AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer sm lika miljöer ch aktiviteter utgör. Elisabeth Nrdin-Hultman Försklr: Bergsnäs Förskla; Blåkullen; Mntesrrihuset; Prästkragen; Skruvlådan; Talgxen; Vilen
Innehåll 1 Avesta centrala försklmråde, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 1.3 Försklebarnens framtid vår utmaning. Så här tänker vi!... 4 1.4 Våra pedaggiska ställningstaganden på försklan... 5 1.5 Vägledande samspel... Fel! Bkmärket är inte definierat. 2 Styrdkument... 7 2.1... 7 Avesta kmmun, fullmäktiges mål för läsåret 2013/2015... Fel! Bkmärket är inte definierat. 2.2 Avesta kmmun, Bildningsstyrelsens mål för läsåret 2012/2013... Fel! Bkmärket är inte definierat. 3 Avesta centrala mrådets pririterade utvecklingsmråden, för läsåret 2013-2014... 7 3.1 Reflekterande arbetssätt med hjälp av pedaggisk dkumentatin... 7 3.2 Utvärdering av kriterier i målplanerna... 8 3.3 Arbetet/rutinerna kring barnärenden... 8 3.4 Det systematiska kvalitetsarbetet... 8 3.4.1 Avesta kmmuns Kvalitetsplan, för ett systematiskt kvalitetsarbete... 9 3.5 Arbete med Trygghet/jämställdhet ch respekt för individen... 10 3.6 Mångkulturell förskla... 10 3.7 Anknytning ch ICDP... 11 4 Vår arbetsmiljö... 11 5 Övrig dkumentatin... 12 5.1 Verksamhetspärm ch praktisk dkumentatin... 12 5.2 Barnsamtal... 12 5.3 Lggbk ch kntaktbk... 12 6 Samverkan hem ch förskla... 13 6.1 Utvecklingssamtal... 13 6.2 Månadsbrev... 13 7 Pedaggisk miljö... 13 8 Entreprenöriellt lärande... 14 2
1 Avesta centrala försklmråde, Avesta kmmun 1.1 Vår rganisatin Avesta centrala försklmråde består av följande försklr: Talgxen, Vilen, Prästkragen, Skruvlådan, Bergsnäs ch Blåkullen/Mntessrihuset samt 14 dagbarnvårdare. Försklan Talgxen är en dygnet-runt-förskla med öppethållande alla dagar på året. Kntaktpersner Försklechef, Maria Lederud, tel. 0226-64 55 97 E-mail: maria.lederud@avesta.se Utvecklingsledare, Siv Hlm tel. 0226-64 56 14 E-mail: siv.hlm@avesta.se Utvecklingsledare, Anette Aspgren tel. 0226-64 55 84 E-mail: anette.aspgren@avesta.se Förskleadministratör, Anna Vallmark tel. 0226-64 52 19 E-mail: anna.vallmark@avesta.se 1.2 Inledning Försklan är nu en egen sklfrm, vilken ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska utmana ch visa på möjligheter, ch bidra till att varje barn får stimulans ch gda utvecklingsmöjligheter. I försklan förenas msrg ch pedaggik i en verksamhet sm tar ansvar för hela barnet, hela dagen. Lek ch skapande, liksm barnets eget utfrskande ges strt utrymme. (Lpfö 98/2010). Försklans målsättning är att verksamheten ska vara rlig, trygg ch lärrik för alla barn. Vi avser att erbjuda en bred verksamhet där barn ges möjlighet att skapa, lära ch kmmunicera genm lek ch lika uttrycksmedel. Arbetet hs ss utgår från varje barns erfarenhetsvärld, intressen ch nyfikenhet. Pedaggens rll i försklan är att lyssna, se ch lära av det barnen säger för att kunna skapa möjligheter för en gd kunskapsutveckling i barngruppen. Försklan har ett strt ansvar för att skapa en medveten ch stimulerande miljö i verksamheten ch för att följa upp varje barns utveckling genm kvalitativa frmer. Barnens frågr ch nyfikenhet står i fkus ch uppmuntras i hög utsträckning. Likaså barnens möjligheter till inflytande ch lika valmöjligheter. Pedaggens rll är att vägleda ch skapa situatiner sm utmanar barnens tankar ch utveckling. Vår målsättning är att barnen utvecklar en självständighet ch stark självkänsla. -Jag kan, vågar ch vill, är en känsla sm vi vill att alla barn ska ges möjlighet att få uppleva. 3
I arbetet med våra barn ingår att barnen själva ch i samspel med andra, ges möjlighet att utfrska ch lösa prblem för att skapa mening ch sammanhang i tillvarn. Vi ser barngruppen sm en viktig del för det enskilda barnets utveckling ch lärande ch växlar genm att låta barnet ingå i en större ch/eller mindre barngrupp. Vår ambitin är att pedaggernas förhållningssätt ska kännetecknas av en prfessinell yrkesutövning, där kunskap m vägledande samspel är framträdande. Pedaggerna är medvetna m samspelets betydelse ch använder sin kunskap m lika frmer av pedaggiska rller på försklan, vilket har en str betydelse i mötet med varje barn ch barngrupp. Vi pratar bland annat m den medlekande, iakttagande, ch scenledande pedaggen, rller sm pedaggerna intar utifrån varje situatin ch behv. Vi vill att samverkan mellan förskla ch föräldrar ska vara gd ch uppmuntrar därför en givande dialg, aktivt deltagande ch tar gärna emt synpunkter från vårdnadshavare. Vår ambitin är att vårdnadshavare ch barn ska uppleva en genuin känsla av delaktighet ch få möjligheter till inflytande i verksamheten. 1.3 Försklebarnens framtid vår utmaning. Så här tänker vi! Miljön på försklan ska vara lustfylld, inbjudande ch stimulera till att barnen vill ch kan utfrska lika mråden. Barnen ska ges gda möjligheter till delaktighet ch utfrskande i den inre ch yttre miljön. Materialet är i hög utsträckning planerat i barnens nivå ch väl synligt, så att de ges möjlighet att själva kunna göra aktiva val under dagen. Barnen får även en gd intrduktin av försklans hela utbud. Barnens intressen ch pedaggernas kunskaper är viktiga framgångsfaktrer sm vi värnar m i alla sammanhang på försklan. Nyckeln till framgång utifrån ett kvalitetsperspektiv är vår kunskap ch intresset för barn ch deras lärprcesser. Utifrån detta arbetar vi efter ett reflekterande arbetssätt ch fkuserar på ett pedaggiskt dkumentatinsarbete, vilket kmmer att ses sm en framtida arbetsmetd. Barn lär i samspel med andra ch därför lägger vi str vikt vid värdegrundsarbete sm bland annat kamratskap, jämställdhet ch demkrati. Vår ambitin är att barngruppen ska vara en trygg, lärrik ch inte minst viktig plats för samtliga barn i verksamheten. På försklan ska alla vara aktiva ch arbeta mt samma mål ch ställningstaganden, vilka ska vara kända för alla i verksamheten. Målen synliggörs i de pedaggiska målplanerna samt i vår verksamhetsplan ch den pedaggiska plattfrmen. Sm stöd för ett kvalitativt arbete har ledningsgruppen tagit fram en pärm, där man samlat pedaggiska underlag för att skapa förutsättningar för en gemensam arbetsinriktning. 4
1.4 Våra pedaggiska ställningstaganden på försklan Försklans pedaggiska deklaratin Avesta kmmun Försklans pedaggiska deklaratin har arbetats fram av samtliga pedagger inm försklrna i Avesta kmmun ch ses sm ett ställningstagande för vårt arbete inm förskleverksamheten. 1. Vår grundsyn Vår syn på barn Barn är unika individer. Varje barn är en egen persnlighet med egna erfarenheter, behv, kunskaper, förmågr(emtinell, fysisk, mtrisk, kgnitiv,kmmunikativ,scial), intressen ch bakgrund. Barn är lika mycket värda Alla barn har samma värde med rätt att utvecklas till en egen individ efter sina förutsättningar. Pjkar ch flickr ska ha samma möjligheter att pröva ch utveckla förmågr ch intressen utan begränsningar utifrån steretypa könsrller. Barn har rätt att bli respekterade. Barn är kmpetenta. Barn är nyfikna ch har en innebende drivkraft. Barn är psitiva till nya saker ch vill lära sig. Barn är påhittiga, aktiva, spntana, kreativa, vetgiriga, fantasifulla, fundersamma, energirika, pigga, alerta ch frågvisa. Barn har ett öppet sinne ch tycker m att utfrska ch undersöka. Barn är sciala. Barn har en empatisk förmåga. Barn månar m varandra. Barn är ärliga ch raka. Barn söker samspel. Barn är här ch nu ch har livsglädje. Barn utvecklas ch lär sig i egen takt. Barn har rätt att mötas där de befinner sig. Barn behöver kärlek, msrg, beröring ch psitiva förebilder. Barn vill bli sedda ch känna tillhörighet. Barn vill synas, höras, ch finnas till. Vår syn på kunskap Kunskap är livets nyckel. Kunskap ger möjligheter till att leva i samhället. Kunskap är till för alla. Kunskap är livets spelregler, att kunna kmmunicera ch samarbeta. Vardagliga färdigheter är kunskap. Grundkunskaper m sig själv ch sin mgivning. Kännedm för att värna m miljö ch natur, högtider, traditiner, lika kulturer ch jämställdhet. Kunskap kan vara både praktisk ch teretisk. Kunskap finns i lika frmer. Fakta, förståelse, färdighet ch förtrgenhet. Kunskap ger makt. Kunskap föder kunskap. Genm kunskap vidgar vi livssfären. Kunskap är grunden för utveckling av nya kunskaper ch förmågr. Vår syn på lärande Lärande är en prcess. En prcess upprepas m ch m igen i lika situatiner för att nå ett medvetet resultat. Resultatet av lärandeprcessen är kunskap. Lärande är en prcess i individen. Lärande utgår från individens frågr, intressen, tankar ch idéer. Lärande är individuellt. Lärande är en prcess i individen i interaktin med sin mvärld. Lärande sker i scialt samspel i alla vardagliga situatiner. I samspel mellan människr, miljö, inspirerande 5
lekfullhet ch experimenterande. Lärandet stimuleras av en dynamisk miljö. Vi lär i mötet med varandra. Lärande kräver prövning. Man undersöker ch prvar på egen hand ch tillsammans m ch m igen. Barn lär genm att härmas. Lärande sker genm lika strategier. Det är rligt att lära. Det är spännande ch ska vara lustfyllt. Lärande sker med alla intelligenser ch med hela krppen. Lärandet är livslångt. 2. Pedaggiska grundpelare Försklans pedaggiska verksamhet ska vila på följande fundament. Allsidig sinnesträning Barn använder alla sinnen för att erövra sin mvärld. Genm att pröva lika sinnen utvecklar barn sina egna strategier. Det är viktigt att våra pedagger stimulerar barns alla sinnen Jämbördig kmmunikatin Barns kntakt med sin mvärld sker genm kmmunikatin - redan långt innan barnet har tillgång till rden. Barnet behöver tillgång till en mgivning sm kan underlätta språkutvecklingen. En genuin vilja hs våra pedagger att förstå den situatin barnet kmmunicerar utifrån gynnar barnets dagliga välbefinnande, utveckling ch lärande inm alla mråden. Bekräftelse Barn har behv av spegling för sin utveckling. Barn behöver bekräftelse för den han/hn är, få se sina egna resultat, sin egen utveckling ch lärande. Barn behöver uppmuntrande rd ch gester från andra. Våra pedagger måste ha gd förmåga att använda dkumentatin för att stödja barns utveckling. Utrymme för reflektin Barns förmåga att reflektera i lika situatiner finns mycket tidigt i livet. Reflektinen är en viktig grund för barnets utveckling av självkänsla, identitet ch kunskap. Våra pedagger ska medvetet ge utrymme för barns reflektiner. Miljö För barnet är varje situatin ett tillfälle för utfrskning ch lärande. Barn är nyfikna på sin mgivning. Genm att anpassa vår miljö till barns förutsättningar skapar vi situatiner, där barn utvecklas ch lär sig. Miljön blir den tredje pedaggen, sm är psitiv, inbjudande, föränderlig ch utmanande. Det är viktigt att pedagger har en tillåtande attityd ch låter barn pröva, även när de använder material ch leksaker på annat sätt än vuxna tänkt. Tid Barn har en annan relatin till tid än vuxna. Barn leker tills de tröttnar eller tills någt annat sker. Barn tänker efter, funderar ch löser prblem - lyckligt medvetna m vuxnas syn på 6
tid. Barn stressar inte. Våra pedagger behöver möta barnen i sin utveckling - både i det dagliga ch i det långsiktiga perspektivet. Våra pedagger ska förbereda barnen på att avsluta en aktivitet - då en annan ska ta vid. Våra pedagger får aldrig överföra sin egen stress på 2 Styrdkument Försklan är en egen sklfrm ch utgör fr..m. 2011-07-01 första steget i Sveriges utbildningssystem. Försklan lyder under Utbildningsdepartementet ch Sklverket är den statliga myndigheten sm styr, stödjer, följer upp ch utvärderar kmmuners ch försklrs arbete med syfte att förbättra kvaliteten ch resultaten i verksamheterna. Följande dkument styr ch påverkar försklans verksamhet: Staten - genm Skllag (2010:800), Försklans Lärplan Lpfö 98/2010, FN:s barnknventin, Kmmunen - Fullmäktiges mål, Bildningsstyrelsens mål ch budget, Avesta centrala försklmrådet Verksamhetsplan ch pedaggiska målplanerna, Arbetsmiljölagen arbetsmiljöfrågr. 3 Avesta centrala mrådets pririterade utvecklingsmråden, för läsåret 2013-2014 Under detta avsnitt beskrivs de mråden sm är pririterade för utveckling under läsåret 2013-2014 inm Avesta centrala försklmråde. Gemensamma utvecklingsmråden är identifierade genm vårt systematiska kvalitetsarbete, kvalitetsredvisningen ch medarbetarsamtal från föregående läsår. Resultatet av kvalitetsredvisningen skall under höstterminen 2013 behandlas av ledningen för att resultera i en utvecklingsplan för mrådet. Ledning frtsätter med verksamhetsbesök under året. Nedan följer de pririterade mrådena. 3.1 Reflekterande arbetssätt med hjälp av pedaggisk dkumentatin Vi kmmer att frtsätta att fkusera på ch utveckla det reflekterande arbetssättet genm reflektinsprtkll ch pedaggisk dkumentatin sm är kpplat till de pedaggiska målplanerna. Dkumentatinen sker digitalt på känd mall. Samtliga pedagger skriver ett reflektinsprtkll/vecka ch skickar in ett prtkll/månad, sm ledningen kmmer att ge feedback. Reflektinsprtkllen ska finnas med sm en punkt i arbetslagets mötesdagrdning för att säkerställa att reflektinerna tas tillvara ch bidrar till utveckling av verksamheten utifrån de pedaggiska målplanerna. Pedaggisk dkumentatin ch reflektin synliggör barnens lärprcesser ch vi tar del av deras tankar, hypteser ch frågr. Dessa blir sedan vår utgångspunkt till att ge barnet nya utmaningar sm stimulerar ch utvecklar lärandet. Förutm att barnens lärprcesser 7
synliggörs, kmmer ckså pedaggers förhållningssätt ch verksamheten i blickfånget. Denna prcess leder till en ständig kvalitetsförbättring av verksamheten. När vi arbetar med pedaggisk dkumentatin sm arbetsmetd använder vi alltid papper, penna, ev. kamera eller diktafn tillhands för dkumentatin. finns vi tillsammans med barnen. har vi ett nyfiket ch engagerat förhållningssätt till barnen. utgår vi alltid från barnens intressen ch tankar vid vår planering/utfrmning av verksamheten. skaffar vi ss nya kunskaper utifrån barnens intressen, ch vidareutvecklar dessa tillsammans med barnen. har vi ett reflekterande förhållningssätt gentemt såväl barn sm pedagger. undersöker vi hur ch när barn lär sig saker. Vi tittar på lärprcesser ch analyserar. det pedaggiska arbetet ch lärprcesser dkumenteras i verksamhetspärmen. 3.2 Utvärdering av kriterier i målplanerna I december 2013 kmmer vi att utvärdera målplanera i arbetslagen. I maj 2014 sker en utvärdering av kriterierna ch revidering av målplanerna. 3.3 Arbetet/rutinerna kring barnärenden En gång i månaden på arbetslagsträffar lyfts aktuella barnärenden ch incidentrapprter. Under höstterminen i väntan på rekrytering av specialpedagg finns södra ch nrra försklmrådets specialpedagg att tillgå. Under året har vi fkuserat på Vägledande samspel ch tillämpar anknytningsteri, dkumentatin ch sciala berättelser. 3.4 Det systematiska kvalitetsarbetet Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från våra pedaggiska målplaner sm vi har upprättat inm Avesta centrala försklmråde. Vi tillämpar uppföljningar ch utvärderingar på lika nivåer ch inm lika mråden, vilka finns dkumenterade i vår översikt för mrådet Systematiskt kvalitetsarbete ch i årsplanen för försklechef/avdelningens arbete. Arbetet innebär att vi arbetar med tydliga mål ch resultat, genmför analyser, ch tillämpar en systematisk uppföljning av försklans verksamhet. I syfte att bidra till att det sker en kvalitetsutveckling i verksamheterna utifrån våra resultat. Pedaggiska målplaner är upprättade i Centrala försklmrådet utifrån Lpfö98/2010, där målen synliggörs för vad, ch hur vi ska gå tillväga för att genmföra vårt uppdrag i verksamheten utifrån våra styrdkument. Frmen för uppföljning mt bedömningskriterier 8
ch utvärdering, samt försklmrådets frtsättning/utveckling, finns ckså med i dkumentet. Under hösten 2013 frtsätter ledningen med schemalagda verksamhetsbesök. Dkumentatinen ch reflektinen från besöken utgår från pedaggiska målplanen Entreprenöriellt lärande. Återkppling till pedaggerna sker på pedaggernas gemensamma planeringstid efter besöket. Ledningen avsvarar för att arbetsplatsmöten ch frtbildningsdagar är väl planerade, gällande innehåll ch syfte utifrån våra styrdkument ch uppdrag, men ckså utifrån påtalade behv ch resultatbilder. Pedaggen kmmer väl förberedd till mötet ch ansvar för att dkumentera på arbetsplatsmöten, frtbildningsdagar ch övriga möte. På varje möte skall det finnas en särskilt utvald persn sm ansvarar för dkumentatin av mötet. Vi utför även en årlig Kvalitetsredvisning, vilken kan ses på varje förskla ch på hemsidan. Försklechefen har ett särskilt ansvar för att analysera behv ch tillsätta adekvat frtbildning till pedaggerna för att medverka till att en kmpetenshöjning ch utveckling sker i försklan. 3.4.1 Avesta kmmuns Kvalitetsplan, för ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplanen, se nedan, ska ge en översikt gällande innehåll, genmförande ch mfattning av det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå, verksamhetsnivå ch lkal nivå. Kvalitetsplanen gäller för förskla/grundskla inm Bildningsförvaltningen ch syftet är att förtydliga ansvarsmråden för analys, uppföljning ch utvärdering. Avsikten är att identifiera utvecklingsmråden för verksamheterna, sm ska kmmuniceras på flera nivåer. Kvalitetsplan Förskla, Förvaltningsnivå Verksamhetsnivå/ledning Arbetslag/lkal nivå Förvaltningen samlar in ch gör en kvalitetsöversyn av nedanstående dkument, för att få en samlad bild av Avesta kmmuns försklr gällande verksamhet ch måluppfyllelse. Resultatbilderna kmmuniceras med ledningen på verksamhetsträffar ch med styrelsen. - Försklemrådets Ledningen gör en uppföljning, analys ch sammanställning av verksamhetens resultat, vilket även dkumenteras. Det ska tydligt framgå vad sm fungerar väl ch vilka utvecklingsmråden sm är identifierade. Ledningen kmmunicerar verksamhetsresultat med arbetslag ch persnal samt med förvaltningsledning utifrån nedanstående dkument. - Verksamhetsplan, upprättas Arbetslag/persnal genmför en planerad verksamhet utifrån natinella- ch kmmunala styrdkument. Deltar ch genmför uppföljning ch utvärdering av verksamheten med hjälp av bservatiner, pedaggisk dkumentatin ch självvärdering samt enkäter. Dialg med kllegr, barn ch föräldrar. 9
verksamhetsplan, - Kvalitetsredvisning i juni, utifrån en kmmungemensam mall inför kmmande läsår - Mål- ch budgetdkument kmmuniceras ch följs upp - Genmförande, analys ch sammanställning av Kvalitetsenkäten, vt - Kmpetensutvecklingsplaner upprättas, på individ- ch verksamhetsnivå - Utvärdering ch sammanställning av Pedaggiska målplaner ht/vt, - Analys av insklningsenkäter - Analys av Likabehandlingsarbetet - Kvalitetsredvisning genmförs i slutet av läsåret, vilken ligger till grund för kmmande verksamhetsplan. Resultat redvisas ch kmmuniceras med ledningen utifrån nedanstående mråden. - Verksamhetsplan - Upprättande ch genmförande av Pedaggiska målplaner, med utvärdering ht/vt, - Likabehandlingsarbete med uppföljning/ utvärdering ht/vt, - Utvecklingssamtal minst en gång per år - Föräldrasamverkan 3.5 Arbete med Trygghet/jämställdhet ch respekt för individen Alla barn är lika mycket värda! Alla barn har samma värde med rätt att utvecklas till en egen individ efter sina förutsättningar. Alla barn ska ha samma möjligheter att pröva ch utveckla förmågr ch intressen utan begränsningar utifrån steretypa könsrller. Barn har rätt att bli respekterade ch lyssnade på. Ovanstående stycke är hämtat från Avesta kmmuns pedaggiska deklaratin ch ska ligga till grund för det, under läsåret, pririterade mråden Trygghet/jämställdhet ch respekt för individen. Vi har målplaner för arbetet med Barns inflytande ch Nrmer ch värden dessa ser vi sm den plan sm ligger till grund för vårt arbete med Trygghet/jämställdhet ch respekt för individen. Resultatet av detta arbete kmmer att utvärderas ch mätas mt de kriterier sm finns i målplanen, i samband med att övriga målplaner utvärderas; d.v.s. i slutet av respektive termin ch revideras i maj varje år. Plan mt diskriminering ch kränkande behandling utvärderas ch ny likabehandlingsplan tas fram varje år. 3.6 Mångkulturell förskla Ledningen ser att intresse, medvetenhet ch engagemang utvecklar förståelsen för uppdraget av mångkulturell integrering i försklan. Det finns kunskap inm försklmrådet 10
kring arbetet med språkdmäner ch det planeras att kunskapen ska delges övriga kllegr sm ett kartläggningsunderlag vid insklning. Mdersmålspedaggens arbete är kvalitetshöjande ch ett stöd såväl sm för pedagger sm för föräldrar. Ledning planerar studiebesök på mångkulturell förskla med lång erfarenhet för att ringa in framgångsfaktrer kring detta arbete. 3.7 Anknytning ch Vägledande samspel Prgrammet Vägledande samspel (ICDP) är ett generellt hälsfrämjande prgram sm uppmärksammar det psitiva samspelets avgörande betydelse. Det är förankrat i FNs knventin m barnets rättigheter. Avesta kmmun/bildning satsar på Vägledande samspel (ICDP) ch Avesta centrala försklmråde planerar under året 2013-2014 en utbildningssatsning av Vägledande samspel (ICDP). De pedagger sm utbildats i anknytningsteri använder medvetet detta förhållningssätt i sin pedaggiska rll. Ledning ser över en frtsatt utbildningsinsats avseende anknytning. Pedaggernas förhållningssätt ska kännetecknas av en medvetenhet för samspelets betydelse ch tillämpa vägledande samspel i alla sammanhang. Kärnan i vägledande samspel utgår från tre dialger; Den känslmässiga dialgen, Den meningsskapande dialgen ch Den reglerande dialgen. 4 Vår arbetsmiljö Vi arbetar utifrån gällande regler för en gd arbetsmiljö ch verkar aktivt för att arbetsmiljön ska vara trivsam ch väl fungerande för såväl barn sm persnal. Sm stöd för det arbetet har ledningsgruppen för försklan återkmmande träffar med intendent, fackliga företrädare ch skyddsmbud. I samråd har tydliga rutiner för lika delar inm arbetsmiljöarbetet upprättats, bland annat med hjälp av en särskild Årsplan för Hjärt- ch lungräddning, samt Brand- ch skyddsrnder, vilka är pågående insatser ch frtbildning under året. Vi har skyddsmbud på vissa försklr med särskilt ansvar för att följa upp arbetsmiljön inm enheterna för Avesta centrala försklmråde. Efter genmgången skyddsrnd på våra försklr redvisar ledningen/intendenten/skyddsmbud resultatet på ett samverkansmöte. Vi eftersträvar att det på varje arbetsplats finns hälsinspiratörer sm tillsammans med ledning arbetar med hälsa utifrån kmmunens plicy ch mrådets behv. Arbetet följer årshjulet för arbetsmiljö ch hälsa där möten, aktiviteter är inlagda. Vi har upprättat en särskild handlingsplan gällande arbetsmiljö, smitta/smittrisker ch en plan gällande pedaggiska måltider ch barn med kstallergier. 11
Ansvarsfördelningen utgår från lärplanen ch Skllagen. Barn, persnal ch föräldrar ges alltid en möjlighet att lämna synpunkter på arbetsmiljön ch vi verkar för att tillmötesgå de synpunkter sm framkmmer, i den mån det är möjligt. 5 Övrig dkumentatin 5.1 Verksamhetspärm ch praktisk dkumentatin Praktisk dkumentatin genmför vi för att synliggöra arbetet på försklan. Genm att göra barnen delaktiga i att själva dkumentera sitt arbete medan det pågår, eller genm att dkumentatinen görs bland barnen så att de kan se den ch interagera med den blir barnen invlverade i ett reflekterande över det sm pågår. När vi genmför praktisk dkumentatin synliggör vi arbetet på försklan genm t ex väggdkumentatin. skapar vi en gemensam verksamhetspärm till avdelningen. använder vi ss av RESULTATBILDEN ch/eller LOTUSBLOMMAN för att kppla barngruppens aktiviteter till lärplansmålen. Vi arbetar med verksamhetspärm ch pedaggisk dkumentatin från de allra yngsta åldrarna till de äldsta. Detta arbete genmsyrar hela vår verksamhet ch löper sm en röd tråd genm allt vi gör på försklan. Vi samlar vår dkumentatin i en gemensam pärm på avdelningen, vilken har rubriker utifrån Lpfö 98/2010 ch våra pedaggiska målplaner. I verksamhetspärmen finns dkumentatin sm visar barnens intressen, kamratskap ch lärprcesser i försklan. Verksamhetspärmen ska vara väl synlig ch tillgänglig för alla på avdelningen. Den kan ckså användas sm ett underlag vid utvecklingssamtal. Sm kmplement kan man samla barnens alster i individuella pärmar. 5.2 Barnsamtal Under ett verksamhetsår genmför pedaggerna riktade barnsamtal där barnens frågr ch intresse kring lärande miljöer ch nrmer ch värden tas tillvara. Barnens tankar ch åsikter lyssnas på ch ger dem inflytande i verksamheten. 5.3 Lggbk ch kntaktbk I en lggbk kan pedaggen göra egna reflektiner över sin pedaggiska rll. En kntaktbk finns på respektive avdelning sm en kmmunikatinskanal där händelser, infrmatin ch incidenter nteras. 12
6 Samverkan hem ch förskla Vår ambitin på försklan är att medverka till en gd kmmunikatin mellan hem ch förskla ch att vårdnadshavare känner tillit ch möjligheter till en reell delaktighet ch inflytande. Vi har en särskild målplan för arbetet ch en föräldradeklaratin vilken beaktas vid våra arbetslagsplaneringar ch utvecklingssamtal. 6.1 Utvecklingssamtal I 2 kap 9. Skllagen (2010:800), anges att förskllärare har det övergripande ansvaret för att persnalen frtlöpande ska föra samtal med barnets vårdnadshavare m barnets utveckling ch lärande utifrån den verksamhet vi erbjuder. Minst en gång varje år ska persnalen ch barnets vårdnadshavare därutöver genmföra ett samtal m barnets utveckling, lärande ch verksamhetens innehåll (utvecklingssamtal). Inm Avesta centrala försklmrådet genmför vi utvecklingssamtal minst en gång per läsår, alternativt ett uppföljningssamtal m barnet nyligen börjat på försklan. Samtalsunderlagen, verksamhetspärmen ch resultatbilden är tydligt kpplade till lärplanen för att kvalitetssäkra innehållet i samtalet. Barn ch vårdnadshavare ges strt utrymme till delaktighet vid samtalet. 6.2 Månadsbrev Månadsbrev skickas till vårdnadshavare för att synliggöra verksamheten i högre grad än tidigare. Ett arbete sm är en del i att öka vårdnadshavarnas känsla av delaktighet ch förståelse för verksamheten Varje förskla har en egen hemsida med infrmatin. Det finns även en mejladress till respektive förskla sm föräldrar kan använda. 6.3 Samverkan med förskleklassen, sklan ch fritidshemmet Vi har påbörjat ett arbete med att infrmera varandra m respektive verksamhet. Försklan bjuder in förskleklassen, sklan ch fritidshemmet till samverkan ch infrmatin m verksamheten under hösten. Förskleklass, skla ch fritidshem bjuder in försklan för samma ändamål under våren. Samverkan ch infrmatin sker löpande under året i ledningsgruppen förskla- skla. 7 Pedaggisk miljö Den pedaggiska miljön skall utgå från barnsamtalen, likabehandlingsplanen ch lärplanen. Pedaggerna skapar miljöerna ur ett barnperspektiv sm är inbjudande, stimulerande, utmanande ch inspirerande för barn ch föräldrar. Den pedaggiska miljön ses sm den tredje pedaggen. 13
8 Entreprenöriellt lärande Pedaggerna ger barnen möjligheten att utveckla sin kreativitet, självtillit, nyfikenhet ch samarbetsförmåga utifrån ett Entreprenöriellt förhållningssätt till barnens lärande. I mötet pedagger ch barn, får barnen vägledning ch stöd för att utveckla sina entreprenöriella förmågr. Detta sker bland annat i den fria leken ch i vardagliga rutinsituatiner då barnen samspelar ch kmmunicerar med varandra. Utifrån ett reflekterande arbetssätt vägleder pedaggerna barnen ch på så sätt stärker de entreprenöriella färdigheterna. Under året implementeras arbetet med målplanen Entreprenöriellt lärande. Ledning kmmer bland annat att ha fkus på det entreprenöriella lärandet på verksamhetsbesöken ch genm återkpplingen sm sker löpande med arbetslagen. Den 28 ktber ges frtbildning kring entreprenöriellt lärande för samtliga pedagger i försklmrådet. 14