den långa sjukfrånvaron fortsätter att sjunka och var ,1 procent. Ett långsiktigt och systematiska arbete med rehabilitering av långtidssjuka bidrar till förbättringen. Under året har en rutin för 18

19 Förvaltningsberättelse Driftredovisning med kommentarer STYRELSE/NÄMND/FÖRVALTNING Kostnad Intäkt Netto Budget Budgetavvikelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltningar: Kommunstyrelsens förvaltningar: Stadskansliet * Drätselkontoret Tekniska kontoret Vatten och avlopp Fjärrvärme Slamtransport Kommunalförbundet Stadsarkitektkontoret mark Summa kommunstyrelsen Miljö- och byggnadsnämnd Stadsarkitektkontoret Miljökontoret Kultur- och fritidsnämnden * -26 Vård- och omsorgsnämnden Barn- och utbildningsnämnden * Social- och arbetsmarknadsnämnden * Kommundelsnämnden * Övriga nämnder Intresseföretag Verksamhetskostnader finansförvaltning Summa styrelse/nämnder Finansiering Skatter, generella statsbidrag och utjämning Personalförsäkringar och pension Räntenetto Interna räntor Anslag för bl a ombudgeteringar, oförutsett, lönereserv Summa finansiering S:a styrelse, nämnder och finansiering ** * Budgetansvaret för de kommunägda skol-, förskole-, samt fritids- och kulturlokalerna har stadskansliet. I sammanställningen har kostnaderna för dessa lokaler inte fördelats. Om fördelning gjorts skulle lokalkostnaderna för följande nämnder blivit: Kultur- och fritidsnämnden kkr, Barn- och utbildningsnämnden kkr och Kommundelsnämnden kkr. ** Det budgeterade resultatet på kkr har förändrats med anslag finansierade ur årets resultat för Intresseföretag med kkr avseende förlust vid försäljning av fastigheten Anund 2, KF 75/

20 Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Budgetunderskott -356 kkr (-6,9 %) Konferens- och arvodeskostnader högre än budgeterat. Kommunstyrelsen Stadskansliet Budgetunderskott kkr (-6,3 %) Lägre personalkostnader genom föräldraledighet och sjukfrånvaro. Medlemskap i Västra Mälardalen i Samverkan (ViS) och Mälardalen Industrial Technology Center (MITC) samt medfinansiering av projektet Tillväxt i Västra Mälardalen som ej var budgeterat. Tillsammans -0,3 Mkr. Lokalförsörjning visar totalt - 4,7 Mkr. KBAB redovisar ett underskott mot budget på -6,3 Mkr för driften och skötseln av kommunens fastigheter. Underskottet kan i huvudsak härledas till fastighetsel (-2,0 Mkr), uppvärmningskostnader (-2,4 Mkr) samt reparationer och underhåll (-1,9 Mkr). Uppvärmningskostnaden har ökat med 3 % och elförbrukningen har ökat med 3,5 % mellan 2011 och Kontot för underhåll och reparationer har överskridits med 1,9 Mkr. Det oplanerade underhållet har varit betydligt större än budgeterat, bland annat har akuta insatser tvingats göras vid köket till Malmaskolans hemkunskapssal (vattenskada), Hermod (stambyte), Ullviskolan (ventilationsaggregat och brandlarm), Odensvi skola (vattenskada kök) samt Scheeeleskolan (skärmtak). Underskottet balanseras delvis upp av överskott inom kapitalkostnader, försäkrings- och fastighetsavgifter. Oförändrad budgetram trots kostnadsökning för kollektivtrafiken. Budgetunderskottet blev 0,3 Mkr och har minskats genom skadestånd från SJ för tågförseningar samt ersättning från skolan. Bostadsanpassning visar underskott på 0,7 Mkr. Under hösten 2012 inkom ett mer omfattande ärende. Drätselkontoret Budgetöverskott 264 kkr (4,1 %) Överskottet på ekonomiadministration beror främst på att en tjänst varit vakant innan återbesättning. Inom försäkringsadministrationen har anslaget för förebyggande åtgärder inte nyttjats fullt ut. Tekniska kontoret Budgetöverskott, skattefinansierad verksamhet 849 kkr (2,4 %) Entreprenadavdelningens reparationsverkstad har haft hög beläggning och en hög utnyttjandegrad av fordon/ maskiner som medfört positivt resultat, 0,6 Mkr. Gatuverksamheten har gått med ett litet underskott, 0,2 Mkr. Vinterväghållningen visar upp ett underskott på drygt 0,4 Mkr på grund av det rikliga snöandet under slutet av året. Detta underskott har framför allt balanserats av minskat beläggningsunderhåll. För parkverksamheten har vädret bidragit till ett litet överskott 0,2 Mkr. Övriga skattefinansierade verksamheter visar ett överskott på 0,2 Mkr. Inom industrispår har intäkterna ökat. Budgetöverskott, avgiftsfinansierad verksamhet kkr Resultatet för fjärrvärmeverksamheten blev 7 Mkr mot beräknat 10 Mkr. Det lägre resultatet beror främst på att: December månad blev kyligare än förväntat och samtidigt drog Yara ned produktionen med lägre spillvärmeleveranser till fjärrvärmen. Pelletspannan fick fel på askutmatningen och fick stänga ned. Detta innebar att dyrare bränslen tvingats användas. VA-verksamheten visar på ett överskott på 897 kkr. Minskade intäkter för försålt vatten uppvägs av lägre avskrivningar och intern ränta. Kommunalförbundet Budgetöverskott 258 kkr (1,0 %) Bidrag för beredskapssamordning som inte var budgeterat. Stadsarkitektkontoret, mark Budgetöverskott 368 kkr (6,8 %) Avvikelsen för stadsarkitektkontoret mark beror på såväl högre intäkter som lägre kostnader för fastighetsskatt än budgeterat inom markförvaltningen. Den största avvikelsen ligger inom hamnverksamheten och beror på högre hyra inom hamnen men först och främst på att kapitalkostnaderna i hamnen underskrider budgeterat. Miljö- och byggnadsnämnden Stadsarkitektkontoret Budgetöverskott 827 kkr (8,2 %) Vakanser p.g.a. föräldraledighet och fördröjd personaltillsättning har gett ett väsentligt överskott på personal- 20