Stora Hammars skola och fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015

Relevanta dokument
Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Västanvind

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan Upprättad: Gäller till Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Förskolan Västanvind

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret förskola

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19.

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Trygghetsplan för Hästens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Kvarngårdens Trygghetsplan

Blankebäcksskolans likabehandlingsplan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

Geneskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

Ekenässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 18/19

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solveigs förskolor AB

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Trygghetsplan för Duvans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola

Likabehandlingsplan för Tomtahills förskola

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Trygghetsplan för Åbytorps förskola

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Vision Definitioner Vad är mobbning? Vad är kränkande behandling? Trakasserier Annan kränkande behandling Diskriminering:

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

Sammanställning av diskussionskarusellen

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020

BOKENS FÖRSKOLAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. Läsåret

Stora Hammars skola och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

Katarina Södra skolas plan kränkande behandling och diskriminering

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Parkskolans fritidshem plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritids åk 2-6 Läsår:

Handlingsplan: förebygga diskriminering och främja likabehandling. Aspero Idrottsgymnasium

Borbackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Arbråskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för att FRÄMJA LIKABEHANDLING. samt MOTVERKA DISKRIMINERING. och KRÄNKANDE BEHANDLING. Södra Utmarkens rektorsområde

Rengsjöskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gun-Marie Tyve Rektor

Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår

Charlottenborgsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling gällande för Lorensberga skolan åk 4-9 läsåret

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Likabehandlingsplan för Järla skola 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Söndrebalgs skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Lokal arbetsplan Trevnaden

Nygårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling läsår 2018/2019 Rösjöskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Kämpetorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kärda skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Kärda skola och fritidshem

ANNERSTASKOLANS. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Järbo/Jäderfors RO Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jäderfors skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mogärdeskolan F-6

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

Fole skola och fritidshemmet Folegaistens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot kränkande behandling

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2017/2018

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2016/2017

Stora Hammars skola och fritidshem Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014

Transkript:

Stra Hammars skla ch fritidshem Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2015 Upprättad: 2006-09-15 Uppdaterad: 2015-06-30 Gäller till: 2016-06-30 Fastställd av: Rektr Persnal Elever Föräldrar 1

Innehållsförteckning 1 Inledning......4 2 Visin.....4 3 Elevernas delaktighet...4 4 Vårdnadshavarnas delaktighet.....4 5 Persnalens delaktighet..... 4 6 Förankring av planerna..4 7 Utvärdering... 5 7.1 Utvärdering av fjlårets planer......5 7.2 Delaktiga i utvärderingen av fjlårets planer...... 5 7.3 Resultat av utvärderingen av fjlårets planer.. 5 7.4 Uppföljning av vidtagna åtgärder 2013...5 7.5 Utvärdering av årets planer......7 7.6 Utvärderingsförfarande....7 8 Främjande insatser vad gäller diskrimineringsgrunderna.........7 9 Kartläggning.....8 9.1 Kartläggningsmetder....9 9.2 Områden sm berörs i kartläggningen...9 9.3 Elevmedverkan....9 9.4 Persnalmedverkan. 9 9.5 Resultat ch analys. 9 10 Förebyggande åtgärder 11 10.1 Fkusmråden.11 10.2 Områden sm berörs av åtgärden.........11 10.3 Mål ch uppföljning........ 11 10.4 Åtgärd.......11 10.5 Mtivatin för åtgärden......12 11 Rutiner för akuta situatiner...12 11.1 Plicy......12 11.2 Rutiner för att tidig upptäcka trakasserier ch kränkande behandling...12 11.3 Persnal sm elever ch föräldrar kan vända sig till....12 11.4 Rutiner för att utreda ch åtgärda när elev kränks av andra elever...13 11.5 Rutiner för att utreda ch åtgärda när elev kränks av persnal...14 11.6 Rutiner för uppföljning......14 11.7 Uppföljning när Trygghetsrådet har varit inkpplad......14 2

11.8 Rutiner för dkumentatin.. 15 11.9 Ansvarsförhållande... 15 11.10 Rutiner när elev kränker persnal...15 Bilaga 1..16 Bilaga 2....17 Bilaga 3........18 Bilaga 4..20 Bilaga 5.. 21 Bilaga 6. 22 Bilaga 7..23 Bilaga 8.. 24 3

1 Inledning Stra Hammars sklmråde är en nybyggd F-9 skla med tillhörande fritidshem. Läsåret 2015/2016 kmmer sklan att ha 518 elever. Rektr, föräldrar, persnal samt elever har gemensamt bestämt att Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling ska gälla för alla de ingående verksamheterna. Det åligger rektr att ansvara för att alla vuxna ch elever tillsammans arbetar för en likvärdig skla för alla. 2 Visin Barn, elever ch föräldrar ser Stra Hammar sm det självklara valet! Vi kan, vill ch vågar klara dagens ch framtidens utmaningar! Vi är en hälsfrämjande skla med barns-ch elevers resultat i fkus! Vi har eknmi i balans med klka val! 3 Elevernas delaktighet På samlingar, mentrsträffar, klassråd, elevintervjuer, elevråd ch elevskyddsmbudsmöten diskuterar eleverna planerna. Eleverna uppmuntras även att infrmellt lämna synpunkter ch förslag löpande genm E- mail eller lappar sm läggs i Trygghetsrådets brevlåda. 4 Vårdnadshavarnas delaktighet Sklans Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling finns i en lättläst versin sm föräldrarna via V-klass får ta del av vid starten av höstterminen i augusti. Föräldrarna ges härigenm möjlighet att tillsammans med sina barn diskutera innehållet ch vad det innebär för det enskilda barnet. 5 Persnalens delaktighet All persnal medverkar i upprättandet av planerna genm diskussiner på teammöten ch arbetsplatsträffar. Planerna aktualiseras för all persnal varje läsår. 6 Förankring av planerna Vid läsårets start i augusti finns sklans Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling på sklans hemsida ch i Vklass. Sklans Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling finns i en lättläst versin sm föräldrarna via V-klass får ta del av vid starten av höstterminen i augusti. Föräldrarna ges härigenm möjlighet att tillsammans med sina barn diskutera innehållet ch vad det innebär för det enskilda barnet.vid föräldramöten diskuteras lika delar i planerna ch synpunkter till förbättringar beaktas. Planerna förankras hs all persnal varje år i juni genm att de får utvärdera planerna samt ha synpunkter på ny plan innan den fastställs. 4

Likabehandlingsplanen ch plan mt kränkande behandling behandlas i Verksamhetsrådet (bestående av rektr, pedagger, föräldrar ch elever) i ktber där synpunkter beaktas. Revidering sker vid upprättande av nästa års planer. All ny persnal, föräldrar ch elever får infrmatin m våra planer vid intrduktinsmötet. 7 Utvärdering 7.1 Utvärdering av fjlårets planer 2014 Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling utvärderas ch skrivs m årligen i juni i samråd med elever, föräldrar, persnal ch rektr. I augusti 2014 lämnade Stra Hammars trygghetssamrdnare ut den lättlästa versinen av sklans Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling till samtliga föräldrar på Stra Hammars skla. Föräldrarna fick härigenm möjlighet att tillsammans med sina barn diskutera innehållet i årets planer. Genm återkppling till trygghetssamrdnare ges föräldrarna möjlighet att ifrågasätta ch lämna synpunkter till förbättringar i planerna. Se bilaga 1ch bilaga 8 "arbetsprcess Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling". 7.2 Delaktiga i utvärderingen av fjlårets planer Rektr, all persnal, elever ch vårdnadshavare. 7.3 Uppföljningen av vidtagna åtgärder 2014 Trivsel på individ-grupp ch verksamhetsnivå. Sklan Säker sklväg: För att säkra elevernas sklväg kntaktades trafikingenjören i Vellinge kmmun. Detta resulterade i att häcken mellan matsalen ch Halörhallen blev nerklippt under våren 2015. Vid senaste Qualisenkät, trygghetsvandring samt trygghet ch trivselenkät ch kartläggning av trygga platser framkm det inga synpunkter från eleverna att de skulle känna sig trygga när de cyklar till Halörhallen. Trygghet på rasterna: Rastvärdsznerna utökades till att innefatta trapphuset där åk 3 befinner sig. Vid senaste Qualisenkät, trygghetsvandring, trygghet ch trivselenkäter ch kartläggning av trygga platser framkm det inga synpunkter från eleverna att de kände sig trygga i trapphusen. Två dagar per vecka har två fritidspedagger haft rastaktiviteter för elever i f klass-åk 5. Vi kan se att de årskurser sm framförallt begagnat sig av våra rastaktiviteter är förskleklass, åk1, åk2 ch åk3. Eftersm rasterna för de yngre ch äldre överlappar har det inte funnits möjlighet att kunna nå åk 4 ch 5 eftersm de befinner sig på annat ställe. Vi kmmer frtsätta utveckla rastaktiviteterna under nästa läsår. Trygghet på nätet: Under läsåret har samarbetet mellan lika grundsklr i kmmunal ch privat regi frtsatt. Syftet med samarbetet är att dela med sig av erfarenheter, ge varandra tips ch idéer hur vi kan arbeta främjande 5

mt nätkränkningar. Under våren har arbetet med SURFA LUGNT påbörjats. Sklan biblitekarie har enligt SURFA LUGNT trappan (se bilaga) arbetat tillsammans med årskurs 4,5 ch 6. Vi kmmer frtsätta enligt SURFA LUGNT trappan att arbeta med övriga årskurser under kmmande läsår. Fritidshem Trygghet: Eftersm eleverna inte vågar låsa dörren till taletterna, undersökte vi m det skulle finnes en möjlighet att sätta ett enklare lås. Svaret vi fick var att vi inte får ersätta befintligt lås. Vi kmmer istället att ha vändbara skyltar med en röd sida sm betyder upptaget. Vi kmmer att påminna eleverna m att stänga talettdörren efter sig när de lämnar taletten. Vi har påmint de äldre eleverna m att respektera fritidhemseleverna pågående lek ch anvisat till annan plats. Om det finns äldre eleverna kvar inne på sklan efter skldagen slut hänvisar vi dem att vänta i cafeterian. Vi kan efter senaste trygghetsvandringen knstatera att de insatser vi satte in för att skapa trygghet inte var tillräckliga. Alla trygga platser samt ytterligare några är samma sm fjlårets resultat, vilket gör att vi behöver se över hur vi kan öka tryggheten på dessa mråden. Delaktighet ch inflytande: Elevintervjuer: Vi har under hösten, 2014, genmfört elevintervjuer med elever i årskurs 1-5. Vi valde ut 10 elever/år sm intervjuades enskilt. Syftet var att undersöka vad eleverna förväntar sig av fritids ch deras önskemål av verksamhet/aktiviteter under det kmmande året. Resultatet vi fick fram har varit med i utfrmingen av verksamhetsplaneringen. Idelåda: Vi har under läsåret frtsatt med idélådan på varje avdelning. Eleverna kan där lämna önskemål på aktiviter de vill genmföra ch material sm de vill ska inhandlas. Persnalen har kntinuerligt tömt lådrna ch tagit elevernas önskemål i beaktning i den utstäckning verksamheten ch eknmin tillåter. Varje gång vi i verksamheten genmfört ett önskemål från eleverna har vi belyst detta för eleverna. Vi vill att idélådan används mer än vad den gör idag. Till hösten startar vi ett fritidsråd ch de elever sm är fritidsrådsrepresentanter kmmer att ansvar för att idélådan töms ch redvisas för kamraterna genm klassråden. Höja kvaliteten på fritidshemmet: Genm att mrganisera persnal ch lkaler för att skapa nya arbetslag gällande år 1-2 ch 3-6 under fritidshemstiden, ökade vi antalet pedagger kring de äldre eleverna sm gynnade utbudet av lika aktiviteter ch gruppknstellatiner. Utfallet av denna förändring har vi inte riktigt kunnat utvärdera då vi ganska snabbt fick flytta ut p.g.a. översvämning. Vi kan dck se att lkalen på biblitekets bttenplan skapar en harmni ch samhörighet på ett annat sätt än vad vi kunnat uppnå tidigare. Pedaggerna har bättre överblick ch detta skapar trygghet för såväl elever sm pedagger. Att skapa arbetslag för alla var ett lyckat kncept. Vilket visar sig i ökad trivsel för såväl pedagger sm för elever. Barnen stannar kvar längre på eftermiddagen ch föräldrarna ger psitiv feedback. 6

Kmpetensutveckling ch lärlust på verksamhetsnivå: Kmpetensutveckling: Fem fritidspedagger deltg i en föreläsning ch wrk-shp med Olf Jhnssn, Rastverksamhet. Syftet var att visa på hur rastverksamheten kan bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna. Alla fritidspedagger deltg en förmiddag i en frtbildning kring textiltryck i Falsterb Knsthall. Syftet var att ge pedaggerna inspiratin ch kunskaper inm hantverket. Två fritidspedagger deltg en heldag i Undervisning ch kvalité på fritidshem sm anrdnades av Lärarförbundet. Syftet var att ta del av andra kmmuners arbete med att utveckla fritidshemmen. En fritidspedagg deltg under en heldag i IKT för fritidshem sm anrdnades av Lärarfrtbildning i Götebrg. Syftet var att få en ökad förståelse för både persnal ch elever i ämnet. En fritidspedagg deltg under en förmiddag i nätverket för fritidpedaggik i Skånes län via Lärarförbundet. Syftet var att dela med sig av fritidshemsutvecklingen för Vellinge kmmun ch få insikt i hur andra kmmuner arbetar med att höja sin kvalité för fritidshemmen. 7.5 Utvärdering av årets planer senast 2016-06-30 8 Främjande insatser gällande diskrimineringsgrunderna Vi sm persnal behöver föregå med ett gtt exempel ch skapa en psitiv, mtänksam ch tillåtande stämning mellan ss genm att göra trevliga saker tillsammans ch bli bättre på att lyssna på varandra. Vill vi att eleverna ska vara på ett visst sätt måste vi ckså vara sådana: att hälsa, att lyssna ch att prata med varandra. Vi arbetar med ett medvetet val utifrån diskrimineringsgrunderna. Vårt mål är att med pedaggiska metder medvetandegöra elever m lika synliga ch synliga nrmer. Nedan följer några exempel. 8.1 Kön Vi arbetar medvetet med att ge pjkar ch flickr samma möjligheter genm att uppmärksamma hur vi tilltalar dem ch hur vi grupperar dem i lika arbeten. Vi tänker på hur vi bekräftar elever, inte utifrån kön ch klädsel mm. Vi har könsneutrala taletter. 8.2 Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi beaktar material, litteratur ch lkaler så att de tilltalar ch stimulerar elever avsett kön. Vi har inga begränsningar när det gäller lika val pga. kön. 8.3 Etnisk tillhörighet Vid sklstart ch vid samtal med nya elever samtalar vi med föräldrarna för att få veta så mycket sm möjligt m elevernas bakgrund, mdersmål, vanr ch traditiner. Vi uppmuntrar barn ch föräldrar att använda sitt eget mdersmål ch när behv finns anlitar vi tlk. Vi tänker på hur vi väljer bild- ch textmaterial så att de speglar lika miljöer ch människrs lika utseende ch bakgrund. 7

8.4 Religin ch annan trsuppfattning Elever blir inte serverade mat sm strider mt deras religin ch vi förklarar varför en del elever får annan mat, pga. allergier, religin eller andra rsaker. Vi bedriver en verksamhet sm inte begränsar elevernas deltagande utifrån deras religiösa tillhörighet. Vi har öppna diskussiner med elever m likheter ch likheter i samhället ch vid behv använder vi ss av ändamålsenlig litteratur. 8.5 Funktinsnedsättning Vi tillhandahåller material sm möjliggör en fungerande vardag för elever. Vi tillhandahåller kmpensatriska hjälpmedel till elever sm Ipads med kmpensatriska prgram, licenser till Legimus ch Inläsningstjänst. Vi deltar i frtbildningar sm ger kunskap ch förståelse för lika funktinsnedsättningar ch vad de innebär för den enskilda individen. Våra lkaler är anpassade för att kunna ta emt barn med lika funktinsnedsättning. Hiss ch handikapptalett finns samt låga trösklar. Det finns dörröppnare på ett par entrédörrar ch in till de lika slstrålarna. Vi har anpassade ljud - ljusförhållanden. Pedaggerna har tät kntakt med vårdnadshavare ch elevhälsteamet för att anpassa undervisningen efter elevers särskilda behv. Sklan har ett gtt ch inarbetat samarbete med Barnhabiliteringen ch det centrala elevhälsteamet. 8.6 Sexuell läggning Vi arbetar med att stärka elevers självkänsla, våga säga ifrån, respektera varandra ch varandras likheter. Vi arbetar med att lyfta elevers frågeställningar kring familjestrukturer. Familjer kan se lika ut. Vi bejakar allas rätt att ha vilka kläder de vill. Sklsköterskan träffar alla elever i år 5 gruppvis, pjkar för sig ch flickr för sig, med inriktning på puberteten ch förståelsen för sina krppar. Årskurs 8 har, förutm den frtlöpande sex- ch samlevnadsundervisningen även besök på ungdmsmttagningen. Även årskurs 9 besöker ungdmsmttagningen. Ungdmsmttagningen erbjuder någn gång under läsåret att besöka åk 6. 8.7 Ålder Vi läser litteratur ch samtalar m lika/lika ch allas lika värde. Ansvarig: Alla persnal ansvarar för att arbetet pågår under hela läsåret 9 Kartläggning 9.1 Kartläggningsmetder Incident-/Tillbudsrapprt - Diskriminering ch/eller kränkande behandling Trygghet ch trivselenkäter Otrygga platser Qualisenkäter Trygghet på nätet enkäter Verksamhetsråd Trygghetsvandringar Rastvärderi 8

Mentrsamtal Samtal med vårdnadshavare Via elevhälsteamet Annyma åsiktslådan Elevråd Elevintervjuer Kmmunens årliga föräldraenkät 9.2 Områden sm berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religin eller annan trsuppfattning, Funktinsnedsättning, Sexuell läggning ch Ålder 9.3 Elevmedverkan -Trygghet ch trivselenkäter skla/fritidshem (höstterminen) -Otrygga platser (1 gång per läsår skla,/ fritidshem) -Qualisenkäter (vårterminen) -Trygghet på nätet enkäter skla (löpande under läsåret) -Verksamhetsråd (2 gånger/termin ) -Trygghetsvandring skla (2 gånger per läsår) -Mentrsamtal ( löpande under läsåret) -Annyma åsiktslådan, fritidshem ( löpande under läsåret) -Elevråd ( en gång per månad ch vid behv) -Elevintervjuer skla /fritidshem ( kntinuerligt) 9.4 Persnalmedverkan -Qualisenkäter (vårterminen) -Rastvärderi -Via elevhälsteamet -Trygghetsrådet 9.5 Resultat ch analys Sklan Trygghet ch trivselenkät April 2015 gjrde vi, genm vår trygghet ch trivselenkät (bilaga 2) sm även inkluderar en kartläggning av trygga platser, en nulägesanalys av trygghet ch trivsel med fkus på diskriminering, kränkningar, trakasserier ch mbbning. Enkäternas utfrmning varierade berende på elevernas ålder. Vi valde att dela in eleverna i f.klass -år 2, år 3-5, år 6-9. En del av frågrna var samma till alla elever. I redvisningen har vi valt att slå ihp resultaten instämmer helt ch instämmer till str del. De slutsatser sm kan dras av resultatet från våra lika mätningar är att våra elever trivs ch känner sig trygga på Stra Hammars skla. Våra elever i f.klass -åk 9 upplever att vuxna på sklan engagerar sig när det blir knflikter bland eleverna både ute ch i klassrummen. 9

Trygghet på nätet Utifrån två enkätundersökningar gällande kränkningar på nätet kan vi knstatera att det främst är de äldre eleverna sm har upplevt sig kränkta på nätet. Vi ser ckså att eleverna i åk 5 ch 6 främst vänder sig till föräldrarna framför vuxna på sklan vid nätkränkningar. Fritidshem: Sammanställningen av fritidshemmets årliga enkätundersökning gällande trygghet ch trivsel (bilaga 7) sm genmfördes april vårterminen 2015 med elever från år 1-5 (175 svar) visar att 78 % trivs på fritidshemmet vilket är en ökning av fjlårets enkät, 71%.Vårt arbete med elevinflytande har visat ett psitivt resultat. Det har skett en ökning med 10 % (55%) jämfört med fjlårets (45%).Vi har i årets enkätundersökning mfrmulerat tre frågr samt lagt till en ny fråga. Anledningen till mfrmuleringarna var att få mätbart ch avgränsat svar. Resultatet av enkäterna presenteras för varje årskurs sm går på fritids där en analys av resultatet görs, samt vilka åtgärder sm kan göras för att få ett ännu bättre resultat. Qualisenkät Sklan De slutsatser sm kan dras av resultatet från senaste Qualisenkäterna är att våra elever trivs ch känner trygghet på Stra Hammars skla ch att det råder en förtrendefull relatin mellan persnal ch elever. Sm exempel kan nämnas att vid senaste Qualismätningen svarade 92% att de trivdes i sklan ch 92 % svarade att de kände sig trygga. Fritidshem Resultatet av årets Qualis enkät visar på ökning av trivsel på fritidshemmet från både de yngre (f-2) ch de äldre (3-6) eleverna. Samma fråga, Mitt barn trivs på fritidshemmet, sm besvarats av föräldrarna visar på en dipp på 7 % från fjlåret. Otrygga platser Sklan Åk 1 känner sig trygga vid in ch utgång till matsalen när äldre elever kmmer. Åk 4 upplever matsituatin trygg när de ska ta m maten eftersm de äldre eleverna inte släpper fram dem utan ber dem att ställa sig sist i kön. En del elever upplever trygghet i mklädningsrummen eftersm man ibland delar plats med äldre elever. Åk 6 upplever att det är ibland "stökigt" i slstrålen mellan åk 6 ch åk 7. Åk 8 upplever att det kan vara knuffar ch stök i matköerna Fritidshem Ftbllsplanen, multisprtarenan, det blå, västra kullen ch gungrna blir trygga platser när de äldre eleverna kmmer ch leker utan deras lärares närvar. Pingis på Strfritids blir en trygg plats när de äldre eleverna har rast samtidigt sm de yngre har fritidshemsverksamhet. Cafeterian känns trygg till ch från mellanmålet då de äldre eleverna samlas där. Taletterna känns trygga p g a att dörrhandtagen kan fastna i varandra. De äldre eleverna är rädda för att dörren ska gå i baklås. 10

Incident/tillbuds rapprter diskriminering ch/eller/kränkande behandling Vid sammanställningen av våra incidentrapprter visar resultatet att det har inkmmit färre rapprter jämfört med förre läsår. Vi kan knstatera att det har varit tidigare läsår fysiska incidenter mellan eleverna på ftbllsplanen detta läsår jämfört med tidigare år. Detta kan ber på att eleverna är på lika ställen när de har rast, ökad vuxennärvar, planerade vuxenledda rastaktiviteter ch att de har lika rasttider. 10 Förebyggande åtgärder 10.1 Utifrån resultatet från kartläggningen kmmer vi att fkusera på följande mråden: 1. Trygghet ch trivsel 2. Delaktighet ch inflytande 3. Höja kvaliteten på fritidshemmet 10.2 Områden sm berörs av åtgärden Kränkande behandling 10.3 Mål ch uppföljning Trygghet på rasterna Trygghet i matsalen Trygghet på nätet Hög kvalitet på fritidshemmet Öka elevernas medvetenhet m elevinflytande i verksamheten Öka tryggheten på fritidshemmet 10.4 Åtgärd Utöka rastaktiviteterna för elever i förskleklass-åk 5. Ta m vagnar under hela lunchpasset. Äldre elever äter tillsammans med yngre elever. Yngre elever har vissa arbetspass tillsammans med äldre elever. Fler mklädningsrum i Halörhallen Väggar mellan duscharna i Halörhallen Frtsätta samarbetet kring trygghet på nätet med intresserade sklr i Vellinge kmmun. Fritidsråd Prata med de äldre fritidsbarnen m att respektera de yngre barnens lek. Tillverka talettskyltar sm är vändbara, upptaget/ledigt. Påminna fritidsbarnen m att stänga talettdörren efter sig. Fritidsbarnen har sällskap av vuxen när de går till matsalen för att äta mellanmål Fritidspedaggerna på strfritids har extra kll vid pingisbrdet när de äldre eleverna har rast samtidigt sm de yngre eleverna har fritidsverksamhet. Rastvärden har en extra kll runt pingisbrdet. 11

10.5 Mtivatin för åtgärd Eleverna ska känna trygghet under uterasterna. Säkra elevernas trygghets under lunchen Säkra elevernas trygghet vid idrtten Säkra elevernas trygghet på nätet Höja kvaliteten på fritidshemmet. Öka elevernas medvetenhet m delaktighet ch inflytande över fritidshemsverksamheten Fritidshemsbarnen ska känna sig trygga under sin fritidshemsvistele. Ansvarig: Hanne Perssn trygghetssamrdnare. Alla fritidspedagger Datum när det ska vara klart 2016-06-30 11 Rutiner för akuta situatiner 11.1 Plicy All persnal på sklan har samma ansvar ch skyldighet att ingripa när någn kränker, bär sig illa åt, tilltalar någn trevligt eller på annat sätt bryter mt vår trivsel ch rdningsregler. 11.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier ch kränkande behandling Rastvärdar sm är ute/inne under varje rast med fkus på de riskmråden sm framkmmit i enkäter, intervjuer, trygghetsvandringar ch samtidigt är aktiva i samspel med eleverna. Lunch tillsammans med eleverna där vuxna sitter tillsammans med eleverna ch deltar i samtalen med barnen/ungdmarna. Sklvärd sm ansvarar för sklcaféet 11.3 Persnal sm elever ch föräldrar kan vända sig till Trygghetsrådet: Hanne Perssn Hanne.P.Perssn@vellinge.se Trygghetssamrdnare Telefn nr: 0733-33 61 00 Jnas Quick Jnas.Q.Quick@vellinge.se Mentr år 4 Telefn nr: 040-455440 Karin Olssn Karin.E.Olssn@vellinge.se Mentr år5 Telefn nr: 040-455440 Kenn Olssn Kenn.I.Olssn@vellinge.se Resurspedagg Telefn nr: 040-455440 Mia Dämhagen Mia.d.dämhagen@vellinge.se Sklcach Telefn nr: 0707-37 11 71 Micke Hansen Micke.H.Hansen@vellinge.se Sklvärd Telefn nr: 0709-915193 Anna Jansen anna.j.jahnsen@vellinge.se Mentr år 1 Karin Bjerefeldt karin.bjerefeldt@vellinge.se Sklbiblitekarie Telefn nr: 0733-336149 12

Tina Edbladh -Hlmer sklsköterska Telefn nr: 0709-915079 Elevens mentr eller övrig persnal på sklan 11.4 Rutiner för att utreda ch åtgärda när elev kränks av andra elever Alla på sklan 1. När du får vetskap m, att ett barn kränks av andra elever skall du samla infrmatin ch dkumentera från lika håll så snabbt sm möjligt. 2. Du har ansvar för att dkumentera incidenten på incident/tillbudsrapprten ch infrmera elev/elevernas mentr m incidenten. Rutiner ch ansvar för ifyllande av incident/tillbudsrapprt finns. 3. Du vidarebefrdrar rapprten till trygghetssamrdnare sm sedan vidarebefrdrar den till rektr ch Trygghetsrådets medlemmar. 4. Trygghetssamrdnare ansvarar för att rapprten diarieförs i W3D3. 5. Mentr/mentrer ansvarar för att utreda kränkningen ch infrmera berörda vårdnadshavare inm 24 timmar. Om mentr är frånvarande ansvarar du sm bevittnar incidenten för att utreda kränkningen ch infrmera berörda vårdnadshavare. 6. Om kränkningar kvarstår ansvarar mentr för att kppla in Trygghetsrådet. 7. När Trygghetsrådet kpplas in samlas infrmatin diskret in så frt sm möjligt samma dag från den sm anmält händelsen ch den sm utsatts för kränkningen. Samtalet med den sm utsätts för kränkningen är det viktigaste eftersm knkreta händelser måste vara med i samtalet. För att få med knkreta händelser, måste en anteckna ch en föra samtalet. Detta är anledningen till att två ur Trygghetsrådet tar sig an fallet. Vi: 1.klargör att vi inte accepterar någn frm av kränkningar genm att hänvisa till Likabehandlingsplanen ch plan mt kränkande behandling 2.låter den utsatte berätta vad sm hänt, hur länge det har pågått, var det har hänt, vem sm varit med etc. 3.berättar vad vi tänker göra 4.bestämmer tid för nytt samtal 5.undviker publicitet, av hänsyn till den sm blivit kränkt, men ckså för att inte förvarna de persner sm utfört kränkande handlingar 6.frågar m vårdnadshavare vet vad sm hänt 7.berättar att vi inm 24 timmar infrmerar vårdnadshavare per telefn ch via åtgärdsrapprten. Tillvägagångssättet vid samtalen: 1. Samtal genmförs med den/de sm utfört den kränkande handlingen. Är det fler än en sm utfört kränkningen genmförs alla samtalen samma dag, direkt efter varandra. Direkt efter detta samlas Trygghetsrådet för att analysera innehållet från samtalen. 2. Trygghetssamrdnare kntaktar vårdnadshavarna till både den utsatte ch förövaren kntaktas per telefn inm 24 timmar efter att samtalen genmförts. 3. Trygghetssamrdnare skickar skriftlig infrmatin m händelsen samt vidtagna åtgärder till 13

vårdnadshavarna för påskrift sm sedan återlämnas efter senast en vecka i retur till trygghetssamrdnare. 4. Trygghetssamrdnare mejlar kpia av incident/tillbudsrapprt samt åtgärdsrapprt till rektr samma dag sm samtalen har genmförts ch ansvarar för diarieföring i W3D3. Kränkning via nätet, gäller samma rutiner sm vid annan kränkning. Handlingsplan m mbbning/kränkande behandling kvarstår: 1. Vid upprepade kränkningar av elev kntaktas rektrn direkt av ansvarig mentr 2. Rektr utreder tillsammans med trygghetssamrdnare vad sm hänt. De samtalar med berörd elev i förälders närvar. Om så bedöms kntaktas individuell myndighetsutövning (IMU), plismyndigheten ch arbetsmiljöverket 11.5 Rutiner för att utreda ch åtgärda när elev kränks av persnal 1.En anställd sm upplever att en kllega kränker en elev ska tala med de inblandade inm 24 timmar 2.Om kränkningen kvarstår rapprtera till rektr eller den av rektr delegerad 3.Rektr/ eller den av rektr delegerad samtalar medelbart med den drabbade. Samtal sker därefter med den sm utfört kränkningen ch åtgärder vidtas för att kränkningarna medelbart skall upphöra 4. Rektr/ eller den av rektr delegerad infrmerar vårdnadshavare, elevhälsteamet, fackliga förtrendemän ch skyddsmbud 5.Rektr/eller den av rektr delegerad kallar vårdnadshavare ch elev till samtal för att gå igenm händelsen ch diskutera vidare åtgärder 6. Rektr/eller den av rektr delegerad ansvarar för att incidentrapprtering görs så frt sm möjligt ch eventuell arbetsskadeanmälan 7. Rektr/ eller den av rektr delegerad anmäler till Arbetsmiljöverket m händelsen betraktas sm allvarlig utifrån gällande riktlinjer 8. Rektr/ eller den av rektr delegerad skall arbeta för att eleven skall få stöd för en snabb återgång till sklan genm att eventuellt anpassa sklarbetet ch genm att nggrant följa upp eventuell sjukfrånvar 9. Rektr/eller den av rektr delegerad ansvarar för att dkumentatin av det inträffande, utredningen ch vidtagna åtgärder görs. Varje uppkmmet ärende måste dkumenteras. Dkumentatinen ska ske i samband med att utredning sker 10. Rektr/eller den av rektr delegerad ansvarar för att diarieföra i W3D3 11.6 Rutiner för uppföljning: 1. Mentr ansvarar för att följa upp incidenten med berörda elev/elever 2. Mentr ansvarar för att infrmera trygghetssamrdnare samma dag sm uppföljningssamtalet har ägt rum 14

11.7 Uppföljning när Trygghetsrådet har varit inkpplad: 1. Trygghetsrådet ansvarar för att genmföra uppföljningssamtal med den utsatte ch förövarna Vårdnadshavarna till både den utsatte ch förövaren kntaktas per telefn inm 24 timmar efter att samtalen genmförts 2. Om den utsatte eleven eller Trygghetsrådet anser att behvet finns sker flera uppföljande samtal 3. Slutligen utvärderar ch dkumenterar Trygghetsrådet fallet 4. Trygghetssamrdnare ansvara för att dkumentatin diarieförs i W3D3 ch att infrmera rektr E- mbbning Vid kränkning via nätet, gäller samma rutiner sm vid annan kränkning eller mbbning. 11.8 Rutiner för dkumentatin 1. Inm 24 timmar är den sm bevittnar incidenten ansvarig för att skriva incident/tillbudsrapprt ch infrmera berörd elev/elevers mentr 2. Inm 24timmar är den sm bevittnar incidenten ansvarig för att mejla incident/tillbudsrapprten till trygghetssamrdnare 3. Trygghetssamrdnare ansvarar för att samma dag sm incidenten kmmer till trygghetssamrdnares kännedm infrmera rektr ch Trygghetsrådets medlemmar 4. Trygghetssamrdnare ansvarar för att dkumentatinen diarieförs i W3D3 11.9 Ansvarsförhållande Den sm får vetskap m att en elev har varit utsatt för kränkningar ansvarar för att dkumentera på incident/tillbudsrapprten ch att det skyndsamt kmmer till elevens mentr ch trygghetssamrdnares kännedm. Mentr ansvarar för att berörd elevs vårdnadshavare infrmeras m incidenten ch vilka åtgärder sm har eller kmmer att vidtagas. Mentr ansvarar för att uppföljande samtal med berörda elever genmförs ch återkpplar till trygghetssamrdnare. Trygghetssamrdnare ansvarar för att rektr ch trygghetsrådets medlemmar infrmeras m incidenten ch att incidenten diarieförs i W3D3. När Trygghetsrådet har varit inkpplat är det trygghetssamrdnares ansvar för att berörda infrmeras ch att diarieföra i W3D3. Trygghetssamrdnare ansvarar för att uppföljning sker tills elev/eleverna känner sig trygga i sklan. 11.10 Rutiner för att utreda ch åtgärda när persnal kränks av elev 1. Rektr eller den av rektr delegerad samlar infrmatin m händelsen 2. Rektr ch den av rektr delegerad, genmför enskilda samtal med de inblandade 3. Rektr eller den av rektr delegerad kntaktar berörd förälder 4. Rektr eller den av rektr delegerad ansvarar för att uppföljning sker inm en vecka 5. Rektr eller den av rektr delegerad dkumenterar ch ansvarar för att incidenten diarieförs i W3D3 15

Arbetsprcessen Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling Augusti Planerna lämnas ut till alla föräldrar. Genmgång av planerna med alla elever Maj- Juni Utifrån läsårets arbete, det sm framkmmit vid enkäter, elevintervjuer, föräldramöten, utvecklingssamtal revideras planerna.utifrån identifierade behv beslutar åren vilka diskrimineringsgrunder man lägger fkus på kmmande läsår.genmgång av planerna med all persnal September- Nvember Trivsel/rdningsregler diskuteras på, verksamhetsråd,föräldramöten utvecklingssamtal ch klassråd Trygghets ch trivselenkäter Kartläggning av trygga platser Revidering av rastvärdens rutiner Februari- April Quakisenkäter till elever, persnal, föräldrar December - Januari Ledningsgruppen faställer reviderade trivsel/rdningsregler Utvecklingssamtal Arbetsprcess vid revidering av sklan trygghet ch trivselregler Augusti: Insamling av förslag från all persnal December: Ledningsgruppen fastställer trivsel ch rdningsregler förkmmande år September/ktber insamling av förslag från föräldrar Nvember: Förslaget diskuteras i elevverksamhetsråd September/ktber insamling av förslag från elevråd ch genm elevintervjuer Nvember: trygghetssamrdna re sammanställer ett förslag Bilaga 1 16

Trygghet ch trivselenkäter ht 2014 1. Jag blir alltid behandlat rättvist av mina lärare på sklan ( År 3-9) 2. Jag tycker att vuxna lyssnar ch engagerar sig i m det händer trevliga saker på rasterna eller i klassrummet ( F-år9) 3. Någn har varje dag under terminen knuffat, sparkat eller slagit mig ( F-år9) 4..Någn på sklan har under terminen spridit rykten eller fryst ut mig ( år 6-9) 5. Under terminen har någn tagit ch förstört mina saker ( år f-9) 6. Någn på sklan har under terminen skickat runt bilder på mig via sms eller på annat sätt spridit saker m mig på nätet ( år 3-9) 8. 7. Någn på sklan har under terminen behandlat mig illa eller annrlunda för att jag är flicka eller pjke ( år 6-9) 8. Någn på sklan har under terminen retat dig för att du är flicka ch vill leka med pjkarna eller tvärtm (år 3-5) 9. Någn elev har under terminen retat mig för mina kläder eller för hur jag ser ut /utseende ( F-år9) 10. Någn elev låter mig aldrig få vara med ch leka / med på rasterna ( F-år5) 11. Någn på sklan har under terminen sagt någt elakt m mitt eller mina föräldrars ursprung ( år 6-9) 12. Någn på sklan har under terminen sagt någt elakt till mig på grund av att jag trr på någn Gud/min tr ( år 3-9) 13. Någn har under terminen sagt att jag inte får vara med för att jag kmmer från ett annat land ( F-år5) Bilaga 2 17

Främjande arbete mt alla frmer av kränkande behandling på grupp, individ ch verksamhetsnivå Hur: Handling/åtgärder Ansvarig: Tidsplan: När Nybyggda lkaler med naturliga samlingsplatser, t.ex. vid pingisbrd, cafeteria, biblitek ch schackbrden inmhus. Uppföljning av elevs giltiga frånvar. Frånvar vid sklstart uppmärksammas av undervisande lärare. När en elev är frånvarande, utan frånvaranmälan, kntaktas vårdnadshavare av mentr, undervisande lärare eller annan persnal snarast inm samma dag. ( Handlingsplan vid hög sklfrånvar i Vellinge kmmun bilaga 5) Vi har pedaggiska metder sm har sm syfte att hjälpa elever att utveckla sin sciala kmpetens. Detta sker på lektiner ch mentrstid i frm av samtal, drama/frumspel utifrån identifierade händelser, övningar där syftet är att arbeta tillsammans, visa respekt för andra människr, ta ansvar, fatta psitiva ch sunda beslut ch att visa uppskattning. I förekmmande fall har vi tjej ch killsamtal Undervisande lärare Mentr. Dramapedagg Skyddsrnd minst en gång/läsår Dagligen Veckvis Mentrsamtal Mentr Veckvis Utvecklingssamtal med elever ch föräldrar sm utgår från nulägesbeskrivningarna Rastvärdar sm är ute/inne under varje rast med fkus på de riskmråden sm framkmmit i enkäter, intervjuer, trygghetsvandringar ch samtidigt är aktiva i samspel med eleverna. Mentr All sklpersnal Augusti, januari. Dagligen 18

Lunch tillsammans med eleverna där vuxna sitter tillsammans med eleverna ch deltar i samtalen med barnen/ungdmarna. Alla persnal Dagligen Elevråd Ulf Sandberg/ Hanne Perssn Månadsvis Trygghetsråd Matråd där elever/barn från försklan till ch med årskurs 9, pedagger samt föräldrar deltar. Hanne Perssn trygghetssamrdnare Jakim Larssn kck/ Susanne Freij administratör. Var tredje vecka Två gånger per termin Elevskyddsmbud Maria Åberg biträdande rektr Fyra gånger per termin Verksamhetsråd Rbert Dahlqvist rektr Sammankallande: Susanne Freij administratör Två gånger per termin Nätverk. Samarbete med sciala myndigheter, plis, BUP, föreningar, företagare verksamma i Vellinge kmmun Infrmatinsträffar/föreläsningar för vårdnadshavare Incidentrapprter skrivs vid knflikter ch kränkningar för att trygghetssamrdnare ska kunna analysera mönster på sklan Rbert Dahlqvist rektr ch EHT Rbert Dahlqvist rektr, Hanne Perssn trygghetssamrdnare All persnal Planerade möten under året samt vid behv Vid behv Löpande Bilaga 3 19

Gemensamma aktiviteter för att främja gemenskapen mellan åldersgrupperna Aktivitet Ansvariga När Vem KICK-OFF Alla pedagger V 34 År 4-9( fklass-år 3 har en egen dag i augusti) Immeln Undervisande lärare V 34-35 År 6 Gemensamma prjekt Mentr Löpande Ht/Vt Samtliga år Skljggen Mentr v. 37 Samtliga år Orientering Idrttslärare September 2015 År 4-9 Vllybll Idrttslärare December År 8-9, lärare Tema drger Mentr/undervisande lärare 6 lektiner under 4 veckr V 40-43 År 6ch 7 tbak-alkhl År 8-9 cannabis Vinteraktiviteter Idrttslärare V2- V7 Samtliga år Hjärteveckan HLR gruppen V 6 Samtliga år Innebandyturneringar Idrttslärare V 10-12 År 3-9 Idrttslärare Idrttslärare April/maj 2 År 3-9 Fritidshemmets dag Fritidspedaggerna v. 19 Fritidshemmets barn Orientering idrttslärare V 19 V 21 År 8 År 9 Lärarmatch idrttslärare Juni År 9, lärare Bilaga 4 20

Handlingsplan elevs närvar ch frånvar Frånvar vid sklstart/lektinsstart uppmärksammas av undervisande lärare sm kntrllerar mt anmäld frånvar i V klass. All anmäld frånvar ska läggas in i V klass Senast 30 minuter efter skldagens början måste vårdnadshavare kntaktas. Detta sker genm telefnsamtal till föräldrarna. Om undervisande lärare är ensam eller helt saknar möjlighet att ringa inm angiven tid tar denna kntakt med Lisen via mejl sm kan ta kntakt med vårdnadshavarna ch svarar pedaggerna via mejl. När en elev är frånvarande, sm inte har blivit anmäld sm frånvarande i V. klass följer vi Handlingsplan lvlig sklfrånvar 2014. För att kunna starta upp vår verksamhet på utsatt tid krävs det att den undervisande läraren lggar in på V klass direkt i samband med arbetstidens början vanligtvis kl. 8.00. Vid varje lektinsstart ska alltid närvarn kntrlleras. Rbert Dahlqvist Rektr Bilaga 5 21

Viktiga telefnnummer, e-adresser ch litteraturtips: Barn- ch elevmbudsmannen Tel 08-58608000 be@sklinspektinen.se www.sklverket.se Diskrimineringsmbudsmannen Tel 08-120 20 700 Friends www.friend.se BRIS (barnens rätt i samhället) www.bris.se Barnens hjälptelefn Tel 0200 2330230 BRIS föräldratelefn Tel 077 150 50 5 Litteraturtips: Erikssn, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik & Daneback, Kristian (2002). Sklan en arena för mbbning. Stckhlm: Sklverket Sklverkets allmänna råd (2006) Allmänna råd ch kmmentarer. För arbetet med att främja likabehandling ch för att mtverka diskriminering ch annan kränkande behandling. Thrs, Christina (2007). Utstött en bk m mbbning. Stckhlm: Lärarförbundet Wrethander, Bliding, Marie (2007). Inneslutning ch uteslutning barns relatinsarbete i sklan. Lund: Studentliteratur Bilaga 6 22

Fritidsenkät vt 2015 1. Hur trivs du på fritids? 2. Om du vill, har du någn att leka med på fritids? 3. Finns det någn vuxen du kan vända dig till när du är i behv av hjälp? 4. Får du vara med ch påverka vad vi ska göra på fritids? 5. Vad tycker du m de aktiviteter vi erbjuder på fritids? 6. Vad tycker du m att göra när du är på fritids? Kryssa i de alternativ du tycker! Pyssla Ipads Måla Spela wii Trsdagskul Vara ute Kabaré Vara inne Utedag Baka Halörhallen Leka med kmpisar Leklådr Välja själv Spela pingis Spela biljard Övrigt: 7. Vad tycker du m det vi gör på lven? Har ej fritids på lven. Bilaga 7 23

. Arbetsprcess Likabehandlningsplan ch plan mt kränkande behandling Stra Hammar fritidshem Augusti Verksamheten planeras utifrån behvsinventering Årshjul med gemensamma aktivteter infrmatin ut till vårdnadshavare via v- klass Maj-Juni Överlämnadssamtal Föräldarmöte för kmmande år 1 Analys ch åtgärder av fritidsenkäten. Skriva årets LBP ch Plan mt kränkande behandling Februari-April Fritidshemsenkäter Kartläggning av trygga platser September-Nvember Insklningsamtal fsk.klass ch år 1 Intervjuer ch uppföljning av trygga platser December- Januari Verksamheten planeras utifrån behvsinventering Ny/uppdaterad infrmatin från speciallärarna Bilaga 8 24