Lasses timme. Lars Berggren Överläkare, docent HTA-CAMTÖ Univeritetssjukhuset Örebro

Relevanta dokument
Profylax inom intensivvård ARDS och VAP

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Procalcitonin Stramadagen 26 maj 2010

Parenteral Nutrition. en aminosyra som skyddar och försvarar. Dipeptiven, ATC-kod: B05XB02, Rx, F

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)

ULF O GUSTAFSSON DOCENT, ÖVERLÄKARE KIRURG DANDERYDS SJUKHUS SVERIGE NYTTAN AV PREOPERATIV NUTRITION

Antimicrobial stewardship erfarenheter från Malmö och Danderyd. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken/Strama DS

Syrgas efter hjärtstopp

Trombosprofylax hur gör vi? Mentometerfrågor och diskussion. Lars Berggren Intensivvårdsavdelningen Universitetssjukhuset Örebro

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Medelhavskost i Norden?

SmofKabiven PARENTERAL NUTRITION. - med en unik kombination av fyra fetter. finns nu i högkostnadsskyddet* ATC-kod: B05BA10 Rx F/EF

Evidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg

Karin Moberg, 75 år. Del 1

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

Nutritionsbehandling på thoraxintensivvårdsavdelningen

SEPSIS från 1177 till IVA. Katja Hanslin, Infektionsläkare Jenny Kostov Kanebjörk, sjuksköterska Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Herpes simplexmeningit

NSAID är diklofenak farligare?

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Del 2_7 sidor_16,5 poäng

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Kost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN

Akut astma magnesium och teofyllin

Evidens-Baserad Medicin

Energibehov och nutritionsbehandling

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Metforminbehandling vid njursvikt

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN

Candida- Hur optimera diagnostik och behandling på IVA? Symposium Infektionsveckan och mikrobiologiskt vårmöte Karlstad 2018

Motion och fysisk aktivitet vid hjärtsvikt

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017

Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD

Evidensgradering enligt GRADE

Damage Control Kirurgi- -har något ändrats?

Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Rapport från Dagen Nutrition den 17 november prevalensmätning för malnutrition inom vården. Lasarettet i Enköping

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Hot Topics in Perioperative Medicine. Michelle Chew ANOPIVA Linköpings Universitetssjukhus

Nutritionssomhändertagande. Elisabet Rothenberg, docent, biträdande professor Högskolan Kristianstad

HÖGDOS ALTERNATIVT LÅGDOS OXYTOCIN FÖR VÄRKSTIMULERING UNDER FÖRLOSSNING

Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar

Fysisk Aktivitet och KOL

Stillasittande & ohälsa

Nutrition NIMA. Godkänt den: Ansvarig: Laila Hellgren Johansson Gäller för: Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi

SIR:s betydelse för IVA

Intraabdominella infektioner - mikrobiologi

Varför behöver fler prednisolonpatienter

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

Närståendes tillfredställelse med intensivvård - ett kvalitetsmått?

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Studiedesign och effektmått

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!

Får patienterna tillräckligt med näring på intensiven?

XIVSvenska. Sjukdomsrelaterad undernäring- kakexi vid kronisk hjärtsvikt. Kardiovaskulära Vårmötet

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Evidensbaserad medicin

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

DETO2X Gamla sanningar håller inte alltid

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Influensa och graviditet

Insulinterapi på IVA. Sammanfattning. Innehållsförteckning

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Kosttillskott. Fotbollskonferens Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Parenteral Nutrition

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Traumapatienten på intensivvårdsavdelningen

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Kroppssammansättning Energibalansekvationen. Basalmetabolism och kroppsvikt. Energibalans och kroppssammansättning vid anorexi

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

- En kartläggning i slutenvården

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Transkript:

Lasses timme Lars Berggren Överläkare, docent HTA-CAMTÖ Univeritetssjukhuset Örebro

Jäv Erhållit föreläsningsarvode från Orion Pharma

Varför är man sjuk när man är sjuk?

På giganters axlar!

Kalorimetri kan det vara något? Behöver vi nutriera den akuta sjuka IVA-patienten? Förbättrar kaloribestämning med indirekt kalorimetri outcome och överlevnad hos IVA-patienter? Vad är rätt kaloritillförsel i relation till energiåtgång (EE) när patienten är svårt sjuk (hypermetabol)?

Indirekt kalorimetri - vad är det? Bygger på bestämning av syrgaskonsumtion och koldioxidproduktion. Det kräver kontinuerlig exakt bestämning av koncentration och volym på andningsgaserna Mätningarna omräknas med en ekvation (Weirs ekvation) till aktuell energiåtgång (EE) Speciell datoríserad mätutrustning krävs

Alternativet till indirekt kalorimetri är algoritmer Ndahiminana D Kim E-U Clin Nutr Res 2018; 7(2):81-90

Fler jämförelser mellan algoritmer och indirekt kalorimetri (Tatucu-Babet JPEN J Parenter Enteral Nutr 2016;40:212)

Hur ser det ut i praktiken? De flesta har inte indirekt kalorimetri Ger 25-30 kcal/kg/d i form av upptrappad enteral nutrition kontinuerligt under dygnet från dag 1-2. Ungefär under en vecka därefter parenteral nutrition Använder det besutsstöd som ibland finns (Harris-Benedict 1919) Av ordinerad enteral nutrition får patienten i allmänhet 60-70%

Energibehov och kaloritillförsel (Zusman O, Theilla M et al Crit Care (2016) 20:367) Över- och undernutrition ökar mortaliteten. Övernutrition ökar även vårdtid och tid i ventilator. Kohort-studie n=1171 pat

Studie Antal Intervention Resultat TICACOS, Israel, 2011 Swiss SPN, 2013 Hypo- Normo, 2016 Fyra publicerade RCT jämför uppmätt kaloribehov med standardbehandling/hypokalorisk nutrition n=112 Upprepade EE mätningar jfr med viktbaserad algoritm 25 kcal/kg N=305 Från d 1 25/30 kcal/kg/d EE dag3 Därefter SPN +PN i 5 dagar jfr med EN. De med <60% av EE fick PN N=100 100% eller 50% EE. Endast 37 pat uppmätta Sjukhusmort 32vs48% ns Resptid och IVA tid ökade i behandlingsgruppen Ökat antal infektioner i behandligsgruppen Färre infekt men samma mortalitet i SPN gruppen. Fler inf i 50%-gruppen men mort samma EAT-ICU, Danmark, 2017 N=199 Till EE från d 1 jfr med 25 kcal/kg/d. Inga skillnader avseende SF36 6 mån, mortalitet, infektioner eller organsvikter

Nutritionsstrategi förslag (Berger MM, Pichard C Nutrition 2018 in press) Schematiskt förslag till nutritionsstrategi anpassat till uppskattat EE. Kalorimetri kan användas i det senare skedet när parenteral nutrition (>5-7 d) kan övervägas. Evidensläget för detta är oklart

Kostnader Inköp av apparatur: 260 000-300 000 kr Underhållskostnader: 5 000-10 000 kr/år? Utrustningen kräver personal med speciell kompetens Utbildningskostnader?

Slutsats Indirekt kalorimetri ha betydligt bättre precision än algoritmer eller ekvationer för att bestämma energiåtgång Den äldsta ekvationen är från 1919! Problemet är inte att mäta exakt utan hur man hanterar resultatet

Hur ska man hantera resultatet? Kohortstudien (Zusman 2016) anger 70% som optimalt mål. Ökande AdCal/REE från 0% till 70% var associerat med minskande mortaliteten (HR 0.98 CI 0.97-0.99) men ökande AdCal/REE från >70% associerat med ökande mortaltet (HR 1.01 CI 1.01-1.02). Målnivå 100% gav dock längre ventilator och IVA-tid

Full nutrition (100%) jämfört med <80% - systematisk metaanalys (Ridley E et al Clinical Nutrition 2017 https://doi.org10.1016/) Mortaliteten lika mellan full nutrition (80-100%) och <80%. OBS studier med låg vetenskaplig kvalitet. Resultaten osäkra N=3167 patienter

ESPEN-guidelines Hypokalorisk jämfört med isokalorisk nutrition (Singer el al Clinical nutrition 2018 https:doi.org/10.1016/icnu.2018.08.037) Rekommendationerna ger inget stöd för att ge mer än 70% EE mätt med kalorimetri. Även utan EE inget stöd för att ge mer än 70% av beräknat (låg rekommendationsgrad). Inga belägg för ökande infektioner

Målstyrd nutrition med indirekt kalorimetri: EAT-ICU (Allingstrup MJ et al: Intensive Care Med 2017 43:1637) Mål: att ge 100% av EE från dag 1 jämfört med standardbehandling (25 kcal/kg) under 1 v. Indirekt kalorimetri var 48:e tim för EE-best. Utfallsmått: PCS-score 6 mån (SF 36) Sekundära utfall: mortalitet, organsvikt, SAE, infektioner, vårdtider och dagar utan organstöd

Resultat EAT-ICU Resultat: Ingen signifikant skillnad i primärt utfallsmått. PCS-score (fysiska delen av SF-36) eller i de sekundära utfallen, 90-dagars mortalitet, organsvikter, IVA- och sjukhusmortalitet Kumulativ kaloribalans: Interventionsgruppen -249 kcal vs kontroll -747 kcal (p<0.0001) Proteinbalans: -0.56 g/kg vs - 0.65 g/kg (p<0.0001)

Energität enteral nutrition jämfört med standardnutrition (TARGET N Engl J Med 2018 DOI:10.1056/NEJMoa1811687) Multicenter dubbelblind RCT av enteral nutrition, 1.5 kcal/ml eller 1.0 kcal/ml i upp till 28 dagar. Dosering: 1 ml/tim/kg (ideal vikt) Primärt utfallsmått: Mortalitet 90 d N=3957 patienter!

Targetstudien - resultat Kalorier/kg tillförda: Studiegrupp 1.5: 29.1, 6.2Sd Studiegrupp 1.0: 19.6, 4.0Sd Ökade kräkningar RR: 1.2 CI 1.05-1.38 Ökad antal ordinationer på promotilitetsdroger RR: 1.2 CI 1.11-1.29 Mortalitet: RR: 1.05 CI 0.94-1.16

Slutsatser av EAT-ICU och TARGET Ytterst välgjorda studier Båda studierna jämför hypokalorisk (13.4 kcal/kg EAT-ICU resp 19.6 kcal/kg TARGET) med normokalorisk (24.0 kcal/kg resp 29.1) nutrition Båda studierna visar nollresultat avseende alla utfallsmått Båda studierna visar att det är möjligt att uppnå nutritionsmål även utan indirekt kalorimetri Skillnader: proteintillförseln lika mellan grupperna i TARGET (1.09 resp 1.08 g/kg) men i EAT-ICU stor skillnad (1.47 resp 0.50 g/kg). Proteintillförseln tycks inte spela någon roll

Hur hantera indirekt kalorimetri? Indirekt kalorimetri ger en exakt bestämning av EE EE är inte energibehovet under den akuta fasen av kritisk sjukdom Att mäta EE ger inte ökad överlevad i sig Ska målet vara att ge 70% av EE eller lägre? Vilken betydelse har proteintillförseln?

Att ta med hem Enteral nutrition från 24-48 tim (efter akutfasen) i ökande dos mot mål 25-30 kcal/kg vid 7 d Ackumulerat energideficit > 3 000-4 000 kcal kan vara negativt Parenteral nutrition behöver inte ges första veckan Indirekt kalorimetri kanske har en plats vid kronisk intensivvård Hur går det för IVA-patienten på vårdavdelningen?

Frågor