Kosttillskott. Fotbollskonferens Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kosttillskott. Fotbollskonferens 2015 01 16. Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm"

Elin Göransson
för 8 år sedan
Visningar:

1 1 Kosttillskott Fotbollskonferens Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm

2 Problembild Miljardindustri med intensiv marknadsföring Vetenskapliga underlaget? Känslor - kändisar Ur idrottarens synvinkel. Har han någon speciell produkt/knep? Ingen skuld på idrottaren! Problemet är större än så

3 Problembild Mängder av preparat Svårt att värdera påstådda eller annan effekt koncentration/mängd? Negativa resultat publiceras sällan. Placeboeffekten Responders non-responders

4 Dilemma Hur ska vi förhålla oss till önskemål? Det finns två områden.. Skolan därför Mat och dryck därför Mina synpunkter trots att jag vet

5 Tillskott 1. Energipreparat 2. Aminosyror, mineraler, vitaminer 3. Vissa andra ämnen medverkande i kroppsfunktioner 4. I kroppen normalt ej förekommande ämnen

6 Syften med kosttillskott: Korrigerande Förebyggande Farmakologiska behandla befintlig brist motverka effekter av otillräckligt intag eller ökade utgifter förbättra cellfunktion och prestationsförmågan

7 Vilka kan behöva kosttillskott? Nyfödda (vitamin K) Barn (vitamin A & D) Äldre Gravida De med lågt Hb Ensidigt ätande (vitamin D m.m.) (Folsyra, järn) (Järn) (multivitamin/mineral)

8 Behövs kosttillskott? Deficit: Om tillgång < omsättning Men om tillgången från början > omsättning? Vilken effekt har då tillskottet? Positiv, negativ eller ingen alls? Min argumentering bygger delvis på tre fakta.

9 Nr 1. Vid beräkningar av olika typer av behov utgår man från t.ex. ålder, kön och träningsgrad För energi beräknas behovet som medeltalet i den tänkta gruppens behov. Däremot, för näringsämnen beräknas behovet som medeltalet + 2 SD

10 Bestämning av näringsrekommendationerna Antal individer T.ex. för mineraler, vitaminer, protein, fettsyror RDA Område för rekommenderat intag x + 2 SD genomsnittligt behov Behov

11 Beräkningar av näringsbehov är svåra att göra. Därför är RDA värdena tilltagna med god marginal. Nr 2 Hur är normala relationen Tillförsel vs Effekt?

12 Effekt Subklinisk brist RDA Vad händer vid megadoser???? Brist Ingen brist Innehåll i kosten Ekblom 2002

13 Nr 3 Den tredje viktiga delen i denna diskussion är: Hur är omsättningen av olika näringsämnen vid olika energiomsättningsnivåer?

14 Slutsats: Ju mer vanlig mat man äter, ju mer nödvändiga vitaminer och mineraler får man i sig. Men följer förbrukningen av mineraler och vitaminer med omsättningen? Blixt 1930-talet

15 Ju större energiomsättning desto större marginal! Intag resp. Omsättning av vitaminer/mineraler Teoretiskt intag Intag i praktiken Turn-over Basalt behov Det finns en liten ökad totalomsättning av mineraler/vitaminer RDA Energiintag = Energiförbrukning Ekblom 2002 Kcal

16 Effect RDA Supply Intag/omsättning Svaret är givet! Turn-over Energiintag/omsättning Ekblom 2002

17 Hur kommer det sig detta? Mineraler vitaminer används inte som energi-givare vid muskelarbete Förluster i svett, urin mm. I vissa situationer är aminosyror ett undantag

18 Ett vanligt argument för kosttillskott 3 Eftersom träning och match ställer stora krav olika energisystem Och syreradikaler oxidanter kan bildas Skall vi då inte ge våra idrottare anti-oxidanter typ Q 10?

19 9 STUDIE design För-test Normal träning 11 dagar Test före intensiv träning Hård träning i 4 dagar Test efter träning Återhämtning i 6 dagar Efter-test 22 dagar med supplementering 120 mg Q 10 /dag eller placebo Malm et al

20 FÖRÄNDRINGAR I PLASMA CK - ACTIVITET 20 (Ökar CK-activitet = muskel cell skada) Test efter Q 10 Placebo Normal träning b Intensiv träning b a a Återhämtning I U / L Post Post h h. Post h. b + 24 h. Post h. Dag 1 Dag 11 Dag 15 Dag 20

21 21 FÖRÄNDRINGAR I ARBETS- KAPACITET (10x10 reps) 100 * 80 * Watt Placebo Q DAG 11 DAG 15 DAG 20 Normal träning Intensiv träning Återhämtning Test efter

22 Förändringar i Fysisk arbetsförmåga från Dag * * Q 10 Placebo 60 Watt Day 11 Dag15 Dag 20 Normal träning Intensiv träning Återhämtning Test efter

23 KONKLUSION 22 Anti-oxidant supplementering orsakade: Ökad cell-skada (plasma CK) under intensivt anaerobt arbete Utebliven träningseffekt

24 Andra studier på supplementering? Anti-oxidanter och muskulär arbetsförmåga. (Wretman et al J Physiol 2001) Antioxidant resp. placebo Mätning: fosforyleringsgrad.

25 Svart = Placebo Vit = Antiox. Anti-oxidanterna hämmer kraftutvecklingen!

26 Ristow et al., 2012 C- och E-vitamin och insulinkänslighet (C 500 mg, 400IE enheter/ dygn) Jämfört med Placebo Träning + placebo ökad insulinkänslighet Träning + C + E-vitamin (normal doser) Blockerad ökning i insulinkänslighet

27 Effekt av tillskott på olika hälsovariabler.

28 Tidigare känt: Studier har visat att en kost med högt innehåll av beta-karoten och vitamin E reducerar risken för bl.a. lungcancer Detta är bra men vad händer om man tillför normala doser av beta-karoten och vitaminer till kosten?

29 JM Graat et al personer - genomsnitt 441 dagar Multivitaminer med eller utan 200 mg vit E/dag Duration, antal symtom, förekomst av feber och inskränkning av aktivitet ökad för de som fick E-vitamin.

30 Heinonen och Huttunen manliga rökare, år fick dagliga doser av Vitamin E och beta-karoten tänkt försökstid minst >10 år. Efter i genomsnitt 6 år hade man funnit fler lungcancerfall, hjärtinfarkter och strokes i grupperna som fått beta-karoten och vitamin E Lung-ca: +18 % (3-36) Total mortalitet: +8 % (1-16)

31 Omenn et al rökare, ex-rökare och asbestsarbetare fick beta-karoten eller vitamin A, jmf kontrollgrupp. Studien stoppades 21 månader före tänkt tid Supplementgrupperna: Relativ risk Alla orsaker: ( ) Lung-ca: ( ) Hjärt-kärlsjukdom: ( )

32 Finns det ändå inget vitamin eller mineral som man kan/bör ta? Påpekar igen: Är omsättningen > tillgången då OK Två aktuella är järn och D-vitamin D-vitamin - bildas i huden av solbelysning och finns i fet fisk, mjölk. D-vitamin har anabol effekt via receptor i muskel. Behövs i immunförsvaret Stärker skelettet För låg eller hög koncentration ger ökad dödlighet! Fördelar > risker!

33 Många äter järntabletter för säkerhets skull. Järn är en kraftig pro-oxidant Fentemreaktionen! Fritt järn blockerar ATP! Elitidrottare Man ska inte ta en järntabletter utan konstaterad järnbrist!

34 Ökat behov av protein vid hård träning? Allmän rekommendation, otränad: E% Tränad? 0.8 gram / kg kroppsvikt = 64 gram vid 80 kg Ja men täcks av kosten. Rekommendation; 1,5 gram / kg kroppsvikt = 120 gram vid 80 kg = 12 E% vid 4000 kcal

35 Mängden är inget problem men timingen är viktig. >1,5 g/kg kroppsvikt ( g/dygn) ger ingen mereffekt g protein per kosttillfälle räcker 5 6 tillfällen /dygn = < 150 g/dygn.

36 Det finns studier som visar att intag ofta stort av vissa amnosyror kan ha en anabol effekt Leucin kan vara en sådan aminosyra Dock högsta effektiva koncentration inte känd!

37 Muscle - Leucine Protein Amino acids Leucine +

39 Vad finns det för råd gällande supplementeringar, främst på fysiska prestationsförmågan? Australian Institute of Sport har fyra nivåer av råd. (Livlig diskussion på Bosön mars 2014) 1. Rekommendation - Järn (!) - Koffein - Kreatin - Bikarbonat - Vitamin D - Vassleprotein

40 2. Fler studier behövs men OK. - Carnitine - Nitrat (rödbetsjuice) - Anti-oxidanter (!) 3. Inga bevisade effekter - Ginseng - Q Avråder - Många hormonpreparat - Örtextrakt av oklart ursprung

41 Tack för uppmärksamheten

Relevanta dokument

Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom

SvFF medicinska konferens 22-23 januari 2010 Symposium om Återhämtning Medverkande: Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom Återhämtning? Omedelbara svaret. Det man inte tänker på.. Skillnad: Träningseffekt