Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl

Relevanta dokument
Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Tor 25 sep 2014, kl 13:15-17:15

Datum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.

i) oändligt många lösningar ii) exakt en lösning iii) ingen lösning?

Tentamen 1 i Matematik 1, HF jan 2016, kl. 8:15-12:15

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, 22 september 2011, kl

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 (1-48)

Uppgift 4. (1p) Beräkna volymen av den parallellepiped som spänns upp av vektorerna. ) vara två krafter som har samma startpunkt

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 28 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL A ( ) ( + + )

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

0 x 1, 0 y 2, 0 z 4. GAUSS DIVERGENSSATS. r r r r. r r k ut ur kroppen

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.


TENTAMEN. Kursnummer: HF0021 Matematik för basår I. Rättande lärare: Niclas Hjelm Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

=============================================== Plan: Låt π vara planet genom punkten P = ( x1,

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

===================================================

Värt att memorera:e-fältet från en punktladdning

===================================================

θ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

Potentialteori Mats Persson

2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Räkneövning 1 atomstruktur

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Lösningsskiss för tentamen Vektorfält och klassisk fysik (FFM234 och FFM232)

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Lösningar till tentamen i EF för π3 och F3

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Materiens Struktur. Lösningar

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Kan det vara möjligt att med endast

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Gör slag i saken! Frank Bach

Kapitel 8. Kap.8, Potentialströmning

TNA004 Analys II Sixten Nilsson. FÖ 1 Kap Inledning

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2015, kl. 8:15-12:15

24 Integraler av masstyp

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

SF1625 Envariabelanalys

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Kompletterande formelsamling i hållfasthetslära

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

13 Generaliserade dubbelintegraler

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 10/1 2015

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

TMV166 Linjär algebra för M. Datorlaboration 4: Geometriska transformationer och plottning av figurer

I detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt

Sammanfattning, Dag 9

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN1 (Linjär Algebra) Datum: 25 augusti 2016 Skrivtid 8:15 12:15

1 av 9 SKALÄRPRODUKT PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE. Skalärprodukt: För icke-nollvektorer u r och v r definieras skalärprodukten def

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Tillämpad Matematik I Övning 4

MA002X Bastermin - matematik VT16

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Vektorer. Avsnitt 1. Ange lägesvektorerna för de två väteatomerna på formen: r = x ˆx + y ˆx

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

9. Bestämda integraler

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

Generaliserade integraler

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

Matris invers, invers linjär transformation.

Grundläggande matematisk statistik

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Torsdagen den 15 mars, Teoridel

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Matlab: Inlämningsuppgift 2

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Sfärisk trigonometri

SF1625 Envariabelanalys

Exponentiella förändringar

Transkript:

Tentmen i Mtemtik, HF9 tisdg 8 jnui, kl 8.. Hjälpmedel: ndst fomelbld miniäkne ä inte tillåten Fö godkänt kävs poäng v 4 möjlig poäng betgsskl ä,,c,d,,f,f. Den som uppnått 9 poäng få betget F och h ätt tt komplette denn tentmen. Fullständig lösning skll pesentes till ll uppgifte. minto: min Hlilovic Undevisnde läe: Fedik egholm, Jons Stenholm, lis Sid. Två vektoe ä givn:, och b,4. estäm konstnten α och β om α β b, b en enhetsvekto vekto med längden i kt motstt iktning mot. p c en vekto som ä vinkelät mot b. p. Någon påstå tt vinkeln melln två mddigonle i en kub ä 9 gde. Vis tt dett ä fel mddigonl digonl genom kubens centum melln två motstående hön. b ntg tt en kub h f v sin hön i :,,, :,,, C:,, och D:,,. estäm ekvtionen fö plnet genom, C och D.. Punkten P,4,7 och Q, 4, ä givn. estäm ekvtionen fö linjen genom P och Q. b estäm vståndet melln linjen genom P och Q och punkten -,-,- 4. Lös följnde mtisekvtion:, dä och 4p. Undesök följnde ekvtionssstem fö ll väden fö de eell konstnten och b: z z z b estäm vilken tp v lösning det bli, fö ll eell väden fö och b. b estäm lösningn fö de väden fö och b som inte ge en unik lösning. Vänd!

. Vektoen /, / och b -/, / ä vinkelät och v längd, och bild eliktningn i ett ätvinkligt koodintsstem, se figu. Dett koodintsstem ä otet i föhållnde till det uspunglig,-koodintsstemet. T ed på vilk koodinte punkten,, h i det otede sstemet genom tt pojice ätvinkligt mot ln eliktningn och b. Vilk koodinte h en godtcklig punkt, i det otede sstemet? Rit gän en figu.

Lösningsföslg.. α β b, α, β,4, α β Dett ge ett ekvtionssstem: α 4β Med Gusselimineing fås tt: 7β, d.v.s. β 7 9 7 7 nd ekvtionen ge tt α 4β α 7 b., enhetsvekto: enhetsvekto med motstt iktning mot :, c. Vekton c ä vinkelät mot b v om b o c n möjlig sådn vekto ä c 4, 9 Sv: α och β, b 7 7,, c t.e. 4,.. Vektoe ä vinkelät om och endst om skläpodukten. ntg tt kubens knt ä längdenhete. Två möjlig mddigonle ä då,, och,,. Skläpodukten bli:,, o,, endst då, d.v.s då kuben h kntlängden noll ointessnt. lltså h vi vist tt vinkeln inte ä 9 och på smm sätt kn mn vis tt vinkeln inte ä 9 fö något p v mddigonle i kuben. b. C,, och D,, Nomlvekton fö plnet genom, C och D: e e ez n C D,, kvtionen fö ett pln med nomlvekto,,c: Plnet genom, C och D ges lltså v z D Cz D

:s koodinte sätts in: D, d.v.s z Sv: se ovn b Plnets ekvtion ä z.. Linjens iktningsvekto ä PQ, 8, Mn behöve också en punkt på linjen. Vi välje P,4,7. kvtionen fö en ät linje på pmetefom: l P t, d.v.s. fö en punkt,,z på linjen gälle: 4 8t z 7 t b. Fomel fö vstånd melln punkt och linje: d v P v fån fomelbldet Hä ä d vståndet, den givn punkten, P en godtcklig punkt på linjen och slutligen så ä v linjens iktningsvekto. P beäkns som P,,, 4, 7,, 8 v P e e e z 8 9,, 8 d v P v 9 8 877 89 l. e. 4,9 l. e. Sv: linjens ekvtion ä 4 8t z 7 t b vståndet ä 877 l. e. 89 4. kvtionen löses föst fomellt, sedn med siffo instt.

dä ä enhetsmtisen v tp. Invesen bli då med någon metod: Sv:.. och b. b z z z estäm koefficientmtisens deteminnt: Fö vilk -väden ä den noll? tt ekvtionssstem h unik lösning om och endst om koefficientmtisens deteminnt ä skild fån noll. lltså: Det givn ekvtionssstemet h unik lösning fö ll - väden utom - Sätt in - i sstemet: b som till slut bli b Sist den tolks som b. Det betde tt lösning skns om b,

och tt det finns oändligt mång lösning pmetelösning om b Pmetelösningen bestäms:, vilket ge tt z och z Sätt z t t, d.v.s. t z t Sv: Unik lösning fö ll - väden utom ovsett vädet fö b. Ingen lösning lls om och b Pmetelösning om och b. b Ingen lösning lls om och b Om och b bli det följnde pmetelösning: t z t. ftesom vektoen ä nomede kn mn få längden v vinkelät pojektion genom två skläpodukte: o, n smt b o, n dä [ n, n ] ä koodinte i det otede sstemet. Det ä längdenmed tecken v den pojicede vekton OP, P, som ä koodinten på en el i det otede koodintsstemet. Mn få lltså / / / n / / / n sätt, med, och då ehålls de n koodinten som funktion v de gml: / / n / / n Om mn vill kn mn skiv dett som en mtismultipliktion. Sv: N koodinte fö punkten,: n, n /, /. N koodinte fö punkten,: n, n / /, / /